Förhandlingsskyldighet för oorganiserad arbetsgivare

2016-06-30 i Fackförening
FRÅGA |Om en arbetsgivare inte är fackligt anslutna med arbetstagare är - är då arbetsgivare skyldiga till en överläggning med den fackliga organisationen om arbetstagare sägs upp?
Erica Leufstedt |Hej, tack för din fråga!Jag utgår från att din arbetsgivare helt saknar facklig anslutning, inte att det enbart rör sig om en arbetsgivarorganisation som saknar kollektvavtal med din arbetstagarorganisation. En arbetsgivares förhandlingsplikt och en arbetstagarorganisations förhandlingsrätt regleras i lag (1976:580) om medbstämmande i arbetslivet. 11§ stadgar att en arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med en arbetsgivare då det rör en fråga som handlar om förhållandet mellan arbetsgivaren och en medlem i organisationen som är eller har varit arbetstagare på arbetsplatsen. Denna motsvarande rätt tillfaller arbetsgivaren i förhållande till arbetstagarorganisationen. inom denna kategori faller frågor såsom uppsägning. Utöver arbetstagarorganisationens rätt att förhandla har arbetsgivaren även en skyldighet att på eget initiativ förhandla med organisationen arbetstagaren är ansluten till angående frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta gäller så länge inte arbetsgivaren endast tillfälligt är utan kollektivavtal. Skyldigheten gäller inte heller då uppsägningen skett på grund av personliga skäl. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Föreningsfrihet

2016-04-01 i Fackförening
FRÅGA |hej!Jag behöver lite hjälp med att tolka den 62 § MBL.Rent allmänt, när en arbetsgivare vidtar åtgärder, såsom att lova löneökning, eller att säga att arbetstagaren har större chans att "få stanna kvar" på arbetsplatsen, för att förhindra att arbetstagaren blir med i en facklig organisation, vad har det för straff påföljder?Hur lätt är det att bevisa denna situation då uttalandet har kommit muntligt från en chef?
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga,62 § Lag om medbestämmande i arbetslivet(förkortas MBL) tillämpas då arbetstagare kan bli skyldig att betala skadestånd enligt en bestämmelse i MBL. 62 § innebär att en arbetstagare utöver detta inte får utsättas för annan disciplinär bestraffning om det inte finns uttryckligt stöd för det i lag eller kollektivavtal. I 7-8 §§ MBL finns regler om vad som kallas föreningsfrihet. Föreningsfriheten innebär att arbetsgivare och arbetstagare har rätt ansluta sig till arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer. Denna föreningsfrihet ska lämnas okränkt! Det betyder att en arbetsgivare inte får vidta en åtgärd(exempelvis locka med högre lön) för att någon inte ska nyttja sin föreningsfrihet(ex att inte ansluta sig till facket). Enligt 54 § MBL kan påföljden för när en arbetsgivare kränker föreningsfriheten bli skadestånd. Som du säkert förstår är det svårt för mig att uttala mig om bevisningen i detta enskilda fall. Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på dina frågorBästa hälsningar

Kränkning av föreningsfriheten

2016-03-28 i Fackförening
FRÅGA |hej!Jag behöver lite hjälp med att tolka den 62 § MBL.Rent allmänt, när en arbetsgivare vidtar åtgärder, såsom att lova löneökning, eller att säga att arbetstagaren har större chans att "få stanna kvar" på arbetsplatsen, för att förhindra att arbetstagaren blir med i en facklig organisation, vad har det för straff påföljder?Hur lätt är det att bevisa denna situation då uttalandet har kommit muntligt från en chef?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline! Jag förstår inte riktigt hur du menar att 62 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) är av intresse för din situation. Jag ska dock försöka besvara frågan ändå.Enligt 1 § MBL ska lagen tillämpas på förhållandet mellan arbetsgivare (AG) och arbetstagare (AT). Enligt lagens 7 § avses med föreningsrätt rätten för AT att tillhöra arbetstagarorganisationer (facket). Denna rätt ska enligt 8 § lämnas okränkt. En kränkning av föreningsrätten har enligt samma bestämmelse skett om AG vidtar åtgärder för att förmå AT att inte utnyttja sin föreningsrätt. Det verkar som att din AG har gjort precis detta. En kränkning av föreningsrätten föreligger således. Du har då rätt till ersättning både för skada och ren ekonomisk ersättning för denna kränkning enligt 54 och 55 §§. Det gäller dock att du måste styrka att din AG vidtagit dessa åtgärder och detta är väldigt svårt att göra om det endast skett muntligt och du inte har några andra bevis.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline!

Fråga om ogiltighet av avtalspunkt i kollektivavtal

2016-02-28 i Fackförening
FRÅGA |Om en punkt i ett anställningsavtal är ogiltig, den reglerar i detta fallet övertidsersättning på ett sätt som är en försämring av kollektivavtalet, kan hela avtalet då tolkas som ogiltigt och vara tvunget att rivas upp?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till anställningsavtal utgör primärt lag om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL) behjälplig lagstiftning. I just det fall då det föreligger ett kollektivavtal som reglerar hela eller delar av anställningsförhållandet har detta företräde framför tvivelsreglerna som framgår av LAS. I MBL 4 § framgår att ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att ett avtalsvillkor som skyddas av lagen inskränks. Med detta förstås att är det så att den stridiga frågan förstås som ogiltig enligt kollektivavtalet, och detta är förenligt med MBL, ska inte den delen av avtalet tillämpas som frångår kollektivavtalet. Detta innebär inte i första hand att avtalet som helhet ska förstås som ogiltigt, utan kan den del som är stridig plockas bort eller ersättas utan att avtalet riskerar att gå förfelat så består resterande avtal. Mvh

Kollektivavtalens relevans för utomstående arbetstagare, m.m.

2016-06-30 i Fackförening
FRÅGA |Hej jag jobbade på ett företag förra året som jag nu hört att dom har avstått av att betala vissa tillägg på lönen som under den tiden jag jobbat där blir en del pengar. nu har facket löst det för deras medlemmar men jag fick ett starkt nej då jag inte var med i facket under den tiden. finns det något jag kan göra?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det så hade du en tidsbegränsad anställning med ett företag, där du enligt anställningsavtalet hade rätt till vissa lönetillägg – tillägg som företaget nu vägrar att betala ut till dig. Vad du kan göra i en sådan situation beror främst av vad ditt anställningsavtal innehåller, men också av det kollektivavtal som löste problemet för fackets medlemmar. Om du finner stöd för att du har rätt till lönetillägget så kan du gå vidare med att kräva ut det.I det följande förklarar jag därför först hur ett eventuellt kollektivavtal kan vara relevant för dig. Därefter redovisar jag vilka handlingsalternativ som du främst har att tillgå. Slutligen sammanfattar jag det sagda.KollektivavtalFackföreningens avtal för dess medlemmars räkning förefaller vara ett kollektivavtal. För att det ska finnas ett kollektivavtal i lagens mening kräver 23 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (förkortad MBL) nämligen att följande villkor är uppfyllda:1. Det är ett avtal2. Avtalet är skriftligt3. Avtalets parter är å ena sidan en fackförening, och å andra sidan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare.4. Avtalet rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, på något sätt.Kollektivavtalets effekt för dig är att det binder dig som medlem i fackföreningen, enligt 26 § första stycket MBL. Det gäller som huvudregel även om du bara gick med i den avtalsslutande fackföreningen senare.Även om du inte är medlem i fackföreningen kan kollektivavtalet vara relevant för ditt anställningsavtal. Om kollektivavtalet inte är exklusivt för fackföreningens medlemmar kan det nämligen fylla ut ditt anställningsavtal, om ditt anställningsavtal inte anses reglera frågan (se härom AD 2006 nr 76). Det finns dock vissa krav för att reglerna i ett kollektivavtal ska kunna gälla för ditt anställningsavtal. Förenklat innebär dessa krav i princip att de regler från kollektivavtalet som kan gälla för ditt anställningsavtal är de som arbetsgivaren gentemot fackföreningen är skyldig att tillämpa på icke-medlemmar (vilket framgår i t.ex. rättsfallet AD 1984 nr 79).HandlingsalternativDet första du alltså bör göra är att undersöka vilka villkor som gäller för just ditt anställningsavtal. Om du t.ex. kommer fram till att kollektivavtalet nog gäller för dig också kan det vara bra att försöka förhandla med företaget. Om företaget ändå vägrar att efterkomma dina krav är dock en domstolsprocess det alternativ som ligger närmast till hands. Då är det bra att kontakta en jurist som är specialiserad på arbetsrätt, vilket du kan göra HÄR. Att gå till domstol är inget man bör göra lättvindigt, eftersom det kan bli dyrt.Detsamma kan sägas om fallet att arbetsgivaren helt oberoende av kollektivavtalet vore skyldig att betala ut lönetillägg till dig. Eftersom avtal ska hållas är arbetsgivaren då skyldig att betala ut lönetillägget till dig.Eftersom du – som jag förstår det – nu är medlem i den avtalsslutande fackförening skulle du också kunna försöka ta hjälp av fackföreningen. I vart fall är det värt att notera att om kollektivavtalet gäller för dig så bryter företaget mot kollektivavtalet om det vägrar att tillämpa samma lösning för dig. Endast facket kan dock agera mot ett sådant brott, eftersom det är facket som är part till kollektivavtalet – inte du.SammanfattningDet kan vara så att fackets lösning också gäller för dig. Det kan även vara så att du har rätt till lönetillägget helt oberoende av fackets lösning. Om din arbetsgivare vägrar att efterkomma dina krav återstår alternativet att stämma in företaget till tingsrätten.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med lönetillägg och kollektivavtal är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Föreningsrättskränkning?

2016-03-31 i Fackförening
FRÅGA |Hej, När jag blev anställd så fanns en klausul i anställningsavtalet där jag skulle fylla i om jag tillhör någon arbetstagarorganisation. Stod även i avtalet att jag måste meddela företaget om den fackliga tillhörigheten ändras under anställningen. Får man ha detta i avtalet och måste jag meddela om jag går med i ett fackförbund?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som arbetstagare har man en föreningsrätt vilket innebär en rätt för arbetstagare att tillhöra och verka för en fackförening samt att utnyttja medlemskapet utan att bli utsatt för diskriminerande åtgärder från arbetsgivarens sida. Föreningsrätten följer av 7-9 §§ i lagen om medbestämmande i arbetslivet. Att klausulen finns med i anställningsavtalet bör inte vara några problem så länge din arbetsgivare inte missgynnar dig genom att vidta en konkret åtgärd mot dig som kränker din rätt att utnyttja din föreningsrätt. Vidtas det ingen åtgärd som kränker din föreningsrätt och som alltså påverkar dig negativt för att du är ansluten till ett fackförbund gör det heller ingenting att klausulen finns med i avtalet. Avtalsklausulen anses inte vara en konkret åtgärd och kan alltså heller inte utgöra en föreningsrättskränkning. Att förhöra sig om en arbetstagares organisationstillhörighet är inte att anse som en föreningsrättskränkning enligt ett beslut i Arbetsdomstolen, mål AD 2009 nr. 3. Några exempel på konkreta åtgärder är uppsägning, avsked eller indrag av förmåner på grund av facklig anslutning, För att klausulen i sig inte ska anses som okej krävs det att det anses vara ett oskälig avtalsvillkor enligt 36 § Avtalslagen. 36 § AvtL tillämpas väldigt restriktivt och antagligen skulle villkoret i ditt fall inte anses vara någon oskälig klausul.

Lovliga stridsåtgärder och förhandling om lön

2016-03-19 i Fackförening
FRÅGA |Hej!Fråga 1: Om en arbetsgivare inte har KA, kan ett fack gå ut i strejk med de medlemmar de har på arbetsplatsen? Borde inte arbetsgivaren täckas av negativ föreningsrätt, dvs att de har rätt att stå utanför en organisation eller vad är det som gäller? Fråga 2: Om en arbetsgivare inte betalar ut rätt lön till en arbetstagare, begär facket om förhandling då enligt 10 § MBL eller vad gör de i den situationen?
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Gällande fråga 1 så kan facket göra detta. Om ett kollektivavtal finns som arbetstagare och arbetsgivare är bundna av så finns det en fredsplikt, alltså att de inte får bidra i till exempel en strejk, enligt lag (https://lagen.nu/1976:580#P41S1). Finns det däremot inte kollektivavtal får facket och arbetstagarna gå ut i strejk. Arbetsgivaren har dock en negativ föreningsrätt, alltså en rätt att stå utanför en organisation (dock är negativ föreningsrätt inte lagstadgat i Sverige). Trots detta har facket rätt att utföra stridsåtgärd om det är i ett fackligt syfte. Angående fråga två så kan facket begära förhandling enligt 10 § MBL om de vet om situationen och det handlar om att till exempel ändra lönen eftersom det handlar om en fråga som rör arbetsgivaren och medlem i facket. Om det uppkommer en tvist mellan arbetstagarorganisationen (facket) och arbetsgivaren om lönen så är det arbetsgivaren som enligt lag är skyldig att påkalla förhandling om frågan, se https://lagen.nu/1976:580#P35S1. Om arbetsgivaren underlåter detta så kan hen bli ersättningsskyldig till facket. Detta gäller även om det inte finns något kollektivavtal för tillfället, se https://lagen.nu/1976:580#P5S2.Med vänlig hälsning

Avtalad lön som är lägre än enligt gällande kollektivavtal

2016-01-05 i Fackförening
FRÅGA |Hej. Jag och en av mina anställda har skrivit på ett anställningsavtal och kommit överens om en summa som passar båda två. Men nu efter ett år har facket gått in och säger att vi inte har följt kollektivavtalet och att jag måste betala mellanskillnaden till honom. Måste jag göra det och i så fall måste jag betala direkt eller kan vi vänta till sommaren?
Niclas Friberg |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Det saknas en hel del information i din fråga för att jag ska kunna göra en god bedömning av situationen så jag kommer svara lite mer generellt och förhoppningsvis även träffa er situation. Om arbetstagaren inte är facklig anslutenOm arbetstagaren (AT) inte är fackligt ansluten medan du som arbetsgivare (AG) har skrivit under ett kollektivavtal, som omfattar det arbetsområde arbetstagaren är verksam inom, så gäller ändå det anställningsavtal ni har undertecknat. Arbetstagaren har inte rätt att kräva mer ersättning än enligt anställningsavtalet. Problemet för er ligger i att ni kan anses ha brutit mot kollektivavtalet genom att inte tillämpa kollektivavtalsenliga anställningsvillkor även för den som är oorganiserad. Arbetstagarorganisationen (facket) kan då kräva skadestånd av er. Detta skadestånd kan vara både högre eller lägre än den mellanskillnaden facket nu krävt att ni ska betala till arbetstagaren. Notera: Kollektivavtalets lönenivåer kan anses ge uttryck för vad som är skälig lön i ett anställningsförhållande och om då den överenskomna lönen avviker från de i branschen gällande kollektivavtalen i för stor utsträckning utgör detta grund för jämkning av avtalet med hjälp av avtalslagen 36 §.Om arbetstagaren är fackligt anslutenOm AT var fackligt ansluten när ni skrev under anställningsavtalet, som gav rätt till lägre lön än enligt gällande kollektivavtal, är lönevillkoret inte giltigt. En AG och AT som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan komma överens om villkor som strider mot kollektivavtalet. Eftersom han inte har fått kollektivavtalsenlig lön, vilket han i sådana fall har rätt till, kan han kräva ut denna. Preskriptionstiden för krav på felaktigt utbetalad lön är tio år. Hur en utbetalning ska gå till, om den ska delas upp i flera betalningsposter eller betalas nu eller till sommaren, är något ni bör förhandla med facket och arbetstagaren om. Behöver ni ytterligare hjälp i ert ärende kan ni använda er av vår expresstjänst (som ni finner under våra tjänster) där en mer omfattande och grundlig rådgivning ges. Ni kan också kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se.Med vänlig hälsning