Laglott och testamente

2017-02-05 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller i vilka fall ett särkullbarn blir efterarvinge i bouppteckningen/arvskiftet.Jag vet att det blir det då basbeloppsregeln kränker dess arv men...Blir han/hon det även om de får ut sin laglott?, och är det i så fall skillnad på om laglotten delats ut genom ett testamentariskt förordnande eller att särkullsbarnet behövt "tvinga" sig till det genom protest mot ex. Testamentet?Har laglotten delats ut så har han/hon väl inget mer att fordra , eller...?VänligenIngemar Leijon ingemar-leijon@telia.com
Marcus Anstrin |Hej, och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Gällande laglott har en bröstarvinge, som endast är barn till den avlidne, rätt till att få ut sin arvslott direkt vid arvsskiftet. Vid det fall att det föreligger ett testamente, som kränker bröstarvingens arvsrätt (dvs. då testamentet innebär att personen inte kan få ut något arv) kommer laglottsregeln aktualiseras. Detta innebär att bröstarvingen har rätt till en halv arvslott. Ärvdabalken 7 kap. 1§. Vid det fall ett testamente inte föreligger, har bröstarvingen (som inte är den efterlevandes bröstarvinge) rätt att få ut sin totala arvslott. Det spelar ingen roll om laglotten utges genom testamente, eller om denne fås genom jämkning eller arvsskifte. Huvudsaken är att personen får ut sin legala rätt till laglotten. Precis som du skriver finns det även ännu en regel att ta i beaktning; basbeloppsregeln, Ärvdabalken 3 kap. 1§. Denna innebär att den efterlevande har rätt till fyra basbelopp (ungefär 165 000 kr) efter bodelning med den avlidna maken. Alltså: det man får efter bodelning ska motsvara fyra basbelopp - får personen ut mindre av bodelningen, tar man av den avlidna upp till den summa och inskränker därmed den avlidnas legala arvingars arvsrätt. Den avlidnas arvingar kommer därefter erhålla en rätt till efterarv motsvarande den kvotdel som den efterlevande fått ta av dem från deras arvsrätt. Efterarvet innebär att arvingarna ska få ut en kvotdel egendomsmassan från den efterlevande, då denne senare avlider. Vid det fall att basbeloppsregeln och laglottsregeln krockar, har basbeloppsregeln företräde. Barnet, som är laglottsberättigad, kommer därefter ha rätt till efterarv!Hoppas att svaret var till din hjälp, ha en fortsatt trevlig dag!

Rätten att klandra testamente

2017-02-04 i Testamente
FRÅGA |Hej,Stämmer det att man kan testamentera bort allt (bostad, finansiella tillgångar,företag etc.) till sin sambo om man inte har några bröstarvingar (barn,barnbarn eller barnbarnsbarn)?Hen blir då universell testamentstagare och andra klassens arvingarna (mina föräldrar och syskon) får då inget och inte har rätt att väcka klandran?MvhMika
Marcus Anstrin |Hej!Om ett testamente är upprättat i laga form enligt formkraven som finns (bl.a. giltiga vittnen) stämmer det att man kan testamentera bort all sin egendom. Ett testamente inskränker den legala arvsrätten (som finns p.g.a. släktskap). Precis som du påstår, så tillkommer rätten att klandra och inskränka ett testamente endast till bröstarvingar, dvs. testatorns barn. Dessa kan då få ut sin laglott, vilket innebär en halv arvslott, innan det att testamentet träder i kraft. Det finns ingen sådan rätt för syskon, föräldrar eller annat släktskap. Testamentet kommer därför att verkställas i fallet. Beroende på vad som är föreskrivet i testamentet kan det sekundusuccession eventuellt aktualiseras. Detta innebär att ett testamente är föreskrivet med ett förbehåll, att vid testamentestagarens död, så ska egendomen gå vidare till en annan person/testamentestagare. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig helg!

Formulering i testamente - särkullbarn avstå laglott

2017-02-03 i Testamente
FRÅGA |Vi vill ge ett tydligt frågeexempel: Vi är gifta och har två särkullebarn var. Låt oss säga att tillgången är 2 miljoner. En av oss avlider, vad händer då med dessa pengar och vad händer efter bägges bortgång. Vi har inbördes testamente där vi ärver varandra. Vad händer med laglott resp. arvslott i denna fråga?I testamentet önskar vi att barnen inte tar ut sin laglott innan bägge avlider.
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline. Särkullbarn har alltid rätt att få sin laglott (hälften av det legala arvet) direkt ärvdabalken 7 kap. 3 §. Det kräver dock att de jämkar testamentet, vilket innebär att ni givetvis kan önska att barnen inte ska kräva laglotten direkt. Det går inte att svara på exakt vad som sker när den efterlevande maken avlider, eftersom det beror på hur ni har formulerat ert testamente och huruvida särkullbarnen kräver sin laglott direkt. Det verkar som att ni vill att särkullbarnen till den först avlidne föräldern enbart ska få ut sin laglott i slutändan, vilket innebär att den efterlevande makens barn får resten (om ni inte stadgat annat). Ni kan i annat fall t.ex. stadga att alla barn ska ta lika del i kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken eller att den efterlevande maken ärvt egendomen med fri förfoganderätt, om det är det ni önskar. Att någon ärver med fri förfoganderätt (istället för full äganderätt) innebär att arvtagaren får använda egendomen hur som helst, men inte ge eller testamentera bort den. I detta fall skulle det även innebära att den först avlidne makens barn får ta del av hela sitt legala arv. När det kommer till upprättande av testamenten rekommenderar jag alltid att ta hjälp av en jurist så att formuleringarna verkligen innebär det ni önskar, eftersom det lätt kan bli fel. Våra jurister på Lawline finns alltid till förfogande och kontaktas här. Med vänlig hälsning,

Skydd genom testamente

2017-02-01 i Testamente
FRÅGA |Har ett barn sen tidigare. Hur ska jag göra för att skydda min fru om jag skulle avlida. Kan jag skriva över allt till min fru? Hur går man då till väga i så fall.Med vänlig hälsning, Leif
Marcus Anstrin |Hej och välkommen till Lawline!Vid ett dödsfall av en av makarna ska bodelning göras där makarna får varsin del av det gemensamma giftorättsgodset som huvudregel. Då en make går bort ärver i regel den efterlevande maken före gemensamma barn. Detta gäller dock inte före särkullbarn. För det fall att du skulle avlida kommer ditt barn kunna kräva ut sin arvslott direkt efter bodelning som huvudregel enligt Ärvdabalkens 3 kap. 1§, denna motsvarar, hälften vid bodelningen samt eventuell enskild egendom (egendom som undantagits p.g.a. äktenskapsförord eller gåvor med förbehåll om enskild egendom). Det enklaste sättet att skydda din fru är genom att testamentera din egendom till henne. Din fru kommer, oavsett hur du gör, inte vara skyddad till 100% då barn erhåller ett s.k. laglottsskydd (Ärvdabalken 7 kap. 1§), vilket innebär att barnet ska oinskränkt få hälften av sin arvslott. Detta innebär är berättigad till hälften av det värde som kommer från bodelning samt enskild egendom. Vid det fall att du ger frun en gåva kommer detta troligtvis anses vara ett testamente, då avsikten med gåvan klart framgår att bröstarvingen inte ska få något (Ärvdabalken 7 kap. 4§). Då träder det förstärkta laglottsskyddet in. På så vis kan särkullbarnet ingripa och begära ut sin laglott likt ovan. Sammanfattningvis är det största skyddet du kan göra för din fru att testamentera bort all din egendom till henne. Testamentet kan fortfarande gå igenom om särkullbarnet inte påkallar jämkning inom sex månader, eller medger att testamentet ska få rättskraft. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!

Testamentesförordnande

2017-02-05 i Testamente
FRÅGA |Det är vår allra högsta önskan att all kvarlåtenskap skall tillfalla Carl och hans avkommor i en delning efter huvudtalet.Jag och min bror är avkommor,inga andra finns,Summan det gäller är 1,5 miljBehöver hjälp med att tolka detta!
Marcus Anstrin |Hej och välkommen till Lawline!Är fallet att ett testamente har blivit upprättat i laga form, med ett förordnande som du påstår gäller följande:Testamentet inskränker den legala arvsordningen. Testamentesförordnandet gäller därför före den legala arvsordningen. Detta har dock ett undantag om det finns några bröstarvingar (barn) till den som testamenterat - dessa kommer att kunna begära ut en laglott (vilket är en halv arvslott) innan dess att testamentet aktualiseras. Om inga bröstarvingar finns, kommer testamentesförordnandet att gälla. I ett testamente kan man även föreskriva om sekundusuccession, vilket innebär att när den första arvstagaren går bort, ska egendomen gå vidare till någon annan, i fallet Carls avkommor. Då det inte tydligt framgår av din fråga, kan man även tolka det som föreskrivs, att Carl och hans avkommor ska ärva lika mycket, dvs. 500 000 kr vardera. Det framgår inte heller om Carl är i livet, om det inte är så, träder hans avkommor in i hans ställe, och får därför 750 000 kr vardera.Ovanstående är beroende på att det handlar om ett giltigt testamente. Om det inte handlar om ett testamente, kan en önskan likt detta eventuellt inte gälla - utan arvlåtarens (dem som har gått bort) arvingar kommet träda in och ärva istället. Eventuellt kan det anses vara ett holografiskt testamente, men för detta krävs att önskan är skriftlig, undertecknad, samt personen har befunnit sig i en omedelbar livsfara.Hoppas att mitt svar hjälpte dig någorlunda. Ha en fortsatt trevlig dag!

Testamente till syskon

2017-02-04 i Testamente
FRÅGA |Min fars halvsyster har gått bort.Hon hade en helbror och två halvsyskon (samma far).Den avlidna har skrivit ett testamente där hon testamenterar allt till sin bror respektive hans båda barn.Är detta korrekt?
Marcus Anstrin |Hej och välkommen till Lawline!Är det så att ett testamente har upprättats i laga form, inskränker detta den legala arvsrätten, dvs. arvsrätten som finns p.g.a. släktskap. Rätten att jämka eller inskränka ett testamente gäller endast för bröstarvingar, dvs. testatorns (den som testamenterar) barn. Dessa kan då få ut sin laglott, vilket innebär en halv arvslott, innan det att testamentet träder i kraft. Det finns ingen sådan rätt för syskon, föräldrar eller annat släktskap. Testamentet kommer därför att verkställas i fallet. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig helg!

Formulering i testamente

2017-02-01 i Testamente
FRÅGA |Jag och min sambo har inbördes testamente och samboavtal. Han har barn sedan tidigare, jag har inte några och vi har inga gemensamma. Alltså skall väl hans barn ha ut sin laglott vid hans död (om han dör före mig). Men jag tycker att formuleringen i nuvarande testamentet är lite otydlig. Det står så här:"Det är min förhoppning att mina barn .......... , väljer att avstå från att kräva sitt arv tills ... har avlidit.Skulle så icke vara fallet, dvs mina barn kräver sin laglott omedelbart, skall hon ha rätt att utge skifteslikvid och därigenom lösa ut min andel av bostadsrätten och mitt lösöre utom det som förtecknats under § ... "Jag tycker att formuleringen bör vara starkare och tydligare, något i stil med "Jag vill att mina barn får ut sin arvslott, förutom lagstadgad laglott, först efter (mitt namn) bortgång.Min fråga är om dessa båda skrivningar är lika starka i juridisk mening eller om vi ska skriva om denna paragraf.
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tanken med nuvarande formulering är, sannolikt, att du ska överta all din sambos egendom om han avlider först och att egendomen sedermera tillfaller barnen när även du har avlidit. Din sambos särkullsbarn har dock alltid rätt att få ut sin laglott (1/2 det legala arvet) direkt enligt ärvdabalken 7 kap. 3 §. Det kräver dock att barnen påkallar jämkning av testamentet, om de inte gör det kommer allt kvarlåtenskap att tillfalla dig när du har avlidit. Genom formuleringen tas barnens rätt upp, men arvlåtaren önskar att barnen ska vänta tills styvföräldern avlider innan de kräver sin rätt. Det är viktigt att formuleringen reglerar att barnen ska få egendomen när båda har dött, om det är tanken, annars har de ingen arvsrätt alls när du avlider. Så som det senare exemplet är formulerat, torde det innebära att barnen under alla omständigheter får ut sin laglott direkt och sedan, vid din död, hela sitt legala arv. Det går aldrig att avtala bort ett barns laglott, utan arvlåtaren kan enbart önska att ens barn inte ska kräva sin laglott. Din fråga kan således inte helt besvaras, då det beror på vad er önskan är, men i svaret anges vad som sannolikt sker vid användande av respektive formulering. När det kommer till upprättande av testamenten rekommenderar jag alltid att ta hjälp av en jurist så att formuleringarna verkligen innebär det ni önskar, eftersom det lätt kan bli fel. Våra jurister på Lawline finns alltid till förfogande och kontaktas här.Med vänlig hälsning,

Arvsfördelning då ett testamente har resp. inte har upprättats

2017-02-01 i Testamente
FRÅGA |gift par med två barn och äktenskapsförord. vem ärva om den ena av föräldrar dör? kan den ena förälder testamentera till vem han vill?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du har upprättat ett testamenteGenom ett testamente kan du testamentera din kvarlåtenskap till vem/vilka du vill. Undantag för detta är dock att testamentet inte får kränka barnens laglott. Enligt Ärvdabalken (ÄB) 7:1 (här) har bröstarvingar (d.v.s. dina barn) rätt till hälften av den arvslott som hade tillkommit dem efter en arvsfördelning enligt lag. Denna andel utgör barnens laglott. Du kan därmed inte upprätta ett testamente som ger barnet rätt till mindre än vad dess laglott är värd.Enligt ÄB 2:1 (här) ärver den avlidnes avkomlingar först. Dessa får rätt till lika lott, vilket framkommer av paragrafens andra stycke. Låt säga att du har en kvarlåtenskap värd 100 000 kr. Barnen har då rätt till en arvslott på 500 000 var och därmed en laglott på 250 000 kr. Det innebär att du i detta fall har rätt att fritt testamentera bort 500 000 kr av din kvarlåtenskap till vem/vilka du vill.Ett testamente kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst här.Då du inte har upprättat ett testamenteDå inget testamente föreligger gäller istället den legala arvsordningen. Som ovan anfört ärver bröstarvingar först med rätt till lika lott. Eftersom du har två barn kommer varje barn därmed att ha rätt till 1/2 av din kvarlåtenskap.Era två gemensamma barn kommer dock inte att få ta ut sitt arv förrän den andra föräldern har avlidit. Enligt ÄB 3:1 (här) tillfaller den avlidne makens kvarlåtenskap den efterlevande maken vid dennes död. Med andra ord får den efterlevande föräldern rätt barnens arv med s.k. fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att föräldern i princip får förfoga över egendomen hur hen vill, förutom att testamentera bort den.Vid din makes död kommer barnen sedan att ha rätt till en kvotdel av dennes arv som utgör deras efterarv från dig. Efterarvsrätten motsvarar den andel som den efterlevande makens arv utgjorde i relation till dennes totala förmögenhet vid första makens död. Följande formel beräknar kvoten:Kvot = makes arv / (makes arv + egendom efter bodelning)Makes arv- Makes arv med fri förfoganderätt från dödsfall 1 - hur mycket ärvde efterlevande make?Egendom efter bodelning (egendomsförhållandena vid dödsfall 1)- Bodelningslotten från bodelningen- Den efterlevande makens enskilda egendom- Personliga rättigheter__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänlig hälsning,