Beräkning av kvotdel vid efterarv; jämkning av efterarv?

Question

Hur andelsberäknas en fastighet som är enskild egendom ifråga om det kommande efterarvet mellan två makar?
Låt säga att det finns giftorättsgods(gg) för 5 msek när Anders ärver sin mors fastighet som ee år 2010. Fastigheten har ett taxeringsvärde på 500 000 kr och ett marknadsvärde på 1 000 000. Vilket värde ligger till grund för hur stor kvoten av gg blir? Anders dör 20 år efter att Anders ärvde ee. Deras gemensamma bostad (gg) uppgår då till ett värde av 10 MSEK. Den ärvda ee-fastigheten finns kvar i Anders ägo men har inte värdestegrats lika mycket utan har nu ett taxeringsvärde på 1 000 000 kr och ett marknadsvärde på 1,3 msek. När fastigheten finns kvar och man uppenbart kan se värdet på ee, andelsberäknar man ändå hur stort efterarv Brita ska ge ut till Anders syster? Finns det ngn jämkningsregel att åberopa vid detta efterarv när det är uppenbart att ee-andelen uppgår till ett belopp som blir mycket högt tack vare värdestegring av gg? Är det någon fördel för Britta hon också har egendom som ee? Påverkar Brittas ee andelsberäkningen av Anders ee?

Answer 1

Hej,

för att kunna svara på dina frågor kommer jag först kort redogöra för instituten bodelning och efterarv. När någon som är gift dör ska först en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Som framgår av 10 kap. 1 § ÄktB ska all egendom som är giftorättsgods ingå i en bodelning; vid bodelningen ska den efterlevande maken få hälften av det sammanlagda giftorättsgodset enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Den resterande hälften kommer tillsammans med eventuell enskild egendom utgöra den avlidnes kvarlåtenskap.
Även om det inte framgår direkt av lagtexten är marknadsvärdet det värde som ska ligga till grund när man tar upp de olika posterna i bouppteckningen. Huset ska alltså tas upp till sitt marknadsvärde; endast om inget sådant finns tillgängligt kan man använda taxeringsvärdet.

Den efterlevande maken ärver sedan den avlidnes kvarlåtenskap enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2-3 §§ ÄB). Om exempelvis den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 20 000 kronor och den efterlevande makens egendom efter bodelning till 80 000 kronor, blir alltså kvotdelen (20 000/100 000) = 20%.

När sedan den efterlevande maken avlider ska efterarvingarna då som huvudregel få ut 20% av den efterlevande makens totala egendom, även om egendomen ökat markant i värde från det att den första maken dog. Det finns ingen generell jämkningsregel för de fall där det är den egendom som ingick redan vid arvsskiftet som ökat i värde. Om den efterlevande makens tillgångar ökat genom senare arv, gåvor eller förvärvsarbete ska dock enligt 3 kap. 4 § ÄB den delen undantas från att omfattas av efterarv.

Den jämkningsregel som istället kan komma att påverka hur stort efterarvet blir är den som finns i 12 kap. 1 § ÄktB. Där sägs det att en make kan få ta undan en del av sitt giftorättsgods från bodelningen om resultatet annars skulle bli oskäligt. Paragrafen innebär att den delen av giftorättsgodset som undantas istället behandlas som enskild egendom, vilket gör att kvarlåtenskapen kan komma att bli mindre (eller större), och således också påverka hur stor kvotdelen blir. Utifrån dina uppgifter går det dock inte att säga om en sådan jämkning skulle kunna vara möjlig eller inte.

Sammanfattningsvis spelar det alltså ingen roll att man kan urskilja den ursprungliga enskilda egendomen, eller att det hus som tidigare var giftorättsgods ökat kraftigare i värde. Efterarvingarna ska fortfarande få 20% av den totala förmögenhetsmassan, om den massan inte ökats genom de sätt som nämns i 3 kap. 4 § ÄB.

Vänligen,