Fråga om betydelse av godkännande av testamente

2016-05-14 i Testamente
FRÅGA |Vad betyderTestamentet godkännes,med undantag för yrkande av laglott och jag avstår från rätten att klandra detsamma?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Laglotten är vad en bröstarvinge (barn till den avlidne) har rätt att få ut enligt Ärvdabalken (ÄB) 7 kap 1 §. Laglotten är häften av arvslotten, dvs laglotten är hälften av vad personen skulle fått om kvarlåtenskapen fördelats enligt ärvdabalkens regler. Om ett testamente kränker laglotten så måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (ÄB 7 kap 3 §).Klandertalan mot ett testamente kan väckas av arvinge och ska göras inom 6 månader (ÄB 14 kap 5 §). En klandertalan innebär att arvingen hävdar att testamentet ska förklaras ogiltigt och inte gälla, utan att kvarlåtenskapen ska fördelas enligt ärvdabalkens regler istället. Det är alltså skillnad på att begära att testamentet jämkas så att någon får ut sin laglott, och att klandra testamentet såsom ogiltigt och att det ska upphävas.Texten i din fråga betyder alltså att den som skrivit under godkänner testamentet och dess innehåll såsom testators vilja, men yrkar på att få ut sin laglott (jämkning), men inte tänker väcka någon klandertalan för att försöka få testamentet ogiltigförklarat. Får personen ut sin laglott accepterar personen att resten av kvarlåtenskapen fördelas så som det står i testamentet.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Testamente som inskränker en förälders rätt till arv

2016-05-12 i Testamente
FRÅGA |Är sambo och har två barn. Vi ska gå skilda vägar. Min sambo har låtit skriva ett inbördes testamente till dem var där sönerna ska ärva varandra om någon av dem dör. Innebär det att jag som ena förälder ej kan ärva från barnen, då vi varit sambo?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att upprätta ett testamente är strikt personlig och kan alltså endast utfärdas av den eller de som vill testamentera kvarlåtenskap, din sambo kan alltså inte skriva ett testamente till sönerna som säger att sönerna ska ärva varandra. Om du menar att det är sönerna som vill ärva varandra är det alltså sönerna själva som får upprätta testamente dem emellan. Är det din sambo och ena sonen som vill ärva varandra och din sambo och andra sonen som vill ärva varandra ska det alltså upprättas ett testamente mellan sambon och vardera son.Den som fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap. Testamente kan också upprättas av den som fyllt 16 år och vill förordna om egendom som han eller hon själv får råda över enl. 9 kap 1§ Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Förutsatt att sönerna är tillräckligt gamla kan dem alltså upprätta testamente. Om dina söner har/kommer få barn kommer testamente som inskränker barnets rätt till laglott vara ogiltig i den delen om barnet påkallar jämkning av testamentet enl. 7 kap 3§ ÄB. Om dina söner är gifta/kommer gifta sig kommer testamente som inskränker efterlevande makes rätt enl. 3 kap 1§ 2st ÄB vara ogiltig. Då du som förälder är i andra arvsklassen kan ett testamente inskränka din eventuella rätt till arv enl. 2 kap 2§ ÄB. Har dina barn skrivit ett testamente av hela kvarlåtenskapen till förmån för någon annan kommer du alltså inte erhålla något arv vid deras bortgång. Att ni var sambo och inte gifta spelar i detta hänseende ingen roll. Även om det inte hade funnit något testamente krävs det att det inte finns någon arvsberättigad i första arvsklassen för att du som förälder i andra arvsklassen ska ha rätt till arv. Första arvsklassen består av efterlevande make, barn och barnbarn enl. 3 kap 1§ och2 kap 1§ ÄB.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Inbördes testamente. Värderingens påverkan på boet.

2016-05-01 i Testamente
FRÅGA |Min fråga gäller bouppteckning.Vi är 2 särkullsbarn och ett "vanligt" barn, och vår mamma (den avlidna) har skrivit testamente med min styvfar. Han ska sitta i orört bo. Gäller det bara hus och inventarier, eller gäller det kontanta medel också?Det fanns t. ex 80 000 kronor kvar från ett arv från mormor. Tillfaller de boet?Undrar också om det spelar någon roll vad vi sätter för värde på huset? Det kan ju dröja upp till 20 år innan det säljs.Tacksam för svarVänliga hälsningar
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, här. Som utgångspunkt ska all egendom, inklusive kontanta medel, ingå i boet efter er mors frånfälle. Eftersom att testamente upprättats i detta fall, tillfaller därmed all egendom er styvfar. Ni blir inte arvslösa för det dock, mer om detta nedan. Beroende på vad testamentet innehåller erhåller er styvfar antingen egendomen efter er mor med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Jag ska förklara vad dessa begrepp betyder och vad de har för betydelse för er situation.Fri förfoganderättOm egendomen efter er mor är testamenterad till er styvfar med fri förfoganderätt innebär detta enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken att egendomen tillfaller honom med den begränsningen att han ej får förfoga över den genom testamente. Efter båda makars bortgång tillfaller arvet er, samt det gemensamma barnet. Detta kallas efterarv. Fri förfoganderätt är det mest förmånliga för er som särkullbarn.Full äganderättOm testamentet föreskriver att egendomen ska tillfalla er styvfar med full äganderätt innebär det att ni inte har rätt till efterarv (om inte er styvfar skulle testamentera ett arv till er förstås). För att testamentet med giltig verkan ska föreskriva full äganderätt får det inte samtidigt finnas ett förordnande om sekundosuccession. Det betyder att det inte samtidigt får stå något om hur arvet ska fördelas efter båda makarnas bortgång. Om det skulle göra det, blir föreskrivandet om full äganderätt inte giltigt, utan räknas som fri förfoganderätt istället.Jämkning för att utfå laglottSom jag nämnde ovan blir ni inte arvslösa för att testamentet föreskriver att all egendom ska tillfalla er styvfar. Ni behöver inte heller, om ni inte vill, vänta tills dess att er styvfar avlider för att få ut er laglott. Den har ni rätt till redan nu vid er mors frånfälle, se 7 kap. 3 § ärvdabalk. Er laglott är hälften av er arvslott, dvs. hälften av den tredjedel ni vardera skulle erhållit vid en likadelning mellan bröstarvingarna. För att begära jämkning räcker det med att ni påtalar detta till er styvfar, eftersom att han är testamentstagare.Värdet på husetVärdet ni sätter på huset påverkar storleken på er laglott, dvs. den del ni kan begära ut nu. Ju högre värdering desto mer anses boet vara värt. Då boets värde ökar, ökar även er laglott. För att värdera huset så korrekt som möjligt rekommenderas att låta en mäklare göra värderingen.Hoppas du har fått klarhet kring vad som gäller angående din fråga! Om ytterligare funderingar uppstår så återkom gärna i kommentarsfältet nedan!

Vad händer med egendomen om en av testamentstagarna avlider?

2016-04-29 i Testamente
FRÅGA |Om det i testamente är förordnat att egedom skall tagas i arv av särskild fysisk person med fri förfoganderätt vid testatorns död och vid den personens död ytterligare annan som skall hava full äganderätt, är det möjligt att förordna att, i det fall den första personen överlever den andra, den första personen skall medges full äganderätt vid det tillfälle den överlever den andra? Vad skulle hända med egendomen om testatorn inte förordnat vad som ska hända med den om den första personen överlever den andra?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vad som gäller för arv och testamente finns i Ärvdabalken, se här. Är det möjligt att bestämma att den första personen ska ärva med full äganderätt om hen överlever den andra personen?Att ärva något med fri förfoganderätt innebär att arvtagaren får använda egendomen hur han vill under sin livstid. Den fria förfoganderätten är dock begränsad på det sättet att arvtagaren i sin tur inte sedan kan testamentera vidare den egendom som han ärvt till någon annan. Att ärva något med full äganderätt innebär däremot att arvtagaren både kan använda egendomen hur han vill under sin livstid samtidigt som han fritt kan testamentera egendomen till någon annan.Alltså, som svar på din första fråga går det bra att skriva i ett testamente att den första personen ska få ärva egendomen med full äganderätt om hen överlever den andra arvtagaren. Det är dock bara testatorn (testator = personen som skrivit testamentet och som du ärver av) själv som kan bestämma och skriva in det i testamentet. Den första personen som ärvt egendomen med fri förfoganderätt kan inte själv besluta att han ska få ärva egendomen med full äganderätt om han överlever den andra personen, eftersom den första personen ju inte har rätt att bestämma över vad som händer med egendomen efter hans livstid. Vad händer med egendomen om den första personen överlever den andra?När arvtagaren dör går den egendom som han ärvt med fri förfoganderätt antingen, som i ert fall när det finns ett testamente, till den andra personen enligt testamentet. Om den andra personen skulle vara död då finns en särskild regel i Ärvdabalkens 11 kap. 6§ som säger att ifall den andra personens barn är arvsberättigade efter testatorn så ärver den andra personens avkomlingar (avkomlingar = barn, barnbarn osv.) egendomen istället. Avkomlingarna är arvsberättigade om de är nära släkt med testatorn. Gränsen för nära släkt går vid kusiner, enligt Ärvdabalkens 2 kap. 4§. Om den andre personens avkomlingar inte är arvsberättigade kan de normalt inte ärva i testamentstagarens ställe, om inte testatorn har godkänt det i testamentet. Om den andre personen har avlidit och dennes avkomlingar inte får ärva går egendomen tillbaka till den vanliga arvsordningen efter testatorn. Att egendomen går tillbaka i den vanliga arvsordningen innebär att egendomen fördelas mellan testatorns arvingar enligt Ärvdabalkens regler i 2 kap. Om testatorn har några barn går egendomen i första hand till dessa, annars är det testatorns föräldrar eller syskon osv. som ärver egendomen. I sista hand, om testatorn inte har några levande arvingar, går egendomen till Allmänna Arvsfonden, enligt Ärvdabalkens 5 kap. 1§. Hoppas att detta besvarade din fråga!För att få mer hjälp kring hur du ska tolka och kan påverka testamentet rekommenderar jag att du bokar en tid hos Familjens jurist. Det kan du göra här: lawline.se/boka Vänligen,

Testamenterad full äganderätt

2016-05-13 i Testamente
FRÅGA |Vem ärver?1975 upprättades ett testamente mellan 2 makar med följande lydelse:"Vi undertecknade äkta makar förordar härmed som vår yttersta vilja och testamente att den av oss som överlever den andre skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap"Testamentet är vidimerat av 2 personer,Maken överlevde sin fru och dog 2014. Makarna hade inga gemensamma eller utomäktenskapliga barn.
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Regler om arv och testamente återfinns i Ärvdabalken.Vid en makes död tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken enl. ÄB 3:1. Om det vid den förste makens död inte finns några barn (bröstarvingar) men det finns arvingar i den andra arvsklassen, alltså föräldrar, syskon och syskonbarn så ärver den efterlevande maken all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Detta innebär att efterlevande make inte har rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap eftersom att arvingarna till den förste avlidne maken har rätt till efterarv när den efterlevande maken dör enl. ÄB 3:2.Eftersom att det endast är bröstarvingar och efterlevande make som har särskild rätt till arv och makarna i detta fall inte har några barn så kan de fritt testamentera kvarlåtenskapen mellan sig genom ett inbördes testamente, förutsatt att det upprättas enligt reglerna i ÄB kap. 9-10.Eftersom att makarna har upprättat ett inbördes testamente som i detta fall ger efterlevande make full äganderätt över fruns kvarlåtenskap och eftersom de heller inte har några bröstarvingar så innebär detta att efterlevande make har rätt att fritt bestämma hur hans egen kvarlåtenskap ska fördelas när sedan han går bort. Efterlevande make kan således välja att testamentera till vem han vill och därmed får den legala arvsordningen enl. ÄB kap. 2 sättas åt sidan. Det inbördes testamentet mellan makarna innebär alltså att den arvsrätt som i vanliga fall tillfaller arvingar till den först avlidne maken enl. ÄB 3:2 (s.k sekundosuccession) faller bort och de har därför inte rätt att ta del av kvarlåtenskapen av den maken som dog 2014. Således kommer kvarlåtenskapen till maken som dog 2014 i första hand ärvas av hans föräldrar enl. ÄB 2:2 st. 1 och om dessa är döda går arvet istället till deras barn, alltså den döde makens syskon (s.k istadarätt) och om de är döda går arvet i sin tur till syskonens barn enl. ÄB 2:2 st. 2.Sammanfattningsvis: Eftersom att makarna har upprättat ett inbördes testamente om full äganderätt till kvarlåtenskap så sätts den legala arvsordningen åt sidan och arvingar till den förste avlidne maken har därför inte längre rätt till efterarv (sekundosuccession). Detta innebär att arvet efter maken som dog 2014 kommer att tillfalla endast hans arvingar. Hoppas att mitt svar varit till din hjälp.Vänliga Hälsningar

Arvsrätt vid testamente

2016-05-05 i Testamente
FRÅGA |A = minhustruB = ogift syster utan barnC = avliden brors barnB har testamenterat allt till A. Om A dör före B ärver då hennes barn 100% vid B's bortgång eller ärver A's barn 50% och C's barn 50?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB).När en person går bort finns det två parter som har särskild rätt till dennes arv.Om personen var gift så har dennes make rätt till den kvarlåtenskap som den döde lämnar efter sig enligt ÄB 3:1 st. 1. Om personen som går bort har barn (bröstarvingar) så har de också en särskild rätt till arv som närmaste arvingar enl. ÄB 2:1. Dessa parters särskilda rätt till arv kan inte testamenteras bort eftersom efterlevande make alltid har rätt till åtminstone fyra gånger prisbasbeloppet (44 300 kr) enl. ÄB 3:1 st. 2 och den dödes barn har alltid rätt till åtminstone sin laglott enl. ÄB 7:1.Eftersom systern är ogift och inte har några barn så har hon därmed rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap som hon önskar. Eftersom den avlidne brodern inte har någon särskild rätt till arv så kan systern välja att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till din hustru. Det krävs dock att testamentet uppfyller de krav som anges i ÄB kap. 9-10.Om din hustru däremot skulle gå bort innan systern (arvslåtaren) så har hennes barn rätt att träda i hennes ställe och ärva den del av kvarlåtenskapen som hon testamenterats enl. ÄB 11:6. Det krävs dock att barnen haft rätt till arv även utan testamentet. Om det i detta fall inte hade funnits något testamente så hade barnen till din fru och barnen till den avlidne brodern ärvt lika mycket var eftersom de skulle ha varit närmaste arvingar enl. ÄB 2:2 st. 2 och därmed haft istadarätt efter sina föräldrar. Eftersom barnen till din hustru hade haft rätt att ta del av arvet efter B även utan ett testamente så har de rätt att träda i sin mors ställe och ärva all den kvarlåtenskap som B testamenterat till A enl. ÄB 11:6. Om du behöver mer rådgivning kring arvsrätt kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist.Jag hoppas att mitt svar varit till din hjälp.Med vänliga hälsningar

Testamentera bort all egendom till särbo

2016-05-01 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har inga barn och inga föräldrar i livet. Har två bröder som har barn. Jag vill kunna testamentera allt till min särbo. Kan jag det? Måste vi gifta oss?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, du kan testamentera allt till sin särbo och ni behöver inte gifta er. Om du hade haft bröstarvingar (barn alt. barnbarn) hade du inte kunnat testamentera bort allt då bröstarvingar har rätt till laglott enl. 7 kap 1§ Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Dina bröder och deras barn är inte bröstarvingar varför det inte finns något hinder för att testamentera bort all din egendom till din särbo. Om du hade varit gift hade du inte heller kunnat testamentera bort allt då detta inskränker makens rätt enl. 3 kap 1§ 1st ÄB. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Ärver kusiner?

2016-04-29 i Testamente
FRÅGA |Vi har en kusin som har avlidit hon har bara oss som närmast anhöriga två kusiner och vi undrar om vi enligt lagen ärver henne. Hur kan man kolla om hon har skrivit något testamente ? Det finns en person som har skött om henne men inte är släkt med henne, han har inte nämnt något om något testamente. Ska ett testamente tas upp i bouppteckningen och ska vi kusiner kallas till den? Vi litar inte på personen som skött om henne.Ulla och Anita
Sara Welin |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Enligt ärvdabalken har inte kusiner arvsrätt. För att ett testamente ska vara giltigt behöver det bland annat ha blivit bevittnat av två personer. Normalt sett förvaras det även i ett bankfack eller liknande. Därför kommer ni med all sannolikhet bli upplysta ifall ni är arvtagare enligt er kusins testamente (om det finns något). Om inget testamente finns kommer hennes tillgångar tillfalla den allmänna arvsfonden. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänlig hälsning,