Testators rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap

2014-05-28 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som rör arvsrätt. Om en person väljer att skriva ett testamente om vem som ska ärva hans förmögenhet, skulle han då kunna dela upp det precis som han vill? Om han t.ex. har både fru och barn men bestämmer sig för att hans fru ska ärva all hans förmögenhet, är detta tillåtet enligt svensk lag? Tack på förhand.
Linnea Ranvinge |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller arv är det riktigt att den som väljer att skriva testamente kan fördela sin kvarlåtenskap som han eller hon önskar. Vid tolkning av testamente är det först och främst testatorns vilja som ska gälla (11 kap. 1 § Ärvdabalken).En begränsning finns dock gällande bröstarvingar (arvlåtarens avkomlingar, omfattar såväl biologiska som adopterade barn) i och med den s k laglotten. Laglotten består av halva arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om den avlidne har två barn som ska dela på arvet blir således laglotten 1/4 av det totala arvet (arvslotten = 1/2 och laglotten hälften av arvslotten, dvs. 1/4). Den del av arvet som utgör laglott kan testatorn inte testamentera bort, utan bröstarvinge har alltid rätt att utfå sin laglott förutsatt att han eller hon jämkar testamentet (7 kap. 3 § 1 st. Ärvdabalken). I övrigt är testatorn fri att förfoga över sin kvarlåtenskap genom testamente.Vidare kan också nämnas att när det gäller make finns enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken en arvsrätt för den efterlevande maken. Enligt huvudregeln (förutsatt att inte testamentet stadgar något annat) tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken, och gemensamma bröstarvingar får vänta på sitt arv tills båda makarna avlidit. Detta gäller även laglotten. Det är således endast om det finns bröstarvingar som inte är den efterlevande makens (s k särkullbarn) som arvet kan begäras ut direkt när första maken avlider, såvida inte dessa särkullbarn avstår från sitt arv enligt 3 kap. 9 § Ärvdabalken.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Villkorad arvsrätt

2014-05-25 i Testamente
FRÅGA |A som saknar bröstarvingar har i testamente förordat att all hans kvarlåtenskap skall gå till B, C och D att fördelas lika dem emellan. I det fall t.ex. C redan har avlidit när A avlider går ju C's del normalt till C's arvingar. Kan man ändra på detta genom att skriva: "Om någon av ovan nämnda arvingar avlidit skall den avlidnes del av kvarlåtenskapen tillfalla de övriga att fördelas lika mellan dem." ?
Johan Hult |Hej, Ja, det stämmer. A har inga skyldigheter gentemot C:s arvvingar, så din föreslagna formulering skulle vara giltig.Med vänlig hälsning,

Formkrav testamente

2014-05-22 i Testamente
FRÅGA |Hej!En av mina föräldrars syskon gick nyligen bort utan att hen hunnit färdigställa sitt testamente. I detta ofärdiga testamente namnges min förälder samt jag själv och mina syskon som arvingar. Eftersom testamentet ej blev färdigställt antar jag att det enligt lagen måste anses vara ogiltigt. Problemet är att det nyligen kom fram att det finns två halvsyskon som inte tidigare har haft någon kontakt med vår familj över huvudtaget.Har jag, min förälder och mina syskon någon möjlighet att hävda att det ofärdiga testamentet ändå är den bortgångnes önskan? Kommer jag och mina syskon att helt uteslutas utan möjlighet att överklaga?Väldigt ledsen och förvirrad. Enormt tacksam för hjälp!
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!Regler om testamente finner du i ärvdabalkens 10 kap (här). I 10 kap 1 § ÄB anges formkraven som måste uppfyllas för att ett testamente skall vara giltigt. Jag staplar upp dessa överskådligt;Testamentet måste:- Upprättas skriftligen, - Med två vittnen- Testatorn måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarande- Vittnena skall skriva under- Vittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet)Uppfylls inte samtliga dessa krav är testamentet ogiltigt och det finns dessvärre ingen regel som säger att ofullständigt testamente kan bli giltigt. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arvinge godkänner inte testamente

2014-05-19 i Testamente
FRÅGA |Jag har i ett testamente fått ett legat, efterarvingarna vägrar godkänna testamentet vad händer då?
Victoria Nilsson |Hej!För att arvet ska kunna fördelas enligt testamentet måste det först vinna laga kraft. Ett testamente kan vinna laga kraft på två sätt, antingen genom att det godkänns av arvinge eller att det inte klandras inom en sexmånadersfrist, 14:4-5 ärvdabalken. Att efterarvingarna inte vill godkänna testamentet innebär därför att ni måste vänta tills det gått sex månader från att de delgavs testamentet. Om de inte klandrat testamentet inom den tiden har det vunnit laga kraft och du kommer kunna få ut dit legat. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Efterarv när testamente finns?

2014-05-28 i Testamente
FRÅGA |Min moster har avlidit. I sitt testamente har hon skrivit att hennes make skall ärva allt efter henne. De har inga barn. Min moster hade 4 syskon varav 2 hade barn, min mamma och en avliden moster. Nu säger bouppteckningsmannen att när min morbror avlider så har mina kusiner rätt att få ut arv efter min moster, d.v.s. det som skulle ha gått till hennes avlidna syster. Gäller detta verkligen då min moster hade skrivit ett testamente att min morbror ensam skulle ärva honom. Har han inte rätt att göra vad han vill med pengarna då?
Victoria Nilsson |Hej!Om din mamma och dina kusiner får något arv när din mosters man gått bort beror på hur testamentet är formulerat. Det går att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Om det står att din mosters man ärver med fri förfoganderätt innebär det att din mosters egna släktingar, dvs dina kusiner, din mamma och eventuella andra syskon till din moster som är i livet, ska få ut sitt arv efter att hennes man gått bort, så kallat efterarv. Om det däremot står full äganderätt kommer all egendom gå till din mosters mans egna arvingar efter hans bortgång, och således ärver din mamma och dina kusiner ingenting.Det behöver dock inte uttryckligen stå "fri förfoganderätt" för att efterarv ska bli aktuellt. Om det på annat sätt uttryckts att arvet efter din moster ska gå tillbaka till hennes egna arvingar så har din mamma och dina kusiner rätt till efterarv. En vanlig formulering är t.ex. "efter bådas vår bortgång ska egendomen fördelas mellan våra respektive arvingar". Du bör således undersöka hur testamentet är formulerat för att få reda på svaret. Om det på något sätt uttrycks att mosterns egna arvingar ska ärva efter hennes mans bortgång så blir så fallet. Om inte så föreligger ingen efterarvsrätt för din mamma och dina kusiner.Vänliga hälsningar,

Möjligheten att testamentera bort sina tillgångar

2014-05-24 i Testamente
FRÅGA |Har bara en son som är grav missbrukare sedan många år, han har 4 barn med olika mödrar, jag äger egentligen bara en fastighet som är obelånad, jag vill ge allt eller så mycket som möjligt till mina barnbarn och så lite som möjligt till min missbrukande son. Hur gör jag?
Sanna Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Enligt 2 kap 1§ Ärvdabalken är det din son som ärver efter dig. För att ändra det som stadgas i ärvdabalken och låta någon annan ärva efter dig kan du upprätta ett testamente. Du kan i testamentet uttrycka din vilja att dina barnbarn ska ärva.Trots att du upprättar ett testamente så har din son enligt 7 kap 1§ Ärvdabalken ändå rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av det arv din son skulle fått om du inte skrivit ett testamente. Om din son är din enda arvinge så är hela fastighetens hans om du inte upprättar ett testamente. Du kan du testamentera bort halva fastigheten till dina barnbarn. Ett testamente, måste för att vara giltigt, vara skriftligt. Det måste finnas två vittnet som bevittnar när du skriver under testamentet. Vittnena ska veta om att det är ett testamente som de skriver under. Vittnena hemvist samt deras yrke ska antecknas på testamentet. Tiden för när testamentet undertecknades ska finnas med. Hur ett testamente ska upprättas och vad som ska finnas i det hittar du i 10 kap Ärvdabalken. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 för mer information.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente så kan jag rekommendera att kontakta en jurist.Hoppas att dina frågor har besvarats.Vänligen, 

Syskon till den avlidne har ingen skyddad arvsrätt

2014-05-21 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min gamla faster avled för en tid sedan. Min pappa för 5 år sedan. Kvar i livet finns min andra faster. ( pappas och min nyss avlidna fasters syster). Min faster som nu dog hade inga egna barn. Dock 2 barn som hennes man hade i ett tidigare äktenskap. Denne man är också sedan många år död. Dessa 2 barn är EJ adopterade av min avlidna faster. Nu har jag mina syskon och min faster blivit kallade till "bodelning" hemma hos ett av dessa EJ adopterade barn. Testamente finns visst. Kan min nyss avlidna faster genom testamentet göra min faster som fortfarande är i livet helt arvlös? Ska inte någon opartisk person/er medverka så att allt går rätt till?
Ida Walhagen |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingar har en skyddad arvsrätt genom laglotten, vilken är hälften av arvslotten, se 7 kap. ärvdabalken. Till bröstarvingar räknas den avlidnes avkomlingar, det vill säga barn, barnbarn etcetera, enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. Syskon till den avlidne har däremot ingen skyddad arvsrätt, se angivna lagrum motsatsvis. Syskon har enbart arvsrätt om det efter den avlidne saknas bröstarvingar och den avlidnes föräldrar inte är i livet, enligt 2 kap. 2 § 2 st ärvdabalken, samt inget testamente finns, eller om ett eventuellt testamente inte omfattar hela kvarlåtenskapen. Svaret på din första fråga är således att ett testamente kan göra den avlidnes syster arvlös.Dödsbon företräds vanligtvis av dödsbodelägarna, enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken. På en dödsbodelägares begäran ska rätten utfärda en boutredningsman, enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken. Dödsbodelägare är efterlevande maka/sambo, arvingar och universella testamentstagare. Såvida inte testamentet har vunnit laga kraft, genom att det godkänts av arvingarna eller att det efter att ha delgetts arvingarna inte har klandrats, räknas fastern fortfarande som dödsbodelägare och kan därför begära att en boutredningsman ska utses. (Delgivning och klander av testamente regleras i 14 kap. ärvdabalken. Om fastern önskar klandra testamentet ska hon göra det inom 6 månader från det att hon tog del av testamentet, 14 kap. 5 § ärvdabalken. På vilka grunder ett testamente kan klandras framgår av 13 kap. ärvdabalken. Det kan röra sig om att testamentet inte uppfyller kraven på formalia så som att det ska vara bevittnat, att testatorn inte varit behörig att förordna om kvarlåtenskapen, om testamentet upprättats under påverkan av en psykisk störning eller om testamentet har upprättats under tvång eller svikligt förledande.)Hoppas att detta besvarade dina frågor.Vänligen

Vem ska godkänna testamente?

2014-05-18 i Testamente
FRÅGA |Vilka arvingar ska godkänna ett testamente? En person har både syskon och efterlevande maka kvar i livet vid sin död, och denne har testamenterat allt till en annan. Syskonen ärver ju i vilket fall inget eftersom de inte ingår i första arvsklassen, men måste de ändå godkänna testamentet eller räcker det att frun gör det?
Victoria Nilsson |Hej!För att arvet ska kunna fördelas enligt ett testamente måste det vinna laga kraft. Det gör det antingen genom att delges arvingarna och ingen klandrar det inom 6 månader, eller genom att arvingarna godkänner testamentet, 14:4 ärvabalken (ÄB). Både legala arvingar och legala efterarvingar ingår i kretsen av de som ska delgivas/godkänna testamentet.I ert fall är efterlevande maka legal arvinge, varför hon måste delgivas/godkänna testamentet. Syskonen är legala efterarvingar (se 3:2 ÄB), varför även de ska delges/godkänna testamentet. Detta för att de enligt lag skulle haft rätt till efterarv när efterlevande maka gått bort, och denna rätt försvinner genom testamentet.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,