Testamentes inverkan på syskons rätt till arv

2016-10-06 i Testamente
FRÅGA |Jag vet inte om jag skrev frågan så att den kommer fram till er.Här en gång till: Gäller bouppteckning. Makar är gifta och det finns testamente. Inga barn men ett syskon (som är dement)men gift och syskonbarn. Hur sker arvsgången? Ärver hu alltid? Kan denna regel ifrågasättas? Hur förhåller man sig?Hälsningar Ursula
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Arv regleras i ärvdabalken (ÄB) (1958:637) se här.Bröstarvingar är de enda som har en laglott, dvs. en lagstadgad rätt att ärva hälften av en förälders kvarlåtenskap enligt 7 kap. 1 § ÄB. Andra arvingar som faller under andra och tredje arvsklassen kan göras göras arvlösa genom testamente. Första arvsklassen utgörs av bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB. Om inga arvingar ur första arvsklassen lever träder arvingar från den andra arvsklassen in, vilka är föräldrar till arvlåtaren enligt 2 kap. 2 § ÄB. Genom istadarätten kan även föräldrarnas avkomlingar (arvlåtarens syskon) och deras avkomlingar (arvlåtarens syskonbarn) ärva, även dessa faller under andra arvsklassen. Om ingen arvinge lever från andra arvsklassen träder tredje arvsklassen, dessa är far- och morföräldrar till arvlåtaren samt deras avkomlingar, dvs. farbröder, morbröder eller liknande enligt 2 kap. 3 § ÄB.Vem som avses med "hu" i frågan är oklart men vad som går att konstatera är att bröstarvingar är de enda arvingarna som alltid ärver. Arvsreglerna i ärvdabalken kan ifrågasättas men aldrig bortses vid arvskifte eftersom ärvdabalken är lag. Intressenter till en arvlåtares egendom ska respektera ärvdabalkens lagar och icke desto mindre arvlåtarens testamente eftersom testationsfriheten är en lagstadgad rätt som funnits sedan stormaktstiden.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Äktenskapsförord och testamenten kan upprättas parallellt då äktenskapsförord och testamenten reglerar olika saker

2016-10-05 i Testamente
FRÅGA |Äktenskapsförord !1 - Gäller det endast vid äktenskapets upphörande ?2 - Således kan man parallellt skriva ett inbördes testamente, där vid den enes bortgång den totala kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande ?3 - Dock med hänsyn tagen till den ene partens barn och deras laglott ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Ett äktenskapsförord kan endast användas för att göra egendom till enskild egendom (egendomen ska inte ingå i en eventuell framtida bodelning mellan makarna) eller för att göra egendom till giftorättsgods (egendomen ska ingå i en eventuell framtida bodelning mellan makarna), se 7 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord kan med andra ord inte användas för att reglera vad som ska göras med arvet efter makarna. För att reglera vad som händer med arvet efter makarna krävs att respektive makar upprättar testamenten, se 9 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Mot denna bakgrund är det därför ingenting som stoppar dig från att parallellt med äktenskapsförordet skriva ett sådant testamente som du lyfter fram i din fråga. Testamenten och äktenskapsförord reglerar nämligen olika saker och tar därför inte ut varandra.Med vänlig hälsning

Särkullsbarnens rätt till arv

2016-10-05 i Testamente
FRÅGA |Hej, min man och jag har ett gemensamt barn. Min man har två barn sedan tidigare äktenskap och jag har ett. Vi har skrivit ett testamente att vi önskar att alla barn väntar på arvet tills vi båda är borta. Eftersom min man har mycket dålig kontakt med sina äldsta barn, är jag nästan säker på att de inte kommer att respektera vår önskan. Är det något mer vi bör göra för att kunna sitta kvar i orubbat bo?Mvh Lena Mander Lindström
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det kan alltid vara lite klurigt när det kommer till sådana här situationer. Som ni säkert redan är medvetna om är huvudregeln att gemensamma barn inom ett äktenskap ärver först när båda föräldrarna har gått bort, alltså att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken enligt 3 kap 1 § ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Fortsätter man läsa i paragrafen kommer man fram till att det gäller andra regler för s.k. särkullsbarn, dvs. icke gemensamma barn. Det är nämligen så att särkullsbarn har rätt att få ut sin arvslott vid sin förälders bortgång, vilket då minskar omfattningen på den kvarlåtenskap som tillfaller maken. I ert fall har din man 3 barn varav 2 är särkullsbarn, när hans kvarlåtenskap ska fördelas kommer således varje barn få 1/3 av kvarlåtenskapen. Eftersom du är mor till ett av barnen kommer dennes del att tillfalla dig enligt 3 kap 1 § ÄB, utöver detta kommer du ha hälften av ert giftorättsgods samt din eventuella enskilda egendom. Särkullsbarnen kan också välja att avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken och då ärver de sedan på samma sätt som en gemensam bröstarvinge, dvs. först efter att båda makarna har gått bort, https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1. I ert fall har det skrivits ett testamente vilket kan få en del effekter på hur arvet fördelas, detta under förutsättning att det uppfyller formkraven för ett giltigt testamente, https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1. Det framgår inte riktigt av din fråga men min tolkning är att er vilja är att barnen ska få ärva hela sin arvslott men att ni vill att de väntar till båda ers bortgång. Förhoppningsvis respekterar barnen detta men i det fall de väljer att inte göra det så har de rätt att begära sin laglott, dvs halva arvslotten https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. Detta görs genom en jämkning av testamentet och då får de ut sin laglott som kommer att vara 1/6 av din makes kvarlåtenskap. Tyvärr är detta något som inte går att komma ifrån varken med testamente eller på annat sätt, en bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott oavsett vad arvlåtaren har skrivit i sitt testamente. Det krävs som jag nämnde dock ett aktivt agerande för att få ut sin laglott, nämligen att bröstarvingen måste begära jämkning av testamentet, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Något som går att göra är eventuellt att skriva ett äktenskapsförord där ni fördelar tillgångarna som enskild egendom. När en gift person avlider görs nämligen först en bodelning och i en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1. För att sedan räkna ut makens del av boet drar man av skulderna från dennes andel av giftorättsgodset och det som återstår läggs då ihop och delas lika mellan makarna https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1. Till giftorättsgods räknas inte enskild egendom https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1, och egendom kan göras till enskild egendom genom äktenskapsförord https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1. Om ni exempelvis genom ett äktenskapsförord registrerar all egendom som din enskilda egendom kommer det inte finnas något giftorättsgods att dela upp och således inte heller något för din makes arvingar att ärva. Eftersom min tolkning av din fråga är att ni ändå vill att barnen ska få ärva, är då alternativet att du skriver ett testamente över din ”enskilda egendom” och på så vis ser till att de får ut sin del av arvet. Allt detta är givetvis ganska långsökt, mycket komplicerat och medför dessutom stora risker. Om istället du är den som skulle avlida först kan ju det resultera i att ditt särkullsbarn ärver en betydligt större del än vad den skulle gjort under nuvarande förhållanden vilket kan upplevas orättvist. Det kan också behöva påminnas om att det äktenskapsförordet såklart gäller även vid en eventuell skilsmässa, något som starkt talar emot att denna lösning används. Om ni ändå skulle överväga en sådan lösning rekommenderar jag att ni tar kontakt med en familjerättsjurist som besitter kunskap inom området. Sammanfattningsvis, det finns inget annat sätt att uttrycka sin vilja om hur ens egendom ska fördelas än genom testamente. Det finns dock många sätt att formulera sig på i ett testamente och det kan vara bra att se över detta med en jurist för att undvika felformuleringar/tolkningar. Särkullsbarn har rätt till sin arvslott när dennes förälder avlider men på grund av ert testamente har denna rätt inskränkts. De har nu bara rätt till sin laglott som motsvarar hälften av arvslotten, man kan se det som att de tvingas avstå hälften av sin arvslott till förmån för efterlevande make. Laglotten kan man däremot aldrig testamentera bort men för att få ut laglotten krävs att särkullsbarnet begär jämkning av ert testamente. Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till, Med vänliga hälsningar,

Att skriva testamente åt någon annan och om den allmänna arvsordningen

2016-10-04 i Testamente
FRÅGA |Min föregående fråga blev missuppfattad. Jag har en svår sjukdom kommer att avlida,har en dotter som lider av svår psykisk sjukdom enda släktting hon har är morbröder. Hon kommer att ärva mig. Men frågan min är kan jag som mamma skriva ett testamente och få det godkänd som gäller hennes kvarlåtenskap efter hennes död? Eller är det hennes morbröder som enligt lag har rätt till hennes kvarlåtenskap om dom är vid liv?
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Om vi börjar med första frågan så är det personligt att skriva ett testamente och den som är över 18 år eller i vissa fall över 16 år får upprätta ett testamente, detta står i första paragrafen i ärvdabalkens nionde kapitel, se https://lagen.nu/1958:637#K9P1S1. Detta betyder att ingen annan får skriva ett testamente åt någon och därför kan du inte kunna skriva ett testamente om din dotters kvarlåtenskap och få detta godkänt. Det enda du kan reglera i testamente är gällande den kvarlåtenskap som din dotter ärver dig, alltså det som gäller ditt eget arv. Det du kan göra då är att bestämma att denna egendom är enskild vilket betyder att den inte ska ingå i någon eventuell bodelning. Detta reglerar dock inte vad som händer med din dotters kvarlåtenskap när hon dör och det betyder även att du inte kan reglera detta i ett testamente. Gällande andra frågan så avgör vem som ärver din dotter vem som är vid livet när hon avlider. Om hennes morbröder är de närmsta arvingar som lever kommer dessa ärva enligt tredje paragrafens andra stycke i andra kapitlet i ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K2P3S2. Däremot är morbröderna sist i arvsordningen, innan dem kommer barn, syskon, halvsyskon, barn till syskon, föräldrar och morföräldrar och farföräldrar till den avlidne vilket framkommer av andra kapitlet i ärvdabalken. Finns ingen av dessa vid livet när din dotter avlider så kommer som sagt morbröderna att ärva. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Att förordna över särkullbarns rätt att avstå sitt arv

2016-10-05 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min sambos far gick bort förra året. Min sambos pappa hade gift om sig med en kvinna och pappan har två barn. När bouppdelningen skedde så hade pappan skrivit i testamentet att han önskade att sina barn skulle avstå sin laglott så att änkan inte skulle behöva sälja huset för att klara sig. I testamentet stod de att om änkan igår ett samboförhållande så ska pappans barn få sitt arv. Nu ska änkan ingå ett nytt samboförhållande, har pappans barn rätt till sitt arv nu?
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Om vi börjar med själva rätten till arv så skulle pappans barn att räknas som särkullbarn. Detta betyder att pappans fru inte var deras biologiska mamma. När det gäller särkullbarn finns det särskilda regleringar för arv. Enligt 1 § 3 kapitlet ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1, så ärver make/maka först om den som avlider är gift. I samma paragraf kan man utläsa att detta inte gäller så kallade särkullbarn, som pappans barn som sagt är i detta fall. För särkullbarn gäller istället att de har rätt att få ut hela sin laglott direkt. De kan dock avstå detta arv vilket betyder att den efterlevande maken/makan får arvet så länge. Alltså kan pappans barn avstå sitt arv så att pappans fru får det så länge. Dock är detta en rätt som barnen har och om det kan inte pappan och hans fru bestämma i ett testamente. Testamentet kan då anses vara ogiltigt enligt 1 § 13 kap ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1, då pappan förordnar över något som han inte har behörighet att förordna över. Testamentet kan dock anses vara giltigt om pappans barn godkänner testamentet. Detta för oss över till nästa del vilket är själva testamentet. Enligt 4 § 14 kapitlet i ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K14P4S1, så ska arvingar få ta del av testamentet och godkänna det. Om någon arvinge anser att testamentet är ogiltigt så måste hen klandra testamentet inom sex månader från det att hen delgavs testamentet. Om arvinge inte klandrar testamentet under denna tid så förlorar hen rätten att göra det och testamentet anses vara godkänt. Även detta regleras i ärvdabalkens 14:e kapitel och då i 5 §, se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1,. Alltså så kommer det troligtvis anses att pappans barn har godkänt att avstå sitt arv och få det senare om de godkänner testamentet. Har de gjort detta så bör 1 § 11 kapitlet i ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K11P1S1, gälla och då ska testamentet ges den tolkning som överensstämmer med testatorns vilja. Det här bör i detta fall betyda att pappans (testatorns) vilja är att barnen ska få ut sin laglott nu när hans fru blir sambo. Skulle barnen inte ha godkänt testamentet så kan testamentet anses som ogiltigt på grund av att pappan förordnar över något som han egentligen inte har behörighet att förordna över som redogörs för ovan. Även i denna situation så bör barnen ha rätt att få ut sin laglott nu eftersom testamentet är ogiltigt och de är särkullbarn vilket som sagt betyder att de har rätt att få ut laglotten direkt. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Att hindra syskons arvsrätt genom testamente till sambo

2016-10-05 i Testamente
FRÅGA |Jag lever i ett samboförhållande utan barn. Vi har skrivit testamente där jag vill att min sambo ärver alla mina tillgångar efter min död. Har mina syskon arvsrätt trots att vi har testamente?Kan jag i så fall ge bort mina tillgångar medan jag lever för att undgå att syskonen ärver?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det beror på huruvida du har testamenterat dina tillgångar med full äganderätt eller fri förfoganderätt till din sambo. Den stora skillnaden mellan de två ligger i att full äganderätt innebär att dina syskon inte får någon rätt till efterarv medan dina syskon, om du testamenterar med fri förfoganderätt, har rätt till det din sambo har ärvt av dig vid din sambos död (efterarv). Man kan säga att det får ärva dina tillgångar av din sambo.Du borde alltså införa ett villkor i testamentet att din sambo ska ärva allt efter dig med full äganderätt, om du vill undvika att dina syskon ska ärva något efter dig. Syskon har, till skillnad från barn, inte rätt till laglott och kan därmed göras arvlösa. Du kan med andra ord hindra att dina syskon ska ärva något efter dig. Ifall din sambo skulle gå bort före du finns naturligtvis möjligheten för dig att ge bort dina tillgångar. Men det borde alltså inte vara nödvändigt då ett testamente räcker.Hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Fråga om verkningar av äktenskapsförord

2016-10-04 i Testamente
FRÅGA |Jag har skrivit testamente enligt regler 2015, allt till min enda barn som enskild egendom. Jag gifte mig juni 2016. Vi har äktenskapsförord som är registrerat i samband med när vi gift oss. Min man har 5 vuxna barn, jag har ett.Måste jag skriva om mitt testamente så att min son ska ärva mig efter min dö eller räcker mitt testamente som jag har skrivit?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!När någon av två makar går bort ska en bodelning göras mellan makarna. Det som i denna bodelning tilldelas den avlidne maken utgör arvet efter den avlidne maken, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Det faktum att du och din make ingått ett äktenskapsförord medför inte att det testamente du skrivit blir ogiltigt. Din son kommer med andra ord fortfarande att såsom enskild egendom ärva allt som ingår i ditt dödsbo varför du inte behöver skriva ett nytt testamente. Då du nu gift dig måste dock en bodelning genomföras mellan dig och din make för att det ska gå att fastställa hur stort arvet efter dig är. Det som tillfaller dig i denna bodelning samt eventuell enskild egendom som du äger utgör arvet efter dig varmed det är detta arv som din son kommer att ärva såsom sin enskilda egendom. Det som i bodelningen mellan dig och din make tillfaller din make kommer dock att tillhöra din make varefter dessa tillgångar kommer att ärvas av dennes barn.Med vänlig hälsning

Begränsningar i testamentstagares arv

2016-10-04 i Testamente
FRÅGA |Hej,Min svärfar som är frånskild har skrivit testamente. I testamentet står att bara hans tre barn får ta del av hans arv och makarna till barnen får inte ta del av arvet! Det står också ifall någon av barnen är döda vid hans bortgång så får barnbarnen ärva i stället för det avlidna barnet. Så långt tycker jag egentligen inget konstigt så går det till utan att skriva testamente eller hur?!Min frun har varit emot att han tar bort mig som arvtagare, men jag ärver överhuvudtaget inte efter honom eller har jag fel?Om min fru ärver efter honom och om vi inte har skrivit något äktenskasförord så har jag väll rätt till de pengarna precis som alla andra förmågenhet/pengar vi har tillsammans. Jag och min fru har gemensam ekonomi och har aldrig pratat om att ha egna pengar trots att jag har alltid tjänat dubbel så mycket.Min fråga är om det råder något speciellt regel när han skrivit detta testamentet?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB) (1958:637) se här, och regler kring enskild egendom i äktenskap återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) (1987:230) se här.Makar till bröstarvingar tillhör ingen arvsklass och är således inte arvsberättigade enligt reglerna i 2 kap. ÄB om släktingars arvsrätt. Eftersom hon är bröstarvinge till hennes far så är hon närmsta arvstagare enligt 2 kap. 1 § första stycket ÄB och innehar alltid en laglottsrätt enligt 7 kap. 1 § ÄB till minst hälften av sin fars kvarlåtenskap. Detta arv ska fördelas lika mellan andra eventuella bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § andra stycket ÄB och eftersom hennes far inte är gift ärver Din fru och hennes syskon allt. Hon ärver såsom du säger ändå. Du har alltså ingen rätt till arv efter Din frus far enligt ÄB. Du hade hittills rätt i det mesta av Dina antaganden.Varför testamentera kvarlåtenskapen till ens barn om de ändå kommer ärva allt?När äktenskap upplöses ska bodelning ske där makarnas egendom fördelas mellan dem enligt 9 kap. 1 § första stycket ÄktB. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Egendom som inte är enskild är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Egendom som make ärvt och som enligt arvlåtarens testamente ska vara mottagarens enskilda, är enskild egendom enligt 7 kap. 2 § första stycket 3 p. ÄktB. Ett testamente som följer med villkor att "makarna inte får ta del av arvet" torde innebära att den egendom hon ärver efter sin far ej kommer utgöra giftorättsgods och därmed inte ingå i en bodelning med Dig i framtiden om en sådan skulle vara aktuell.I det vägledande fallet NJA 1992 s. 773 där HD menade att medel som utgör enskild egendom och tillförts ett bankkonto med medel som utgjort giftorättsgods ska anses vara beblandat och ha tappat sin karaktär av enskild egendom. Det krävs därför att hon håller medlen från arvet separerade för att arvet inte ska bli giftorättsgods. Att testamentet innehåller en begränsning för Dig att ta del av arvet innebär endast att egendomen inte ska ingå i en framtida bodelning med Dig och att Du inte får ärva den egendomen från henne. Hon kan däremot som huvudregel göra vad hon vill med egendomen. Så det är inga konstigheter härvid förutom att den testamenterade egendomen inte ska vara en del av en framtida bodelning eftersom det inte är giftorättsgods, om inte egendomen beblandas i ett gemensamt bankkonto som ni fortlöpande använder på ett sätt som medför att det inte längre kan avskiljas från giftorättsgodset.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh