Testamentera hela arvet till barnbarnen

2016-04-16 i Testamente
FRÅGA |HejVi är 3 syskon som har 2 barn var. Bägge föräldrarna är i livet och bor i eget hus.De har som önskemål att testamentera arvet efter dem till sina 6 barnbarn.Jag har läst på er sida att laglotten alltid tillfaller bröstarvinge. Räknas vi barn som bröstarvinge eller är även barnbarn bröstarvinge.Om de önskar skriva ett testament till sina barnbarn bör de vända sig till en jurist eller kan de göra detta själva.Med vänlig hälsning
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger tillfaller laglotten bröstarvingar enl. 7 kap 1§ Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Barnbarn räknas inte som bröstarvingar så länge föräldern är i livet. Ni 3 syskon är alltså bröstarvingar men skulle någon av er vara avliden träder dennes barn in som bröstarvingar i förälderns ställe. För att erhålla sin laglott som bröstarvinge måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det att bröstarvingen delgetts testamentet enl. 7 kap 3§ ÄB. Påkalla jämkning gör man antingen genom att säga till testamentstagaren eller att väcka talan mot denne. Om man inte påkallar jämkning inom dessa 6 månader förlorar man sin rätt till laglotten.Dina föräldrar kan alltså testamentera bort arvet till barnbarnen men om någon av er 3 syskon (eller alla 3) påkallar jämkning har denne bröstarvinge rätt att få ut sin laglott ur arvet.Om dina föräldrar är gifta finns dock en regel i 3 kap 1§ 2st ÄB som säger att efterlevande make alltid har rätt ut kvarlåtenskapen efter de avlidne maken (så långt kvarlåtenskapen räcker) erhålla egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar 4 gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidne maken som inskränker efterlevande makes rätt enligt ovan är utan verkan i den delen. Ett testamente kan man skriva på egen hand men det finns vissa regler man måste förhålla sig till för att testamentet ska vara giltigt som är stadgade i 10 kap ÄB :- Testamentet ska upprättas skriftligt med 2 vittnen- Vittnena ska i deras samtidiga närvaro skriva under testamentshandlingen med sina namn- Vittnena ska känna till att det är ett testamente som de skriver på men testatorn får välja om vittnena ska få veta innehållet av testamentet. - Vittnena bör vid sina namn anteckna yrke, hemvist samt tiden för undertecknandet. Vittnena bör även teckna övriga omständigheter som skulle kunna vara av betydelse för testamentets gilitghet. - Den som är under 15 år eller pga. psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara testamentsvittne- Testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får inte heller vara vittne. - Vittnet får inte heller vara någon som enligt testamentet ska få arv, dennes make eller sambo, syskon eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testamentstagaren- Förmyndare, god man eller förvaltare till testamentstagare får inte heller vara vittneBehöver ni hjälp att skriva testamente hänvisar jag er till vår samarbetspartner Familjens Jurist!Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Jämkning av testamente för att få ut laglott

2016-04-14 i Testamente
FRÅGA |HejVi är fyra barn till avliden far, han har nu testamenterat sin lägenheten till tre av sina barn. Ingen fru eller sambo finns med i bilden.Har det fjärde barnet ingen rätt alls till lägenhetsarvet?Har hört talas om Jämkning på testamentet, vad innebär det?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om vad som gäller för arv hittar du i Ärvdabalken, se här.Det fjärde barnets arvsrättAlla barn har enligt Ärvdabalkens 7 kap. 1§ rätt till viss del av en förälders arv när denne går bort. Detta kallas för att barnen har rätt att få ut sin laglott. Laglotten är enligt Ärvdabalkens 7 kap. 1§ hälften av arvslotten. Laglotten är med andra ord hälften av det som barnen skulle ha fått enligt den vanliga arvsordningen som säger att alla barnen delar lika på förälderns hela kvarlåtenskap. (Kvarlåtenskap = all den egendom som en person lämnar efter sig när hen går bort). Det fjärde barnet har alltså rätt att få ut sin laglott även om din far har testamenterat sin lägenhet till tre av barnen.Jämkning av testamentetBeroende på hur stor din fars kvarlåtenskap är kan jämkning av testamentet bli aktuellt. Om den egendom som finns kvar när arvet efter lägenheten delats ut till de tre andra barnen inte räcker för att det fjärde barnet ska få ut sin laglott kan det fjärde barnet begära jämkning av testamentet, enligt Ärvdabalkens 7 kap. 3§ 1st. Då kan det vara så att de tre andra barnen måste dela med sig av lägenhetsarvet så att det fjärde barnet kan få ut sin laglott. Om den egendom som finns kvar när lägenhetsarvet delats ut till de tre andra barnen räcker så att det fjärde barnet kan få ut sin laglott ändå har det fjärde barnet ingen rätt alls till lägenhetsarvet. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså säga att det fjärde barnet har rätt att få ut en viss del av din fars arv, laglotten. Det fjärde barnet kan bara få rätt till en del av lägenhetsarvet om lägenhetsarvet till de tre andra barnen innebär att det fjärde barnet inte kan få ut sin laglott. Då kan det vara så att de tre andra barnen tvingas dela med sig av sitt arv så att det fjärde barnet kan få ut laglotten. För att det fjärde barnet ska få ut sin laglott krävs då att hen begär jämkning av testamentet.Hoppas att detta gav svar på din fråga. Om du har fler frågor angående vad som gäller kring din fars testamente skulle jag rekommendera att du bokar en tid hos Familjens jurist, det kan du göra här: lawline.se/bokaVänligen,

Ärva faders halvbror då han har testamenterat bort allt

2016-04-12 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min pappas halvbror har gått bort och lämnat ett ganska stort arv efter sej. Det finns bara två släktingar i livet, och det är jag och min syster.Då både han och min pappa är uppväxta på barnhem visste vi inte om att han fanns och han visste inte att vi fanns. Nu har han testamenterat bort att till bekanta som inte är släkt med honom. Jag har fått en kopia på testamentet hemskickad för godkännande. Ska jag godkänna testamentet eller har jag och min syster någon rätt till en del av arvet då det finns ett testamente? Tacksam för svar.
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten i svensk arvsrätt är att bröstarvingarna, dvs. arvlåtarens avkomlingar (barn) ärver, 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), se här. Även om kvarlåtenskapen efter den avlidne är testamenterad bort till någon annan har bröstarvingarna i vart fall en laglig rätt att erhålla sin laglott i kvarlåtenskapen, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen.Exempelvis om en far lämnar efter sig två bröstarvingar men testamenterar bort hela kvarlåtenskapen som uppgår till 500 000 kr till någon annan, så ska hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgöra laglotten som bröstarvingen har rätt att kräva ut, oavsett testamentet. Arvslotten enligt lag är då 250 000 vardera till de två bröstarvingarna, varför laglotten då blir 125 000 kr till vardera bröstarvinge. Men detta gäller endast för bröstarvingarna, dvs. arvslåtarens avkomlingar. Personer i de andra arvsklasserna, såsom syskon, föräldrar eller mor-/farföräldrar har inte denna rättighet. Eftersom du och din syster inte är bröstarvingar till din pappas halvbror så kan ni därför inte med lagligt stöd ärva honom om han har testamenterat bort hela kvarlåtenskapen. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Syskon som testamentsvittne

2016-04-09 i Testamente
FRÅGA |Får syskon bevittna en namnteckning om de inte är arvingar till den som upprättat ett testamente eller förekommer i testamentet som personen upprättat?
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser som rör upprättande av testamente finns i ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. I 10 kap. 4 § ÄB stadgas vilka som inte får lov att vara testamentsvittnen. Ett syskon till en testator, alltså till den som upprättar testamentet får aldrig agera testamentsvittne. Det spelar ingen roll att syskonet själv inte förekommer i testamentet eller är arvinge. Ett testamente som inte är upprättat enligt lagens regler är ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Ett testamente som är upprättat med ett syskon som vittne är alltså inte giltigt. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Två som bor på samma adress vara vittne till testamente

2016-04-15 i Testamente
FRÅGA |Kan två som bor på samma adress bevittna mitt testamente??Tack på förhand
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till Oss på Lawline med din fråga,Enligt 10 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) sägs det att ett testamente är giltigt om det är upprättat skriftligt, underskrivet av testatorn (dvs. du), samt att där finns två vittnen närvarande. Vilka som får och inte får vara vittnen beskrivs i 10 kap 4 § ÄB. Således: Två personer som bor på samma adress får lov att vara vittne till ditt testamente, så länge de inte är: - Arvingar -Testamentstagare- Närstående till arvingar eller testamentstagare- Make, sambo eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap (så som barn, barnbarn och far/morföräldrar)- Syskon till digSkulle personerna som vittnar vara något av ovan nämnda är testamentet ogiltigt. Vill du ha ytterligare rådgivning för att få hjälp med att upprätta ett giltigt testamente rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger. Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Inbördes testamente med fri förfoganderätt

2016-04-13 i Testamente
FRÅGA |HejMin sambo o jag hade ett inbördes testamente där vi skrivit att vi ärver varandra med den del som överstiger arvslotten och med fri förfoganderätt. Vi har inga gemensamma barn, men barn på varsitt håll. Han gick bort för ca ett år sedan. Jag ärvde då 50% efter honom och hans barn fick sin arvslott, dvs resterande del. I testamentet finns en paragraf där det står..."efter bådas död ska kvarlåtenskapen fördelas mellan våra bröstarvingar enligt nu gällande lag". Vad innebär detta den dag jag går bort? Har hans barn då rätt till något efter mig och i så fall, hur räknar man fram den del som de ska ha?
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken(den hittar du här). Detta inbördes testamente innebär att din sambos barn kommer ha rätt till efterarv när du går bort. Det betyder i princip att hans barn, efter din bortgång, har rätt till den del som du fick ärva med fri förfoganderätt. Efterarvet räknas ut i kvotform då man ser över hur stor andel du fick ärva respektive hur stor förmögenhet du hade vid tillfället. Detta kan bli lite rörigt och jag vill därför demonstrera med hjälp av ett exempel: Låt säga att du ärvt 100 000 kr med fri förfoganderätt av din sambo. Vid tidpunkten för dödsfallet hade du egen egendom värd 200 000 kr. Du har nu totalt en förmögenhet värd 300 000 varav 1/3 har du ärvt med fri förfoganderätt(100 000/300 000). Din sambos barns rätt till efterarv motsvarar därför 1/3 av din förmögenhet. Låt oss nu säga att även du går bort. Vid detta tillfälle uppgår din förmögenhet till 400 000 kr. Det första som sker är att de som har rätt till efterarv ska få ut sin del, i detta fall 400 000x1/3 = 133 333kr. Resterande värde, dvs. 266 666 kr tillfaller dina närmsta arvingar vilket är dina barn. Sammanfattningsvis; Testamentet innebär att din sambos arvingar får rätt till efterarv, dvs. de får rätt att ärva sin del då du går bort. Själva uträkningen görs genom att andelar räknas ut, som sedan appliceras på arvet och den totala förmögenheten. Har du ytterligare funderingar rekommenderar jag dig att kontakta någon av de jurister Lawline samarbetar med, du kan boka tid på ett kontor direkt viahttp://lawline.se/boka Hoppas att du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Har syskonbarn arvsrätt när testamente föreskriver att kvarlåtenskapen ska tillfalla särkullsbarn?

2016-04-12 i Testamente
FRÅGA |Vi har ett testamente där vi ärver vår moder och hennes man. Vår moder dog före och vi har inte tagit ut något från dödsboet. Nu har hennes man gått bort och hans systerbarn anser sig att ha rätt till dödsboet. Vi har hittat originalet av testamentet där klart och tydligt står: Efter bådas vår död skall hela kvarlåtenskapen lika fördelas mellan XXX XXX bröstarvingar XX och XX.Vem har rätt till dödsboet?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. När en make med särkullsbarn går bort och den efterlevande maken ärver den avlidne maken, har den först avlidne makens särkullsbarn rätt till efterarv. Vid den efterlevande makes bortgång ska efterarvet för särkullsbarnen till den först avlidna maken beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som den efterlevande maken ärver efter den först avlidne maken med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som den efterlevande maken efterlämnar. Regeln återfinns i 3 kap. 2 § 1 och 3 punkten ärvdabalken (1958:638). Av samma paragraf följer också att den efterlevande maken genom testamente inte får bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar. Detta innebär alltså att det efterarv (från er mor) som ska tillfalla er, efter det att er mors make går bort, har ni bäst rätt till. Den får inte er mors man testamentera bort och hans syskonbarn har inte någon rätt i efterarvet.Ni anger i frågan vidare att ett testamente finns som anger att ni ska ärva hela er mor och er mors man (antagligen då båda går bort). Har er mors man själv inga barn kan han mycket väl testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till er. Barn har nämligen rätt till laglott, dvs. halva sina föräldrars kvarlåtenskap enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. Har man inga barn (och make vid liv) kan man fritt testamentera bort sin kvarlåtenskap. Syskonbarn ingår visserligen i den legala arvsordningen men er moders man har rätten att med testamente sätta denna arvsordning ur spel. Om testamentet är i original och upprättat enligt de formkrav som finns i 10 kap. ärvdabalken är det giltigt och kvarlåtenskapen efter mors man ska tillfalla er. Kvarlåtenskapen efter er mor ska även tillfalla er i och med testamentet, som sagt har ni dock redan rätt till den delen av arvet eftersom det enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken utgör ert efterarv.Hoppas att svaret var till er hjälp. Har ni fler frågor är ni välkomna att ställa en ny till Lawline.Hälsningar,

Testamente upprättat utomlands - giltigt i Sverige?

2016-04-07 i Testamente
FRÅGA |Är svenska medborgare folkbokförda på Malta har skrivit testamente där det står att vi vill följa svensk lag. Måste testamenet lagföras i Sverige och till vem? Skattemyndigheten?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Det här är en fråga med anknytning till den internationella privaträtten. Vad gäller den svenska arvsrätten har den alltid gällt för alla med svenskt medborgarskap sedan 1937. Men år 2015 kom nya arvsrättsliga EU-regler. Istället för att tidigare ha följt medborgarskapet har det nu ändrats till att arvsrätten istället följas av hemvisten, det vill säga vart du bor någonstans. Det framgår inte av din fråga hur länge du har bott på Malta men för att erhålla ny hemvist ska det ha passerat ett år. I mitt fortsatta svar har jag därför utgått ifrån att du har bott på Malta i över ett år och därmed erhållit en ny hemvist. Huvudregeln är således att om en svensk medborgare bor på till exempel Malta kommer arvet efter honom eller henne att fördelas enligt arvsrätten som råder på Malta. Men med ett testamente kan man dock påverka arvsrätten genom att i sitt testamente skriva in vilken arvslag som ska gälla. Ett sådant lagval måste uttryckligen göras i ett testamente som ska uppfylla vissa formkrav vilket framgår av 2:3 i lagen om arv i internationella situationer. Där framgår följande angående ett testamentes formella giltighet: "Ett testamentes formella giltighet ska bedömas enligt denna paragraf i stället för enligt artikel 27 i arvsförordningen. Ett testamente ska anses giltigt till formen, om det uppfyller formkraven i lagen på den ort där det upprättades eller den ort där testatorn vid upprättandet eller vid sin död hade hemvist eller var medborgare. Ett testamente som avser fast egendom ska också anses giltigt till formen, om det uppfyller formkraven i lagen på den ort där egendomen finns."Sammanfattningsvis kan nämnas, för att svensk rätt ska gälla på arvsrätten, att det uttryckligt skrivs in i testamentet att svensk rätt ska tillämpas samt att testamentet uppfyller vissa formkrav. Således behöver testamentet inte lagföras i Sverige till någon myndighet exempelvis. Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Med Vänliga Hälsningar,