Särkullbarns efterarvsfördelning
Efterarvingar och förskott på arv Min styvfar, som dog 2001, har två söner. Den ena sonen fick förskott på arv från sin far på 107 tkr. Båda sönerna avstod sina arv (inkl laglott) till förmån för min mamma, som har två döttrar. Inga gemensamma barn. Inget testamente. Bouppteckningen efter min styvfar visar på 264.707 kr i gemensamt giftorättsgods efter avräknade skulder. Samt 108.080 kr som hans enskilda egendom; 1.000 kr är mammas enskilda egendom. Arvslotten var således 240.433 kr. (Förskottsarvet till sonen står noterat under "Det antecknades att:") Nu har även min mamma gått bort. Inget testamente. Bouppteckningen efter henne ger en summa på ca 900.000 kr. Hur sjutton ser arvsfördelningen efter min mamma ut mellan oss fyra "barn"?
Lawline svarar
Inledande bedömning
När en make avlider utan testamente och det finns särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken (“ÄB”)). De kan dock frivilligt avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket du anger att båda sönerna gjorde. Ett sådant avstående innebär att den efterlevande maken (din mamma) ärver med fri förfoganderätt. Det betyder att hon får använda och förbruka arvet, men inte testamentera bort det som härrör från makens arv. När hon går bort, träder den avlidne makens arvingar (hans söner) in som efterarvingar till den del av hennes kvarlåtenskap som härrör från deras fars kvarlåtenskap (3 kap. 2 § ÄB). För att avgöra hur arvet ska fördelas efter din mamma måste man därför först reda ut hur stor del av hennes kvarlåtenskap som härrör från hennes egen egendom respektive från din styvfars kvarlåtenskap.
Steg 1: Arvsförhållandet efter styvfadern
Bouppteckningen efter din styvfar visar:
- Totalt giftorättsgods efter skulder: 264 707 kr
- Enskild egendom: 108 080 kr (hans) + 1 000 kr (hennes)
- Förskott på arv till en son: 107 000 kr
Eftersom det inte finns testamente, delas giftorättsgodset lika mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Respektive makes andel i giftorättsgodset blir då 132 353 kr. Till det ska läggas hans enskilda egendom (108 080 kr), vilket innebär att din styvfars kvarlåtenskap var 240 433 kr.
Om båda sönerna avstod sina arv till förmån för din mamma, ärvde hon alltså hela 240 433 kr med fri förfoganderätt.
Förskottet på arv till den ena sonen (107 000 kr) påverkar inte fördelningen vid din mammas bortgång, utan kommer först att beaktas vid slutlig efterarvsfördelning mellan sönerna, eftersom det är ett förskott från deras far (6 kap. 1 § ÄB).
Steg 2: Arvsförhållandet efter din mamma
Din mamma hade nu alltså:
- Sitt eget giftorättsgods från bodelningen: 132 353 kr
- Egen enskild egendom: 1 000 kr
- Arv från sin make med fri förfoganderätt: 240 433 kr
- Totalt (efter makens död): 373 786 kr
När hon nu har gått bort och bouppteckningen visar en kvarlåtenskap på ca 900 000 kr, måste man avgöra hur stor del som kommer från hennes egen egendom (inkl. eventuell värdestegring) och hur stor del som ska anses härröra från styvfaderns kvarlåtenskap.
Huvudprincipen är att efterarvingarna (styvfaderns söner) ska få samma kvotdel av din mammas kvarlåtenskap som deras fars arv utgjorde av hela din mammas förmögenhet vid det tillfälle hon ärvde honom (3 kap. 2 § ÄB).
- Fars arv = 240 433 kr
- Hennes totala förmögenhet efter arvet = 373 786 kr
- Efterarvskvoten = 240 433 / 373 786 = 64% (avrundat)
Det innebär att 64 % av din mammas kvarlåtenskap (900 000 kr) ska fördelas mellan styvfaderns två söner som efterarvingar. Den återstående 36 % tillfaller din mammas egna arvingar (du och din syster).
Beräkning
- Efterarv (64 %): 900 000 × 0,64 = 576 000 kr > delas mellan de två sönerna = 288 000 kr vardera.
- Din mammas eget arv (36 %): 900 000 x 0,36 = 324 000 kr > delas mellan dig och din syster = 162 000 kr vardera.
Sedan ska förskottet på arv (107 000 kr) avräknas på den sonens del från fadern, alltså från dennes efterarv. Det innebär att hans del minskas med 107 000 kr, och den andre sonens del ökar motsvarande.
Slutlig fördelning
- Son A (fick förskott): 288 000 – 107 000 = 181 000 kr
- Son B: 288 000 + 107 000 = 395 000 kr
- Dotter 1 (du): 162 000 kr
- Dotter 2 (din syster): 162 000 kr
Totalt: 900 000 kr
Rekommendationer
- Kontrollera bouppteckningen efter din styvfar noggrant för att säkerställa att siffrorna ovan stämmer, särskilt posten om förskottet och hur avståendet från arvet dokumenterades.
- Låt en familjejurist beräkna efterarvskvoten exakt utifrån värdena i bouppteckningen och eventuella förändringar (exempelvis tillgångar som sålts, nya tillgångar, arv eller gåvor).
- Justera efterarvet för förskottet på arv enligt 6 kap. ÄB.
- Låt bouppteckningsförrättarna eller en boutredningsman fastställa arvskiftet utifrån dessa principer, så att det blir formellt korrekt och alla parter kan skriva under arvskiftet utan oklarheter.
För kännedom
- Om någon av sönerna avstod sitt arv på ett annat sätt än enligt 3 kap. 1 § ÄB (t.ex. som gåva eller i utbyte mot ersättning) kan bedömningen påverkas.
- Kvotdelsprincipen kan leda till orättvist resultat i bägge riktningar, exempelvis om din mammas egendom har ökat i värde, men inte värdet på den delen som ärvdes från maken med fri förfoganderätt. Avsteg från denna beräkningsmodell är ovanligt och kan i väldigt sällsynta fall med tydlig bevisning komma i fråga om man kan visa att det ger ett klart orimligt resultat samtidigt som man exempelvis kan visa att makens egendom förvaltats helt avskiljt och inte sammanblandats med din mammas. Om sönerna och döttrarna är överens kan arvingarna alltid i samförstånd avtala om en annan fördelning i arvskiftet.
- Vid mycket gamla bouppteckningar (som från 2001) kan värden ha angetts efter dåtida praxis, vilket påverkar noggrannheten i kvotdelsberäkningen.