Testamente och laglott

2014-04-13 i Testamente
FRÅGA |Hejsan. Min fråga är att min pappa avled för ett tag sedan och nu har han en ny fru. Han hade en sjukdom och efter att diagnosen blev fastställd så gifte dom sig och skrev testamente, då kom det fram att hon ska sitta i orubbat bo. Kan vi som bröstarvingar inte få ut något arv alls? Varken det gäller försäkringar mm.
Sarah Saajakari |Hej!Att maken ärver i orubbat bo betyder att maken ärver tillgångarna med full förfoganderätt. Det här är huvudregeln i 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) när det inte finns särkullbarn. I det här fallet framkommer dock att det finns särkullbarn.Som bröstarvingar till din pappa har ni alltid rätt att kräva ut laglott. En laglott är hälften av arvslotten. Det här gäller oavsett testamente. Inom sex månader från att ni tog del av testamentet kan ni påkalla jämkning av testamente som inskränker laglotten, det här står i 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1).Alltså, vid en jämkning av testamentet har ni som bröstarvingar rätt att få ut er laglott trots att det i testamentet står att den nya frun ska sitta i orubbat bo.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Innebörden av fri förfoganderätt i inbördes testamente

2014-04-12 i Testamente
FRÅGA |Vi är ett gift par med särkullbarn. I vårt inbördes testamente står det: Om jag X avlider först ska all min kvarlåtenskap, med undantag för mina bröstarvingars rätt till laglott, tillfalla min make Y med fri förfoganderätt. Vad min make Y ärver med fri förfoganderätt, har han inte rätt att förfoga över genom testamente. Den sista meningen tycks motsäga den föregående, men vad syftar ”genom testamente” på?
Johan Olsson |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Det kan låta som att formuleringen ”fri förfoganderätt” betyder att en make har rätt att göra precis vad som helst med den egendom som erhålls genom testamentet, det vill säga förfoga helt fritt över den. Det stämmer dock inte riktigt. Begreppet ”fri förfoganderätt” innebär nämligen ett förbud för den efterlevande maken att testamentera bort det arv som erhållits genom det inbördes testamentet. Till skillnad från begreppet ”full äganderätt”, som innebär att det inte finns några som helst restriktioner för vad den efterlevande maken får göra med arvet, så är alltså en make som har ärvt egendom med fri förfoganderätt förhindrad från att testamentera bort den, vilket framgår av sista meningen i första stycket i 3:2 Ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det är alltså det som ”genom testamente” syftar på.I övrigt har den efterlevande maken rätt att fritt förfoga över egendomen såsom att förbruka kapital, avyttra och till och med ge bort egendom utan någon form av redovisningsplikt. Att den efterlevande maken gifter om sig påverkar inte denna fria förfoganderätt. I realiteten kan ju det innebära att det arv som tillfallit den efterlevande maken minskar markant, eller rent av försvinner helt. Det värde som slutligen finns kvar ska dock ovillkorligen tillfalla efterarvingarna vid den efterlevande makens död, som i ert fall är särkullbarnen. Med vänliga hälsningar,

Att genom testamente ärva egendom med fri förfoganderätt

2014-03-31 i Testamente
FRÅGA |Fråga gällande efterarv efter vår far. Vi är fem syskon efter hans tidigare äktenskap och är således särkullsbarn. Hans sista maka har inga egna barn, de har heller inga gemensamma barn.Det finns ett inbördes testamente från 1982 som är undertecknat av honom och hans sista maka, således ej vår mor. Det säger: "Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap." samt "Efter bådas vårt frånfälle skall hela vår kvarlåtenskap fördelas mellan NNs (vår far) fem barn i dennes första äktenskap med en femtedel vardera".Nu har hans maka avlidit och då visar det sig att det finns ett senare testamente skrivit efter vår fars död: "Med upphävande av mina samtliga förordnanden förordnar jag att kvarlåtenskapen efter mig skall fördelas enligt följande: Min bror NN skall erhålla hälften av kvarlåtenskapen och hans sambo NN skall erhålla den andra hälften av kvarlåtenskapen."Frågan är om hon kan häva det första testamentet och testamentera bort enligt ovan.
Felicia Perfect |Hej, tack för din fråga!När en person avlider ska arvet fördelas utifrån den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen gäller dock inte om det finns ett giltigt testamente. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det har upprättats skriftligen, undertecknats och bevittnats av två personer i samtidig närvaro. Även om det finns ett giltigt testamente så har särkullbarn alltid rätt att få ut sin del av arvet direkt, vilket är hälften av kvarlåtenskapen. Det krävs dock att man som särkullbarn åberopar detta. Det testamente som upprättades 1982 gav er fars fru rätt att ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Om jag förstår er rätt så ärvde er fars fru all kvarlåtenskap vid denna tidpunkt och ni som särkullbarn valde inte att begära ut er laglott. Detta innebär att ni som särkullbarn istället kommer att få ta del av arvet när er fars fru har avlidit, vilket nu är fallet.Att ärva något med fri förfoganderätt innebär att personen inte, genom exempelvis ett nytt testamente, kan testamentera bort egendomen. Det testamente som er fars fru upprättade vid det senare tillfället är därför inte giltigt utan ni har rätt att få ut er del av arvet.Med vänlig hälsning

Ett nytt testamentes innebörd

2014-03-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! En kär bekant till mig, en 88 år gammal tant som är ensamstående, aldrig gift och utan barn har tidigare testamenterat sina ägodelar bl a en bostadsrätt till en systerdotter. Eftersom denna systerdotter har svikit och övergivit henne när hon bäst behövde hennes hjälp vill hon istället testamentera allt till hennes guddotter som är rumänsk medborgare och är bosatt i Rumänien. Det finns tre andra systerdöttrar därav två med rumänskt eller ungerskt medborgarskap, den tredje är svensk och bor i Sverige liksom den första. Tanten vill inte att någon annan än guddottern skall kunna ärva henne. Kan systerdöttrarna kräva trots nytt testamente att få ärva? Tack för hjälpen! Med vänlig hälsning Gabriella
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga! Regler om arv hittar du i ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K21Först och främst stadgas i 1:3 att utländska medborgare må lika med svenska taga arv i riket. Att guddottern är rumänsk spelar alltså ingen roll. I 9:1 stadgas rätten att genom testamente fördela sin kvarlåtenskap. Denna rätt inskränks endast genom bröstarvingars rätt till laglott. Eftersom din bekant inte har några bröstarvingar kan hon testamentera bort all sin kvarlåtenskap. Systerdöttrarna kan alltså inte göra något anspråk på att få ärva. Det gamla testamentet ger dem ingen rätt till arv nu när det finns ett nytt testamente. Ett nytt testamente har i praxis setts som ett återkallande av det gamla testamentet och det nya ersätter då det äldre.Hoppas detta svarade på din fråga!Vänligen,

Tolkning av testamente

2014-04-12 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min man och brors pappa har avlidit. Han var omgift och de har tre gemensamma barn. Enligt testamente ska allt utom laglotten (som går till särkullbarnen) tillfalla hans fru och när hon avlidit ska det tillfalla deras arvingar. Innebär det att min man och hans bror endast får laglotten eller får dem den resterande arvslotten då frun avlider?
Victoria Nilsson |Hej!Svaret beror på hur testamentet är formulerat. Om det endast står att frun ärver allt, förutom särskullbarnens laglott,med fri förfoganderätt bör formuleringen tolkas som om din man & hans bror utöver laglotten har rätt till efterarv när frun avlider. Om det däremot finns annat skrivet i testamentet kan resultatet bli ett annat. Efterarv kommer inte i fråga t.ex. om det står att din man & bror endast ska få ut sin laglott, eller om det står att efterarvet ska tillfalla de gemensamma barnen, varför din man & bror i så fall endast får sin laglott. Om du med "deras arvingar" avser deras gemensamma barn så borde innebörden bli att efterarvet ska delas mellan de gemensamma barnen, varför din man & hans bror inte får ut mer än sin laglott.Jag hoppas att mitt svar har bringat lite mer klarhet. Om du vill få ett tydligare svar är du välkommen att återkomma med mer detaljer om vad som står skrivet, t.ex. genom att kommentera svaret.

Att klandra ett testamente

2014-03-31 i Testamente
FRÅGA |Hur gör man när man vill klandra ett testamente pga att dom avlidna ej va i sitt sinnesfulla bruk? Min mans fasten och hennes make har gått bort och båda försäkrade min man att han va den enda arvtagaren och att dom hade ändrat sitt testamente så det fanns på papper. Nu när dom har gott bort så står det i deras testamente att all deras kvarlåtenskap ska gå till allmänna arvsfonden vilket dom aldrig skulle göra. Där av känner vi att dom ej va i sina sinnesfulla bruk när dom upprätthölls det sista testamentet. Vart ska vi vända oss? Jurist eller advokat?
Felicia Perfect |Hej, tack för er fråga!För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det har upprättats skriftligen, undertecknats och bevittnats av två personer i samtidig närvaro. Ett testamente kan dock förklaras som ogiltigt. Exempelvis kan ett testamente förklaras som ogiltigt om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning. En psykisk störning innefattar såväl permanenta som tillfälliga tillstånd och det täcker in både psykiska sjukdomar och mer tillfälliga tillstånd. Det är endast den person som enligt lag har rätt till arv som kan klandra ett testamente. Det krävs därför att din man är den person som enligt lag har rätt till arv efter hans faster. Om din man är den första att ärva efter hans faster kan han väcka en klandertalan inom sex månader efter det att han fick ta del av testamentet. Det är viktigt att komma ihåg att det är den person som väcker en klandertalan som har bevisbördan för sitt påstående. Om din man åberopar att hans faster inte var vid sitt sinnes fulla bruk måste han därför kunna bevisa detta. Om han inte kan bevisa detta, utan att det istället framgår att hans faster var fullt medveten om vad hon gjorde vid upprättandet av testamentet, kommer testamentet att vara giltigt. Ni kan vända er till en jurist som kan hjälpa er med hur ni ska gå tillväga och bedöma er chanser.Lycka till!

Avliden testamentstagare

2014-03-30 i Testamente
FRÅGA |Hej!Ogifta L inga bröstarvingar har testamenterat kvarlåtenskapen till sina två kusinbarn L-E & L som avled nyss. Hon var skild-tre barn. Ärver hennes barn Ls del? Tacksam för svar!
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 11:6 ärvdabalken (ÄB) inträder den avlidna testamenttagarens barn i hens ställa vad gäller rätt till arv om de tillhör den krets som har legal arvsrätt efter den avlidne. Kusinbarnbarn har inte legal arvsrätt, varför de inte träder i L:s ställe. Det blir därmed L-E som ärver allt, 11:7 ÄB.Om det framgår av testamentet att kusinbarnbarnen ska ärva för det fall L är avliden eller har sagts så i samband med testamentets upprättande äger dock det företräde, 11:1 ÄB. I så fall delar kusinbarnbarnen på L:s halva av arvet.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K11Vänliga hälsningar,

Fördelning av arv och möjligheten att gynna vissa av barnen

2014-03-29 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag har två barn sedan ett tidigare äktenskap och är idag omgift och har två barn med min nuvarande fru. Mina två äldre barn är 22 och 20 år gamla och min yngre barn är 14 och 12 år. Jag och min fru äger en villa 50 % var och  jag vill att allt överskott går till mina yngre barn efter mig kan jag göra det via att skriva ett testamente . Eller hur kan jag göra att mina yngre barn får mer arv än mina äldre barn för att det är ju stora jag har ju hjälp de med allt fram till nu. Hur blir med arv till ex om jag har 100 000 kr . Min fru för 50 000 kr efter som hon äger 50 % av huset Barn 1 som är 22 år för XXXXX Barn 2 som är 20 år för XXXXX Barn 3 som är 14 år för XXXXX Barm 4 som är 12 år för XXXXXKan min fru också få arv från mig. Kan ni vara snäll hur blir det .Tack
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga!Om du skulle avlida ska det, till att börja med, ske en bodelning mellan dig och din fru, 1 kap 5 § och 9 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230 I bodelningen ska ert giftorättsgods ingå, vilket är all egendom som inte gjorts till enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, 10 kap 1 § och 7 kap 1-2 §§ ÄktB. Vid en bodelning läggs din och din frus giftorättsgods samman och delas därefter lika mellan er, 11 kap 1-3 §§ ÄktB. Om vi utgår från att ert totala giftorättsgods är 200 000 kr så får alltså du och din fru 100 000 kr var. De 100 000 kr som tillfaller dig är din kvarlåtenskap som ska delas lika mellan dina barn. Som huvudregel ska dina barn få lika stor del var (arvslott), 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637 Då du har två barn tillsammans med min nuvarande fru så skulle hon få deras arv och de skulle istället få rätt till efterarv när hon avlider, 3 kap 1 § 1 st. ÄB. Fördelningen av din kvarlåtenskap skulle alltså bli så här: Barn 1 (22 år): 25 000 kr, Barn 2 (20 år): 25 000 kr och Fru: 50 000 kr (barn 3 och 4 får efterarv när din fru avlider). Genom ett testamente kan du förändra denna fördelning och exempelvis ge ett större arv till dina yngre barn eller till din fru. Det du bör tänka på är att barn alltid har rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten, 7 kap 1 §  ÄB. Om du upprättar ett testamente som inskränker på de äldre barnens laglott kan barnen påkalla jämkning av testamentet, 7 kap 3 § ÄB. Om du upprättar ett testamente skulle fördelningen av din kvarlåtenskap istället kunna bli så här: Barn 1 (22 år): 12 500 kr, Barn 2 (20 år): 12 500 kr och Fru 75 000 kr (barn 3 och 4 får efterarv när din fru avlider). Hoppas du fick svar på din fråga!