Arvsfördelning när ett syskon har testamenterats alla tillgångar

2014-12-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag äger och har lagfart över en fastighet. Det är en gåva från min pappa för några år sedan. Pappa bor kvar på fastigheten. Min pappa har en dotter från tidigare äktenskap, min halvsyster. Pappa har skrivit testamente att han vill att alla hans tillgångar ska tillfalla mig. Han har även skrivit att han givit min syster ett förskott på arvet efter en husaffär tidigare där han gick in med ca 400'. Min syster och hennes mamma står som ägare för den idag. När min pappa avlider, vad har min syster för rättigheter på arvet, då jag står som ägare på fastigheten? Endast lösöre eller har hon möjligheter att vinna 50% av tillgångarna(i fastigheten) i en ev dom i tingsrätt?
Hedda Gejrot |Hej och tack för din fråga!En gåva från en förälder är i regel att se som förskott på arv. Undantag från regeln görs om din pappa i gåvobrevet eller i sitt testamente skrivit att gåvan inte är att se som förskott på arv. Samma sak gäller om det framgick av omständigheterna i samband med att han överlämnade fastigheten till dig att gåvan inte var att se som förskott på arv. Detta framgår av Ärvdabalken 6 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K6. Även om din pappa i sitt testamente har skrivit att han önskar att alla hans tillgångar ska tillfalla dig har din halvsyster rätt till sin laglott. Laglotten är enligt Ärvdabalken 7 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1 hälften av arvslotten, dvs. vad hon skulle ha ärvt om din pappa inte hade skrivit ett testamente där han undantog henne från arvsrätten. Detta innebär att din halvsyster, förutsatt att det inte finns några andra arvstagare, har rätt till 25 % (hälften av 50%) av den totala kvarlåtenskapen. Pengarna som hon fick av er pappa ska naturligtvis, på samma sätt som fastigheten som du fick, räknas som förskott på arvet. Om hon har rätt till mer än de 400 000 kr som hon fick beror helt på hur stor kvarlåtenskapen (arvet) kommer att bli efter din pappa. Om 25 % av kvarlåtenskapen (din halvsysters del) överstiger 400 000 kr har hon alltså rätt till det överstigande beloppet. Fastigheten ingår inte i kvarlåtenskapen då du redan har tilldelats den, men om den är att se som förskott på arv (jämför den inledande texten) medför det att du redan anses ha fått en del av ditt arv och denna del kommer då räknas av från ditt arv. Detta innebär att om din halvsyster inte kan tillgodogöras 25 % beloppet från kvarlåtenskapen (med de 400 000 kr inräknade) kan du bli skyldig att ersätta henne för den resterade delen, förutsatt att du har fått mer än din del av kvarlåtenskapen (om man räknar med fastigheten).Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen, 

Tolkning av testamente

2014-12-07 i Testamente
FRÅGA |Hjälper en sjuklig gammal kvinna som har, enligt testamente, fått ärva en fastighet. Jag citerar det som står upptecknat i testamentet, " Min sambo xxx, med samma adress som min, skall enligt min vilja ensam ha rätten till min fastighet xxx, från och med att vi tillsammans inte längre kan bo kvar eller att någon utav oss avlider, med tillägg att jag själv har besittningsrätt så länge jag lever. Detta gäller fastigheten i sin helhet inklusive alla inventarier". "För att göra det möjligt för min sambo att bo kvar eller annat som hon själv bestämmer skall xxxxx sek av mina tillgångar tillfalla henne"."Vid min bortgång skall min kvarlåtenskap, med undantag av vad som skrivits under punkt 2, avseende min sambo tillfalla mina syskonbarn xxxx, xxxx, xxxx, xxxx, xxxx, med lika stora delar". Det som det uppstått frågor om är, om att även det som fanns i garaget samt övriga förrådsbyggnader, förutom trafikförsäkringspliktiga fordon med tillhörande släp, är att anse att det ingår i " Detta gäller fastigheten i sin helhet inklusive alla inventarier", som omskrivits i testamentet, och har godkänts i sin helhet av dödsbodelägarna. Ser fram mot ert svar så snart ni kan svara.
Hedda Gejrot |Hej och tack för din fråga!När man ska tolka ett testamente ska det altid göras med utgångspunkt ur vad som kan antas ha varit testatorns vilja, enligt den så kallade viljeprincipen i  Ärvdabalken 11 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K11. Först och främst måste man försöka reda ut hennes faktiska vilja, sa hon vad hon avsåg med testamentet i samband med att hon upprättade det? Om hon inte gjorde det eller om det inte på något annat sätt framgick vad hon avsåg, få ni försöka se till syfte och övriga omständigheter. Använde hon garaget och förrådshusen? Är de närliggande? Är det rimligt att hon avsåg även dessa delar? Som jag uppfattar testamentet är syftet att hon och hennes sambo skulle bo kvar så länge som möjligt i fastigheten. Om garaget etc. står på samma fastighet som huset skulle det exempelvis kunna tala för att hon även avsåg dessa byggnader och inventarier. Hoppas du känner dig lite klokare! Tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor! Vänligen, 

Egendomsfördelning enligt testamente

2014-12-06 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är 3 syskon som snart kommer att ärva vår mor. Hon har i sitt testamente skrivit att allt hon äger ska tillfalla bara oss 3 barn. Hon har bara gjort en tydlig notering i testamentet, det är att en av mina brödrar ska få bilen. Värdet uppskattas till ca 200 000kr. Vad innebär detta för oss 2 andra barn? Får vi 2 andra barn då mer av huset som hon äger eller kommer den 3e brodern få totalt mer än oss i pengar räknat?
Victor Sundh |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är lite kort om information i din fråga. Jag hade gärna fått en lite tydligare beskrivning av vad som stod i testamentet. Jag ska försöka svara på din fråga så gott det går ändå. Om du inte får tillräckliga svar på din fråga kan du alltid lägga en kommentar till mitt svar med ytterligare uppgifter eller vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist som är Sveriges största familjerättsbyrå. Det hela beror alltså på hur er mor har utformat testamentet. Om det är föreskrivet att ni alla 3 ska ärva hennes kvarlåtenskap med lika stora delar och att bilen ska tillfalla den ena brodern så är min uppfattning att ni andra två bröder får en större del av huset eller annan egendom. Säg att huset är värt 1 000 000 kr och bilen 200 000 kr. Därutöver finns ingen egendom av värde. Dödsboet uppgår då till 1 200 000 kr. Enligt ovanstående skrivning i testamentet skall alla tre bröder i så fall ha rätt till egendom värt 400 000 kr. Om ena brodern enligt föreskrift i testamentet särskilt ska erhålla bilen har han således endast rätt till 20 % av huset (eller 200 000 kr). De andra två bröderna har då rätt till 40 % var av huset (eller 400 000 kr var). Skulle testamentet istället vara skrivet så att Broder 1 ska ha rätt till bilen värt 200 000 kr. Därutöver delar alla tre bröder lika på resterande egendom (huset värt 1 000 000 kr) blir uppdelningen följande: Broder 1 har rätt till bilen värd 200 000 kr samt 1/3 av huset (ca 333 000 kr). Totalt ärver då Broder 1 533 000 kr. Broder 2 och 3 har i detta fall rätt till 1/3 var huset, d.v.s. cirka 333 000 kr var. Jag hoppas du förstår ovanstående resonemang. Annars får du gärna återkomma så försöker vi reda ut testamentets innebörd.

Äganderätt i kombination med sekundosuccession

2014-12-02 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har två testamenten. Ett är skrivet 1976 mellan två makar där det står, att den som överlever den andre skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Efter bådas död skall kvarlåten fördelas mellan våra arvingar. Min fråga är, med äganderätt, hur ska det tolkas? Full eller fri förfoganderätt.
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!I testamentet är förordnat vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter det att båda makarna avlidit. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession. När frasen äganderätt används i samband med förordnande om sekundosuccession anses kvarlåtenskapen för den efterlevande maken erhållen med fri förfoganderätt. Vänligen

Giltigt testamente från 1996 när efterlevande make har ändrat i sin del?

2014-12-08 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har två döttrar, som min mor testamenterde allt till , även hennes make gjorde det.( ej min far) mor avled 1996. Hennes make avled 2014, han hade då gjort ett nytt testament där ej döttrarna fanns med ! Min fråga är Hur många delar ärver döttrarna i detta fall? Jag har inte tagit ut ngn arvslott efter min mor ! Kan jag så här många år efteråt be om ngt arv? Med vänlig hälsning, ann
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skriver att din mamma har testamenterat allt till dina döttrar och att du inte har tagit ur något av ditt arvslott efter din mor antar jag att du har valt att avstå från ditt arv. Det innebär att allt ditt arv kommer att gå till dina bröstarvingar, dvs. dina barn. Testatorn kan ändra sitt testamente under hela sin livstid. Din mors make har alltså rätt att ändra sitt testamente efter att det att din mor har gått bort. Det innebär att testamentet är giltigt (förutsatt att formkraven i Ärvdabalken 10 kap https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1 är uppfyllda). Eftersom du skriver att din mors man upprättade ett nytt testamente där han ändrade det förgående utgår jag från att din mor och hennes make hade två olika testamenten. Det är nämligen inte möjligt att efter någons död ändra i personens testamente. Om de hade ett gemensamt testamente kan han endast ändra i den delen av testamentet som tillhörde honom.Det finns regler kring preskriptionstid angående testamenten i Ärdvabalken 16 kap https://lagen.nu/1958:637#K16P1S1. Kapitlet behandlar emellertid fall då man inte kan finna testamentstagaren, då testamentstagaren är okänd eller liknande fall och är alltså inte vara tillämpligt här. Testamentet är således giltigt, om det uppfyller formkraven i Ärvdabalken 10 kap https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1.Detta innebär att den delen som du skulle ärvt av din mor, dvs. din arvsdel, ska fördelas mellan dina barn.Hoppas du har fått svar på din fråga, Vänligen, 

Skydda sambo vid dödsfall

2014-12-06 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän har varit tillsammans i över tio år, men av privata skäl är jag inte skriven på hans adress. Det är en bostadsrätt han köpt innan vi träffades. Vi har diskuterat hur vi skall kunna trygga varandra ifall någon av oss dör. Min pojkvän har en dotter (ej föräldrar i livet eller syskon). Jag står som ägare till halva bostadsrätten. Nu till min fråga: Hur kan jag ge honom samma trygghet tillbaka om det är jag som dör först? Jag har båda föräldrarna i livet och tre bröder som ju automatiskt blir mina arvingar. Hur ser jag till att det är min pojkvän som ärver mig? Det är ju trots allt hans lägenhet och enda anledningen att jag nu äger hälften är för att han inte vill att jag skall tvingas flytta om han dör. Tacksam för svar. 
Victoria Nilsson |Hej!Det ni bör göra är att upprätta ett testamente. För din del så är det enkelt, då du äger rätt att genom testamente göra vad du vill med din egendom. Då kan således testamentera hela din andel av bostadsrätten till din pojkvän, eller all din egendom om du vill det. Då ärver din pojkvän istället för dina föräldrar/bröder.Om din pojkvän vill att du ska ärva hans andel av bostadsrätten om han dör blir det dock lite svårare. Då han har barn så finns begränsningar i möjligheten att testamentera bort egendom. Din pojkväns barn har rätt till laglott, vilket motsvarar halva arvet, 7:1 ÄB. Även din pojkväns andel av bostadsrätten utgör mer än hälften av hans tillgångar kommer därför barnet kunna motsätta sig testamente genom att begära jämkning, 7:3 ÄB. Din pojkvän kan ändå testamentera halva bostadsrätten till dig, men det är inte säkert att hela förordnandet står sig. Ett alternativ eller komplement till testamente kan vara att din pojkvän tecknar en livförsäkring med dig som förmånstagare. I så fall kommer du erhålla viss summa pengar, i vilken barnet inte har rätt till laglott, och kan använda pengarna till att köpa ut barnet ur bostadsrätten.Vill du eller ni ha hjälp att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist. Du bokar enkelt tid under lawline.se/boka.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Testamentera i flera led/testamentera egendom med fri förfoganderätt

2014-12-05 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns någon möjlighet att testamentera i flera led. ÄB 9:1 och 2 §§ reglerar hinder för att testamentera till barn som ännu inte föds för att man inte ska hålla egendom inom släkten. Det tycks dock inte föreligga något hinder för att upprätta villkor att en viss perosn ska ärva kvarlåtenskapen i det fall arvtagaren avlider viss tid efter att arvet erhållits. Ex: A och B är separerade och har gemensamt barnet C. A avlider och har i sitt testamente upprättat villkor att hela kvarlåtenskapen ska gå till C med fri förfoganderätt (som förvisso har äganderätt till hela kvarlåtenskapen, men det struntar vi i nu). Vidare står det i testamentet att i det fall att C skulle avlida inan hen fyllt 18 år ska hela den kvarlåtenskap som C ärvt genom testamentet istället gå till A:s syster D. På så vis slipper A se sin förmögenhet gå till sin separerade make B, och undviker på s vis ett s.k. Bakarv.Om det här möjligt, var regleras det isf, eller kan det utläsas e contrario från ÄB i dess helhet, speciellt 9 kap? Tusen tack!
Victor Sundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns ingen möjlighet att testamentera i flera led på så vis att äganderätten går över till C för att ta exemplet ovan och sen ange att vid dennes död skall egendomen som C ärvde vid A:s död genom testamente ärvas av D. Har äganderätten väl testamenterats bort till C är det C:s rätt att själv genom testamente bestämma vem som eventuellt ska ärva denne.Dock torde det vara möjligt att utforma testementet på så vis som du föreskriver i exemplet ovan att A testamenterar bort sin egendom till C med fri förfoganderätt fram till C:s 18 årsdag varefter egendomen också ärves med full äganderätt. Vidare torde man kunna inför ett villkor att om C dör under tiden som denne endast innehar egendom med fri förfoganderätt, egendomen vid C:s död skall övergå till D med full äganderätt. Det som kommer ske då vid C:s död är att egendomen som C har ärvt med fri förfoganderätt efter A ska härledes ur dödsboet och andra eventuella arvtagare för att övergå till D med full äganderätt. Det är också möjligt att som alternativ inför att om C redan är avliden vid A:s död så ska D ärva egendomen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Hoppas du har fått hjälp med dina frågor. Har du ytterligare frågor kan du med fördel vända dig till Lawlines samarbetspartner Familjens jurist.

Syskons arvsrätt vid testamente

2014-11-28 i Testamente
FRÅGA |Hej Min syster är änka och barnlös och hennes bortgångne man har inga släktingar i livet. Men hon har förutom mig fem syskon i livet. Hon har nyligen skrivit ett testamente till förmån för flera barn till en avliden bror exklusivt. Min fråga: Gäller arvsordingen som ger alla syskonen rätt till en proportionell andel av kvarlåtenskapen, eller gäller testamentet? Tack för svar
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När den avlidne inte har bröstarvingar har syskon arvsrätt då föräldrarna är avlidna, 2 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Syskons arvsrätt är däremot inte absolut utan kan testamenteras bort. Det är endast bröstarvingar som har absolut arvsrätt, då i form av laglott efter jämkning av testamente, 7 kap 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) samt 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Syskon kan alltså göras arvslösa.Sammanfattningsvis gäller din systers testamente till fördel för syskonbarnen. Syskonen har således ingen rätt till kvarlåtenskapen. Vänligen,