Bevittning av testamente

2014-03-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag undrar om följande bevittning av ett testamente är ok.Samtidigt närvarande vittnen intygar härmed att xxx, som vi sedan tidigare känner, denna dag med sunt förnuft, fullt förstånd och av egen fri vilja. förklarat att ovanstående testamente innefattar hennes yttersta vilja, samt att hon i vår närvaro egenhändigt undertecknat dokumentet.Detta testamente är undertecknat av 2 personer som inte känner testamentsgivaren.
Evelina Lund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det är skriftligt och att det undertecknats av testatorn själv, det vill säga den person som vill testamentera. Vidare krävs att två vittnen undertecknat testamentet och dessa vittnen måste vara samtidigt närvarande. De som vittnar testamentet behöver inte veta testamentets innehåll utan endast ha vetskap om att det är ett testamente som de bevittnar. Det framgår av din fråga att ingen av de två vittnena känner testatorn vilket jag tolkar som att det inte heller finns något släktskap sinsemellan. Däremot skriver du att det i testamentet står ”som vi sedan tidigare känner” vilket gör att jag vill uppmärksamma dig på att om det finns något släktskap så kan testamentet vara ogiltigt. Vidare får de två som bevittnar ett testamente inte vara under 15 år eller på grund av psykisk störning sakna insikt om betydelse av att vara testamentsvittne. Hoppas detta bringar klarhet i dina funderingar kring upprättande av testamente. Bästa hälsningar,

Testamentes giltighet

2014-03-22 i Testamente
FRÅGA |Hej, Om testatorn inte har förmåga att värdera en bostadsrätt och en bil som han tar upp i testamentet är testamentet giltigt då? I detta läge vet inte testatorn hur mycket han testamenterat.
Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga.För att en handling ska klassificeras som ett testamente måste vissa formkrav iakttas. Huvudregeln är att ett testamente ska upprättas skriftligen, 10 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1 Ärvdabalken. Testator ska underteckna testamentet, eller vidkänna sin underskrift, i närvaro av två vittnen. Ett testamente innebär att testator förordnar om vem som ska få viss egendom och med vilken rätt egendomen ska erhållas. Testamentsförordnanden kan vara av olika slag. I detta fall är det fråga om ett så kallat legat som just avser en särskild förmån såsom viss sak, visst penningbelopp, nyttjanderätt till egendom eller liknande, 11 kap 10 § 1 st https://lagen.nu/1958:637#K11P10S1. Testamentet borde alltså vara giltigt. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen, 

Möjlighet att reglera arvsrätt via testamente

2014-03-13 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag är gift sedan 7 år tillbaka och vi har inga egna barn, vi funderar nu på att adoptera och vad jag förstår så om jag skulle avlida nu så tillfaller halva våra tillgångar min fru och den andra halvan mina bröder eftersom mina föräldrar är borta. Om vi nu adopterar så tillfaller den andra hälft till barnet som vi adopterar och inget till mina bröder och deras barn. Jag har en tvillingbror som har tre barn som jag vill ska få ärva mig eftersom dessa barn är mig mycket nära.Min fråga är nu, hur gör jag för att mina tre brorsbarn ska få ärva min hälft och den andra hälft ska tillfalla min fru och det adopterade barnet? Går det att skriva något testamente? Och hur ska det utformas i så fall. Med vänlig hälsning.
Sanna Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vem som ärver och möjligheterna att frångå den ordningen regleras i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637).Din slutsats om att dina bröder ärver dig när du avlider är delvis felaktig. Om du avlider så kommer din fru att ärva alla dina tillgångar, dina bröder är sedan efterarvingar när din fru avlider. När du avlider kommer den kvotdel som dina börder har rätt till i din frus framtida bortgång fastställas. Utan ett testamente så får dina bröder inte ärva innan både du och din maka är avlidna. Skulle du och din fru adoptera är huvudregeln att ert gemensamma barn ärver dig som din bröstarvinge, istället för dina bröder, se 2 kap 2§ Ärvdabalken. Dock kommer ert barn inte att få ut detta arv när du avlider utan det är din fru som får arvet, sedan när din fru avlider får ert barn ut arvet efter såväl dig som din fru, se 3 kap 1§ Ärvdabalken.Det finns en möjlighet att genom testamente ändra den lott som tillfaller ditt barn. Dock har ditt barn rätt till sin laglott, denna kan du inte via testamente besluta ska tillfalla annan. Laglotten utgör hälften av arvslotten, alltså hälften av arvet efter dig kan du inte testamentera till annan utan det måste gå till ditt barn, se 7 kap 1§ Ärvdabalken. Resterande summa kan du testamentera till dina bröder, alternativt deras barn. Ett testamente ska vara skriftligt och det måste ha två vittnen. Dessa vittnen ska ha sett när testamentets skrevs eller när det signerades av dig. Vittnena ska själva signera handlingen. Vittnena måste veta att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte veta dess innehåll, se 10 kap 1§ Ärvdabalken. Vittnena ska skriva sitt yrke och sin hemvist, tiden ska antecknas samt andra omständigheter som kan vara av vikt för upprättande av testamentet. Vittnena måste vara över 15 år. Som vittne får du inte ha inte sambo, make, släkting i rätt upp- eller nedstigande led, en svåger eller syskon. Jag kan rekommendera dig att söka juridisk rådgivning för att upprätta testamentet så att det går rätt till och blir giltigt. Testamenterar du bort arvet från dig så kommer det inte att tillfalla din fru enligt reglerna ovan. Det kan vara bra att fundera på detta, så att din fru och ditt barn har tillräckliga tillgångar att klara sig vid din bortgång. Till exempel så kan man stöta på problem om mesta delen av tillgångarna är bundna i ett hus, då kan huset behövas säljas för att arvtagaren ska få ut sin del av testamentet. Även om ni inte skaffar ett barn så kommer, som ovan förklarat, dina börder inte att få ärva direkt vid din bortgång om din fru lever. Vill du att de ska få ärva direkt så måste detta regleras i testamente. Hoppas att detta besvarade din fråga. Vänligen, 

Begränsningar i testamentsrätten

2014-03-08 i Testamente
FRÅGA |Hej Jag äger ett hus till 100% sedan ca10 år. har 2 barn i tidigare förhållande, för två år sedan blev jag sambo igen, så vi har ju inte köpt huset gemensamt. Kan jag testamentera tex 50% av huset till henne och resten till barnen. Kan jag påverka så att hon "sitter i orubbat bo" så att säga? Vad är praxis, kan jag bestämma att värdet på huset till tex 800 000:- fast marknadsvärdet är 1miljon ?
Lars Bålman |Hej! Vad som utgör samboegendom har betydelse vid bodelning enligt sambolagen (2003:376, SamboL), men har mindre betydelse för testamentsrätten enligt ärvdabalken (1958:637, ÄB). Du kan naturligtvis testamentera huset till sambon och dina barn gemensamt; dessa skulle i så fall bli samägare efter din bortgång. Däremot går det inte att fysiskt dela upp fastigheten för att låta sambon och barnen få varsin del, eftersom huset utgör en enhet. Det är tyvärr inte möjligt att bestämma vad huset ska vara värt - det är marknaden som bestämmer detta. Jag skulle vilja erinra om laglottsreglerna i 7 kap. ÄB. Av 7 kap. 1 § ÄB framgår att du som testator inte har rätt att testamentera bort mer än hälften av dina bröstarvingars (dina barns) arvslott. Med andra ord är det så att dina barn har rätt till hela arvet om inte något testamente skrivs, och du har inte rätt att testamentera bort mer än hälften av detta till någon annan, exempelvis sambon. Du får testamentera egendom till vem du vill enligt reglerna i 10 kap. ÄB. Till sist skulle jag vilja peka på 16 § 2 st. och 18 § 1 st. SamboL. Vid en bodelning så har den sambo som bäst behöver bostaden eller bohag rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Om en sambo avlider, gäller detta endast till förmån för den efterlevande sambon. Observera dock att detta gäller vid en bodelning, och en sådan ska ske före arvskifte.   

Säkerställande av arv till omyndig

2014-03-23 i Testamente
FRÅGA |Hejsan! Jag håller på med att skriva ett testamente och jag undrar hur det funkar om jag är den ände maken var vid liv och jag har 4 söner men en dotter som har avlidit och lämnat över 2 barn. Hur kan jag göra min dotters man arvlös? Måste barnen vara myndiga?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Den legala arvsordningen regleras i 2 kap. 1 § ärvdabalken. Enligt 1 st. är dina fyra söner och dotter att betrakta så som dina bröstarvingar och de är först att ärva. Enligt 2 st. ska kvarlåtenskapen fördelas lika mellan dina barn, det vill säga i fem lika stora delar. Då din dotter är bortgången ska enligt arvsordningen hennes två barn träda i hennes ställe och dela lika på den del som annars skulle tillfallit deras moder.Gällande de delar av kvarlåtenskapen som tillfaller dina barnbarn måste i första hand beaktas om barnen är över eller under 18 år. Enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken gäller så som huvudregel att den som är under 18 år är omyndig och inte själv får råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än vad som gäller enligt lagen eller vid villkor vid förvärv exempelvis genom testamente. Är något eller båda av dina barnbarn över 18 år uppstår således ingen problematik då personen får rätt att råda över den egendom som tillfaller denne utan faderns inblandning.Är något eller båda barnbarnen under 18 år gäller huvudregeln i 9 kap. 1 § föräldrabalken. Din dotters man har ingen legal rätt till din kvarlåtenskap (och kan på så sätt inte heller göras ”arvlös” enligt lagens mening) men kan komma att få rätt att förvalta den egendom som tillfaller dina barnbarn. Dock finns här vissa bestämmelser som kan nyttjas för att delvis uppfylla din avsikt.Enligt 13 kap. 1 § föräldrabalken gäller att om omyndigs förälder är förmyndare bestämmer de hur tillgångar som står under deras förvaltning skall användas eller placeras om inte annat följer av lag. För att undvika att din dotters man får rätt att förvalta egendomen räcker det inte med att du i ditt testamente villkorar den kvarlåtenskap som ska tillfalla dina barnbarn med att ”de själva ska få råda över egendomen”. Är barnbarnen under sexton år finns en ovillkorlig rätt för fadern att omhänderta även sådan villkorad egendom. Är barnbarnen över sexton år finns möjlighet för förmyndaren att enligt 9 kap. 4 § och 9 kap. 3 § 2 st. föräldrabalken omhänderta egendom genom överförmyndares* samtycke om det kan anses erforderligt med hänsyn till barnets uppfostran eller välfärd.För att undvika att omhändertagande av egendom görs ska du därför i samband med ditt skrivande av testamente villkora rätten till egendomen med att den ska stå under ”särskild överförmyndarkontroll”. Villkor om särskild överförmyndarkontroll innebär bland annat enligt 16 kap. 11 § föräldrabalken att den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning ska sätta in medel hos bank samt lämna uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Har pengar satts in hos bank enligt 16 kap. 11 § föräldrabalken med förbehåll om att det skall stå under särskild överförmyndarkontroll får dessa inte tas ut utan överförmyndarens samtycke, 13 kap. 8 § föräldrabalken. Är den egendom som du avsett att tilldela dina barnbarn i form av pengar kan således de ovan nämnda regleringarna och ett villkor om särskild överförmyndarkontroll i testamentet till stor del säkra dina barnbarns arv från deras fader. Dock måste uppmärksammas den möjlighet som finns till att överförmyndare ger förmyndare godkännande eller samtycke att använda eller på annat vis förvalta viss del av egendomen.*Överförmyndare finns i varje kommun och har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare när sådan på något sätt har påkallats.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381.Behöver du ytterligare hjälp att formulera ditt testamente för att säkerställa att utdelningen av din kvarlåtenskap blir som du har haft för avsikt rekommenderar jag att du vänder dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist, du hittar dem här; http://www.familjensjurist.se/vara-tjanster/testamenteVänligen,

Bröstarvingars laglottsskydd och förvaltning av underårigas penninglegat

2014-03-14 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag har ett särkullbarn med två egna barn. Jag tänker ge dessa två barn var sitt legat på 100.000 kr efter min död (finns inskrivet i testamente). Eftersom vi dessutom har ett gemensamt barn som inte har några egna barn, skulle jag vilja att legaten tas ur den laglott som särkullbarnet ska ha. Hur kan man göra detta? Om barnen inte är vuxna när jag dör, hur kan jag se till i förväg att pengarna verkligen kommer dem tillgodo, dvs. kan jag i testamentet skriva vem som ska förvalta pengarna?
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga!Av omständigheterna framgår inte om du är gift, men det är inte heller relevant, inser jag, för att kunna besvara frågan. Huruvida ni är gifta eller inte påverkar endast frågan om ert gemensamma barn kommer att få ut sitt arv direkt eller måste vänta in ett s.k. efterarv sedan bägge föräldrarna avlidit (detta till följd av att efterlevande make äger rätt till arv med stöd av 3 kap. 1 § Äktenskapsbalken, se: https://lagen.nu/1958:637 och därmed får ärva kvarlåtenskapen före makarnas gemensamma barn med s.k. fri förfoganderätt, se 3 kap. 2 § ÄB). Alltså: gifta eller inte, under alla förhållanden kommer särkullbarnet att få ut sitt arv direkt när vederbörandes och det gemensamma barnets förälder (här: du) avlider. Särkullbarnets arvslott uppgår härvid till hälften av förälderns kvarlåtenskap; den andra hälften tillfaller antingen (först) efterlevande make och (därefter) det gemensamma barnet genom efterarv, alternativt barnet direkt om makarna ej varit gifta. Du skriver att du har upprättat ett testamente varmed ditt särkullbarns två barn kommer att tilldelas varsina legat på 100 000 kr efter din död. Enligt 11 kap. 10 § 1 st. ÄB ska med legat förstås ”särskild i testamente given förmån, såsom viss sak eller visst penningbelopp […]” När fråga är om penningbelopp talar man om s.k. penninglegat. Du skriver vidare att du vill se att dessa penninglegat ”ska tas ur den laglott som särkullbarnet ska ha”. Såvitt jag förstår detta krav kommer detta dock att bli problematiskt, och jag ska förklara detta med ett exempel. Om vi antar att kvarlåtenskapen efter dig uppskattas till ett värde av 800 000 kr kommer hälften att tillfalla särkullbarnet, och andra hälften efterlevande make eller ert gemensamma barn. Arvslotterna uppgår alltså till 400 000 kr vardera. Laglotten utgör enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av arvslotten, dvs. 200 000 kr. Rätten till laglotten tillkommer endast bröstarvingar; alla andra släktingar kan göras helt arvlösa genom testamente. Dock krävs enligt 7 kap. 3 § ÄB att en bröstarvinge inom 6 månader påkallar jämkning av ett förordnande varigenom den avlidnes kvarlåtenskap helt eller delvis testamenteras bort. Om inte detta sker blir testamentet gällande trots att det inkräktar på laglotten.Om vi beaktar det skrivna testamentet, vari du alltså tilldelar särkullbarnets barn 100 000 kr vardera att utfås direkt vid din bortgång – alltså på samma gång som särkullbarnet själv tar sin del av kvarlåtenskapen – står det klart att detta inte skulle kränka laglotten om siffrorna var sådana som i exemplet. Då särkullbarnets arvslott antogs vara 400 000 kr medför ett testamente på 200 000 kr inte att de 200 000 som motsvarar särkullbarnets laglottsanspråk kränks. En sådan ordning vore alltså helt genomförbar. Men att ”ta ur särkullbarnets laglott” är det inte. Laglotten utgör särkullbarnets arv med full äganderätt, den är följaktligen särkullbarnets att förfoga över – och inte din. Svaret på din fråga om ”hur” blir alltså att det inte går att göra överhuvudtaget: en bröstarvinges laglott kan inte testamenteras bort av den avlidne. Under förutsättning att testamentet inte inkräktar på särkullbarnets laglott är det i övrigt gällande, dvs. pengarna kommer att vara barnbarnens utan hinder av att de t.ex. ”inte är vuxna”, alltså underåriga när du dör. Ett förordnande i testamente är endast utan verkan i den mån det avser ”annan än den som är född vid testators död […]” (9 kap. 2 § 1 st. ÄB) – det föreligger alltså inget hinder i termer av att barnbarnen måste ha nått en viss ålder för att de ska kunna komma ifråga som testamentstagare. Nu aktualiseras familjerättsliga frågor kring vem som, när testamentstagaren är under 18 år, förvaltar vederbörandes arv. 9 kap. Föräldrabalken (FB, se: https://lagen.nu/1949:381) upptar bestämmelser om ”underårigs omyndighet” och föreskriver allmänt att den som är under 18 år inte får råda/bestämma över sin egendom själv. Det gör istället, som utgångspunkt, vårdnadshavaren i egenskap av förmyndare. Vårdnadshavaren ska i denna egenskap förvalta barnets egendom/tillgångar samt vara barnets företrädare gentemot t.ex. banker och myndigheter eftersom den omyndig inte själv kan ingå ekonomiska förbindelser, t.ex. göra uttag på bankkonto.I den situationen att barnet tar testamente gäller följande för förvaltningen av medlen. För det fall testatorn önskar trygga sitt barn eller barnbarns framtid genom att uppställa särskilda villkor för hur den testamenterade egendomen ska förvaltas finns möjlighet att göra just detta. Kanske är testatorn angelägen om att förmyndaren inte ska kunna göra uttag av de testamenterade medlen, kanske vill du därtill uppställa villkor för exakt hur medlen får disponeras och när de ska betalas ut. Man pratar då om att anordna särskild förvaltning för egendomen. I allmänhet arrangeras denna av och i samarbete med en bank, med målsättningen att trygga en aktiv förvaltning med god avkastning. Ta kontakt med din bank och hör efter vad de kan erbjuda. Det ska också nämnas att det därtill är möjligt för dig att genom villkor i testamentet få till stånd s.k. särskild överförmyndarkontroll över vårdnadshavarnas förvaltning. Denna åvilar överförmyndaren i er kommun (13 kap FB) och innebär att förvaltarens åtgärder som att t.ex. placera medlen i och utta medlen från bank kommer att kräva överförmyndarens samtycke. Om föreskrift om detta intas i testamente skall den som sedermera ombesörjer utbetalningen från dödsboet sätta in medlen hos bank eller motsvarande med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd, ett s.k. överförmyndarspärrat konto. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Ovan till höger finns ytterligare tjänster som du kan utnyttja om du behöver mer konsultation. Vänliga hälsningar, 

Föräldrars arvsrätt vid testamente

2014-03-11 i Testamente
FRÅGA |Min son 42 år hittades död i sin lägenhet 20 februari Ej gift, ingen sambo inga egna barn, en helsysterTestamente finns, all kvarlåtenskap testamenterad till systern.Fråga; Har vi föräldrar ingen arvsrätt i detta fall?Testamentet är hittat i lägenheten av hans syster. Hon är den enda som varit inne i lägenheten Fick felaktigt nycklar till lägenheten av polisen
Sarah Saajakari |Hej!Under förutsättning att testamentet är giltigt, har ni som föräldrar i detta fall ingen arvsrätt.Barnet får testamentera bort sin kvarlåtenskap till nackdel för föräldrarna. Det är endast bröstarvingar, dvs barn, barnbarn och så vidare, som alltid har rätt till arv i form av laglott då den avlidne testamenterat bort sin kvarlåtenskap till annan.Vad som gäller angående arvsrätt, testamente och laglott hittar du i Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637.Med vänliga hälsningar,

Återkallande av testamente

2014-03-07 i Testamente
FRÅGA |Kan man återkalla (upphäva) samtliga skrivna testamenten utan att skriva ett nytt testamente? (Kan man exempelvis skriva ett dokument med rubriken "Återkallande av testamenten"). Syftet är att stå helt utan testamente så att ärvdabalken ska reglera vad som sker med kvarlåtenskapen.
Christoffer Treutiger |Hej! Tack för din fråga. Huvudregeln är att ett testamente bara är giltigt om testatorn vill detta. Det kan i praktiken alltså räcka med att muntligt återkalla ett testamente för att det inte längre skall vara giltigt. Detta kan dock av förklarliga skäl vara problematiskt ur bevishänseende och man bör därför göra en återkallelse skriftligt. Det finns regler för återkallande av testamente vilka vi kan hitta i Ärvdabalkens (ÄB) 10:e kapitel. I ÄB 10:5 stipuleras att om testator har återkallat sitt testamente utifrån samma regler som gäller för dess upprättande så är testamentet utan verkan. Detsamma gäller om testatorn förstör testamentet eller på annat sätt ”otvetydigt” tillkännager att detsamma inte längre skall gälla. I ÄB 10:1 hittar vi de formkrav som ställs upp för att testamente skall vara giltigt. Ett testamente skall vara skriftligt och skrivas under av testatorn i två vittnens närvaro. Dessa vittnen skall också bestyrka handlingens riktighet genom att skriva under densamma. Om dessa formkrav efterlevs så är testamentet i utgångsläget giltigt.  För att vara säker på att det testamente du avser i din fråga förlorar sin verkan så bör alltså ovanstående formkrav även följas vid upprättandet av en återkallelse. Du kan även, som tidigare nämnts, förstöra det befintliga testamentet. Du kan givetvis även kombinera de båda alternativen. Eftersom det skall ha gjorts ”otvetydigt” att testamentet ej längre skall gälla kan det även vara bra att förstöra eventuella kopior. Ärvdabalken(1958:637) kan du hitta här. Vänligen