Sambos föräldrar som testamentsvittnen

2016-05-31 i Testamente
FRÅGA |Kan testamentstagares sambos föräldrar vara testamentsvittnen? -
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente finns i Ärvdabalken ÄB.För att upprätta ett testamente krävs att testatorn (alltså den som testamenterar bort något) uppfyller kraven i 9 kap. ÄB. Vidare krävs att vissa formkrav är uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt (regleras i 10 kap. ÄB). Ett krav är att testamentet ska upprättas skriftligt med två vittnen 10:1 ÄB. Vilka som får vara vittnen anges i 10:4 ÄB. Det får inte röra sig om en person som är "testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon". Vissa släktband får alltså inte föreligga mellan den som testamenterar bort något och den som är vittne. Det är inte heller tillåtet att det finns vissa släktband mellan den som ska ta emot något genom testamentet, den så kallade testamentstagaren, och vittnet. "Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne." Detta framgår av 10:4 2 stycket ÄB. En sambo får inte bevittna testamentet, inte heller en svärfar eller svärmor till testamentstagaren kan bevittna testamentet. Endast äktenskap och registrerade partnerskap kan grunda svågerlag, alltså inte det förhållandet att man är sambos. Detta verkar dock inte ha prövats av högre instans och det är därför inte fullständigt fastställt att detta skulle bli utfallet.Det torde således vara möjligt att testamentstagarens sambos föräldrar är vittnen. Finns det möjlighet att välja andra vittnen (till exempel grannar) så är det ett bättre alternativ, detta med tanke på att tolkningen av begreppet svågerlag inte har prövats i högre instans. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Begränsningar i testamentsrätten

2016-05-29 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag är sambo och ska upprätta ett testamente där jag anger att all min kvarlåtenskap ska tillfalla min sambo. Det finns inga barn.Min mamma lever, min syster är avliden. Jag har ett syskonbarn efter min syster. Har mamma eller syskonbarnet någon laglig rätt till mitt arv, eller faller det bort genom mitt testamente?En fråga till:Min mamma vill att jag ska ärva all hennes kvarlåtenskap. Kan hon genom ett testamente utesluta sitt barnbarn (mitt syskonbarn) från arv, eller hur stor del har han laglig rätt till?Tack.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Med ett testamente kan du själv välja fördelningen av ditt arv. Du kan i princip fördela arvet som du vill. Dock finns två viktiga undantag som du måste ta hänsyn till. Det första rör barnens rätt till laglott (hälften av arvet) och det andra gäller efterlevande makes (ej sambos) rätt till egendom motsvarande fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). I ditt fall saknas både barn och make, varför du inte har några egentliga hinder mot att testamentera dina tillgångar till vem du vill. Varken din mamma eller ditt syskonbarn kan utkräva någon del av ditt arv. Vad beträffar din andra fråga, kommer begränsningen om barnets laglott ifråga. Din mamma kan testamentera bort hälften av sina tillgångar, utan att detta kränker bröstarvingarnas laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Av denna hälft, äger du rätten till hälften och ditt syskon till hälften. Ni har alltså båda rätt till 25 % av det totala arvet. Nu berättar du att din syster är avliden. I sådant fall ska hennes laglott tillfalla hennes barn, det vill säga ditt syskonbarn. Om ett barn till en förälder inte längre är i livet ärver dennes barn (2 kap. 1 §). Denna rätt kallas för istadarätt. Din mamma kan sålunda testamentera bort hälften av arvet, men inte helt utesluta barnbarnet. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Testamente och barnens laglott samt efterarv

2016-05-26 i Testamente
FRÅGA |Vi är särbo med två barn vardera sen tidigare. Tänker köpa hus och bli sambo. Om vi skriver inbördes testamente, vad händer då med mina barn om jag skulle avlida? Jag har alltid trott att särkullbarn automatiskt får ut sin arvs/laglott men har förstått att de ska påkalla jämkning för att få ut sin laglott när det finns testamente? Om inte detta görs, brinner då arvet inne, eller skjuts det på framtiden? Dvs om barnen inte påkallar jämkning, får min sambo då behålla hela kvarlåtenskapen med full förfoganderätt så länge han lever? Vad händer i så fall när båda är borta? Min särbo har ingen kontakt med sina barn och vill inte att de ska få något efter honom medan jag vill att mina barn ska ha det de har rätt att få ut utan att för den skull min sambo ska behöva lämna hus och hem för att lösa ut dem.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först vill jag bara inleda med att jag kallar din särbo för sambo i svaret, eftersom jag uppfattar att ni kommer att vara sambos när testamentet blir aktuellt och du använder båda begreppen i din fråga. Det blir dessutom lättare att läsa än om jag skiftar mellan att använda särbo eller sambo om vartannat.För att dina barn ska få ut sin laglott direkt krävs det att de jämkar testamentet i enlighet med 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Det här ska göras inom 6 månader från att dina barn tog del av testamentet enligt 14 kap. ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K14). Om ni i testamentet formulerar att sambon ska tilldelas kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt kan han förfoga över kvarlåtenskapen hur han vill men inte testamentera bort den. Vill ni istället att han ska få full äganderätt kan han testamentera bort kvarlåtenskapen. Barnens rätt till laglott är absolut och sambon kan inte få barnens laglott med full äganderätt utan de kan fortfarande jämka testamentet och få sin laglott.I det fall sambon ärver med fri förfoganderätt har barnen rätt till efterarv när han avlider. Efterarvet beräknas i andelar, till exempel om hälften av sambons egendom består av arvet som tilldelades genom testamentet har barnen rätt till hälften av sambons kvarlåtenskap när han dör, som sedan delas lika mellan dina barn. Arvet dina barn får kan alltså minska eller öka beroende på hur han hanterar sin egendom.Jag vill även påpeka att sambons barn har rätt till arv från sin pappa oavsett om han vill eller inte. Den del som blir kvar sedan dina barn tilldelats sitt efterarv (om det blir aktuellt) kommer att tilldelas sambons barn. I det fall han utformar ett testamente har hans barn ändå rätt till sin laglott.Sammanfattningsvis så ja barnen behöver jämka testamentet för att få sin laglott. Om din sambo tilldelas kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt har barnen rätt till efterarv när sambon dör oavsett om de har krävt ut sin laglott eller inte. Full äganderätt genom testamentet utesluter dock efterarv. Huruvida dina barn har rätt till efterarv är alltså beroende av hur ni formulerar testamentet.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Hur "skyddar" jag sommarstugan vid min bortgång?

2016-05-22 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag och min fru har en sommarstuga som vi äger till hälften var.Jag har två barn sedan ett tidigare äktenskap och min fru har två barn sedan ett tidigare äktenskap.Hur gör man lättast om jag vill att stugan ska tillfalla min fru vid min eventuella bortgång. Dvs, att mina tidigare barn inte kan göra anspråk på den?Med vänlig hälsningJ
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Bestämmelserna som din fråga handlar om finns i Ärvdabalken (ÄB).Det enda du kan göra för att ”skydda” sommarstugan på så sätt att sommarstugan ska tillfalla din fru vid din bortgång, är att skriva ett testamente där det framgår att din del av stugan skall tillfalla din fru vid din bortgång. Om det inte finns ett testamente kommer de ”vanliga” arvsreglerna gälla vilket inte garanterar att din fru får behålla sommarstugan. Om de vanliga arvsreglerna gäller har särkullsbarn (barn från tidigare äktenskap) rätt att kräva sin arvslott direkt, se 3:1 ÄB. Det är inte svårt att skriva ett testamente men det är vissa formkrav som måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt. Formkraven framgår av 10:1 ÄB. Testamentet skall vara skriftligt och skall upprättas och undertecknas av testatorn (dvs. du) i närvaro av två stycken ojäviga vittnen samtidigt. Vittnena skall också underteckna testamentet. Vittnena måste veta att de bevittnar upprättandet av ett testamente, men de måste inte nödvändigtvis veta innehållet i testamentet. Att testamentet är ogiltigt om formkraven inte är uppfyllda framgår av 13:1 ÄB.Det enda du behöver ha i åtanke är att dina barn (s.k. ”bröstarvingar”) alltid har rätt att få ut sin laglott, detta framgår av 7:1 ÄB och 7:3 ÄB. Denna regel förhindrar att man gör sina barn arvlösa. Laglotten är lika med hälften av arvslotten. (Eftersom du skriver att du har två barn är vardera barns arvslott ½ av din kvarlåtenskap. Vardera av dina barns laglott är alltså ¼ av din kvarlåtenskap.) Om du endast vill att testamentet skall omfatta sommarstugan, och resten av dina tillgångar skall fördelas enligt vanliga arvsregler, måste du jämföra värdet av din del av sommarstugan med resten av alla dina tillgångar. Din del av sommarstugan får inte vara värd mer än 50 % av alla dina sammanlagda tillgångar – i sådana fall ”inkräktar” den på dina barns laglotter och då skyddas inte sommarstugan ens av ett testamente eftersom barnen då kan "påkalla jämkning" av testamentet. Om du däremot har så pass mycket tillgångar att värdet av din del av sommarstugan understiger 50 % av alla dina tillgångar har du möjlighet att testamentera bort sommarstugan till din fru så att hon garanterat får behålla den. Du kan skriva ett testamente på egen hand, i så fall kan ni med fördel köpa en färdig avtalsmall för testamente här – den är bara att fylla i. Det är då även möjligt att få telefonrådgivning i samband med att ni fyller i testamentet. Om du är osäker kan du också kontakta en jurist. Du kan boka tid med en jurist här. Observera att din fru också måste skriva ett testamente med detta innehåll om ni vill att det omvända skall gälla ifall hon avlider först. Eftersom hon också har två barn från tidigare äktenskap gäller samma regler som ovan beskrivits. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Testamente då inte hela kvarlåtenskapen testementerats

2016-05-31 i Testamente
FRÅGA |Om ett testamente har 2 testamentstagare den ena ska ha sin arvslott och den andre sin lag lott hur hanterar man den sista 25 procenten?
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente hittas i Ärvdabalken (ÄB).En person har rätt att testamentera bort hela eller en del av sin egendom om denne uppfyller kraven i 9 kap. ÄB. Vidare krävs att formkraven i 10 kap. ÄB är uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt. Om testator (personen som testamenterat bort sin egendom) i testamentet skriver att testamentstagare 1 ska få ut sin arvslott och testamentstagare 2 ska få ut sin laglott innebär det att resterande 25 % av kvarlåtenskapen (den förmögenhet som finns i dödsboet) ska delas ut genom den legala arvsordningen.Den legala arvsordningen är det den naturliga ordning som följer om man inte har upprättat ett testamente, regler om detta finns i 2 kap. ÄB. Vem som ärver enligt den legala arvsordningen beror på vilka släktband som finns. I första hand ska de 25 % gå till bröstarvingarna (barn eller barnbarn om barnen är avlidna) 2:1 ÄB. Om testamentstagare 1 och 2 är bröstarvingar ska således kvarlåtenskapen delas lika mellan dem. Att testamentstagare 1 redan fått ut sin arvslott och testamentstagare 2 bara sin arvslott spelar således ingen roll eftersom anledningen till detta är att testatorn velat det.Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Vilka krav ställs för ett testamente ska anses vara giltigt?

2016-05-26 i Testamente
FRÅGA |Kan en person som bevittnar ett testamente och en person som bekräftar att formkraven för att kunna upprätta ett testamente är uppfyllda vara en och samma person?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I 10:1 ÄB (ärvdabalken) anges formkraven för att ett testamente ska anses vara giltigt. Där stadgas att ett testamente är giltigt om- testamentet är skriftligt,- bevittnat av två vid testatorns underskrift samtidigt närvarande vittnen som skriver under med sina namn och som är medvetna om att det är ett testamente de bevittnar (de behöver dock inte veta vad testamentet har för lydelse) och - undertecknat av testatorn. Således är det inte nödvändigt att en person bekräftar att formkraven är uppfyllda, utan det väsentliga är att de tre ovan anförda punkterna är uppfyllda. Om ett testamente följer formkraven blir det automatiskt giltigt, oavsett om någon bekräftar formkraven eller inte. Om du önskar upprätta ett testamente och känner att ovan anförda svar inte är tillräckligt, eller i framtiden önskar upprätta ett testamente, kan jag rekommendera dig att använda vår prisvärda tjänst som snabbt hjälper dig att upprätta ett korrekt testamente. Länken till tjänsten finner du här: http://lawline.se/avtal/testamenteJag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Vänliga Hälsningar,

Begränsningar i möjligheten att testamentera

2016-05-25 i Testamente
FRÅGA |Jag skall upprätta ett testamente. Kan jag testamentera en del av kvarlåtenskapen till en förening. Hur stor del i så fall?Har 4 barn som ärver till lika delar.
Erica Leufstedt |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalk (1958:637), ÄB, och jag tänkte jag skulle redogöra generellt för möjligheterna och begränsningarna som finns för ett testamente. Genom att upprätta ett testamente frångår du den legala arvsordningen och styr själv hur du vill fördela din kvarlåtenskap. Det finns inga regler som hindrar dig från att testamentera till en förening, och som huvudregel får du fritt disponera över kvarlåtenskapen och testamentera hur stor summa som du önskar till föreningen. Ärvdabalken sätter däremot upp vissa begränsande regler om hur stor del av din kvarlåtenskap som måste tillfalla bland annat make och bröstarvingar. Du kan inte testamentera bort dina bröstarvingars laglott. Laglotten motsvarar hälften av deras arvslott, och motsvarar då i ditt fall 1/8 av din kvarlåtenskap. Dina barn måste enligt 7 kap 3§ påkalla jämkning av testamentet för att ha rätt att få ut sin laglott. Enligt 3 kap 1§ ÄB har en efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som vid tidpunkten för dödsfallet gäller enligt socialförsäkringsbalken. Ordningen för utdelning av ett testamente blir således följande; 1. Basbeloppsregeln - En efterlevande make har i första hand rätt att få ut denna del ur kvarlåtenskapen efter den avlidne. 2. Bröstarvingarnas laglott – Denna rätt ska tillgodoses i andra steget men måste av arvingarna begäras såsom jämkning av testamentet. 3. Testamentstagarna - Så stor del du önskar att föreningen ska erhålla kan du utan begränsning testamentera dit. 4. Om något blir över – Väljer du att inte testamentera allt överskott till föreningen fördelas resterande enligt den lagliga arvsordningen enligt ÄB. En sista begränsning i din möjlighet att testamentera är egendom som du innehar med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär just detta, att du får disponera pengarna under din livstid men inte testamentera bort. Sådan egendom kan man t.ex. ha erhållit om man har särkullbarn som eftergett sin arvsrätt från sin avlidne förälder till dig. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan en make testamentera bort sin egendom till en släkting?

2016-05-21 i Testamente
FRÅGA |Gift utan att någon av makarna har barn, Kan den ena partern testamentera sin del till någon släkting om hen dör före den andra partnern. Kortfattat, kan hen testamentera bort sin del genom att skriva ett testamente som ska gälla vid hens död?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tänkte först kort redogöra för vad som sker när en make avlider eftersom det är viktigt för att förstå svaret. När en make avlider sker en bodelning. I bodelningen ingår giftorättsgods. Giftorättsgods är den egendom som makarna har och som inte är enskild egendom. Enskild egendom kan man ordna genom äktenskapsförord och då är den egendomen bara den ena makens egendom. I bodelningen delas giftorättsgodset lika mellan makarna. Den avlidne maken får en kvarlåtenskap (vilket är den egendom som ärvs) som utgörs av dels giftorättsgodset i bodelningen och även eventuell enskild egendom. Reglerna kring bodelning hittar du i 9-11 kap. i äktenskapsbalken.Huvudregeln vid en makes bortgång är att efterlevande make ärver den avlidne makens kvarlåtenskap, 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Den efterlevande maken har dock inte en absolut rätt att tilldelas den avlidne makens kvarlåtenskap. Om den avlidne maken har testamenterat bort sin kvarlåtenskap till någon annan släkting gäller testamentet eftersom man ska följa testators vilja, 11 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K11P1S1). Värt att poängtera är att den efterlevande maken är garanterad att totalt ha egendom upp till fyra prisbasbelopp som gällde vid dödsfallet, det följer av 3 kap. 1 § andra stycket i ärvdabalken. Prisbasbeloppet är i år 44 300 SEK. Den efterlevande maken har alltså, om maken dog i år, rätt till egendom till ett värde av 177 200 SEK. Det här betyder att om den efterlevande maken efter bodelningen inte har egendom som motsvarar 177 200 SEK eller mer har hen rätt att få egendom från den avlidne makens kvarlåtenskap. Resterande del tilldelas dock den släkting som maken har testamenterat till.Sammanfattningsvis är alltså det korta svaret att ja, en make kan testamentera bort sin del (kvarlåtenskapen som utgörs av giftorättsgods och enskild egendom) till en släkting. Dock är den efterlevande maken garanterad att ha egendom upp till fyra prisbasbelopp och om hen inte har det efter bodelningen tilldelas hen egendom ur den avlidne makens kvarlåtenskap så att det täcker prisbasbeloppsregeln.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,