Fråga huruvida testamentet är giltigt eller ogiltigt

2014-12-28 i Testamente
FRÅGA |Hej, En fadder/morbror till mig som avled för några månader sedan, och han efterlämnade sig ett testamente, som testamentstagarens namn är överstruket med bläckpenna, men man ser testamentstagares namn o födelsenummer och det finns ingen som bevittnat överstrykningen. Är den då giltig? Om den så är kan man då framhäva sin rätt till arvet? (Bröst arvingar finns, men en av dessa mot sätter sig det.)
Ellinor Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I din fråga framgår inte hur testamentet var upprättat eller bevittnat. Det finns nämligen vissa krav för att ett testamente ska vara giltigt, se 10:1 Ärvdabalken. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det testamentet upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testator skriva under testamentshandlingen och vittnena ska därefter styrka handlingen med sina namn. Vittnena får inte vara testamentstagare, under 15 år eller för nära släkt med testator och inte testators gode man, förmyndare eller förvaltare, 10:5 Ärvdabalken. I vissa fall kan formkraven vara av annan form, se bland annat 10:3 Ärvdabalken där man kan avge ett muntligt testamente inför två samtidigt närvarande testamentsvittnen. Även ett skriftligt testamente som är undertecknat av testator är giltigt trots frånvaron av två vittnen men för att ett sådant testamente ska gälla krävs det att testator varit förhindrad av sjukdom eller nödfall att upprätta ett formriktigt testamente. Är formkraven uppfyllda så är även testamentet giltigt och testamentstagaren kan då framhäva sin rätt till arvet även fast testamentstagarens namn är överstruket. Ett testamente blir utan verkan endast om det finns ett nytt formenligt testamente, om testamentet förstörs eller om testator på något annat otvetydigt sätt gjort klart att testamentet inte är ett uttryck för hans yttersta vilja. Det räcker inte med att enbart stryka över testamentstagarens namn, det ska framgå av testamentet att det inte är ett uttryck för testators vilja samt ska två vittnen signera detta, på samma sätt som det har upprättats. Om du får problem skulle jag råda dig att boka tid hos en erfaren jurist. Du kan boka tid hos Familjens Jurist, en av Lawlines sponsorer och som är specialiserade på familjejuridiska frågor av den här arten. Du kan boka direkt på http://lawline.se/boka. Har du några frågor är du välkommen att kontaka mig på:

Testamentering av pengar mellan makar

2014-12-25 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag är nygift och planerar att sätta in 100 000 kronor på ett konto i min frus namn för att hon, om jag går bort först, ska få en tryggare ekonomisk situation. Min fråga är nu: om däremot HON går bort först så skulle jag vilja ärva dessa pengar av henne (hon har flera barn). Hur gör jag då? Kan jag/vi skriva i ett testamente att vi vill ha det så? Blir det i så fall godkänt vid en bodelning? Tack på förhand
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det hela kan ju bero lite på hur er situation ser ut. När någon av två makar avlider, görs ju allra först en bodelning. Pengar räknas generellt som giftorätts om de inte uppfyller något av kraven i 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230#K10) för att vara enskild egendom; här är de giftorättsgods och skall ingå i bodelningen. Om det är så att din frus egendom "slutar på plus" när skulder har dragits bort, kommer du ju dels att redan här kompenseras till en del för de 100000 kr.Om din frus särkullbarn skulle kräva ut sitt arv redan vid hennes död enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637) skulle det förstås leda till att du inte fick någonting alls ifall ni inte hade gemensamma barn (det som tillhörde dem skulle först gå "via dig"). Dock kan ni naturligtvis testamentera. Man kan i princip testamentera bort halva sin egendom.Med beaktande av allt som står ovan rekommenderar jag att ni skriver testamente till förmån för varandra. Din frus särkullbarn kommer fortfarande att ha rätt att begära hälften av vad de skulle ha fått om arvet gick efter lagen, men du har goda chanser att få tillbaka åtminstone en del av pengarna.Alternativt kan du helt enkelt testamentera pengarna till henne istället, men då finns ju motsvarande risk åt andra hållet ifall du har egna barn. Det kanske inte heller är aktuellt om du har skulder, eftersom dessa ju går före.Sammanfattningsvis:Ett testamente som säger att ni skall ärva varandra ger goda chanser att få tillbaka åtminstone delar av beloppet om din fru skulle avlida först. Om hennes egendom är tillräckligt stor (i princip över 200000 kr då skulder har dragits av) kan du få hela beloppet.Hoppas att svaret är till någon hjälp! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Godkännande av testamente

2014-12-22 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min morfars syster har nyligen avlidit. Hon hade inga egna barn. Hon har testamenterat sin kvarlåtenskapen till sin andra brors barn (alltså inte min morfar). Min mamma är inte i livet. Jag har nu fått ett brev om testamentsgodkännande och testamentsdelgivning. I brevet finns även ett intygande om bouppteckningsförrättning. Juristen som handhar testamentet vill att jag skriver under dessa tre dokument och återsänder. Har jag arvsrätt? Om jag inte har arvsrätt varför ska jag skriva under? Kan jag välja att inte skriva under?Tack på förhand för hjälpen.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om inte din morfars syster hade skrivit testamente, så hade du haft arvsrätt enligt 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Paragrafen beskriver arvsrätten för släktingar när det inte finns några bröstarvingar (barn, barnbarn osv.) efter den avlidne. Då är det i första hand arvlåtarens föräldrar som ärver, i andra hand ärver syskon och är även syskonen avlidna ärver syskonbarn. Du är alltså arvinge efter din morfars syster.Eftersom din morfars syster testamenterat sin kvarlåtenskap till sin andra brors barn kommer din del av arvet gå till dem istället. Därför har du rätt att klandra testamentet om du anser att det är ogiltigt (14 kap. 5 § ärvdabalken). En sådan s.k. klandertalan ska väckas i domstol inom sex månader från det datum då du delgavs testamentet.Det som händer om du skriver under dokumenten är att du godkänner dem och på så sätt förlorar din rätt att väcka klandertalan. Vänlig hälsning,

Är formkraven för testamente uppfyllda?

2014-12-21 i Testamente
FRÅGA |Mor, som varit änka sedan 1996, gick bort i september i år. Arvingar är jag och mina 4 syskon, samt en avliden systers tre barn. Inalles åtta arvingar. Vi har nyligen sålt mors hus och behållit en reserv med god marginal på dödsboets konto till uppskattad reavinstskatt, gravsten och oförutsedda utgifter. Det formella slutgiltiga arvskiftet blir i höst, när Skatteverket sagt sitt, om det blir kvarskatt eller pengar tillbaka till dödsboet. Under tiden har vi i fullt samförstånd och i enlighet med arvsordningen med sex systrar, varav en avliden med tre barn, börjat dela upp tillgångarna. Först allt bohag och lösöre i två omgångar och nyligen även dödsboets kontanta medel. Allt hittills till allas belåtenhet. Nu står vi inför en tredje uppdelning av lösöret, nämligen tavlor som min far målat under ett långt liv. Ett drygt trettiotal färdiga, halvfärdiga och påbörjade, samt skisser. Han var ingen "erkänd" konstnär. Tavlorna har ett försumbart marknadsvärde, men däremot ett mycket högt affektionsvärde för oss alla. I bouppteckningen ingick de i lösöret värderat till 14 000kr Vid två tillfällen delade mor ut tavlor, att tas ut efter hennes död. 1994 tre som kompensation för av far utlovade men av olika anledningar ännu ej erhållna tavlor som bröllopspresent. 2004 lät hon oss välja ut "en stor eller två små", även dessa att ta ut efter hennes död. På baksidan av varje tavla satte hon en handskriven lapp. Min lapp på "bröllopstavlan" lyder: "Denna tavla är Evas, i stället för den stora utlovade bröllopstavlan, som far sålde, men som han aldrig hann göra en replik av........." Ort och datum och underskrivet "MOR" Likalydande lappar finns på tavlorna från 2004. Vi bor långt ifrån varandra och mor gjorde ett par missar. Den avlidna systerns gren med tre barn, samt min yngsta syster blev aldrig ombedda att välja "en stor eller två små". En annan syster blev aldrig ombedd att välja en "bröllopstavla" 1996. Detta beslöt vi kompensera i efterhand, med att ge dessa tre förtur att ta ut sina tavlor före den gemensamma uppdelningen av tavlorna, som snart ska bli av, ev med hjälp av en konstvetare. Efter mors dödsdag, tog alla vi systrar utom en hem våra lappade tavlor. Nu vill den avlidna systerns tre barn ändra på detta. De vill inför den kommande uppdelningen inte godkänna uttagen av tavlor efter mors död, trots hennes handskrivna lappar och våra samstämmiga vittnesmål. Ej heller de nuvarande kompensationerna med tre förturer. Uthämtade tavlor ska lämnas tillbaka och förturerna ställas in, enligt dem. De vill inte att vi själva ska hitta på en jämkning av gamla löften och gåvor för snart 50 år sedan ( "bröllopstavlorna"). Ej heller godkänna valen av "en stor och två små" år 2004. De vill att det som ska delas upp ska, enligt arvsreglerna, vara de saker som fanns i boet dagen mormor dog. "Det är dessa ting som ska delas upp, inte tidigare gåvor eller löften." Hade mor skrivit dessa gåvor i ett testamente hade det ju inte varit något problem. Men till skillnad från syskonbarnen uppfattar alla vi systrar även mors väldokumenterade önskemål som bindande. Moraliskt i första hand, men kan vi även hävda det juridiskt?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag förstår din fråga såsom följer;1. Är de lappar som din mor lämnade på tavlorna att jämföra med testamente?2. Om så inte är fallet, kan de ändå ha någon juridisk relevans?1. När det gäller testamente så finns det en rad formkrav som uppställs för att ett dokument ska ses som ett testamente. Bl. a. ska det vara skriftligt, undertecknat av arvlåtaren och bevittnat av minst två personer enligt 10 kap . 1 § ÄB. I detta fall kan de lappar din mor lämnat i vart fall inte kan ses som bevittnade. Därmed uppfylls inte formkraven för testamente och lapparna kan därmed klandras av exempelvis dina syskonbarn. 2. Det finns även något som kallas nödtestamente men inte heller det kan bli aktuellt då lapparna utfärdades 2004 och din mor avled först 2014 då nödtestamente bara är giltigt i som längst tre månader enligt 10 kap 3 § ÄB. Det kan även tänkas att tavlorna är att se som gåvor men då de aldrig blivit fullbordade enligt 1 § gåvolagen ska de inte ses som en gåva utan som om de fortfarande tillhör dödsboet och därför lyda under samma regler för arvskifte som övrig kvarlåtenskap. Jag har därför svårt att se att de lappar din mor lämnat har någon juridisk relevans. Det plan som det kan ha betydelse är, såsom du nämner, det moraliska och detta ska absolut inte underskattas men rent juridiskt saknar dokument av denna typ relevans.Jag hoppas att du därmed fått svar på din fråga.Om det är så att du har några ytterligare frågor eller funderingar kring svaret så är du välkommen att kontakta mig på robert.lindstrom@lawline.seVänligen,

Underrätta dödsbodelägare

2014-12-27 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag skriver i denna stund ett manus till en bok och har en fråga ang testamente. Om en avlägsen bekant till mej från ett annat land har testementerat ett hus till tex mig, på vilket sätt skulle jag få vetskap om detta, och av vem skulle jag troligen få veta detta. Tex av advokat, eller av den avlidnes familj, och hur tex via telefon eller via brev (rekomenderat från advokat) skulle underlätta för mig att veta det troliga mest sannolika förloppet för ett sannolikt manus. Tack.
Anes Sabic |Hej,Tack för din fråga!Det mest naturliga är nog att det är den som har dödsboet i sin vård(i normal fallet är det maken/makan alt. någon nära släkting) som tar kontakt med dödsbodelägarna. I Sverige föreligger även en skyldighet att underrätta alla dödsbodelägare om dödsfallet! I normalfallet sker underrättelse av familjemedlemmar genom telefon alt. brev/email. Jag säga att samma sak nog gäller om det är en jurist som underrättar vederbörande!Med vänlig hälsning, 

Testamente och enskild egendom

2014-12-23 i Testamente
FRÅGA |Hej,Om en far säljer en fastighet till exempelvis sonen. Kan den då som säljer skriva ett testamente om att fastigheten säljs som enskild egendom?Med vänlig hälsning,
Josefin Grönkvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Testamenten är i sig en väldigt speciell avtalsform eftersom det inte får verkan för ens testatorn har avlidit. Generellt kan sägas att det står fritt fram att testamentera till vem man vill och gällande all sin egendom, även om testamentet kan komma att inskränkas av exempelvis bröstarvingar (testatorns barn) som alltid har rätt att få viss kvot av arvet. Det finns dock ett par begränsningar när det gäller vad man kan testamentera bort. Det kan tyckas självklart, men man kan bara testamentera bort sådan egendom som vid dödstillfället är testatorns egna egendom, alltså det som personen har äganderätt till. Om fadern i detta fall skulle sälja egendomen till sin son innan denne avlidit skulle alltså denne inte kunna testamentera bort egendomen. Fadern skulle därför inte heller kunna göra förbehåll om att den ska innehas på visst sätt (enskild egendom) eftersom denne inte har kvar rådigheten att bestämma över egendomen. Om det skulle skrivas in ett sådant förbehåll i testamentet skulle detta bli utan veckan. Är det så att din far önskar att sälja egendom till dig som du ska inneha som enskild egendom skulle jag rekommendera dig att upprätta ett äktenskapsförord med din partner där ni förordnar om att egendomen ska vara din enskilda. Det går även att göra förbehåll om att egendom ska mottas som enskild egendom om din far skulle ge egendomen till dig som gåva. Förbehållet skrivs då in i det gåvobrev som upprättas mellan er. Det är dock viktigt att tänka på att om egendomen skulle överlåtas som gåva kommer detta högst sannolikt att när din far avlider, räknas som förskott på arv för dig. Detta innebär förenklat uttryckt att det värde för egendomen du redan fått som gåva av din far kommer att räknas av på den del du har rätt till som arv vid arvskiftet. Gäller det ex en fastighet som ju har ett högt värde, kan det vara väldigt viktigt att reflektera över vilken överlåtelseform som är att föredra i just ert fall. Behöver ni mer konsultation skulle jag rekommendera er att vända er till en erfaren jurist som kan hjälpa er mer på djupet. Önskar ni att göra det finns en direktlänk här direkt till höger. Hoppas du har fått tillräckliga svar på din fråga!

Sambos testamente

2014-12-22 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi, två sambor, ska skriva var sitt testamente. En del av kvarlåtenskapen vill vi ska gå till den efterlevande av oss. Måste vi göra tillägget "med full äganderätt" eller blir det underförstått? Vi vill slippa trassel med efterarv och att den efterlevande inte ska kunna testamentera till vem hen vill i sin tur när det blir så dags. Vi har inte för avsikt att gifta oss och har aldrig varit gifta, men om efterlevande ärver med fri förfoganderätt gäller ju ändå inskränkningar i rätten att testamentera bort det som ursprungligen kom från partnern. Ge oss ett råd, snälla!
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! Genom att upprätta ett inbördes testamente kan ni som sambos reglera hur er kvarlåtenskap ska fördelas vid någons frånfälle. Som du själv skriver innebär fri förfoganderätt vissa begränsningar av mottagarens möjligheter att använda det testamenterade som denne vill. Full äganderätt innebär däremot att mottagaren fritt kan göra vad denne vill med godset (ex. ge eller testamentera bort det). En begränsning av testatorns (den som testamenterar något) möjligheter är dock laglotten vilket utgör halva arvslotten. Denna del har alltid bröstarvingar rätt till, men om denna del har testamenterats bort måste bröstarvingen klandra testamentet för att få detta. Om detta kan du läsa i ärvdabalken 7 kap 1-3§§Mitt råd till er är därför att klart och tydligt tala om i testamentet vad ni vi ska hända med arvet efter er, vill ni att er sambo ska ärva med full äganderätt bör ni också skriva detta. Ytterligare ett tips jag vill ge är att använda er av vår avtalstjänst när ni ska skriva testamentet. Det är enkelt, bättre än att använda mallar och till fast pris om 1495 kr. Se mer här http://lawline.se/avtal/testamenteLänk till ärvdabalken finns https://lagen.nu/1958:637#K7 Vänligen

Bröstarvinges laglott vid testamente till sambo

2014-12-20 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort för några veckor sedan. Vi är två bröstarvingar. Sedan ett antal år tillbaka hade min pappa en sambo, som är inte våran mamma. I dag har vi fått pappas testamente. I testamentet står det : Om jag avlider före min sambo skall hon med fri förfoganderätt erhålla all min kvarlåtenskap . Det är min önskan att bröstarvinge inte gör gällande sin rätt till laglott, utan väntar helt med att ta arv efter mig till dess att vi båda har avlidit. Det är viktigt , för det fall bröstarvinge kräver att utfå sin laglott, att min sambo på sitt lott erhåller min andel av vår gemensamma bostad samt min bohag i bostaden.På baksidan av testamentet finns 3 alternativ för påskrivning. Alt 1: Jag godkänner. Alt2 jag erkänner att jag har tagit emot en kopia av testamentet. Alt 3 :Jag godkänner , med förbehåll för att jag får ut min laglott. Min fråga. Vilket alternativ jag ska kryssa i, om jag inte godkänner testamentet o vill ta min laglott Undrar oxå om vi har rätt till laglott överhuvudtaget då pappa har skrivit allt på sin sambo. Och hur blir det med arvsrätt . Blir jättetacksam om ni svarar. Tack på förhand
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Till att börja med skall nämnas att det inte går att komma runt laglotten (laglotten är för övrigt 50 % av "arvslotten", det som bröstarvingarna skulle ha fått ut var om kvarlåtenskapen delades lika); det går alltså i princip inte att testamentera bort mer än hälften av sin egendom. Med andra ord har ni bröstarvingar rätt att kräva ut er laglott enligt Ärvdabalken 7 kap. 1-3 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K7).Hade din far och hans sambo varit gifta, hade egendomen först ärvts med fri förfoganderätt enligt lagen. Bröstarvingarna skulle ju då ha fått vänta på att den andre maken avled. Enligt testamentet gäller också, precis som om de hade varit gifta, fri förfoganderätt för all egendom, men på grund av att bröstarvingarna som sagt har rätt till sin laglott (och kan begära jämkning) går det ju att få ut hälften redan nu. Den andra hälften, som din far får testamentera bort, kommer däremot att tillfalla sambon med fri förfoganderätt. Detta innebär dock inte att ni bröstarvingar inte kommer att få ta del av den, utan att ni kommer att få ut en del av sambons egendom då denne dör (i princip den andel som er fars egendom utgör av vad sambon äger när arvet fåtts ut).Sammanfattningsvis ligger beslutet hos er, som är bröstarvingar. Om ni vill ha ut era laglotter redan nu, vilket ni har rätt att kräva, skall ni kryssa för alternativ 3. Om ni har kryssat för alternativ 3, räknas det som att ni har begärt jämkning av testamentet och ni skall då få ut era laglotter nu. Den del av egendomen som inte omfattas av era laglotter har din far rätt att testamentera bort, och i den delen är det, så länge testamentet inte är ogiltigt av någon anledning, så att egendomen först går vidare till sambon men att ni bröstarvingar senare kommer att få ut en andel av dennes egendom.Jag hoppas att svaret var till någon hjälp!Hälsningar,