Lawline svarar
Hej!
Din fråga rör avtalsrätt och huruvida ett giltigt avtal föreligger. Huvudregeln inom avtalsrätten är att avtal gäller som det ingås och ska hållas. Har parterna inte kommit överens om tex. öppet köp är båda parter bundna av det. Faktorer som att du inte behöver det, att det är för dyrt för Dig beaktas inte. Har dock avtalet kommit till stånd under otillbörliga metoder kan det i vissa fall förklaras ogiltigt eller jämkas. Detta regleras i Avtalslagen 3 kap, som Du hittar https://lagen.nu/1915:218.
Om det rör sig om ett distansavtal enligt Distans- och hemförsäljningslagen kan det även vara en väg att gå. För att lagen ska vara tillämplig, se 1 kap. 2§ och 2 kap. 1§, se https://lagen.nu/2005:59. Bl.a. ska säljaren vara näringsidkare, du konsument och det ska de facto röra sig om ett distansavtal. För att avgöra vilka möjligheter Distans- och hemförsäljningslagen ger är dock mer information nödvändig.
De bestämmelser som skulle kunna vara relevanta i Avtalslagen är 33§, men framför allt 36§. Förtigande kan förvisso även i speciella fall utgöra svek och därmed en ogiltighetsgrund enligt 30§, dock tar detta endast sikte speciella fall (jfr. Adlercreutz, Avtalsrätt I, s.277), varför jag väljer att inte beröra det närmare här.
Av Avtalslagen 33§ (lilla generalklausulen) följer att ett avtal kan förklaras ogiltigt om det vid avtalets tillkomst förelegat omständigheter som strider mot tro och heder och att den ondtroende kontraktsparten måst haft vetskap om detta. Objektivt krävs alltså att omständigheter vid avtalets tillkomst strider mot tro och heder, subjektivt att den ondtroende parten måst haft vetskap om dessa omständigheter. Rättsverkan är ogiltighet. Allmänt kan sägas att tillämpningen av bestämmelsen varit restriktiv i praxis. Som exempel då bestämmelsen tillämpats är då en avtalspart utnyttjat den andra partens ovetskap om förhållande som hänför sig till avtalet. Detta kan vara exv. vara kunskap om egendomens faktiska ekonomiska värde, (se Bernitz, Standardavtalsrätt s.77). Det är alltså en svår gränsdragning hur långt denna upplysningsplikt sträcker sig och omöjligt att utifrån de fakta som Du angivit göra en närmare bedömning.
Innebörden av Avtalslagen 36§, den s.k. stora generalklausulen är att om avtalet/ett avtalsvillkor är oskäligt pga. exv. dess innehåll, omständigheter vid dess tillkomst kan det förklaras ogiltigt eller jämkas. Till skillnad från 33§ krävs inte ond tro hos motparten. Det ska särskilt beaktas om den ena parten befinner sig i en underlägsen ställning. Regeln är förvisso inte tänkt att reglera priser i allmänhet, dock kan oskäligt höga pris jämkas. Som Du beskriver situationen skulle så eventuellt kunna vara fallet. Eftersom omständigheterna vid avtalets tillkomst ska beaktas, kan det vara värt att ta hänsyn till om avtalet ingåtts under brådska, om tex. säljaren lämnat upplysningar om totalpriset om det varit fråga om aggressivt uppträdande från säljaren, överraskningstaktik eller annat missbruk av förhandlingsläget har utnyttjats. Det är viktigt att göra en helhetsbedömning av situationen.
Jag vill slutligen poängtera att Du inte exv. ska sluta betala enbart på den grund att Du anser att avtalet är oskäligt eller liknande. En prövning måste göras. Konsultera med exv. en advokat om situationen, för det fall Du vill gå vidare med saken. Mot bakgrund av den givna informationen är det dock inte möjligt att ge Dig någon mer exakt rekommendation, utan se svaret som en orientering i vilka regler som typiskt sett kan vara av intresse och att det kan, under vissa omständigheter, finnas möjlighet för Dig att komma från kontraktet. Om så är fallet beror dock i slutändan på omständigheterna i det enskilda fallet.
Lycka till!
