Föreningsfrihet

2016-04-01 i Fackförening
FRÅGA |hej!Jag behöver lite hjälp med att tolka den 62 § MBL.Rent allmänt, när en arbetsgivare vidtar åtgärder, såsom att lova löneökning, eller att säga att arbetstagaren har större chans att "få stanna kvar" på arbetsplatsen, för att förhindra att arbetstagaren blir med i en facklig organisation, vad har det för straff påföljder?Hur lätt är det att bevisa denna situation då uttalandet har kommit muntligt från en chef?
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga,62 § Lag om medbestämmande i arbetslivet(förkortas MBL) tillämpas då arbetstagare kan bli skyldig att betala skadestånd enligt en bestämmelse i MBL. 62 § innebär att en arbetstagare utöver detta inte får utsättas för annan disciplinär bestraffning om det inte finns uttryckligt stöd för det i lag eller kollektivavtal. I 7-8 §§ MBL finns regler om vad som kallas föreningsfrihet. Föreningsfriheten innebär att arbetsgivare och arbetstagare har rätt ansluta sig till arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer. Denna föreningsfrihet ska lämnas okränkt! Det betyder att en arbetsgivare inte får vidta en åtgärd(exempelvis locka med högre lön) för att någon inte ska nyttja sin föreningsfrihet(ex att inte ansluta sig till facket). Enligt 54 § MBL kan påföljden för när en arbetsgivare kränker föreningsfriheten bli skadestånd. Som du säkert förstår är det svårt för mig att uttala mig om bevisningen i detta enskilda fall. Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på dina frågorBästa hälsningar

Kränkning av föreningsfriheten

2016-03-28 i Fackförening
FRÅGA |hej!Jag behöver lite hjälp med att tolka den 62 § MBL.Rent allmänt, när en arbetsgivare vidtar åtgärder, såsom att lova löneökning, eller att säga att arbetstagaren har större chans att "få stanna kvar" på arbetsplatsen, för att förhindra att arbetstagaren blir med i en facklig organisation, vad har det för straff påföljder?Hur lätt är det att bevisa denna situation då uttalandet har kommit muntligt från en chef?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline! Jag förstår inte riktigt hur du menar att 62 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) är av intresse för din situation. Jag ska dock försöka besvara frågan ändå.Enligt 1 § MBL ska lagen tillämpas på förhållandet mellan arbetsgivare (AG) och arbetstagare (AT). Enligt lagens 7 § avses med föreningsrätt rätten för AT att tillhöra arbetstagarorganisationer (facket). Denna rätt ska enligt 8 § lämnas okränkt. En kränkning av föreningsrätten har enligt samma bestämmelse skett om AG vidtar åtgärder för att förmå AT att inte utnyttja sin föreningsrätt. Det verkar som att din AG har gjort precis detta. En kränkning av föreningsrätten föreligger således. Du har då rätt till ersättning både för skada och ren ekonomisk ersättning för denna kränkning enligt 54 och 55 §§. Det gäller dock att du måste styrka att din AG vidtagit dessa åtgärder och detta är väldigt svårt att göra om det endast skett muntligt och du inte har några andra bevis.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline!

Fråga om ogiltighet av avtalspunkt i kollektivavtal

2016-02-28 i Fackförening
FRÅGA |Om en punkt i ett anställningsavtal är ogiltig, den reglerar i detta fallet övertidsersättning på ett sätt som är en försämring av kollektivavtalet, kan hela avtalet då tolkas som ogiltigt och vara tvunget att rivas upp?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till anställningsavtal utgör primärt lag om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL) behjälplig lagstiftning. I just det fall då det föreligger ett kollektivavtal som reglerar hela eller delar av anställningsförhållandet har detta företräde framför tvivelsreglerna som framgår av LAS. I MBL 4 § framgår att ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att ett avtalsvillkor som skyddas av lagen inskränks. Med detta förstås att är det så att den stridiga frågan förstås som ogiltig enligt kollektivavtalet, och detta är förenligt med MBL, ska inte den delen av avtalet tillämpas som frångår kollektivavtalet. Detta innebär inte i första hand att avtalet som helhet ska förstås som ogiltigt, utan kan den del som är stridig plockas bort eller ersättas utan att avtalet riskerar att gå förfelat så består resterande avtal. Mvh

Saklig överläggning vid förhandling med facket

2015-12-29 i Fackförening
FRÅGA |Hej,Behöver arbetsgivaren motivera arbetsbrist om en anställd blir uppsagd av det skälet vid förhandling med facket, eller räcker det att säga ordet arbetsbrist.
Niclas Friberg |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Innan ni som arbetsgivare beslutar om att säga upp anställd, läs formellt beslut, skall ni på eget initiativ förhandla med dennes arbetstagarorganisation (facket). Den som företräder arbetsgivaren i förhandlingen ska också ha behörighet att besluta i frågan även om inte arbetsgivaren tänker ändra sig.Ni ska som arbetsgivare vid förhandlingssammanträdet om det behövs, vilket beror på om det är klart att arbetsbrist föreligger eller om det utifrån sett får anses tveksamt om arbetsbrist föreligger, lägga fram "ett motiverat förslag till lösning". Det anges i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) 15 § 2 st. att en arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning p.g.a. arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om: skälen till de planerade uppsägningarna, antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör, antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör, den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning. Arbetsdomstolen har upprätthållit ett krav på parten om att ingå i en saklig överläggning med motparten ang. förhandlingsfrågan för att förhandlingsskyldigheten ska anses uppfylld. SlutsatsMan kan summera det hela med att ni som arbetsgivare är skyldiga att sakligt överlägga med facket och motivera er ståndpunkt men ni behöver inte ändra er.Har ni fler frågor eller undrar vilka dokument facket kan kräva att få ta del av kan ni kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se för att få ytterligare hjälp.Med vänlig hälsning

Föreningsrättskränkning?

2016-03-31 i Fackförening
FRÅGA |Hej, När jag blev anställd så fanns en klausul i anställningsavtalet där jag skulle fylla i om jag tillhör någon arbetstagarorganisation. Stod även i avtalet att jag måste meddela företaget om den fackliga tillhörigheten ändras under anställningen. Får man ha detta i avtalet och måste jag meddela om jag går med i ett fackförbund?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som arbetstagare har man en föreningsrätt vilket innebär en rätt för arbetstagare att tillhöra och verka för en fackförening samt att utnyttja medlemskapet utan att bli utsatt för diskriminerande åtgärder från arbetsgivarens sida. Föreningsrätten följer av 7-9 §§ i lagen om medbestämmande i arbetslivet. Att klausulen finns med i anställningsavtalet bör inte vara några problem så länge din arbetsgivare inte missgynnar dig genom att vidta en konkret åtgärd mot dig som kränker din rätt att utnyttja din föreningsrätt. Vidtas det ingen åtgärd som kränker din föreningsrätt och som alltså påverkar dig negativt för att du är ansluten till ett fackförbund gör det heller ingenting att klausulen finns med i avtalet. Avtalsklausulen anses inte vara en konkret åtgärd och kan alltså heller inte utgöra en föreningsrättskränkning. Att förhöra sig om en arbetstagares organisationstillhörighet är inte att anse som en föreningsrättskränkning enligt ett beslut i Arbetsdomstolen, mål AD 2009 nr. 3. Några exempel på konkreta åtgärder är uppsägning, avsked eller indrag av förmåner på grund av facklig anslutning, För att klausulen i sig inte ska anses som okej krävs det att det anses vara ett oskälig avtalsvillkor enligt 36 § Avtalslagen. 36 § AvtL tillämpas väldigt restriktivt och antagligen skulle villkoret i ditt fall inte anses vara någon oskälig klausul.

Lovliga stridsåtgärder och förhandling om lön

2016-03-19 i Fackförening
FRÅGA |Hej!Fråga 1: Om en arbetsgivare inte har KA, kan ett fack gå ut i strejk med de medlemmar de har på arbetsplatsen? Borde inte arbetsgivaren täckas av negativ föreningsrätt, dvs att de har rätt att stå utanför en organisation eller vad är det som gäller? Fråga 2: Om en arbetsgivare inte betalar ut rätt lön till en arbetstagare, begär facket om förhandling då enligt 10 § MBL eller vad gör de i den situationen?
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Gällande fråga 1 så kan facket göra detta. Om ett kollektivavtal finns som arbetstagare och arbetsgivare är bundna av så finns det en fredsplikt, alltså att de inte får bidra i till exempel en strejk, enligt lag (https://lagen.nu/1976:580#P41S1). Finns det däremot inte kollektivavtal får facket och arbetstagarna gå ut i strejk. Arbetsgivaren har dock en negativ föreningsrätt, alltså en rätt att stå utanför en organisation (dock är negativ föreningsrätt inte lagstadgat i Sverige). Trots detta har facket rätt att utföra stridsåtgärd om det är i ett fackligt syfte. Angående fråga två så kan facket begära förhandling enligt 10 § MBL om de vet om situationen och det handlar om att till exempel ändra lönen eftersom det handlar om en fråga som rör arbetsgivaren och medlem i facket. Om det uppkommer en tvist mellan arbetstagarorganisationen (facket) och arbetsgivaren om lönen så är det arbetsgivaren som enligt lag är skyldig att påkalla förhandling om frågan, se https://lagen.nu/1976:580#P35S1. Om arbetsgivaren underlåter detta så kan hen bli ersättningsskyldig till facket. Detta gäller även om det inte finns något kollektivavtal för tillfället, se https://lagen.nu/1976:580#P5S2.Med vänlig hälsning

Avtalad lön som är lägre än enligt gällande kollektivavtal

2016-01-05 i Fackförening
FRÅGA |Hej. Jag och en av mina anställda har skrivit på ett anställningsavtal och kommit överens om en summa som passar båda två. Men nu efter ett år har facket gått in och säger att vi inte har följt kollektivavtalet och att jag måste betala mellanskillnaden till honom. Måste jag göra det och i så fall måste jag betala direkt eller kan vi vänta till sommaren?
Niclas Friberg |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Det saknas en hel del information i din fråga för att jag ska kunna göra en god bedömning av situationen så jag kommer svara lite mer generellt och förhoppningsvis även träffa er situation. Om arbetstagaren inte är facklig anslutenOm arbetstagaren (AT) inte är fackligt ansluten medan du som arbetsgivare (AG) har skrivit under ett kollektivavtal, som omfattar det arbetsområde arbetstagaren är verksam inom, så gäller ändå det anställningsavtal ni har undertecknat. Arbetstagaren har inte rätt att kräva mer ersättning än enligt anställningsavtalet. Problemet för er ligger i att ni kan anses ha brutit mot kollektivavtalet genom att inte tillämpa kollektivavtalsenliga anställningsvillkor även för den som är oorganiserad. Arbetstagarorganisationen (facket) kan då kräva skadestånd av er. Detta skadestånd kan vara både högre eller lägre än den mellanskillnaden facket nu krävt att ni ska betala till arbetstagaren. Notera: Kollektivavtalets lönenivåer kan anses ge uttryck för vad som är skälig lön i ett anställningsförhållande och om då den överenskomna lönen avviker från de i branschen gällande kollektivavtalen i för stor utsträckning utgör detta grund för jämkning av avtalet med hjälp av avtalslagen 36 §.Om arbetstagaren är fackligt anslutenOm AT var fackligt ansluten när ni skrev under anställningsavtalet, som gav rätt till lägre lön än enligt gällande kollektivavtal, är lönevillkoret inte giltigt. En AG och AT som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan komma överens om villkor som strider mot kollektivavtalet. Eftersom han inte har fått kollektivavtalsenlig lön, vilket han i sådana fall har rätt till, kan han kräva ut denna. Preskriptionstiden för krav på felaktigt utbetalad lön är tio år. Hur en utbetalning ska gå till, om den ska delas upp i flera betalningsposter eller betalas nu eller till sommaren, är något ni bör förhandla med facket och arbetstagaren om. Behöver ni ytterligare hjälp i ert ärende kan ni använda er av vår expresstjänst (som ni finner under våra tjänster) där en mer omfattande och grundlig rådgivning ges. Ni kan också kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se.Med vänlig hälsning

Föreningsrätt på arbetsplats

2015-10-30 i Fackförening
FRÅGA |Hej!Min vännina har arbetat sen ett tag bakåt på ett logistikföretag, hon har dock ifrågasatt hur företaget leds och organiserats. Hon har därmed funderat på att vara med i en fackförening och har även tagit kontakt med transportarbetareförbundet. Ledningen på hennes företag tycker dock inte om detta och har bett henne att ligga lågt med fackanslutningen om hon vill vara säker på att behålla sin arbetsplats. Hon har även blivit tillsagd att hon kan tänka sig en viss extra löneförmån om hon inte går med i facket. Vi undrar nu hur rättsläget ser ut med denna situationen.
Fanny Karlsson |Hej, och tack för din fråga!Den positiva föreningsfriheten behandlas i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Du hittar lagen här.Rätt för arbetstagare och arbetsgivare att tillhöra arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, att utnyttja medlemsskapet och att verka för organisationen eller att en sådan bildas kallas den positiva föreningsfriheten och regleras i lagens 7 §. Lagen gäller alltså rätten för både arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra organisationer, men då din vän är arbetstagare berör jag i mitt svar endast arbetstagare.I 8 § sägs att föreningsfriheten ska lämnas okränkt. En kränkning föreligger om arbetsgivaren vidtager en åtgärd till skada för en arbetstagare som har utnyttjat sin föreningsfrihet, eller i syfte att hindra att arbetstagaren utnyttjar sin föreningsfrihet. En åtgärd som innebär skada kan vara exempelvis att arbetstagaren förlorar sitt jobb eller får sänkt lön. Hot som dessa ses också som en åtgärd, så ledningen har redan begått en kränkning mot arbetstagarens lagstadgade föreningsfrihet. Om arbetstagaren skulle bli uppsagd för att han eller hon utnyttjat sin föreningsfrihet ska uppsägningen ogiltigförklaras enligt 8 § tredje stycket och arbetstagaren ska ha rätt att behålla jobbet. Påföljden av att bryta mot MBL är skyldighet att betala skadestånd enligt 54 - 55 §§ MBL. Slutligen måste påpekas att det är den som har blivit utsatt för den negativa åtgärden som har bevisbördan att göra det sannolikt att åtgärden har skett på grund av att personen har utnyttjat sin föreningsfrihet. Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till!Med vänlig hälsning,