Formkrav testamente

2017-01-16 i Testamente
FRÅGA |Vilka är de 4 alternativ man har att välja mellan vid ett testamente?
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns enbart ett sätt att upprätta ett testamente, kap. 10 § 1 ärvdabalken. Det måste vara skriftligt, signerat och två vittnen måste bevittna eller vidkänna underskriften och sedan underteckna testamentet själva. Vidare får vittnena inte vara släkt eller släktens makar (med undantag för svåger), de får inte heller bevittna ett förordnade till sig själva, enligt 4 §. Med vänlig hälsning,

Är det viktigt att upprätta ett testamente?

2017-01-15 i Testamente
FRÅGA |Hur viktigt är det med ett testamente om man är gift och har två gemensamma barn? Är inte det en ganska okomplicerad fråga där make först ärver allt, därefter när även denne avlider så ärver barnen "allt"? Anledning till frågan är att våra nu ganska sjuka föräldrar inte har skrivit några testamenten och det känns obekvämt att diskutera eller uppmana dem att göra det så här i livets slutskede. Vi är två barn och när våra båda föräldrar gått bort blir det väl vi som delar 50/50 på det som de lämnat efter sig?
Malin Brännström |Hej!Jag kommer i mitt svar att namnge den först avlidne maken som (1) och den efterlevande maken som (2) för tydlighetens skull. I Ärvdabalk (1958:637) (ÄB) finns regler om arv och testamente. Om den avlidne personen var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, 3:1 ÄB. Maken (2) ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det betyder att maken kan använda tillgångarna på det viset han eller hon själv vill förutom att testamentera egendomen eller minska den genom gåva. När make (2) går bort kommer arvingarna först få ett s.k. efterarv efter den först avlidne maken (1), 3:2 ÄB. När den andra maken (2) går bort ärver bröstarvingarna (den avlidne personens barn, 2:1 ÄB) föräldern i vanlig ordning. Varje bröstarvinge tar lika stor del i arvet. Om exempelvis 100 000 kronor finns kvar att fördela och det finns två bröstarvingar ärver de 50 000 kronor vardera. Syftet med ett testamente är att föra fram testatorns vilja. Personen vill kanske att viss egendom ska ärvas av en nära vän. Testamentet är således till för att hjälpa de anhöriga att fördela den avlidnes tillgångar enligt dennes vilja. All egendom kan inte testamenteras. Finns det bröstarvingar har de rätt till en viss del av kvarlåtenskapen. Den delen kallas för laglott, 7:1 ÄB. Om man inte skriver ett testamente så fördelas kvarlåtenskapen enligt arvsordningen i kapitel 2 ÄB (d.v.s. att i första hand ärver barn, i andra hand föräldrar och i tredje hand mor- och farföräldrar). Om dina föräldrar inte förmedlat att de vill att en viss person ska ärva en viss egendom behöver ni inte upprätta ett testamente. Som tidigare nämnts träder då reglerna i kapitel 2 ÄB in. Hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Testamentstolkning enligt viljeprincipen

2017-01-14 i Testamente
FRÅGA |Min moster som dog förra året har testamenterat allt till mig och min bror. Hon var gift 1965-1970. Dem fick inga barn. Det finns syskonbarn även på hennes mans sida, dock inget testamente. Tillfaller hela arvet mig och min bror eller ska det delas med hennes mans syskonbarn? I så fall hur stor del?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett testamente ska tolkas i enlighet med testators vilja, vilket framkommer av ärvdabalken 11:1 (här). Hela arvet ska således tillfalla dig och din bror. Din mosters man och hans syskonbarn blir utan lott då en annan tolkning hade stått i strid med testamentet. Situationen hade sett annorlunda ut om din moster hade egna barn, då de i så fall hade haft rätt till sin laglott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet!Med vänliga hälsningar,

Testamente angående bostadsrätt

2017-01-10 i Testamente
FRÅGA |Hej,Min sambo vill att jag ska ärva hans del i vår gemensamma bostadsrätt om han går bort. Text enl. följande:Jag vill att min del i bostadsrätten brf teckning, adress, ort, lgh nr 1201 vid mitt frånfälle skall tillfalla min sambo xxx xxx pers nr, adress.1. Räcker det med att skriva det önskemålet samt hans underskrift med pers nr och att 2 personer undertecknar med sina namn samt namnförtydligande?2. Ska de som undertecknar även ange person nr och adress?MvhMadeleine
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Till en början vill jag klargöra några centrala utgångspunkter kring upprättandet av testamente: För att upprätta ett testamente krävs det ett par saker, bl.a. ska personen i fråga vara över 18 år (9kap 1§ ärvdabalken). Detta tror jag dock redan är uppfyllt i ert fall. När det gäller överlåtelse av en bostadsrätt (även vid testamente) krävs det ett godkännande av bostadsrättsförmedlingen (6kap 1-2§§ bostadsrättslagen). Således måste du godkännas som medlem av bostadsrättsföreningen. Detta torde inte heller vara ett problem i ert fall, då du redan bor i lägenheten och förhoppningsvis har en god relation till dina grannar. Om det finns några lån på lägenheten kommer dess att betalas av med in sambos krcalåtenskap vid dennes bortgång.Slutligen kan det uppstå problem i de fall din sambo har har några barn, oberoende om det är hens från ett tidigare förhållande eller om det är era gemensamma. Dessa barn har nämligen rätt till sin laglott, vilket utgörs av halva delen av det som barnet egentligen skulle har ärvt (arvslott). Om det finns några kvarlevande barn ska delar av det värde som lägenheten har således ärvas av dessa, innan du kan ärva lägenheten. Nedan kommer jag nu att sammanfattat besvara de två frågorna som du ställde i din fråga: Regler om testamente finner du i ärvdabalkens 10 kap. I detta kapitel anges formkraven som måste uppfyllas för att ett testamente skall vara giltigt. Om inte samtliga krav uppfylls är testamentet ogiltigt. De krav som uppställs i lagen är:Upprättas skriftligenMed två vittnenTestatorn måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarandeVittnena skall skriva underVittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet)Sammanfattningsvis är det endast ovanstående 5 kriterier som måste uppfyllas för att ett testamente ska vara giltigt. Med andra ord behövs inte vittnenas adress och personnummer. Adressen kan ju ha ändrats till det datum då testamentet aktualiseras. Det går dock bra att skriva med dessa uppgifter, men de tillför ingen juridisk verkan. Jag hoppas att jag har besvarat dina frågor. Jag rekommenderar dock din sambo att ta professionell hjälp med att upprätta detta testamente! Vänliga hälsingar,

Rätten till laglott

2017-01-16 i Testamente
FRÅGA |Jag är utesluten ur ett testamente. Har jag rätt till laglott?
Malin Brännström |Hej!I Ärvdabalk (1958:637) (ÄB) kapitel 7 kan man läsa om bröstarvinges rätt till laglott. Om en bröstarvinge vill få ut sin laglott kan den påkalla jämkning av testamentet. Bröstarvingen måste begära jämkning inom sex månader från det att denne delgivits testamentet. Bröstarvingen begär jämkning genom att tillkännage sitt anspråk till testamentstagaren eller testamentstagarna. Om bröstarvingen inte begär jämkning inom tidsfristen vinner testamentet laga kraft, 7:3 ÄB. Om du är en bröstarvinge (d.v.s. barn till den person som avlidit) har du således rätt till laglott oavsett vad som förordnats i testamentet.

Testamente i samboförhållande

2017-01-15 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har under de senaste två åren fått uppleva dödsfall inom den närmaste familjen och släkten vilket har fått mig att tänka mer och mer på detta med testamente. Själv är jag sambo, inga barn inblandade, bor i en lägenhet som min sambo äger, har en mamma och två halvsystrar samt en syster på min pappas sida som jag inte haft någon kontakt med. Jag själv äger inget stort men vill ändå försäkra mig om att min sambo sitter säkert om något skulle hända (vet inte vilka rättigheter jag har gällande lägenheten vi båda bott i det senaste året), att det lilla jag har skulle ges till honom om något hände mig samt att min syster som jag inte har någon kontakt med (bor i annat land) inte har rätt till något. Räcker det då om jag skriver ett testamente där min sambo får fri förfoganderätt eller vad är bäst i mitt läge?Tack!
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som gäller din egendom i samboförhållandet regleras i sambolagen (SL) och vem som ärver dig om du dör regleras i ärvdabalken (ÄB). LägenhetenOm någon av er skulle avlida eller ert förhållande skulle upphöra så upplöses ert samboförhållande, enligt 2 § SL. Skulle det hända ska det göras en bodelning, om någon av er begär det, enligt 8 § SL. Skulle förhållandet ha upphört för att någon av er avled så är det endast den efterlevande som kan begära bodelning, inte den andres dödsbo, enligt 18 § SL. I bodelningen så ingår det som kallas samboegendom, enligt 8 § SL. Lägenheten som ni bor i utgör samboegendom, och ingår således i en bodelning, som utgångspunkt om din sambo förvärvat den för ert gemensamma bruk. enligt 3 § SL. Det innebär att han måste ha t ex köpt den för att ni gemensamt skulle flytta in i den för att den ska utgöra samboegendom och därmed ingå i en bodelning. Köpte han den innan ni träffades så har du i stort sätt ingen rätt till lägenheten.Arv och testamenteUtgångspunkten är att sambor inte ärver varandra. Istället är dina föräldrar dina närmsta arvingar. Jag tolkar det som att din pappa inte är i livet. Skulle du avlida så ärver därför din mamma halva din kvarlåtenskap och dina eventuella helsyskon samt halvsyskon på din pappas sida halva kvarlåtenskapen, enligt 2 kap. 3 § ÄB. För att din sambo ska ärva dig måste du, som du själv påpekar, skriva ett testamente. Om du skriver ett testamente där det står att din sambo ska ärva med fri förfoganderätt betyder det att de ovan nämnda personerna, som ingår i vad som kallas andra arvsklassen, får efterarv när din sambo avlider. De får helt enkelt den andelen i din sambos kvarlåtenskap som utgjorde din del och som de skulle ärvt om inte du testamenterat till din sambo. Det innebär att din mamma och sina systrar får rätt till efterarv. Om du vill kan du istället specificera vilka personer som ska ha rätt till efterarv och då räkna upp t ex din mamma och dina systrar men utesluta din halvsyster på din pappas sida. Ett annat alternativ är att du skriver att din sambo ska ärva din med full äganderätt, då utesluter du helt efterarv. Det skulle innebära att din mamma och dina systrar inte ärver din del när din sambo avlider. När du upprättar testamentet finns det formkrav du måste tänka på för att det ska vara giltigt. Enligt 10 kap.1 § ÄB så måste du upprätta testamentet skriftligen med två vittnen. Du ska skriva under det med de båda två närvarande. De ska själva också skriva på testamentet med sina namn och de måste veta att det är ett testamente men du behöver inte berätta dess innehåll. De som är vittnen får inte vara under 15 år, det får inte vara din sambo eller någon annan nära släkting. Vidare får inte någon som omfattas av testamentet eller någon nära släkting till denna vara vittne, enligt 10 kap. 4 § ÄB.Om du vill ha hjälp att skriva ett juridiskt korrekt testamente kan du få det här. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Arv och testamente

2017-01-10 i Testamente
FRÅGA |Om jag dör idag så går alla mina ägodelar till staten. Hur går man till väga om man vill att någon nära ska ärva mina ägodelar?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Jag förstår på din fråga som att du i dagsläget inte har några legala arvingar och undrar på vilket sätt du kan förordna någon närstående att ta över dina ägodelar efter dig. För att besvara din fråga presenterar jag först lite bakgrund till arvsrätten. Bakgrund Den legala arvsordningen stadgas i ärvdabalken (ÄB) 2a kapitlet. Där beskrivs vad som enligt lag händer med din egendom då du dör utan att ha upprättat ett testamente. Utgångspunkten är att eventuella barn (bröstarvingar, arvsklass 1) samt make ärver hela din kvarlåtenskap. Ifall det aldrig funnits några barn eller ifall du inte är gift tillfaller ditt arv dina föräldrar eller ifall även dessa är avlidna kommer arvet att tillfalla dina syskon (arvsklass 2). Ifall det inte finns någon förälder i livet, inga syskon och heller inga syskonbarn kommer kvarlåtenskapen efter den avlidne att tillfalla morföräldrar och farföräldrar, som längst sträcker sig de arvsberättigade till mostrar, fastrar, morbröder och farbröder (arvsklass 3). Utgångspunkten är att man tömmer varje arvsklass innan man går vidare till nästa och staten (allmänna arvsfonden) ärver inte din kvarlåtenskap så länge det finns någon släkting närmare än kusin i livet (kusiner är alltså inte arvsberättigade enligt lag). Ovan beskriver inte uttömmande arvsrätten då det finns bestämmelser om särkullsbarn, laglotter, istadarätt och basbeloppsregler men ovan ger dig en övergripande förförståelse för arvsrätten. Kort om allmänna arvsfonden. I din fråga menar du att i dagsläget tillfaller dina pengar staten. Detta menar jag är ett vanligt missförstånd som måste rätas ut innan jag svarar på din fråga. Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond dit kvarlåtenskapen (pengarna) går när det inte finns några arvsberättigade och heller inget testamente. Det innebär inte att det du äger (din kvarlåtenskap) tillfaller staten. Fonden har till uppgift att verka för främjandet av barn, ungdomar och personer med en funktionsnedsättning. Fonden har formen av en ideell verksamhet vilket innebär att dess primära syfte är av allmännyttig karaktär. Din kvarlåtenskap kommer alltså inte att tillfalla staten utan användas för att främja dessa nyss uppräknade syften och i slutändan göra någon nytta. För att besvara din fråga.Om du inte har någon arvsberättigad kvarlämnad efter att du avlider kan du ändå förordna att din kvarlåtenskap skall tillfalla någon närstående. Detta gör du genom att upprätta ett testamente där du fördelar din kvarlåtenskap efter din egen vilja. Jag föreslår att du tar hjälp av en jurist vid upprättandet av testamentet eller använder dig av en mall som du kan finna på internet för att formulera handlingen. Du finner formkraven för ett testamente i ÄB 10kap 1§ och de måste vara uppfyllda för att testamentet skall vara giltigt.1.Testamentet skall vara skriftligt, 2. det skall finnas två vittnen som i samtida närvaro bevittnar att testator (alltså du i detta fallet) underskriver testamentshandlingen eller vidkänner sin underskrift därå. 3. Vittnena skall bestyrka handlingen (testamentet) med sina namn och 4. de ska vara medvetna om att det är ett testamente som de bevittnar. De behöver däremot inte känna till innehållet i testamentet.Vittnen spelar alltså en stor roll i testamentet och i ÄB 10kap 4§ kan vi utläsa vilka som får vara vittnen. Lagen kan sammanfattas genom att säga att ingen som har ett intresse i testamentet får vara vittne, alltså inte en exempelvis förmånstagare eller släkting. Det finns möjligheter till annan lösning på testamente som inte kommer att beröras i detta svar men om du är ytterligare intresserad kan du läsa på om nödfallstestamente. Jag hoppas att jag har besvarat din fråga och ifall du har några mer frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid med en av våra jurister.Mvh,

Formkrav testamente

2017-01-07 i Testamente
FRÅGA |Hej Min man och jag är gifta, han har två barn. Vi äger huset ihop.Vi har skrivit testamente. Om han avlider får jag bo kvar två år, sen ska hans barn få sina arv.Om jag avlider får min man bo kvar två år. Min man och min bror får dela på min halva del i huset.Vi har två ojäviga som har bevittnat skriftligt.Är detta korrekt juridiskt sett?
Alexandra Teorell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Testamente ska upprättas skriftligen med två ojäviga vittnens samtidiga närvaro. Vittnen får inte vara make, sambo, i direkt upp- eller nedstigande svågerlag eller syskon till testatorn. Det ska även undertecknas av er båda. Om dessa formkrav är uppfyllda är testamentet giltigt enligt 10:1 och 10:4 ärvdabalken. Dock kan innehållet i testamentet diskuteras. Jag förstår det som att din makes barn är särkullbarn och inte era gemensamma. I så fall har de rätt att få ut sin laglott (det vill säga hälften av arvet från sin pappa) direkt vid din makes död. För att göra det måste de dock påkalla jämkning enligt 7:3 ärvdabalken. Ni kan med andra ord hoppas på att de inte begär ut sin laglott direkt. Hoppas detta gav svar på er fråga!