Lawline svarar
Hej och tack för din fråga.
Generellt gäller i alla anställningsförhållanden det så kallade arbetsprerogativet, dvs en rätt för arbetsgivaren att fritt leda och fördela arbetet samt rätten att fritt anställa och säga upp anställda. (Rätten att fritt anställa och säga upp anställda begränsas i viss utsträckning i lag genom regler om diskrimineringsförbud, återanställningsrätt m.fl.) Det är således arbetsgivaren som anställer alternativt ger befogenhet åt andra att anställa arbetstagare.
Eftersom anställningsavtalet är formlöst, och således även är giltigt så som muntligt avtal, kan det vara oklart vem som är arbetsgivare. Normalt är den som ansvarar för verksamheten och fortlöpande betalar ut lön till de anställda arbetsgivare i rättslig mening. Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall arbetsgivaren enligt 6 c § LAS lämna information till den anställde om arbetsgivarens (som kan vara en fysisk eller juridisk person) namn och adress m.m. Den utpekade måste antingen uttryckligen ha ingått avtal eller tillgodogjort sig arbetstagarens prestationer för att anses vara arbetsgivare i rättslig mening.
I vissa fall kan det vara oklart vem som är arbetsgivare t ex när det är oklart om den som anställer gör det för egen eller annans räkning (och om denne gör det för annans räkning exempelvis för sin egen arbetsgivares räkning, om denne har befogenhet att göra detta). Av allmänna fullmaktsregler gäller att den som är ställföreträdare (den som företräder annan) måste klargöra vem han företräder och att han inte företräder sig själv och således sluter avtal för annans räkning. Enligt avtalsrättsliga regler gäller även den som arbetstagaren får antas ha haft fog att uppfatta som arbetsgivare ska bli ansvarig för anställningsavtalet.
_Av detta bör slutsatsen i ditt fall kunna bli att du visserligen ingått ett muntligt avtal om anställning som vikarie, att det gjordes muntligt skulle inte medföra ogiltighet så som anställningsavtal eftersom sådana inte kräver viss form. Däremot kan löftet om att "chefen ska ringa" och att "papper ska skrivas på" indikera att personen i fråga visat att denne inte själv haft befogenhet att ingå avtalet i fråga. Personen har visat att det är någon annan som ska ta beslutet i kontakt med dig och ingå avtalet och att du således inte hade fog för att varken se denne som arbetsgivare eller som rättmätig ställföreträdare (som hade behörighet att ingå avtalet i fråga) för arbetsgivarens räkning. Således ser jag det tyvärr som mycket svårt att göra personen i fråga ersättningsskyldig för sitt löfte och vårdslösa beteende. Arbetsgivaren på arbetsplatsen ("chefen") i fråga har inte ingått anställningsavtal med dig, så som jag ser det, om denne inte givit den som du skulle ha vikarierat för, en befogenhet att faktiskt ingå anställningsavtal för arbetsgivarens räkning, vilket inte verkar vara fallet. Således kan inte heller arbetsgivaren göras ersättningsskyldig._
Hoppas svaret ändå var till hjälp
Vänligen
