Återkallelse av testamente

2017-02-27 i Testamente
FRÅGA |Vi ska skiljas och vill annullera vår gemensamma testamente. Kan vi bara riva det eller behövs något juridiskt förfarande?
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett testamente ska återspegla testatorns vilja. Om det kommer fram att testamentet inte gör detta, så ska det förklaras ogiltigt. Om testatorn ej längre vill att testamentet ska vara giltigt så kan man återkalla det. Återkallelse av testamente sker enligt 10 kapitlet 5§ ärvdabalken. En återkallelse av testamentet kan ske på olika sätt. Det finns inget formkrav när det gäller återkallelse av testamentet, tillskillnad från upprättande av ett testamente. Att muntligt återkalla ett testamente kan dock vara problematiskt om det blir en bevisfråga. Det bästa vore att förstöra testamentet genom att riva sönder det. Det är även vanligt att man upprättar ett nytt testamente som då ersätter det tidigare testamentet. Man kan även återkalla testamentet enligt samma regler som gäller vid upprättandet av testamentet enligt 10 kapitlet 1§. Återkallelsen ska då vara skriftlig och bevittnas av två vittnen. Samtliga ska även underteckna återkallelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan.Mvh,

Särkullbarns rätt att påkalla jämkning av testamente och få ut sin laglott

2017-02-24 i Testamente
FRÅGA |Vi är två gifta makar där jag har två särkullsbarn och vi har inga gemensamma barn. Vi vill skriva ett testamente där den överlevande maken ärver all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider så vill vi att mina två särkullsbarnen skall ärva all kvarlåtenskap från oss båda i lika delar. Kan vi göra så eller skall laglott till särkullsbarnen betalas ut direkt vid min död om jag avlider först?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går bra att skriva som du förklarar i ett testamente men dina barn kommer att kunna påkalla jämkning av detta ifall de önskar. Detta innebär att de kan kräva att få ut sin laglott direkt då du går bort men är alltså inget måste. Ifall de inte påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader från att de delgivits om det förlorar de sin rätt till detta. I så fall kommer testamentet mellan dig och din make att gälla så som det är skrivet. Se 7 kap 3 § ÄB.Ni är alltså beroende av vad dina barn väljer att göra i denna situation, ni kan inte hindra dem från att begära ut sin laglott direkt om de så önskar. Det finns möjlighet att utforma testamentet på ett sätt att det ger en slags motivation för dina barn att inte kräva ut sin laglott direkt. Man skulle exempelvis kunna skriva att barnen endast får ärva allt efter er båda (så som ni ville skriva testamentet) om de inte begär ut sin laglott direkt vid din död. Om de tvärtom väljer att begära ut laglotten direkt får de alltså ingen rätt till efterarv senare då din make går bort. Detta blir alltså en anledning för dem att vänta med att kräva ut sin laglott men är dock ingen garanti för att de inte gör det. Resultatet kanske inte heller blir förenligt med hur du vill att arvet egentligen ska fördelas eftersom du antagligen vill att de ska få allt i slutändan ändå. Du får helt enkelt fundera över för- och nackdelar och vilken lösning som vore den bästa. Sammanfattningsvis kan ni upprätta testamentet precis som ni önskar. Det finns dock alltid en risk att dina barn påkallar jämkning av detta testamente och kräver sin laglott direkt då du går bort. Det finns också en möjlighet att de inte väljer att göra detta och testamentet blir gällande precis som ni önskat. I detta fall är det alltså dina barn som avgör. Behöver du hjälp med upprättande av testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Utgångspunkter får testamente.

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Jag vill skriva ett testamente med två olika organisationer som främsta arvtagare plus till två olika personer...Hur gör jag?
Rickard Essung |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller testamente är det viktigt att tänka på att skriva testamentet i enlighet med bestämmelserna i 10 kap Äktenskapsbalken. Bland annat måste två personer agera vittnen när testamentet skrivs under och även själva skriva under med sina namn samt ange vilka yrken de har m.m. Om du behöver hjälp med det faktiska innehållet i testamentet är du varmt välkommen att använda dig av våran avtalstjänst.Hoppas svaret hjälpte dig!

Testamente inskränker legal arvsordning

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Har en 87-årig farbror med fem syskonbarn, i övrigt inga arvsberättigade släktingar.Två av dessa har han god kontakt med och värnar om. De övriga tre har han ingen som helst kontakt med och önskar ingen heller! Förklarat för farbror att samtliga fem syskonbarn ärver honom till lika delar, dvs 20% vardera! Han blir arg och vill att de två som han värnar om ska ärva honom till lika delar, dvs 50% vardera. Kan så ske om han upprättar ett testamente? Tacksam för svar!
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande arv, är huvudregeln att arvsberättigade följer av den legala arvsordningen. Dvs alla fem syskonbarn är därmed arvsberättigade till lika delar. Detta följer av 2 kap. Ärvdabalken. Man kan, precis som du säger, upprätta ett testamente, som inskränker den legala arvsordningen. Genom testamente, väljer man att gå ifrån den legala arvsordningen och fördela sin egendom vid sin död på annat vis. Det man behöver tänka på är laglottsregeln, som kan inskränka ett testamente. Laglottsregeln innebär att en persons barn kan begära jämkning i testamente, och få ut en halv arvslott. Detta är sedermera inga problem i ert fall då syskonbarn ej erhåller denna rätt. När man ska upprätta ett testamente är det bland annat viktigt att tänka på att testamentet ska vara skriftligt, samt undertecknat av testatorn samt två vittnen. Vittnena får inte varan någon familjemedlem, eller någon som kommer att få ta del av arvet. Vittnet får ej heller vara under 15 år eller ha någon form av psykisk störning. Detta följer av 10 kap. Ärvdabalken. För hjälp med upprättande av testamente hänvisar jag dig till Lawlines juridiska byrå genom att klicka på "boka tid med jurist" ovan. Hoppas att svaret hjälp, ha en fortsatt trevlig dag!

Arv till avliden bröstarvinges maka

2017-02-26 i Testamente
FRÅGA |Jag har en fråga som handlar om min svägerska.Hennes avlidne makes mamma är 92 år och hon har en son kvar i livet.Hon säger att min svägerska ska dela tillgångarna efter henne med sonen sedan hon har avlidit.Vi tror att mamman måste skriva ett testamente för att detta ska bli möjligt. Stämmer det och i form måste detta ske?Med vänlig hälsning Ann-Christin
Jennifer Vestin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I fall där testamente inte är upprättat kommer kvarlåtenskapen efter en avliden tillfalla dennes bröstarvingar, det vill säga barnen. Detta står stadgat i Ärvdabalken 2 kap 1 § (du kan komma till lagen här) Precis som du säger måste således ett testamente upprättas för att din svägerska ska tilldelas någon arvsrätt i detta fall. Ett testamente ska upprättas i skriftlig form med två närvarande vittnen. Testatorn ska skriva under testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska vidare bestyrka handlingen med sina namn. Det är dock inte ett krav att vittnena ska ta del av testamentets innehåll utan det bestäms av testatorn. Vittnena bör även anteckna yrke, hemvist, tidpunkt för bevittnande samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse. Detta återfinns i ärvdabalken 10 kap 1- 2 § §. Är testatorn förhindrad att upprätta ett normalt testamente, på grund av till exempel sjukdom, finns det möjlighet att istället upprätta ett s.k. nödtestamente. Ett sådant kan antingen vara muntligt inför två vittnen eller ett s.k. holografiskt testamente, d.v.s. ett testamente skrivet och undertecknat av testatorn men med avsaknad av vittnen. Ett nödtestamente förlorar dock sin verkan om testatorn under tre månader efter upprättandet haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente. Denna undantagsregel återfinns i ärvdabalken 10 kap 3 §.I och med att det i detta fall finns en bröstarvinge medför det att dennes laglott inte kan testamenteras bort. Sonen har därför rätt till hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer honom. Ärvdabalken 7 kap 1 §. Din svägerska kan alltså som mest testamenteras hälften av kvarlåtenskapen.Med vänlig hälsning,

Enskild egendom testamente

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är ett gift par med en gemensam son. Äger 1 fastighet som vi skulle vilja bli vår sons enskilda egendom i fall vi går bort. Han ärver oss oavsett men om han gifter sig eller blir sambo så vill vi att fastheten samt eventuell avkastning förblir hans enskilda egendom. Hur gör man det på bäst sätt.
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om arv och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. För att er egendom ska bli er sons enskilda egendom krävs att ni skriver ett tydligt testamente där det tydligt framgår att fastigheten ska vara sonens enskilda egendom. Också för att avkastningen från fastigheten ska bli enskild egendom krävs att ni skriver det i testamentet. När ni skriver ett testamente är det viktigt att man uppfyller de krav som krävs enligt lag, ÄB 10:1. Testamentet ska vara skriftligt och det ska finnas två vittnen som skriver under testamentet och intygar att de sett testatorn skriva under testamentet. De två vittnena ska veta att det är ett testamente som de bevittnar men de behöver inte känna till testamentets innehåll. Barn som är yngre än femton år får inte vara vittne och inte heller den som lider av en psykisk störning och på grund av störningen saknar insikt om en vittnesbekräftelse. Vittne får inte heller den som är make, sambo, syskon eller släkt i rakt upp eller nedstigande led till den som skriver testamentet vara, vidare regler kring vilka som inte får vara vittnen hittar du här, ÄB 10:4. Förutom de krav som nämns ovan är det viktigt att man i ett testamente är väldigt tydlig och klar för att viljan tydligt ska framkomma. I ert fall är det alltså viktigt att ni är tydliga med att ni vill att fastigheten och även avkastningen ska vara er sons enskilda egendom. För hjälp att upprätta ett juridiskt korrekt testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här. Hoppas att detta gav svar på din fråga! MVH

Inbördes testamente till fördel för make

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Måste vi skriva nytt inbördes testamente?Som sambor skrev vi ett testamente: "den av oss som den överlever andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Efter bådas bortgång skall kvarlåtenskapen fördelas mellan bådas våra arvingar enligt lag." Vi har båda särkullbarn , men inga gemensamma barn Nu har vi gift oss, gäller testamentet fortfarande eller måste ett nytt skrivas ?
Jakob Perä |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du och din make har gjort ett inbördes testamente för att förtydliga vad som händer med eran kvarlåtenskap när vid någons av erans bortgång. När ni skrev testamentet var ni sambor, detta innebar att ni utan testamentet inte hade någon arvsrätt efter varandra. Som makar har ni nu arvsrätt efter varandra med stöd av reglerna i 3 kap. ärdvabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1), som anger att kvarlåtenskapen av den avlidne maken ska tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB) med fri förfoganderätt ( 3 kap. 2 § ÄB). Dock har ett särkullbarn rätt till sitt arv direkt enligt 3 kap. 1 § ÄB vilket innebär att i detta fallet behövs ett testamente för den efterlevande maken ska ärva före den avlidnes särkullbarn. Detta testamentesvillkor anser jag är tydligt nog för att kunna fördela din kvarlåtenskap på. Den avlidnes särkullbarn har dock alltid rätt till deras laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Laglotten är hälften av vad som särkullbarnet hade haft rätt till om inget testamente fanns. Enligt 7 kap. 3 § ÄB kan en bröstarvinge (den avlidnes barn) jämka testamentet och på så sätt ha rätt till sin laglott. Detta innebär att ett barn efter den avlidne kan åberopa laglotten och på så sätt få ut halva sitt arv direkt.Sammanfattningsvis kan man säga att ett testamente med denna utformning är tillräckligt preciserad för att arvet ska fördelas med stöd av testamentet. Dock kan laglotten till särkullbarnen aldrig testamenteras bort. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fri förfoganderätt

2017-02-22 i Testamente
FRÅGA |Jag har en fråga angående vad som gäller vid fri förfoganderätt. Min maka har avlidit och vi har inga barn, varken gemensamma eller var för sig. Vi hade inget inbördes testamente (vilket vi felaktigt trodde inte behövdes då vi var gifta) men vår önskan var att vi skulle ärva varandra och vi ville sedan testamentera vår egendom till en av mina släktingar. Denna släkting är en mer avlägsen släkting än vad tredje arvsklassen sträcker sig till. På min makas sida finns arvingar i andra arvsklassen. Om jag förstått det hela rätt har jag nu sk. fri förfoganderätt över det jag ärvt av min maka, men inte full äganderätt. Jag är medveten om att jag inte kan testamentera vår gemensamma egendom då vi saknade inbördes testamente och att jag endast kan testamentera min egen andel på det sätt vi ville. Lagen hindrar mig således att testamentera enligt vår önskan. Men vad gäller angående min rätt att ge bort allt medan jag lever? Jag menar då både det som är min andel men även det som jag har fri förfoganderätt över. Gåvorna skulle vara till min släkting och jag skulle skriva det som att det inte är förskott på arv, vilket dock kanske inte behövs då han ligger utanför arvsklasserna.
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid det fall en make går bort, är huvudregeln enligt Äktenskapsbalken 3 kap. 1§ att efterlevande make ärver. Finns det, vid den efterlevande makens död, någon bröstarvinge till den först avlidna maken, eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, kommer dessa ärva den först avlidna makens del. Dvs efterarvsrätten aktualiseras. Den efterlevande maken får inte testamentera bort egendomen som ska tillfalla den först avlidna makens arvingar. Äktenskapsbalken 3 kap. 2§. Precis som du säger har du fri förfoganderätt över egendomen som är din avlidna makas. Detta kan du, precis som föreskrivs ovan, inte testamentera bort. Vidare kan du inte heller ge bort genom gåva egendom till någon, enligt 3§ samma kapitel, där det föreskrivs att om maken genom gåva eller därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, därmed orsakat väsentlig minskning av sin egendom,, ska av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Detta innebär att om du ger bort en stor gåva kommer vederlag från din egen egendom, som ska utgå till dina arvingar, att tas och ges till fördel för din avlidna makas arvingar, dvs. dem som har efterearvsrätt. Kan ett vederlag inte utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, om det är så att den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att det var den först avlidna makens arvingars förfång (nackdel).Detta innebär att du tyvärr kommer att ha svårt att fördela arvet som du vill enligt din fråga.Du kan däremot förfoga över din egna egendom precis hur du vill!För vidare hjälp hänvisar jag dig till Lawlines juridiska byrå genom att klicka på "boka tid med jurist" ovan. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!