Testamentera bort arvslotten

2015-03-31 i Testamente
FRÅGA |Om ett testamente upprättas av en barnlös och ogift person bosatt i Sverige, som har en syster i USA som i sin tur har två barn, men som vill testamentera sina tillgångar/kvarlåtenskap till några nära vänner. Frågan är hur i testamentet och i vilken grad i procent till och från har personen ifråga möjlighet att begränsa arvslotten/laglotten i Sverige till hans syster och hennes efterkommande.
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!En ogift och barnlös person har möjlighet att testamentera all sin kvarlåtenskap och göra sina arvingar arvslösa. Det är endast bröstarvingar som skulle ha haft en rätt till en del av kvarlåtenskap trots att föräldern vill göra dem arvslösa, övriga släktingar har ingen sådan rättighet. Personen kan alltså helt utesluta systern och hennes efterkommande från arvet.Testamentet måste uppfylla formkraven vilket innebär att det ska vara skriftligt och bevittnat av två personer. Det är viktigt att det är tydligt utformat så att det inte går att ifrågasätta testatorns avsikt med testamentet, alltså vem som ska få vad.

Testaments- och arvsfrågor

2015-03-30 i Testamente
FRÅGA |Vi har 3 gemensamma barn. Äldsta barnet är utvecklingsstörd och bor i gruppbostad. De två yngre har högskolestuderat och lånat till detta och vi vill därför ändra så att de får en lite större andel, eftersom vi inte har bidragit till deras studier i någon nämnvärd omfattning, däremot har den utv.störda bott nära oss hela tiden och på så sätt fått mera "favörer".Kan vi skriva ett testamente själva och ändra så att den utvecklingsstörda får sin laglott och de två andra delar på resterande? Har även tänkt lägga till att den som finns kvar sist har rätt att ge gåvor, t ex i samband med husförsäljning. Givetvis gåvor bara inom familjen. Måste det vara handskrivet? Räcker det att två bevittnar våra namnteckningar? Är det ok att vi förvarar detta i våra "vita arkiv" och att det gäller för framtiden eller till vi ev själva gör en förändring? Är det något mera vi bör tänka på för att det ska bli riktigt?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Det går utmärkt för er att upprätta ett testamente där ett av tre barn får ut sin laglott, och resterande del av kvarlåtenskapen delas mellan de andra barnen.Ett testamente måste följa vissa formkrav, dessa krav hittar man i Ärvdabalkens (ÄB) 10 kapitel. Detta är det absolut viktigaste att tänka på, eftersom ett testamente som inte uppfyller formkraven är ogiltigt. Så känner ni er osäkra är det en mycket god ide att ta hjälp med upprättandet.För att vara giltigt ska ett testamente i normalfallet (vissa undantag kan göras för s.k. nödtestamente) vara skriftligt, undertecknat av två samtidigt närvarande testamentsvittnen som vet att det är ett testamente de bevittnar underskriften av och som uppfyller kraven för att få vara vittnen. Slutligen ska testamentet vara undertecknat av testator. Dessa formkrav finns i ÄB 10 kap. 1 §. Det finns inget krav på att ett testamente ska vara daterat för att vara giltigt, men testamentsvittnena "bör" enligt ÄB 10 kap. 2 § anteckna datum för bevittnandet, detta är dock inget formkrav utan mer en rekommendation eller ett råd. Ett testamente måste alltså inte vara handskrivet, det går utmärkt att skriva det i ett ordbehandlingsprogram på datorn, och det är också det vanligaste. Men du och din man måste skriva under och när ni skriver under ska det bevittnas av två vittnen som uppfyller kraven (bland annat får det inte vara era barn eller nära släkting som bevittnar). Observera att du och din man måste skriva var sitt testamente.Testamentet gäller tills dess att det återkallas av testator eller testator upprättar ett nytt testamente. Så det gäller tills du eller din man väljer att återkalla, ändra eller ersätta era testamenten. Det går bra att förvara dem i vita arkivet, det finns inga krav på förvaringen men det är ju i ert intresse att det återfinns och dyker upp inför bodelningen. Om ni vill kan ni även ge era barn varsin kopia (det är dock originaltestamentet som gäller).Jag förstår inte riktigt din fråga om gåva?Vill du och din man ha hjälp med att upprätta ett testamente kan ni online få hjälp med detta till fast pris här, via Lawlines partner Avtal24.

Formulering av testamente

2015-03-29 i Testamente
FRÅGA |Hej! Skriver mitt testamente, där mina bröstarvingar (2 st) ska ha min kvarlåtenskap enligt lag, men jag vill göra ett litet undantag! Går det att göra enl följande utan att det inkräktar på något annat och helt enkelt blir fel? "Jag XXXXXX förklarar detta vara mitt testamente och yttersta vilja. Jag bestämmer följande: Efter min död ska min kvarlåtenskap fördelas mellan mina arvingar (ska det stå bröstarvingar?) enligt lag och vara deras enskilda egendom. Även avkastning av denna egendom ska vara enskild egendom. Här min undran? > Ett undantag: mina barnbarn, XXXXX och XXXXX ska ärva 100.000:- vardera, XXXXX ska även ärva möbel X med tillbehör.Är detta ok, eller blir det något tvivel, då jag ju först skriver att arvingarna (bröstarvingarna) ska ärva enligt lag?
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! Frågan om arv och testamente regleras av Ärvdabalken (ÄB)- länk hittar du här https://lagen.nu/1958:637#K7lawline%20avtal Huvudregeln vid någons frånfälle är att dennes barn (dessa kallas för bröstarvingar)eller make ärver kvarlåtenskapen enligt ÄB 2 kap 1§. Viktigt att notera är att maken ärver före gemensamma barn enligt 3 kap. 1§. Genom ett testamente kan dock denna reglering ändras utifrån arvlåtarens önskemål. Formkraven för ett testamente finns i 10 kap ÄB (bland annat krav på skriftlighet och bevittnande av två vitten). Den delens som arvlåtaren kan testamentera kallas för den disponibla kvoten och utgörs tillgångar som inte är bröstarvingarnas laglotter (vilka är hälften av arvslotten, arvslotten är det totala arvet som en bröstarvinge får, se ÄB 7 kap. 1§) Att då skriva dina arvingar borde inte innebära något tolkningsproblem eftersom du hänvisar till den fördelning som lagen använder (vilket gör att dina barn är i första ledet) men för att vara på den säkra sida är det tydligast om du skriver bröstarvingar (om du avser just att dina barn)Om de belopp och den möbel du önskar fördela enligt ditt testamente är inom den disponibla kvoten eller inte är svårt för mig att uttala mig om. För mig som student är det också svårt att veta om din formulering i testamentet medför några problem eller tvivel men enligt resonemanget ovan borde det vara en giltig formulering (rent juridiskt sett). För att vara säker på att ditt testamente är korrekt råder jag dig att vända dig till en verksam jurist för mer hjälp. Du kan också använda dig av vår samarbetspartner, Avtal24, avtalstjänst där du enkelt kan upprätta ett giltigt testamente, länk hittar du här http://lawline.se/avtal/testamente Vänligen

Testamentstagare okänd eller på okänd ort

2015-03-25 i Testamente
FRÅGA |Vad händer om vid testamente någon inte kan nås för information om testamentet.
Henrik Persson |Av 16 kap. 3 § ärvdabalken framgår det när en testamentstagare är okänd eller vistas på okänd ort, ska detta anmälas hos Skatteverket av den som har dödsboet i sin vård. När sådan anmälan sker ska Skatteverket utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar, att testamente efter den döde tillfallit den bortavarande, med uppmaning till honom eller henne att göra sin rätt till testamentet gällande inom fem år från den dag då kungörelsen var införd i tidningen. Om testamentstagaren inte inom dessa fem år gör gällande sin rätt till testamentet, förlorar han eller hon sin rätt (16 kap. 7 § ärvdabalken). Med vänliga hälsningar,

Testamentstolkning och överlåtelseförbud

2015-03-30 i Testamente
FRÅGA |Hur tolka detta? "TestamenteVid min bortgång ska min kvarlåtenskap tillfalla mina arvingar enligt lag med full äganderätt under följande villkor.Det är min vilja att lagfaren ägare till fastigheten skall var min äldste son XX. Detta under förutsättning att han löser ut mina övriga barn med ett belopp motsvarande 1/3 av gällande taxeringsvärde minus de inteckningar som belastar fastigheten. Fastigheten kan bara säljas på den öppna marknaden om samtliga mina kvarlevande barn samtycker därtill. Realisationsvinsten skall då delas lika mellan dem."Är det rätt att utgå ifrån taxeringsvärdet?Vi är 3 bröstarvingar. Ska två ärva 1/3 var eller ska de dela på 1/3?Kan man hindra att lagfaren ägare att sälja genom att villkora som ovan?Vad händer om XX inte kan lösa ut övriga? Blir vi då lagfarna ägare alla 3Vad händer om XX avlider och hans barn ärver fastigheten? Kan de sälja utan att resterande arvingar medger det?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!När ett testamente ska tolkas så finns det i Ärvdabalkens 11 kapitel regler kring detta. Enligt huvudregeln i 11 kap 1 § ska testamentet tolkas såsom testator skulle velat ha det, dvs man ska vid frågetecken kring hur innehållet i ett testamente ska tolkas försöka utröna hur den som skrev testamentet menade. Förhoppningsvis kan ni bröstarvingar tillsammans tolka ut hur testator menat, mina svar blir bara allmänna. Första frågan, om det är rätt att utgå ifrån taxeringsvärdet, måste besvaras jakande då det uttryckligen står i testamentet att det är testators önskan. Vad gäller frågan om betydelsen av 1/3, om det är 1/3 vardera eller att två stycken ska dela på 1/3 är ett exempel på sådant där man får försöka utröna vad testator avsett. Såhär som utomstående och med informationen att ni är tre bröstarvingar ligger det närmast till hands att anta att testator avsett att den arvinge som får huset skall lösa ut de andra två med 1/3 till vardera, så att ni tre ärver motsvarande 1/3 vardera av taxeringsvärdet. Ytterligare stöd för den tolkningen ger stadgandet att realisationsvinst vid försäljning på öppna marknaden ska delas lika mellan bröstarvingarna, dvs med 1/3 vardera.Om XX inte kan lösa ut övriga så återstår endera att ni samäger fastigheten eller att den säljs och ni delar på pengarna.Ett överlåtelseförbud (dvs förbud att sälja) i ett testamente är tillåtet och erkänns av rättsordningen, t ex i Utsökningsbalken 5 kap 5 § står att bla egendom som enligt föreskrift i testamente ej får överlåtas, i normalfallet inte heller kan utmätas.Överlåtelseförbudet gäller under testamenttagarens livstid, så om XX avlider så gäller det inte dennes barn.Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Fördelning enligt testamente

2015-03-29 i Testamente
FRÅGA |Hej!Vår morbror har avlidit och vi har då fått en kopia på hans testamente där han inte inkluderar oss överhuvudtaget. Han har inga barn, hans två syskon är avlidna och det är vi syskonbarn som har fått kopia på testamentet. Kan han verkligen skriva bort oss ur testamentet helt och hållet?
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga I arvs och testamentsfrågor är ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Länk hittar du här https://lagen.nu/1958:637 Huvudregeln i svensk rätt är att barn till den avlidne har bäst rätt till arv, dessa kallas bröstarvingar se ÄB 2 kap 1§. Finns inga bröstarvingar träder föräldrarna in med näst bäst rätt till arvet, är föräldrarna avlidna träder den avlidnes syskon in som arvtagare (i tredje hand) och i fjärde hand träder mor och farföräldrar in som arvtagare, se ÄB 2kap. 1-3§§. Om den avlidne inte har några bröstarvingar och dennes föräldrar är avlidna samt ett syskon också har avlidit, träder det avlidna syskonets barn in i syskonets ställe (se 2 kap. 2§) Den avlidne kan dock genom ett testamente ändra på arvsrätten utifrån sina önskemål. En inskränkning mot denna rätt är att laglotter inte får testamenteras bort (laglotter utgör halva bröstarvingarnas arvslotter, alltså hälften av deras arv, se ÄB 7 kap. 1§). Övrig del i den avlidnes kvarlåtenskap utgör en så kallad disponibel kvot, vilken arvlåtaren kan fördela efter eget tycke. Utifrån de förutsättningar du beskrivit borde alltså er morbror kunna fördela sitt arv som han önskar Vänligen

Sekundosuccession vid testamente

2015-03-26 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar har i testamente angett att när jag dör ska direkt den "varande kvarlåtenskapen" av det arv jag erhållit gå till mina barn. Jag gillar inte alls detta utan vill att bodelningen ska ske när även mina barns pappa, min man dött. En jurist har sagt att vi bör ta fram en kvotandel över vad mitt arv utgör av våra gemensamma tillgångar. När jag dör blir kvotandelen det som barnen har rätt till av våra då gemensamma tillgångar. Då bostäder ofta stiger mycket i värde lär sannolikt våra tillgångar öka och även om jag skulle ha konsumerat upp mitt arv, skulle kvotandelen göra att min man ändå måste ersätta våra barn för mitt tidigare arv. Då våra gemensamma tillgångar lär vara låsta i huset är risken stor för att han tvingas sälja sitt hem. Frågan är om man måste använda sig av kvotandel? Skulle det fungera att jag sparar större kvitton över det jag köper av arvspengarna? Eller kan jag i ett eget testamente välja att gå emot mina föräldrar och ange att samtliga tillgångar inkl mitt föräldraarv skiftas först när jag är död? Jag borde i alla fall ha rätt att göra det för den del av arvet som motsvarar min laglott. Eller måste jag som sista utväg välja att via äktenskapsförord göra vårt hem till min frus enskilda egendom för att komma runt detta dilemma? Detta testamente känns för mig som om jag inte disponerar mitt arv "fritt". Jag upplever det som att de egentliga arvingarna blir mina barn. Det är först de som kan göra som det vill. Är detta i överensstämmelse med lagen?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det dina föräldrar har gjort är att testamentera egendom till dig med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt, till skillnad från full äganderätt där ägaren kan göra vad hen vill med egendomen i fråga, innebär att du kan fritt förfoga över egendomen – du kan däremot inte testamentera bort egendomen i händelse av din död. Detta är helt i överensstämmelse med lagen. Själva syftet, som du skriver att: "det känns som jag inte kan disponera mitt arv fritt", är att man inte ska ha möjlighet att fritt disponera över egendomen man har fått testamenterat till sig. Upplägget där testamentet är villkorat så att dina barn ska ärva direkt efter dig kallas för sekundosuccession. Den vanliga arvsordningen, vid ditt frånfälle, skulle ha varit att din man ärver dig, varefter era gemensamma barn ärver efter din man (se ärvdabalken 3:1) (länk). Frågan är om man måste använda sig utav kvotandel – skulle det fungera att jag sparar större kvitton över det jag köper av arvspengarna?Kvotdel kan vara problematiskt precis som du skriver, eftersom att den visar på en fast del av dina tillgångar, oavsett hur mycket eller lite du använder av de pengarna som du har fått genom testamente. Dvs. kvotdelen kommer att utfalla till dina barn även om du har använt dig utav alla pengarna. Gällande att spara större kvitton: Det skulle rimligtvis gå att göra detta. Det jag skulle rekommendera är att du sätter in arvspengarna på ett separat konto där du håller dessa pengar avskilt så att man på ett tydligt sätt visa hur mycket av arvspengarna som är kvar och som, vid ditt frånfälle, ska tillkomma dina barn och inte din man. In och utsättningar kommer här på ett tydligt sätt visa den korrekta summan. Här råder jag dig att kontakta din bank, vilka borde ha möjlighet att hjälpa dig att upprätta ett sådant konto. Eller kan jag i ett testamente välja att gå emot mina föräldrar och ange att samtliga tillgångar inklusive mitt föräldrararv skiftas först när jag är död. Jag borde i alla fall ha rätt att göra det för den del av arvet som motsvarar min laglott. Som jag skrev ovan har du inte möjlighet att testamentera bort egendomen, inte heller det som utgör din laglott. Laglotten är bara ett skydd för dig. Ett skydd som skulle aktualiseras om dina föräldrar skulle ha valt att testamentera bort all egendom till andra personer än dig som är arvsberättigad. Då skulle du haft rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Fri förfoganderätten innebär dock att det endast är din testamentariska rätt som är bortskuren. Du har fortfarande möjlighet att t.ex. ge bort egendom i gåva – något som skulle vara möjligt att göra till din man. Om du ger egendomen i gåva till din man skulle pengarna utfalla till barnen efter hans frånfälle. Kom dock ihåg att gåvorna måste registeras hos skatteverket (se äktenskapsbalken 8:1). Eller måste jag som sista utväg välja att via äktenskapsförord göra vårt hem till min mans enskilda egendom för att komma runt detta dilemma?Äktenskapsförordet skyddar precis som du skriver din man från att vara tvungen att sälja fastigheten vid ditt frånfälle för att dina barn ska få ut den egendomen de har rätt till efter ditt frånfälle. Att egendomen är enskild innebär att den inte kommer att ingå i en bodelning, oavsett om den sker vid skiljsmässa eller någon av din eller din makes bortgång. Problematiskt är dock om ni väljer att skilja er, då kommer inte egendomen heller att ingå i bodelningen, det som däremot är positivt är att du som efterlevande maka (efter din mans bortgång) ärver även enskild egendom.Vänligen,

Försäljning av testamenterad egendom.

2015-03-22 i Testamente
FRÅGA |Min bror dog och hade skrivit ett testamente där viss kvarlåtenskap såsom skog och mark skulle tilldelas oss syskon. Min äldsta bror har dock köpt stora delar av marken osv. av han som dog. Detta gjordes 2009-2010 då min bror var i mycket dåligt skick och hans gode man hade hand om allt. Hans gode man var hans sambo. Min fråga lyder skall det min bror köpt av min döende bror genom hans sambo dvs gode man tillfalla oss andra syskon rots att det är sålt? Eller har vi blivit "lurade" . Sambon tar över och äger all övrig klarlåtenskap medan vi syskon skulle dela på skog och mark. Kan man gå in och sälja det som är testamenterat eller gäller testamentet.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom det rör sig om arv samt om försäljning av testamenterad egendom så finner vi reglerna i ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Som jag förstår det hade din bror inte några barn, han hade en sambo och ni är ett antal helsyskon som han har testamenterat till. Jag utgår vidare ifrån att ni inte har några föräldrar i livet som kan ärva din bror.Vem som har arvsrätt.Huvudregeln är att om er bror inte hade några barn, var gift eller hade föräldrar i livet så ska ni syskon ärva honom, ärvdabalken 2 kap. 2 §. Er brors sambo har ingen arvsrätt efter brodern, hon kan bara ärva om han har testamenterat övrig kvarlåtenskap till henne. Samboförhållandets upphörande.Eftersom samboförhållandet upphör vid broderns död så kan en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det, i annat fall ska broderns egendom före bodelning gå till er syskon. Vid ev. bodelning kan endast gemensam bostad och bohag ingå, värdet av denna ska då delas lika eller efter överenskommelse. Detta innebär att den efterlevande sambon endast "ärver" er brors egendom om han har testamenterat all övrig kvarlåtenskap till henne, i annat fall tillfaller kvarlåtenskapen er syskon att dela på.Sälja testamenterad egendom.Enligt lag är det endast sina barn man inte kan göra arvlösa, alla andra arvtagares "arv" kan man testamentera bort eller sälja, ärvdabalken 7 kap. 1 §. Bestämmelserna för testamenten hittar vi i ärvdabalkens 11 kap. Där anges att förordnande angående viss egendom som på något sätt överlåtits, i ert fall sålts, är utan verkan. Detta innebär att då han har sålt egendomen genom sin gode man så har ni som du uttrycker det "lurats", ni har alltså ingen rätt till egendomen som det ser ut nu.Åtgärd.Det ni skulle kunna göra är att klandra försäljningen som sambon genomförde för er brors räkning. Vill ni veta mer om en klandertalan kan göras och hur ni då skulle gå tillväga kan ni vända er till vår telefonrådgivning eller kontakta gärna vår samarbetspartner Familjens jurist.Hoppas ni har fått lite klarhet i er situation.Med vänlig hälsning