Efterarv vid enskild egendom och testamente

Hej! Fråga om kvotfördelning vid efterav. Pappa dör, är gift och paret har 2 gemensamma barn och efterlämnar äktenskapsförord och testamente där bröstarvingar ärver enskild egendom efter pappan och övrig giftorättsgods ska fördelas enligt lag. Detta regleras vid bouppteckning och arvskkifte. Mamman ärver all giftorättsgods efter maken. Mamman har 2 barn sedan tidigare. När mamman dör hur blir kvotfördelningen mellan gemensamma barn för tidigare avliden pappa och nu avliden mamma, och barn enbart till efterlevande mamman? Ska giftorättsgodset delas på 4 då gemensmma barn tidigare ärvt pappans enskild egendom enligt testamente? Tack på förhand

Lawline svarar

Tack för din fråga. Som jag förstår dig är parets bröstarvingarna testamentstagare av en del av faderns egendom och resten övertar modern med fri förfoganderätt enligt 3:1 ärvdabalken (1958:637), ÄB. Frågan gäller alltså vad som händer med den egendom som modern lämnar efter sig, vilket består av faderns giftorättsgods och hennes eget giftorättsgods. Här är 3:2 ÄB tillämplig. Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken så är huvudregeln att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla faderns bröstarvingar, det vill säga de gemensamma barnen. De ärver då hälften var av denna hälft. Den andra hälften av den efterlevande moderns bo tillfaller hennes bröstarvingar, det vill säga alla fyra barnen, med lika stor andel var, 2:1 ÄB. Trots att de två gemensamma barnen har testamenterats egendom, har de alltså normalt rätt till en del av moderns bo. De gemensamma barnen ärver alltså 1/4 + 1/8 var av moderns bo (faderns respektive moderns andel), medan särkullbarnen ärver 1/8 var. Två stycken undantag föreligger dock här enligt 3:2 ÄB som ändrar läget. 1. Om de gemensamma barnen, som i det här fallet, redan fått egendom enligt testamente, ska dessas andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån. 2. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. De två gemensamma barnen får alltså ärva mindra av moderns bo vid hennes bortgång dels på grund av testamentsförordnandet och dels på grund av faderns äktenskapsförord. Det som säkert kan fastställas är att de gemensamma barnen kommer att ärva lika mycket var, samt att särkullbarnen kommer att ärva lika mycket var, 2:1 ÄB, utifrån de uppgifter du nu ger. Hur stor respektive andel är är omöjligt att säga utan att känna till 1. Hur stor andel det som testamenterats utgör av moderns totala bo, samt 2. Hur stor del faderns giftorättsgods, som övergått till modern, utgjorde av summan av "faderns totala egendom" efter bodelningen och moderns egendom efter bodelningen. Om vi tänker oss att faderns enskilda egendom omfattade hela hans giftorättsgods, så ska de gemensamma barnen inte ärva något alls av fadern vid moderns död, det vill säga det finns inte något efterarv. Däremot får de i egenskap av bröstarvinge även till modern 1/4 var av hennes arv. Den andra hälften går i så fall till särkullbarnen.
Lars BålmanRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000