Sambors arvsrätt genom testamente

2015-03-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Vi är tre syskon vars pappa nyligen har avlidit, vår mamma är död sedan 21 år tillbaka, dom var gifta så pappa ärvde allt då. Pappas sambo säger nu att dom har ett testamente där det står att hon får bo kvar i "orubbat bo". Vi undrar nu om hon verkligen har rätt till detta då hon inte är ägare eller delägare till huset. Hon flyttade in till pappa så det är vårt barndomshem. Dom har inga barn ihop.Om hon nu har rätt till detta får hon då bo kvar hur länge som helst? Och innebär det även att hon ärver om huset skulle säljas?
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina fråga aktualiserar reglerna i sambolagen vilken du hittar (https://lagen.nu/2003:376) samt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637). Viktigt att veta är att, till skillnad från gifta makar, så ärver inte sambor varandra (såvida ett testamente inte är upprättat till förmån för varandra men detta återkommer jag till). När ena sambon avlider finns det en rätt för efterlevande sambo att begära bodelning enligt sambolagen 8§ (https://lagen.nu/2003:376#P8S1) där endast samboegendom skall ingå. Vad som utgör samboegendom beskrivs i sambolagen 3§ (https://lagen.nu/2003:376#P3S1) där det framgår att sambors gemensamma bostad och bohag ugör samboegendom. Denna bestämmelse förutsätter att bostaden är införskaffad för ett gemensamt bruk, alltså i syfte att utgöra det gemensamma hemmet. Observera att det inte spelar någon roll vem som har köpt bostaden då det är syftet med köpet som är avgörande. Detta krav verkar dock inte uppfyllt i detta fall eftersom er pappas sambo flyttade in till honom i ert barndomshem i ett senare skede. Detta innebär att huset inte utgör samboegendom och skall därmed inte ingå vid en bodelning enligt huvudregeln. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från denna huvudregeln. Detta kan ske genom att sambos upprättar ett testamente sinsemellan. I frågan framgår det att er pappa vill att efterlevande sambo ska få bo kvar i "orubbat bo" vilket innebär att han vill att hon ska ha möjlighet att bo kvar i huset efter hans död. Testamentet skall såldes finnas där som en säkerhet för den efterlevande sambon.Er pappa har alltså laglig rätt att testamentera bort egendom till hans efterlevande sambo. Något att observera är dock att du och dina syskon i egenskap av bröstarvingar alltid har rätt till halva er arvslott i form av laglott vilket är en rätt som man inte kan kränka genom ett testamente, se ÄB 7 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). För att få ut er laglott så måste ni begära laglottsjämkning, se ÄB 7 kap. 3§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1), med andra ord, jämkning av testamentet. Resterande del (andra halvan av arvslotten) har dock er pappa rätt att testamentera bort till sin sambo. Av frågan framgår det inte om några begräningar fanns i testamentet gällande exempelvis vad som skall gälla för överlåtelse av huset, om det får säljas eller inte etc. Vanligt i ett testamente är att arvlåtaren skriver att det som återstår av bröstarvingarnas arvslott efter att lagotten har utgått till dessa ska tillfalla exempevis, efterlevande sambo med fri förfoganderätt. Detta innebär att sambon får full dispositionsrätt över huset och har därmed rätt att sälja, nyttja eller ge bort egendomen men inte testamtera bort den. Har sambon genom testamente erhållit egendom med fri förfoganderätt innebär detta att du och dina syskon har rätt till så kallat "efterarv" vilket betyder att ni har rätt att ärva er pappas sambo när hon går bort. Storleken av efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande sambons kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande sambon erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid tiden för er pappas död. Jag kan tyvärr inte ge något tydligare svar än detta då jag vet för lite om testamentets innehåll. Har du inte fått svar på dina frågor råder jag dig till att skicka in en ny fråga till Lawline där du förtydligar innehållet i testamentet. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Syskons arvslott utesluten genom testamente

2015-03-03 i Testamente
FRÅGA |Min närmsta släkting är min (enda) bror har stora skulder hos Kronofogden, samt att vi inte har haft någon kontakt de senaste 20 åren. Om jag förstått rätt så är han min bröstarvinge.Men jag önskar testamentera allt till min brorson som jag även är gudfader till och har en bra kontakt med(möjligen även viss del till min brorsdotter).Fråga: Går det att fullständigt utesluta min bror ur mitt testamente?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Om du hade haft barn hade det varit dina bröstarvingar. De hade i så fall haft rätt till laglott som är hälften av arvslotten, och innebär en lagstadgad rätt att alltid få ut en del av arvet av sina föräldrar. I nuläget är i och för sig din bror din närmaste arvinge, men han har ingen rätt till laglott. Det går alltså att skriva ett testamente så att dina brorsbarn ärver dig istället för att han skulle göra det. Det går att testamentera bort hela din kvarlåtenskap, och på så sätt utesluta din bror fullständigt från arvet.

Skulder vid arv

2015-02-27 i Testamente
FRÅGA |Vid skuldsaldo hos kronofogden. Går ett eventuellt arv direkt till att betala mina skulder? Kan man skriva bort detta i ett testamente att arvet inte ska föras till kfm?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arvet, oavsett om det sker genom den legala arvsordningen enligt ärvdabalken eller genom testamente, består utav tillgångar minus skulder (se t.ex. 20:4 ärvdabalken). Innebörden av detta är alltså att från tillgångarna så avräknas skulderna, finns det inga tillgångar kvar efter skulderna finns det inte heller något arv att dela ut till dina arvtagare. Skulder ärvs dock inte. Med andra ord så finns det inte möjlighet att testamentera bort dina tillgångar, skulle du göra det så skulle fordringsägarna (dvs. de du har skulder till) med största sannolikhet påkalla jämkning av testamentet / hävda dess ogiltighet för att få betalt för sina skulder. Vänligen,

Testamente

2015-02-27 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag har varit tillsammans i snart sex år. Vi har därför börjat fundera lite på vad som skulle ske om det händer något oförutsett med någon av oss (sjukdom, dödsfall o s v). Hur kan vi på bästa sätt teckna ett avtal som intygar att vi ska ha den yttersta besluts- och arvsrätten för varandra, så att inte det tillfaller föräldrar eller syskon?Tack på förhand.MvhChristopher
Christopher Escalante |Hej!Utifrån de omständigheter du uppger skulle jag rekommendera att ni skriver ett testamente med varandra som förmånstagare. Formföreskrifterna för testamente återfinns i 10 kap. 1-2 §§ ärvdabalken. Där framgår bland annat att testamentet ska bevittnas och vara skriftligt.Vill ni ha ytterligare hjälp med att upprätta ett testamente vill jag rekommendera någon av våra samarbetspartners. Vänligen,

Ogiltigförklara testamente

2015-03-03 i Testamente
FRÅGA |Testamentet som finns var ej bevittnat utan skickades med posten till arvingens släktingar för underskrift.Vet nu att det är ogiltigt.Maken avled.Jag vill ogiltigförklara testamentet. Hur gör man det?I
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett testamente kan ogiltigförklaras genom att du väcker en klandertalan hos tingsrätten (14 kap. 5 § ärvdabalken). Som giltig grund för en klandertalan är formfel vid testamentets upprättande. Ett bristfälligt bevittnande av testamentet är ett formfel (jfr 10 kap. 5 §). En klandertalan måste väckas inom sex månader från det att du delgavs testamentet. Efter denna frist, förlorar du din rätt att väcka talan. I ett sådant fall blir testamentet gällande, trots den formella bristen. Om ett testamente förklaras ogiltigt blir detta gällande endast för den arvingen som väckt klandertalan. Detta innebär att samtliga arvingar måste väcka klandertalan de inte vill att det bristfälliga testamentet ska gällande. Det är värt att nämna att en eventuell process i domstolen kan bli kostsam, om du skulle förlora din talan. Men har du goda grunder för talan, bör du överväga att väcka en klandertalan.Vänliga hälsningar,

Särkullbarn och efterlevande makes arvsrätt genom testamente

2015-02-28 i Testamente
FRÅGA |Gift par med särkullsbarn. Testamente skrivit lyder så här i kort: " NN som är gifta bestämmer härmed som vår yttersta vilja att den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt och med förbehåll för bröstarvingars rätt till laglott." Vad innebär detta egentligen?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt huvudregeln gäller arvsrätt mellan makar (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Det innebär att den make som överlever den andre ärver den först avlidnes egendom med s k fri förfoganderätt. Den efterlevande har då i princip rätt att göra vad han eller hon vill med egendom, men kan inte testamentera den vidare (då skulle ju den först avlidnes arvingar gå miste om sitt arv). Gemensamma bröstarvingar får ut sitt arv först då bägge makarna avlidit. Undantag från denna regel görs om särkullbarn finns. Dessa har då rätt att direkt få ut sitt arv vid förälderns bortgång. Finns inget testamente gäller detta hela arvet, d.v.s. såväl laglott som arvslott.Det testamente som är aktuellt i det här fallet innebär ett avvikande från ovan nämnda reglering. Om inte testamente hade upprättats skulle särkullbarnen ha rätt att direkt få ut hela sitt arv (såvida inte han eller hon avstår från sitt arv enligt 3 kap. 9 § ÄB). Testamentet medför ett "tillbakafallande" på huvudregeln - det vill säga: efterlevande make ska ärva den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Laglotten (vilket motsvarar halva arvslotten) kan dock inte testamenteras bort (se 7 kap. ÄB), vilket innebär att särkullbarnen kommer ha rätt att kräva ut denna del av arvet oberoende av testamentet. Resterande del ärvs dock först sedan även den efterlevande maken avlidit (liksom för gemensamma bröstarvingar). Hoppas du fått svar på dina funderingar. Tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Rådighetsinskränkning och övertaganderätt i testamente

2015-02-27 i Testamente
FRÅGA |Vi har upprättat testamente eftersom vi har var sitt särkullbarn. Vi är gifta.I testamentet står texten"Egendomen och det som trätt i stället för den skall inte omfattas av rådighetsinskränkningar och inte heller bli föremål för övertaganderätt som bröstarvinges maka gör gällande vid bodelning".Vi har skrivit att arv skall vara enskild egendom men vad betyder ovan text ?Tacksam för svar KERSTIN
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Egendom och det som trätt i stället för den skall inte omfattas av rådighetsinskränkningarEgendom och det som trätt i stället: Med det menas just egendomen som ärvs av arvtagaren och "det som trätt i stället för den" kan vara pengar eller annan egendom som erhålls genom försäljning, byte etc. av egendomen. Rådighetsinskränkning innebär att man inte kan utnyttja sin äganderätt fullt ut. Exempel på rådighetsinskränkningar är att pantsättning, uthyrning, försäljning av egendomen m.m. inte får ske. Den meningen som ni har formulerat i ert testamente innebär alltså att inga sådana inskränkningar i äganderätten kommer att förekomma (äganderätten kan med andra ord utnyttjas fullt ut). Inte heller bli föremål för övertaganderätt som bröstarvinges maka gör gällande vid bodelning Övertaganderätten finns exemplifierad i 11:8 ÄktB (hittas här). Bestämmelsen gäller makarnas gemensamma bostad. Denna bestämmelse innebär att den make som bäst behöver egendom har rätt att överta en gemensam bostad som tillhör den andra maken. Men om det inte rör om just bostad borde formuleringen innebära att makan inte ska ha del av egendomen vid en bodelning vid en eventuell skilsmässa. Egendomen är alltså inte att se som giftorättsgods utan som enskild egendomen vilken inte ska ingå i bodelningen. Vänligen,

Testamente som utesluter bröstarvinge mm

2015-02-26 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag är Torgnys fru. Här kommer min fråga:Min far gifte om sig, efter min mors död. Han har upprättat ett testamente tillsammans med fru nr 2 (D). Jag har två helsyskon (K och O). Fars fru nr 2 (D) hade två barn; en flicka (U) och en pojke (B). (B) var gift med sin fru (B-M) och hade två barn (M och M). Därefter skilde sig (B) och (B-M). Därefter dog (B).I testamentet har min far och (D) bl.a. skrivit:"All kvarlåtenskap ska med lika delar fördelas på våra respektive barn (K), (O), jagsjälv, (U) och (B-M) med en 1/5:del vardera"Fråga nr 1: (B-M) är ju svärdotter till (D), inte barn. Hon kan förstås ärva ändå, om hon står med i testamentet. Men hur är det med hennes barn? De är väl bröstarvingar? Blir kvarlåtenskapen delad på 6 delar?Fråga nr 2: Vilken kvarlåtenskap är det som ska delas? Detta testamente skrevs 2007. Därefter har (D) dött - 2008. Därefter har min far ärvt pengar efter två ogifta syskon, de dog båda år 2009. Tack för svar!Kerstin Bergstrand
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du frågar oss på Lawline!Jag besvarar dina frågor en i taget, de båda gäller regler om arv som hittas i ärvdabalken (ÄB, se https://lagen.nu/1958:637.)Fråga 1Precis som du skriver kan B-M genom testamentet ärva trots att hon inte är bröstarvinge till varken din far eller D. Hennes barn är däremot mycket riktigt bröstarvingar. Om kvarlåtenskapen fördelas enligt testamentet så kränks deras arvsrätt, de får ju inte ut någonting. Som bröstarvinge har man rätt att kräva sin laglott (se ÄB 7 kap 1 §). Denna laglott räknas ut genom att om B, barnens far, varit i livet hade hans laglott varit 1/4 av D:s kvarlåtenskap (dvs hälften av hans arvslott). M och M får därmed dela på den laglotten vilket innebär att de har rätt till 1/8 var av D:s kvarlåtenskap. Vad innebär detta då i praktiken? Det hela beror lite på hur testamentet ser ut. Arvingar som vill klaga på ett testamente, påkalla jämkning som det heter, måste nämligen göra det inom sex månader från det att de delgivits testamentet (ÄB 7:3 3 st). Så som jag tolkar det hela dog D för cirka sju år sen och M och M har som bröstarvingar inte påkallat jämkning för att få ut sin laglott. Hade de gjort det så hade de tilldelats 1/8 var av D:s kvarlåtenskap. Jag antar att testamentet trädde i kraft vid D:s död och att samtliga arvingar då delgavs. I så fall kommer inte M och M att ärva någonting vid din fars bortgång. Fråga 2Om inte din far vidtar några åtgärder kommer enligt testamentets lydelse all kvarlåtenskap delas lika på så vis som anges. Det är dock som så att efter D:s död har din far med största sannolikhet ärvt eller tagit över hennes tillgångar (ÄB 3:1). En del av dessa har han fått med full äganderätt och en del med fri förfoganderätt. Den del som han har fri förfoganderätt över kan han spendera som han vill men inte testamentera bort. Den del han ärvt med full äganderätt kan han däremot testamentera bort om han vill. Till den egendom som din far innehar med full äganderätt räknas även de pengar han ärvt 2009 från de två ogifta syskonen. Denna egendom kommer ingå i den kvarlåtenskap som fördelas enligt testamentet, om inte din far författar ett nytt testamente (vilket vi på Lawline kan hjälpa dig med, klicka på "testamente" skrivet i blått). Hoppas du fick svar på dina frågor!