Inbördes testamente - fri förfoganderätt

2013-08-02 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min far har efter min mors bortgång (de var äkta makar) skrivit ett tilläggstestamente till deras inbördes testamente. I det har han ändrat fördelningen till oss syskon, deras två bröstarvingar, till min nackdel. Enligt det inbördes testamentet ska den efterlevande maken "sitta i orubbat bo". Betyder det att far har haft fri äganderätt och kan ändra på det som de tidigare skrivit tillsammans? Far har nu avlidit. Kan jag klandra ett tilläggstestamente? Tacksam för svar.
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga.Ett inbördes testamente brukar beskrivas som ett testamente som två makar gör gemensamt, ofta för att se till att den efterlevande maken får förfoga över den avlidne makens egendom till sin egen död. Begreppet orubbat bo syftar just till denna situation. Behovet av sådana inbördes testamenten minskade dock kraftigt när nuvarande regler om efterlevande makes arv infördes, idag ärver t.ex. den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att ärva med fri förfoganderätt innebär en rätt för den efterlevande maken att förfoga fritt över alla hemmets tillgångar t.ex. köpa, sälja, förbruka egendom etc. Bröstarvingarna får sedan ärva det som är kvar när den efterlevande dör (genom efterarv). Förfoganderätten för den efterlevande maken är dock inte att jämställa med en absolut äganderätt i den meningen att den efterlevande maken normalt inte får förfoga över arvet, (halva boet) genom att testamentera bort det. Detta medför att den fria förfoganderätten inte ger din far rätt att testamentera bort arvet efter din mor. (3 kap. 2§ st. 1 ÄB)Ett inbördes testamente utgör i realiteten två testamenten som är skrivna på ett papper. Var och en av makarna är alltså berättigad att återkalla eller ändra sitt eget testamente. Din far har rätt att bestämma hur den andel han förordnar över ska fördelas inom arvslagens ramar, men inte över den avlidne makens andel. Efterarvet som består i den andel av din fars egendom som utgörs av arv efter din mor ska alltså fördelas enligt det ursprungliga testamentet. Tilläggstestamentet rör egendom som din far inte ärvt av din mor. Denna del kan din far testamentera som han själv önskar så länge testamentet respekterar reglerna om laglotten som garanterar bröstarvingar hälften av sin lagliga arvslott. (7 kap 1§ ÄB)Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637) för ÄBHoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din frågaMVH/ Veronica Eriksson  

Testamente och efterlevande makes rätt att ta del av kvarlåtenskapen

2013-07-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! Om en person har skrivit ett testamente där personens, ej biologiska barn ska ärva allt, om personen sedan gifter sig vem kommer att få ärva? Frun eller personen som står i testamentet? Det finns inga biologiska barn med i bilden. Tack på förhand!
Evelina Lund |Hej, och tack för din fråga! Frågor som rör arv och testamenten regleras i ärvdabalken. Av ärvdabalkens kap. 3 1 § framgår att om arvlåtaren var gift så har den efterlevande maken alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker. Efterlevande make har rätt att få egendom till så stort värde att det motsvarar gällande prisbasbelopp multiplicerat med fyra. Prisbasbeloppet för 2013 är 44 500 kronor, vilket innebär att efterlevande make har rätt att erhålla 178 000 kronor ur kvarlåtenskapen. Om ett testamente testamenterar all egendom till ett icke biologiskt barn blir detta utan verkan i den mån som detta inkräktar på den rätt som den efterlevande maken har till 178 000 kronor. Det innebär att den efterlevande maken alltid har rätt till sina, i det här fallet, 178 000 kronor men i övrigt kan arvlåtaren testamentera sin egendom till vem som helst. För att sammanfatta din fråga kan sägas att det är personen som står i testamentet som ärver från den avlidne men efterlevande maken har alltid rätt att få gällande prisbasbelopp multiplicerat med fyra. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar,

Klandra testamentet eller upprätta arvsavtal som avviker från testatorns vilja

2013-07-20 i Testamente
FRÅGA |Har en fråga om testamente och dess möjligheter till förlikning. En släkting till mig har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap till en universell testamentstagare och gjort sin syster arvslös. Personen ifråga har inga barn och var inte gift utan systern är enda kvarstående släkting och arvtagerska, dock som sagt ingen laglott att få ut om jag förstått rätt i ärvdabalken. Släktingen hade diagnostiserad psykisk sjukdom sedan lång tid tillbaka (Schizofreni) och klandran av testamente kan föreligga utifrån psykiskt tillstånd. Om man nu skulle klandra via tingsrätt och hävda att personen inte var vid sina sinnes fulla bruk då testamentet skrevs, finns det någon chans att man kan finna en förlikning med den universella testamentstagaren eller är det juridiskt omöjligt som exempel att dela 50/50 innan det går till rättegångsförhandling? Vilka andra alternativ kan finnas förutom att klanda hela testamentet? Mycket tacksam för svar.
Joel Sandin Persson |Hej, det finns två möjligheter som jag ser det. Antingen så klandrar man testamentet hos tingsrätten eller så upprättar man ett arvsskifte med testamentstagaren om att kvarlåtenskapen fördelas annorlunda än enligt testamentet.Skall man väcka talan i tingsrätt och sålunda klandra testamentet måste det göras inom 6 månader från då arvingen tog del av testamentet. Talan anses väckt när stämningsansökan inkommit till tingsrätten. Om man nu väcker talan i tingsrätt finns det både för- och nackdelar. Fördelen är att man kan få testamentet ogiltigförklarat och sålunda erhålla hela kvarlåtenskapen. Man kan också förlikas i tingsrätten och få den förlikningen stadsfäst vilket innebär att testamentstagaren inte senare kan väcka en ny talan om samma sak vid ett senare tillfälle. Nackdelen är att det är dyrt att processa i tingsrätten. Om ni förlikas står var part för sina rättegångskostnader som huvudregel och annars är det den förlorande parten som betalar även motpartens kostnader.Det man även kan göra är att, förutsatt att man är överens med testamentstagaren, helt enkelt åsidosätta testamentet och dela lika på kvarlåtenskapen. Lagens regler om fördelning av arv är nämligen s.k. dispositiva vilket innebär att de kan åsidosättas om parterna är överens om det. Detta är det enda alternativet till att klandra testamentet i tingsrätten.Om arvingen väljer att väcka talan mot testamentstagaren skall man ha i åtanke att testamentet inte är ogiltigt enbart för att testatorn led av en psykiskt störning. Det krävs att arvingen kan bevisa att den psykiska störningen påverkade testamentets innehåll. Sålunda räcker det inte att enbart bevisa att testatorn var psykiskt sjuk.Har ni ytterligare funderingar är ni alltid välkommen att ställa en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Skyddande av gemensamt konto

2013-06-30 i Testamente
FRÅGA |Vi har ett gemensamt sparkonto och vill genom testamente försäkra att den av oss efterlevande make/maka får hela tillgången. Vi har inga gemensamma barn men båda har barn ifrån tidigare äktenskap. Hur kan vi säkerställa detta? Gåvobrev eller via testamente?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Det bästa sättet att säkerställa att ni får ut tillgångarna från varandra är att skriva ett testamente. Ett gåvobrev är en gåva som utges nu och inte i framtiden, och eftersom syftet är att ni ska få ut tillgångar från varandra ifall den ena av er dör skulle jag rekommendera att skriva ett testamente. Notera dock att era barn har rätt att få ut sina laglotter från sina biologiska föräldrar, dvs hälften av sin arvslott. Testamenten har stränga formkrav. Ni kan läsa mer om dem i ärvdabalkens kapitel 9, 10 och 11. Länk till ärvdabalken finns https://lagen.nu/1958:637.Med vänlig hälsning,

Dödsbodelägare godkänner ej testamente

2013-07-31 i Testamente
FRÅGA |Hej Lawline Vad händer om en arvsberättigad dödsbodelägare, som enligt ett testamente inte får ärva en avliden släkting, inte godkänner släktingens testamentet? Detta inte pga formfel utan av känslomässiga skäl.
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om dödsbodelägaren inte har godkänt testamentet så har det inte vunnit laga kraft och arvet kan således inte skiftas än.Dödsbodelägaren har 6 månader på sig att klandra testamentet, räknat från delgivningsdatumet. Om dödsbodelägaren inte klandrar testamentet inom denna tidsfrist så vinner det automatiskt laga kraft. Detta gäller oavsett om dödsbodelägaren vägrar godkänna p.g.a. formfel eller - som i detta fall - p.g.a. känslomässiga skäl.En annan sak är att dödsbodelägaren troligtvis inte kommer att få bifall för sin eventuella talan, eftersom formkraven i ditt fall är uppfyllda. Dödsbodelägaren kan dock "skjuta upp" arvsskiftet med stöd av ärvdabalken 14 kap. 4 §. Jag hoppas att detta har besvarat din fråga. Vänliga hälsningar, 

Tillägg till testamente

2013-07-30 i Testamente
FRÅGA |Jag är nygift. Tidigare när vi var sambo skrev vi ett testamente då vi köpte en fastighet, vi har inga gemensamma barn, bara särkullbarn båda två. Nu när vi har gift oss, undrar jag om man måste skriva om testamentet? Texten börjar så här: Undertecknade som sammanlever utan att ha ingått äktenskap... Kan man själv bara skriva om det? Om jag skulle vilja lägga till att vissa saker som jag ärvt av mina föräldrar ska min dotter ärva, är det då bara att skriva till det i testamenten? Vi äger gemensamt fastigheten men har även skrivit varsitt skuldebrev till varandra på halva summan av fastigheten. Innebär det att när en av oss går bort, räknas skuldebrevet av från tillgångarna?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Ni behöver inte skriva om testamentet, däremot måste ni göra ett tillägg som uppfyller samma formkrav som ett testamente, enligt reglerna i kapitel 10 i ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K10). Rubricera handlingen "tillägg till testamente", se till att ha två närvarande vittnen som bevittnar era underskrifter (det behöver inte vara samma vittnen som bevittnade ert testamente). I tillägget kan ni sedan klargöra att ni numera är gifta, samt att du kan tillägga att din dotter ärver viss bestämd egendom av dina föräldrar. Vad gäller skuldebrevet kommer det att upptas i skulder respektive tillgångar (beroende på vem som är gäldenär och vem som är borgenär), så länge det inte är er enskilda egendom.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Legat avseende penningbelopp

2013-07-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag behöver råd om hur vi som sambos skriver ett avtal om att jag vid husköp lägger 100 000:- kontant insats + 15000 :- till värmepump. Vid ev. separation / annan oförutsedd händelse tex. dödsfall, skulle jag vilja vara garanterad att få dessa pengar tillbaka. Huset kommer att stå på min sambo av olika skäl. Tackar på förhand för ev. svar :) Mvh/ Marquerite
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor.I den här situationen behövs ett avtal och ett testamente. Vad gäller avtalet skall det reglera just det faktum att du skall lägga 100.000 vid husköpet och 15.000 kronor till värmepumpen. Eftersom att ni är sambos så ärver ni inte varandra enligt ärvdabalken. Detta innebär att din sambo måste skriva ett testamente där han ger dig ett visst penningbelopp. Detta kallas för legat. Detta innebär att du inte har någon del i kvarlåtenskapen efter din sambo utan endast får en viss egendom eller ett penningbelopp. 

Hur man säkerställer att svärsonen inte ärver

2013-06-30 i Testamente
FRÅGA |Hej. Vår dotter ska gifta sig med en man som har 4 barn. De har inga gemensamma barn. Och vår dotter har inga egna barn. Vi äger en fastighet som vi vill att bara vår dotter och vår son och barnbarn ärver. 1. Om vår dotter dör före sin man ärver då vår svärson 50% av fastigheten när vi är döda? 2. Om han ärver 50% och dör ärver då hans 4 barn hans 50% av fastigheten? Vi vill undvika att hans barn överhuvudtaget ärver någonting från oss. Hur gör man?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Det jag skulle säga är ert bästa alternativ är att testamentera fastigheten till era barnbarn och att i testamentet förbehålla en nyttjanderätt till deras föräldrar (era barn). På så sätt säkerställer ni att er dotters framtida barn får ta del av fastighetsarvet utan att er blivande svärson och hans barn har möjlighet att göra anspråk på arvet. Vill ni inte att er svärson och hans barn ska ärva någonting alls kan ni välja att skriva ett testamente där era barnbarn får ärva all er egendom, med en förbehållen nyttjanderätt för deras föräldrar. Testamenten följer strika formkrav som ni kan läsa mer om i ärvdabalkens kapitel 9, 10 och 11. För att se till att allting går helt rätt till skulle jag rekommendera er att ta kontakt med en verksam jurist.Ärvabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K9Lycka till,