Lawline svarar
Hej,
Man brukar tala om tre nivåer av uppsåt; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt - där likgiltighetsuppsåtet utgör den lägsta gränsen. Vid likgiltighetsuppsåt har gärningsmannen inte avsikt att döda, men han vet att en dödlig utgång kan bli följden av hans handlande och ställer sig likgiltig inför detta faktum.
För att kunna döma någon för mord eller dråp krävs att denne haft uppsåt att döda - likgiltighetsuppsåt som minst. Mord- och dråpbestämmelserna återfinns i brottsbalkens (BrB) 3 kap. 1 och 2 §§. Mord är det grövsta av de två brotten, med en straffskala på fängelse i 10-18 år, alternativt livstid. Dråp ligger på fängelse i 6-10 år.
Vilket av dessa brott man bör döma för beror på en rad olika omständigheter. Om dödandet exempelvis har provocerats fram genom misshandel, förolämpningar och dylikt kan det tala för att döma till dråp istället för mord. Hur högt eller lågt man sedan bör sätta själva fängelsestraffet beror på omständigheterna vid brottstillfället. Hur dödandet så att säga gick till.
Dödande kan också begås genom oaktsamhet och benämns då som "vållande till annans död" (se 3 kap. 7 § BrB). Detta brott har en straffskala på fängelse i 14 dagar-2 år, men kan också bestraffas med böter ifall brottet ses som ringa.
Vet man således bara om gärningsmannen hade uppsåt eller oaktsamhet kan man endast få fram tillämpliga brottsbestämmelser och straffskalor, men det är omöjligt att säga exakt vart på straffskalan man slutligen hamnar om man inte har tillgång till övriga omständigheter vid brottstillfället.
Brottsbalken hittar du här: https://lagen.nu/1962:700
Med vänlig hälsning
Elin Sjörén
