klander av testamente och rätt till laglott

2015-04-20 i Testamente
FRÅGA |2008 Fadern får demensdiagnos UNS. 2009 God man tillsättes. 2009 Faderns bror och syster vill ha reda på hans ekonomiska situation. 2011 Testamente upprättas på anmodan av God Man. Brodern har till God Man vidimerat att det inte finns eller funnits något barn. Förmånstagare brodern och systern. Närvarande vid testamentets upprättandet är brodern och dennes hustru , God Man samt 2 st. testamentsvittnen. Vid detta tillfälle nämns inget om att det finns en son. Ca. 3 veckor efter testamentets upprättande vänder sig brodern till ett Landsarkiv för att finna ut vad som finns noterat om brodern och eventuellt barn. Något barn finns ej noterat i detta Landsarkiv. Det är fel Landsarkiv som tillfrågats. 2012 Vid egen förfrågan hos rätt Landsarkiv framkommer det att det finns en son noterat. Detta besked från rätt Landsarkiv lämnas till God Man och berörd Överförmyndar-nämnd. Sonen bör ha varit känd av både brodern och systern då han under sin uppväxt träffat dem vid flertalet tillfällen i deras föräldra-hem. Är testamentet giltigt med tanke på faderns demens samt broderns osanna intygande om att inget barn finnes? Har God Man rätt till att upprätta testamente?Anm. Fadern har ej till God Man nämnt att han har en son. Vid God Mans kontroll hos Skattemyndigheten framgår det inte att det finns en son. Detta beroende på fel begånget när skattemyndigheten övertog folkbokföringen från kyrkan. Felet är nu tillrättalagt. 2012 Min son besöker fadern och ca 2 dagar innan hans besök erkänner fadern att han har en son.
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Testamentets giltighetEn utgångspunkt enligt ärvdabalken (ÄB) är att en testators vilja i största möjliga mån ska respekteras (11:1 ÄB, se här). Ett testamente som upprättas i enlighet med formkraven i 10:1 ÄB (skriftligen undertecknat av testatorn och bevittnat av två utomstående personer) är som huvudregel giltigt. Att fadern blivit uppmanad av den gode mannen att skriva testamentet eller att den gode mannen rent fysiskt varit den som utformat testamentet på faders uppmaning, torde i princip inte utgöra något hinder för testamentets giltighet. Åtminstone inte så länge som fadern själv skrivit under testamentet och testamentet ger uttryck för faderns vilja.Enligt 14:5 ÄB finns emellertid möjlighet för arvingar att inom 6 månader från delgivningen av testamentet, klandra detsamma om det föreligger klandergrund. En sådan klandergrund är om testamentet upprättats under påverkan av permanent eller tillfällig psykisk störning (13:2 ÄB). Demens har i praxis ansetts kunna utgöra en sådan psykisk störning. Av väsentlig betydelse för testamentets ogiltighet i dessa fall är att ett orsakssamband kan styrkas mellan den psykiska störningen och testamentets utformning. Eftersom demens är en sjukdom som kraftigt kan variera från en tid till en annan är det avgörande att den psykiska instabiliteten förelåg just vid testamentets upprättande. I dessa fall blir testamentsvittnenas vittnesmål om testatorns psykiska mående vid tidpunkten av stor betydelse. Såvida som testamentet ger uttryck för testatorns vilja är det giltigt även om testatorn i och för sig är psykiskt sjuk.En annan ogiltighetsgrund är om testatorn utsatts för obehörig påverkan på grund av oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning (13:3 ÄB). Om den gode mannen utnyttjat sin ställning på något sätt och därigenom påverkat testamentets utformning är det således möjligt att den gode mannens inflytande över testamentet utgör grund för klander. Det avgörande i detta fall är att ett missbruk från den gode mannens sida kan styrkas. Avslutningsvis kan också sägas att det är den som hävdar ett testamentes ogiltighet som har bevisbördan för det.Rätt till laglottOavsett om testamentet bedöms vara giltigt eller inte kommer den från testamentet utelämnade sonen ha rätt att begära ut sin laglott (7:1 ÄB). Om ett testamente kränker en bröstarvinges rätt till laglott krävs det att bröstarvingen begär jämkning av testamentet (7:3 ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten och innebär ett slags minimumskydd för alla den avlidnes bröstarvingar. Testamentet i övrigt kommer att förbli giltigt med ”avdrag” för den del som tillfaller den laglottsberättigade. Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Är det något ytterligare du funderar över är du välkommen att återkomma till mig. Lawline samarbetar även med duktiga familjerättsjurister som kan hjälpa dig vidare med bouppteckningen.Vänligen

Testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen

2015-04-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har fyra bröstarvingar som ärver 50% av kvarlåtenskapen, är gift och vill ge bort resterande 50% till mina äldsta barn av viss anledning, är giftorätten automatisk ,i bland talas om fyra basbelopp, vad gäller och hur gör jag för att få det som jag vill ha det, om inte åvandstående gäller kan jag ge bort fastighet till ett barn ? Eller annat ?Tack för svar,
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer att strukturera upp svaret genom att ta det i kronologisk ordning och börja redogöra för bodelningen, för att du ska få en ökad förståelse för vad som gäller. Bodelning i anledning av ena makens död och basbeloppsregeln Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses genom ena makens död (eller genom äktenskapsskillnad). En bodelning behöver dock inte genomföras om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostaden eller bohaget från den andra maken (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I de allra flesta fallen finns giftorättsgods och bodelning ska därav genomföras. I bodelningen ska, som huvudregel, allt som makarna äger ingå.Egendomen som makarna äger är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild genom exempelvis gåva eller äktenskapsförord med föreskriften att egendomen ska förbli enskild (7 kap. 1 och 2 §§). Enskild egendom eller egendom för uteslutande personligt bruk ska ej ingå i bodelningen, om ni inte kommit överens om annat (10 kap. 2 och 4 §§). Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, smycken och glasögon. Dock får ett undantagande av personlig egendom endast ske i skälig omfattning, för att de andra maken inte ska missgynnas orimligt mycket. Innan fördelningen av egendomen sker, ska makarnas skulder avräknas från vardera makens egendom. Därefter ska överskottet av värdet av giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 §).Efter att en bodelning skett, ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Utgångspunkten är att det är den efterlevande maken som ärver den andra maken. Efter den sista makens frånfälle, ska de gemensamma barnen dela på det som finns kvar. Emellertid har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott omedelbart (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken), det vill säga innan den efterlevande maken. Den efterlevande maken har rätt att få ut så mycket av kvarlåtenskapen som motsvarar fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). I de fyra prisbasbeloppen inkluderas det den efterlevande fått genom bodelningen eller vad denne har som enskild egendom. Basbeloppsregeln gäller endast till förmån för efterlevande make och inte för bröstarvingar eller andra arvingar.Testamentera bort egendom Med ett testamente kan du i princip fritt bestämma hur ditt arv ska fördelas. Dock finns begränsningar gällande bland annat bröstarvingarnas rätt till laglott. Du kan testamentera bort hälften av dina tillgångar, utan att detta kränker bröstarvingarnas laglott (7 kap. 1 §). Detta innebär att dina fyra bröstarvingar åtminstone ska få dela på 50 % av kvarlåtenskapen. Resterande 50 % kan du testamentera till vem du vill. Det är sålunda fullständigt i enlighet med de juridiska reglerna att du låter resterande hälft tillfalla ditt äldsta barn. Skulle du ge bort en fastighet till ett av barnen under ditt liv, kan detta räknas som ett förskott på arv, om inte du bestämmer annat.Sammanfattningsvis så ska en bodelning ske när ena maken avlider. Där ska makarnas tillgångar ingå och skuldernas ska avräknas på respektive makes egendom. Ett eventuellt överskott från makarna ska senare läggas samman och likadelas. Skulle en make ha ett underskott (mer skulder än tillgångar), går denna make in med ett värde om noll kronor i likadelningen och i sådant fall likadelas endast den andra makens tillgångar. Den efterlevande har rätt att få egendomar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Finns gemensamma barn i äktenskapet, ska dessa bröstarvingar få sitt arv först när den andra maken avlidit, men här kan ett testamente föreskriva annat. Du kan testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap till vem du vill (det äldsta barnet i ditt fall). Den andra hälft utgör bröstarvingarnas laglott och får inte kränkas. Basbeloppsregeln går även före ett testamente. Behöver du hjälp med att upprätta ett korrekt testamente, rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda avtalstjänst {http://lawline.se/avtal/testamente}.Hoppas svaren var till din hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via min mail.Vänliga hälsningar,

Utformning av testamente

2015-04-11 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har en enda nära släkting i livet, min syster, men vill inte att hon skall ärva mig utan har i stället kusinbarn som jag vill utse till arvingar. Måste jag skriva något i testamentet om att min syster inte får ärva eller kan jag bara skriva att mina tillgångar o.s.v. går till namn.... (kusinbarnen)?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Det viktigaste att tänka på när du skriver testamente är att din vilja klart och tydligt ska framgå av texten. Du behöver inte i testamentet ange vilka som inte ska ärva, om du ex. skriver "All kvarlåtenskap tillfaller mina kusinbarn" framgår indirekt att din syster inte har rätt till någon kvarlåtenskap.Lawline erbjuder en avtalstjänst där du enkelt kan få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål till förmånligt pris. Med vänlig hälsning

Åsidosättande av den legala arvsordningen genom testamente

2015-04-07 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min man och jag har äktenskapsförord och jag äger en enskild egendom. Jag har två barn sedan tidigare och vi har ett barn gemensamt. Hur gör jag för att min man inte ska kunna ärva min enskilda egendom om jag dör före honom?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du skulle avlida före din make kommer han att ärva din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, detta enligt 3:1 ärvdabalken (ÄB). Att han ärver med fri förfoganderätt innebär att han inte kan förfoga över egendomen genom testamente. Vad han ärver med fri förfoganderätt kommer alltså att tillfalla dina arvingar då din make går bort.Om du inte vill att din make ska ärva viss egendom skulle jag rekommendera att du upprättar ett testamente. På så sätt kan du åsidosätta den legala arvsordningen. Ett testamente kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal.Vänligen,

Får man testamentera till särbo även om det finns bröstarvingar?

2015-04-18 i Testamente
FRÅGA |Min särbo och jag har varit ihop 30 år. Nu vill min särbo skriva ett testamente och vill att jag ingår i det, trots att han har en son.Har jag rätt att ärva om det finns ett testamente eller är det så att sonenhar rätt till allt då han är en bröstarvinge? Min särbo var aldrig gift med sonens mor skall kanske tilläggas.
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt lag är arvlåtarens närmaste arvingar på grund av släktskap arvlåtarens bröstarvingar, vilka är arvlåtarens barn och om barnen är avlidna barnbarn osv, detta stadgas i 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Men en arvlåtare kan välja att testamentera sin kvarlåtenskap till andra. Bröstarvingar har dock enligt 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) rätt till laglott, laglotten utgör hälften utav arvslotten. Arvslotten utgör hela det arv som bröstarvingen skulle erhållit om inte annat angetts i testamente. Bröstarvinges rätt till laglott gör att arvlåtaren i detta fallet, som har ett barn fritt kan förfoga över halva sin kvarlåtenskap, den andra halvan utgör barnets laglott. Om en arvlåtare har testamenterat utöver laglotten så måste dock bröstarvingen påkalla jämkning för att få ut laglotten, se 7 kap 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Din särbo kan alltså skriva in dig i sitt testamente, dock bör man se till så att inte bröstarvinges laglott kränks. Om testamentet kränker laglotten, dvs att exempelvis hela arvet testamenteras bort till annan, kan alltså bröstarvingen jämka testamentet för att få ut sin laglott. Enligt 7 kap. 3 § 3 st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3) måste bröstarvinge jämka testamentet inom sex månader efter det att han tog del av testamentet på sådant sätt som anges i 14 kap. ÄB, annars utgår arvet såsom det är förordnat i testamentet. Testamentet jämkas genom att ge testamentstagaren sitt anspråk till känna eller genom att väcka talan mot honom. Görs ingen jämkning av testamentet från bröstarvingens sida, så utgår arvet såsom arvlåtaren har testamenterat. Skulle bröstarvinge jämka ett testamente som kränkt dennes laglott, utgår laglotten till bröstarvingen medan resterande del av arvet utgår såsom det är förordnat i testamentet. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Testamente, särkullbarn och laglott.

2015-04-15 i Testamente
FRÅGA |Kort tid att agera.Hur kommer arvet efter mig att bli fördelat mellan mina barn och min make. Vi har inga gemensamma barn. Vi har båda särkullebarn.Kan jag göra ett tillägg till testamentet att arvslotten efter mig till mina barn skiftas vid en ev. försäljning av fastigheten? Laglotten kontra testamentet? Jag är hälftenägare i ett dödsbo som innefattar en skogsfastighet. I testamentet efter mina föräldrar står att det ska vara enskild egendom och att man genom äktenskapsförord kan införa giftorätt. Går det således direkt till mina barn?Följande dokument finns 1. Åktenskapsförord och 2. Testamente1.Vi äkta makar XX (min make) och YY (jag), bestämmer genom detta äktenskapsförord att såväl all egendom, som YY nu äger, som all egendom som YY framdeles förvärvar, ska vara YY:s enskilda egendom vari XX således inte skall ha någon giftorätt. All egendom som träder istället för nu avsedd egendom skall vara vederbörandes enskilda egendom. Avkastning av all nu avsedd egendom skall vara enskild egendom. 2. I vårt gemensamma testamente står att all min kvarlåtenskap jag förvärvat genom arv tillfalla mina bröstarvingar. All övrig kvarlåtenskap dvs all övrig enskild egendom samt min del i giftorättsgodset , ska med fri förfoganderätt tillfalla min make. Vid min makes frånfälle ska det han erhållit i arv efter mig tillfalla mina bröstarvingar enl. lag.Mycket frågor och kort om tid att åtgärda. Kan jag själv göra ett tillägg? Nuvarande testamente är underskrivet av oss båda två. Om jag för över fonder till mina barn räknas de då som gåva eller arv?
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att det rör sig om ett giltigt testamente som tillkommit i av lagen bestämd ordning. Ett inbördes testamente utgör egentligen två testamenten, ett av vardera make fast det är skrivet på samma papper. Behovet av denna typ av testamente minskade när reglerna kring efterlevande makes arvsrätt inträdde. Det fyller dock en viktig funktion där det finns särkullbarn. Varje barn har dock rätt att utfå halva sin arvslott (laglott) eventuellt genom att klandra testamente enligt 7:3 Ärvdabalken. När du ska göra ett tillägg till det första testamentet kräver lagen att det uppfyller samma formkrav som huvudtestamentet, se reglerna i kapitel 10 i Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637. Du kan alltså i en skriftlig separat handling skriva ”tillägg till testamente”. Du måste precis som i huvudtestamentet ha två närvarande vittnen, det behöver dock inte vara samma vittnen som bevittnat det första testamentet. Då din fråga gäller arv av enskild egendom så kommer denna egendom gå direkt till dina barn. När det gäller fonderna kan du göra även dessa till enskild egendom och de tillfaller då dina barn. Om du för över fonder till dina barn när du lever kommer detta räknas antingen som förskott på arv eller gåva. Om du vill ge fonderna som gåva till dina barn så behöver du upprätta ett gåvobrev. Hoppas du fått svar på dina frågor. För att göra ett tydligt testamente (eller tillägg till testamente) råder jag dig att kontakta jurist för ytterligare hjälp. Du kan även använda dig av Lawlines avtalstjänst http://lawline.se/avtal/testamente där du snabbt och enkelt skriver ett korrekt testamente till en fast kostnad. Även när det gäller gåvobrev så erbjuder vi trygga och skräddarsydda avtalsmallar här på vår hemsida.

Testator ej kapabel att signera sitt testamente

2015-04-07 i Testamente
FRÅGA |Hej, Om jag vill testamentera alla mina tillgångar till en vän men inte är kapabel att signera sitt testamente pågrund av sjukdom, vad finns det för alternativ för att testamentet inte ska vara ogiltigt? Undrar även om det går lika bra med ett datorskrivet testamente?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Formkraven för upprättande av testamente står att finna i 10 kap ärvdabalken (ÄB). Enligt ÄB 10:1 ska testamente upprättas skriftligen med två vittnen. Huruvida testamentet är skrivet för hand eller med dator (eller annan maskin) saknar betydelse för testamentets giltighet. Vidare gäller enligt samma paragraf att testatorn i vittnenas samtida närvaro ska underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Detta innebär vanligtvis att testatorn för egen hand skriver sin namnteckning. Signaturkravet anses dock även uppfyllt om testamentshandlingen undertecknas med hand på penna. I NJA 1937 s 221 (ett tidigare domstolsavgörande från Högsta Domstolen som är vägledande och i princip bör följas av domstolar) uppmanade en testator, som på grund av skakningar hade svårt att skriva, det ena vittnet att skriva hans namn. Detta testamente ansågs giltigt. Det finns alltså möjlighet att upprätta ett giltigt testamente även om man inte är kapabel att själv skriva för hand.Hoppas att detta var svar på din fråga.Vänligen,

Tolkning av testamente då testamentstagare avlidit

2015-04-06 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min far har testamenterat egendom till mig och min syster. Nu har min syster avlidit och min far undrar vad som händer med det som han testamenterat till min syster om han inte ändrar något i testamentet.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.För den situation som ni nu har hamnat i finns särskilda regleringar i 11 kap. 6-7 §§ ärvdabalken. Enligt 11 kap. 6 § ärvdabalken gäller att om en testamentstagare avlider innan testamentsrätten har inträtt ska testamentstagarens avkomlingar träda i dennes ställe om avkomlingarna är berättigade till arv efter testatorn (dvs. den som har testamenterat bort egendom). Arv ska enligt de grundläggande reglerna i 2 kap. 1 § ärvdabalken i första hand tilldelas arvlåtarens bröstarvingar. Är bröstarvinge avliden ska dess avkomling träda i dess ställe.I ert fall innebär dessa bestämmelser att om några ändringar i testamentet inte görs kommer den kvarlåtenskap som din far har testamenterat till din bortgångna syster tilldelas hennes avkomlingar. Skulle fallet vara så att din syster inte efterlämnar några avkomlingar kommer regleringen i 11 kap. 7 § ärvdabalken tillämpas. Enligt denna gäller att om hela kvarlåtenskapen, eller hela den del som ej utgör bröstarvinges laglott, har testamenterats bort och testamentet ej kan verkställas gällande särskild testamentstagare kommer de universella testamentstagarnas lotter ökas i motsvarande mån. Gällande denna reglering finns flertalet tolkningsmöjligheter beroende på hur testamentet i övrigt är utfärdat samt vilka de legala arvingarna är. En universell testamentstagare definieras enligt 11 kap. 10 § 2 st. ärvdabalken som den som testator satt i arvinges ställe genom att tillerkänna honom kvarlåtenskapen i dess helhet, viss andel i kvarlåtenskapen eller ett överskott av kvarlåtenskapen.Ändrar din far inte testamentet kommer således i första hand den egendom som har testamenterats till din avlidna syster gå till hennes avkomlingar. Finns det inga avkomlingar med legal arvsrätt kommer istället de universella testamentstagarnas lotter ökas i lika delar med den lott som annars skulle tillfallit din syster.Det är således ingen nödvändighet att testamentet ändras för att det skall upprätthålla sin giltighet. Däremot kan det vara en idé att ändra det om de rättsliga regleringarna medför att testamentet kommer fördela kvarlåtenskapen på ett sätt som inte överensstämmer med din fars vilja eller avsikt.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen,