Lawline svarar
Hej,
Jag kan inte svara på vad det svenska folket anser, men jag ska försöka förklara hur domstolarnas bedömning av nödvärn sker. Nödvärnsrätten regleras i Brottsbalken, se http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19620700.htm. Enligt Brottbalken 24 kap 1 § har man nödvärnsrätt vid brottsligt angrepp på person eller egendom, för att ta tillbaka stulen egendom på bar gärning och när någon tränger sig in i en byggnad eller vägrar lämna en bostad. Det innebär att man för att skydda sig får begå handlingar som annars hade varit brottsliga utan att man döms för dem. Detta gäller både för att skydda sig själv och för att skydda andra.
Den första bedömningen som domstolen gör enligt Brottsbalken 24 kap 1 § är om våldet har varit uppenbart oförsvarligt, det vill säga om för mycket våld har använts. Hur mycket våld man får använda beror på situationen, man får till exempel använda mer våld för att skydda en persons liv eller hälsa än för att skydda saker som riskerar att bli förstörda. Djur ses som saker, men man får använda mer våld för att skydda ett levande djur än för att skydda döda ting. Det man ska hänsyn till då är enligt lagtexten ”angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt”. Bedömningen görs alltså utifrån hur farligt angreppet var, hur värdefullt det som skulle skyddas var och hur den aktuella situationen i övrigt såg ut. Om det är för mycket våld är det ett brott.
Det finns dock ytterligare en regel, i Brottsbalken 24 kap 6 §, som kan fria någon som har handlat i nödvärn och använt uppenbart oförsvarligt våld, alltså för mycket våld. Det är enligt lagtexten ” om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig”. Så kan det vara om personen har varit panikslagen, har varit tvungen att fatta beslut på kort tid och inte har haft några andra alternativ för att skydda sig. Det finns ingen exakt mall för hur varje person ska reagera, utan det måste göras en individuell bedömning. Om domstolen inte heller anser att omständigheterna var sådana att personen svårligen kunde besinna sig, ska han eller hon dömas för brottet.
I Brottsbalken 29 kap 3 § p 5 finns dock ytterligare en regel som säger att en handling som har begåtts i en situation som finns i Brottsbalkens 24 kap, till exempel nödvärn, kan göra att den dömde ska få ett lägre straff eller till och med slippa straffet helt.
Även om det inte har varit ett brottsligt angrepp eller om man har missuppfattat situationen så att man har trott att det var ett mycket större hot än vad det egentligen var, kan man frias enligt reglerna om nödvärn. Det kallas putativt nödvärn och situationen ska då bedömas precis som om det var en riktigt nödvärnssituation, om det kan anses att personen hade anledning att uppfatta situationen på det sättet.
Samma principer gäller vid nödsituationer enligt Brottsbalken 24 kap, 4 §. Nödsituationer innebär situationer med en stor fara, men där det inte finns något brottsligt angrepp. Det kan till exempel röra sig om en naturkatastrof, en olycka eller att man bli angripen av ett djur. Då får man använda så mycket våld att det inte är oförsvarligt. Det innebär mindre våld än vid nödvärn.
Domstolarnas bedömningar styrs av lagen och vad Högsta Domstolen har uttalat i de fall som har gått ända upp till prövning där, men i varje fall måste en bedömning göras utifrån situationen och den individ som har handlat i nödvärn. Exakt var gränsen för nödvärnsrätten går är dock en omdiskuterad fråga, som det inte går att ge något exakt svar på. Jag hoppas i alla fall att detta hjälper dig att förstå lite mer om nödvärnsrätten.
Med vänlig hälsning,
Linn Ahlvik BörjessonRådgivare
