Hembudsklausul i testamente angående samägd fastighet

2014-10-03 i Testamente
FRÅGA |Jag har ärvt via testamente 1/5 av en fastighet. I testamentet skrev man att värdet vid ev försäljning av någon så gäller tax.värdet. Jag önskar trots det lösa in/sälja min del nu och undrar då om jag bara helt enkelt kan skriva ett brev till de andra fyra ägarna detta och att dom måste lösa/köpa ut mig? Hur lång tid har dom på sig? Finns det någon lagstiftning avs detta? Med vänlig hälsning/
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Som jag tolkar informationen i din fråga så innehåller testamentet en s.k. hembudsklausul, som innebär att om någon av er fem delägare vill sälja sin andel, så ska övriga delägare ha "förtur" att få köpa den andelen, och att priset då ska fastställas utefter taxeringsvärdet. Nu vill du sälja din del. Du kan inte tvinga de andra delägarna att köpa din del, men enligt testators vilja i testamentet ska du först erbjuda dem att köpa din andel till taxeringsvärdet. För att göra det räcker det att du skriver ett brev till dem och förklarar att du vill sälja och undrar om de är intresserade. Skulle de inte vara intresserade kan du inte tvinga dem att köpa din del. Däremot finns det i Samäganderättslagen regleringar om hur man kan gå tillväga om en delägare vill sälja men inte de andra. Som huvudregel måste alla delägare vara överens för att det ska gå att sälja, renovera eller liknande (2 §). Men om en vill sälja men inte får de andra delägarna med sig finns i 6 § en möjlighet att vända sig till domstol för att få till stånd en försäljning mot de andras vilja. Enbart om de kan visa på synnerliga skäl kan de andra ägarna skjuta upp försäljningen. De kan däremot kräva att rätten sätter ett lägsta pris som fastigheten får säljas för (9 §). Om rätten medger försäljning så säljs hela fastigheten, inte bara din del, på offentlig auktion. Sedan delar ni på pengarna utefter er ägarandel (dvs i ert fall delas det på fem). Observera att Samäganderättslagens 6 § bara gäller om inget annat avtalats mellan er eller om det inte står något i testamentet som begränsar möjligheten att använda sig av den. Dessutom går testamentets hembudsklausul före Samäganderättslagen, så du är skyldig att erbjuda de övriga förköpsrätt till i testamentet angivet pris.Så  börja med att meddela de fyra övriga delägarna att du vill sälja, och hör om de vill köpa ut dig. Vill de inte det kan du ev (om inget i avtal etc hindrar det) använda dig av tvångsförsäljning enligt Samäganderättslagen. Du kan dock inte tvinga någon av delägarna att köpa enligt hembudsklausulen.Lycka till!Vänligen, 

Enskild egendom via testamente samt istadarätt vid testamenttagares död

2014-10-01 i Testamente
FRÅGA |hej har en fråga, i ett testamente står det skrivet så här: vad respektive arvinge ärver efter oss skall vara dennes enskilda egendom även vad som kommer i egendoms ställe samt avkastning därav.vad menas med detta? min far och hans syster är testaments mottagare och nu är endast systern levande kvar, kan ovan text göra oss bröstarvingar arvslösa?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Vad som är enskild egendom har främst betydelse vid en bodelning i samband med äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller när sambos separerar. Om man är gift så står det i Äktenskapsbalken att giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 §). Giftorättsgods är förenklat det makarna ska dela på vid skilsmässan. När man skiljer sig så, fortfarande förenklat, slås det respektive person äger vid skilsmässan ihop, och sen delas det på två. Undantaget är enskild egendom som man inte behöver dela med sig av och som inte räknas med i ihopslagningen. Är man sambo är det enbart den gemensamma bostaden och bohaget som slås ihop och delas på (se Sambolagen).Något kan vara enskild egendom för att man avtalat om det i äktenskapsförord, att man fått något i gåva med villkoret att det ska vara enskild egendom eller som i ditt exempel att man via testamente fått arv som testator angivit ska vara enskild egendom, dessutom är det som "trätt istället" för enskild egendom även det enskild egendom (ÄktB 7 kap. 2§ och SamboL 4 §). Det som står i testamentstexten du citerar innebär samma sak som är reglerat i Äktenskapsbalken och Sambolagen, att det som träder istället för enskild egendom ska anses vara enskild egendom. Om ett hus är enskild egendom, så när man säljer huset får man ju pengar för det, då träder pengarna i husets ställe, och pengarna är enskild egendom. Köper man sedan en bil för pengarna, träder bilen i pengarnas ställe och bilen är enskild egendom osv. I det citerade har även avkastningen angetts som enskild egendom, det är ett förstärkt skydd gentemot ÄktB då avkastning av enskild egendom som huvudregel blir giftorättsgods om inget annat föreskrivits i äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente (ÄktB 7 kap. 2 §). Det den som skrivit testamentet åsyftat och sett till är alltså att arvet ska vara enskild egendom, allt som träder i arvets ställe och all avkastning ska vara enskild egendom. Det innebär att allt som härrör från arvet som huvudregel är skyddat som enskild egendom och att den som fått arvet ensamt kan bestämma över det, och är skyddad mot att i normalfallet behöva "dela med sig" av det vid en skilsmässa eller separation.  Du undrar om skrivningen innebär att systern får allt och ni som bröstarvingar efter er far blir arvslösa utefter testamentet. Svaret är nej, skrivningen i sig har enbart den betydelsen att arvet blir enskild egendom såsom beskrivet ovan. Däremot kan jag utefter informationen i din fråga inte svara på om ni bröstarvingar till din pappa ärver i hans ställe. Om testator inte skrivit något om vad som ska hända om er far är död, så kan testamentet inte verkställas utefter skrivningen, och man måste då tolka testamentet enligt Ärvdabalken (ÄB) 11 kap. 1 §. För just sådana här fall finns en presumtionsregel, en hjälpregel, i 11 kap. 6 § som säger att om testamentstagare avlidit innan arvsskiftet så får dennes arvingar träda i hans ställe OM arvingen har rätt att ärva efter testator enligt vanliga arvsregler. I ditt fall så framgår det inte vem testator (den som skrivit testamentet) är och därför kan jag inte svara på om ni har sk istadarätt (rätt att ta arvet i er pappas ställe). Om det t ex skulle vara t ex din farmor/farfar/mormor/morfar som skrivit testamentet så ärver ni i er pappas ställe (ÄB 2 kap. 1 §). Men om testator t ex är din pappas granne, då ärver ni inte er pappas del om det inte är särskilt uttryckt i testamentet.Vänligen, 

Ändring av testamente eller tillägg till testamente?

2014-09-30 i Testamente
FRÅGA |Min man och jag skrev ett testamente för ett år sedan med hjälp av juristerna. Testamentets innehåll är fortfarande vår vilja förutom en mening. Det står att vår vilja är att juristfirman ska sköta bouppteckningen efter vår död. Vi vill att den meningen ska tas bort eftersom våra efterlevande själva ska få bestämma detta. Måste hela testamentet skrivas om eller kan vi skriva en bevittnad bilaga där det klart framgår vår vilja när det gäller just denna fråga? Naturligtvis skriver vi i så fall att testamentet för övrigt är vår vilja.
Johan Olsson |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Bestämmelserna om testamente återfinns i Ärvdabalkens 9-16 kapitel, där 10 kapitlet handlar om upprättande och återkallelse av testamente. Där framgår det i 10:6 (se https://lagen.nu/1958:637#K10P6S1) att om någon, antingen i samband med en återkallelse av ett förordnande eller annars, vill göra ett tillägg i sitt testamente så gäller vad som för testamente är stadgat. Betydelsen av detta är att för tillägg i testamentet så gäller precis samma formkrav som för upprättande av ett helt nytt testamente enligt 10:1 ÄB. Dessa formkrav är som bekant att testamentet ska upprättas skriftligen, i närvaro av två vittnen som ska underteckna testamentet. Det kan tyckas att dessa regler om tillägg i ett redan befintligt testamente är onödigt stränga, med de finns till av en god anledning, nämligen att förhindra att obehöriga tillägg sker till testamentet. Som svar på er fråga, så har ni alltså främst två alternativ. Antingen väljer ni att förstöra det gamla testamentet och skriva ett nytt med samma innebörd och formuleringar, förutom önskan om att juristfirman ska sköta bouppteckningen som ni nu ersätter med er önskan om att de efterlevande själva ska få bestämma detta. Det andra alternativet är att ni formulerar ett tilläggsdokument till det gamla testamentet där ni klart och tydligt uttrycker att just det som sägs i det gamla testamentet om juristfirman inte längre gäller och att de efterlevande själva ska få välja i enlighet med tillägget till testamentet. Observera alltså att oavsett vilken av dessa två metoder som ni väljer att använda er av så måste det nya testamentet/tillägget till testamentet vara upprättat enligt formkraven för att vara giltigt. Hoppas att detta var till hjälp, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Testamentstagares dödande

2014-09-11 i Testamente
FRÅGA |Hej Min halvbror har avlidit och skrivit testamente. Han överlåter all sin kvarlåtenskap till en kvinnlig bekant. De hade ett förhållande tidigare men inte det senaste året. Han hade alkoholproblem och haft det från och till i många år. Hon har berättat att hon var hos honom på onsdagen, några dagar innan han hittades död. han var då i så dåligt skick och kunde inte stå på sina ben. Hon tänkte gått till honom på lördagen men gjorde inte det och på söndagen fick hon besked om att han var död. Hon hade nycklar till hans lägenhet och vi förstår att hon har varit i den efter hans död. Hon sa att han pratade om ett papper som han ville ge henne. Hon fick inte det men blev nyfiken på vad det var. Klart jag undrar om hon hittade papperet och vad stod det i det. Det som är svårast är att hon inte tillkallade ambulans när han var så dålig. Tänker att hon ville att han skulle dö för hon visste att hon skulle ärva honom. Känns inte rätt för mig att godkänna testamentet när man vet om dessa omständigheter.
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Jag kommer att i mitt svar utgå från att ett riktigt testamente föreligger. Den kvinnliga bekant är i detta fall en testamentstagare. Inom den svenska arvsrätten har den testamentstagaren som genom brott uppsåtligen dödar personen inte rätt att få arv efter denna person (15 kap. 1 § 1 stycket ärvdabalken). I lagrummets andra stycke finns en utvidgad bestämmelse som betyder att om testamentstagaren utan avsikt dödar, förlorar testamentstagaren rätten till arv efter den döde. Dock krävs att testamentstagarens handlande varit uppsåtlig och innefattat våld på den dödes person och att detta handlande varit ett brott där ett lindringare straff än fängelse i ett år inte är föreskrivit (15 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Enligt din beskrivning har kvinnan inte utövat något våld mot din halvbror och inte heller har hon med avsikt dödat brodern. Om det inte finns några ytterligare omständigheter, har kvinnan rätt till sin del av kvarlåtenskapen efter din halvbror. Vänliga hälsningar,

Giltigheten hos obevittnat testamente.

2014-10-02 i Testamente
FRÅGA |Funderar på suicid men vill naturligtvis inte tala om det för barnen eller någon annan alls. Om jag skriver ett obevittnat testamente, kommer det att vara giltigt?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Jag beklagar att du funderar på suicid, och vill verkligen att för både din egen och dina barns skull rekommendera att du söker hjälp för att hitta en annan utväg. På den här länken hittar en länksamling med ställen dit du anonymt kan vända dig för att få någon att prata med, oavsett vilken tid på dygnet det är.För att svara på din fråga om ett obevittnat testamente är giltigt så är svaret nej. Formkraven för ett giltigt testamente hittar man i Ärvdabalkens (ÄB) 10 kap 1 §. Ett giltigt testamente måste vara skriftligt och undertecknat av testator, och två personer måste endera bevittnat testators underskrift eller att testator inför vittnena vidkänner sin underskrift, alltså talar om att det är dennes underskrift. Vittnena ska skriva under testamentet och de måste veta att det är ett testamente de bevittnar, däremot behöver de inte veta vad som står i testamentet. Vittnena måste även vara samtidigt närvarande.Uppfylls inte formkravet enligt ovan, är testamentet ogiltigt. Det finns vissa undantag på kravet om testamentsvittnen och ett nödtestamente kan enligt ÄB 10 kap. 3 § endera upprättas utan vittnen men måste fortfarande vara skriftligt och undertecknat av testator (s.k. holografiskt testamente), alternativt kan ett nödtestamente vara muntligt men måste då vara inför två vittnen som uppfyller kraven på testamentsvittnen (se nedan). För att det ska godkännas som nödtestamente ska testator varit förhindrad på grund av sjukdom eller nödsituation att upprätta ett formriktigt testamente.I ÄB 10 kap. 4 § finns kraven på vittnena som ska vara över 15 år gamla och ha insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, de får heller inte vara testators make, sambo eller vara för nära släkt med testator. Inte heller den som är testamentstagare (alltså ska få ärva enligt testamentet) får bevittna det. n god man/förvaltare/förmyndare får heller inte bevittna testamentet för den som de företräder.Som du ser är det ganska strikta formkrav för att ett testamente ska vara giltigt, och det är till skydd för testator. Testamentet ska uttrycka en persons sista vilja, och det anses därför viktigt att man så långt det är möjligt kan slå fast att det är testator och ingen annan som upprättat testamentet och att det skett frivilligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, och att du finner en annan lösning än suicid. Vänligen,

Upprättande av testamente

2014-09-30 i Testamente
FRÅGA |Hur skall ett dokument skrivas, då en person, efter sin död, vill lämna saker (te.x. en kristallvas) till en icke arvsberättigad avlägsen släkting?Vänligen
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man disponerar över sin egendom efter sin död. Regler om detta finns i ärvdabalken(ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Huvudregeln är att arvingarna delar på den avlidnes kvarlåtenskap. Vill man fördela kvarlåtenskapen på ett annat sätt eller lämna ett visst objekt till någon annan bör man upprätta ett testamente.Regler om upprättande av testamente finns i 9-10 kap ÄB. Jag föreslår därför att du upprättar ett testamente i enlighet med reglerna i 10 kap ÄB. Där anges bl.a. ett krav på skriftlighet och att testamentet ska upprättas i närvaro av två vittnen. I testamentet ska du ange att din släkting ska ärva kristallvasen. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Formföreskrifter och praktiska anvisningars betydelse för testamentes giltighet

2014-09-28 i Testamente
FRÅGA |Jag har en fråga om testamentsvittnen. Om ett testamentsvittne har uppgett namn och bostadort och man söker på dessa uppgifter och inte hittar personen är då detta rättsligt korrekt.Personen har ju uppgett felaktiga uppgifter, jag vet att personen bor på en ort och är skriven på en ort, men ingen av dessa är den bostadsort som personen uppgett.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.Jag uppfattar din fråga som om du vill veta hur sådana felaktiga uppgifter kommer att påverka verkan av testamentet rättsligt och mitt svar nedan utgår från detta. Har feltolkning av din fråga gjorts är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline.se.För att ett testamente ska vara giltigt krävs enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken att testamentet ska vara skriftligen upprättat och i två vittnens samtidiga närvaro undertecknat av testatorn. Vittnena skall styrka testamenteshandlingen genom att anteckna sina namn. Här kan tilläggas att det enbart förekommer ett krav på att de två vittnena ska bevittna när testatorn undertecknar testamentet, något motsvarande krav, det vill säga att både det andra vittnet och testatorn ska bevittna det första vittnets undertecknade, föreligger inte. Dock ska bevittningen ha skett i nära anslutning till testatorns undertecknande. Vidare gäller att vittnena ska ha vetskap om att det är ett undertecknande av testamente de bevittnar. Enligt 13 kap. 1 § ärvdabalken är ett testamente ej giltigt om dessa krav ej uppfyllts i samband med upprättandet.Vi kan här se att de krav som ställs på undertecknandet av vittnena enbart är att de ska underteckna med sina namn. Något krav på hemvist föreligger således inte och att en felaktighet gällande hemvist har uppkommit i samband med bevittnandet kommer således inte heller att påverka giltigheten av testamentet i sig då något krav på att ange sådan information inte finns.I 10 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken stadgas förvisso att testamentsvittnena bör anteckna såväl yrke som hemvist i samband med sin bevittning tillsammans med tidpunkten för bevittnandet och övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentes giltighet. Denna reglering är inte i sig ett formkrav utan enbart en praktisk anvisning. Uppgifterna är tänkta att ge ledning vid en eventuell klandertalan av testamentets giltighet. Sammanfattningsvis kan därmed sägas att avsaknad av testamentsvittnes hemvist eller felaktigt angiven hemvist ej utgör grund för att testamentet i sig ska bli rättsligt ogiltig. Det kan däremot medföra vissa praktiska effekter gällande bevisningen av testamentes giltighet i samband med en klandertalan av testamentet.Ärvdabalken finner du https://lagen.nu/1958:637#K10P1.Vänligen,

Giltighetsfrågor och möjligheten till att ändra gåvobrev och testamente

2014-09-09 i Testamente
FRÅGA |Ångrar att jag skrev under ett testamente och vill få det ogjort. Mina morföräldrar har en fastighet, en gammal soldattorp, som deras son har fått efter att han själv tvingade dem att skriva ett testamente och ett gåvobrev som gör honom till ensam ägare. Jag och min syster näms också i testamenet och vi skrev under för 10 år sedan utan att jag förstod innebörden. Nu har jag fått veta att testamentet tvingades fram av deras son genom hot. Min morfar, som är 96-år gammal, har erkänt detta för mig. Mormor är död och morfar är fysisk svag men klar i huvudet. Sonen bor i en gäststuga alldeles bredvid i huset där morfar fortfarande bor och är ett ständigt hot då han kallar honom för fula saker. Jag fick också veta av morfars svåger att sonen ville kasta ut min morfar från huset strax efter min mormor dog, eftersom han blev ägare till huset. Morfar har också bekräftat detta för mig. Morfar önskar kunde få testamentet ogjort så att sonen inte förblir ägare till egendomen, men orkar inte ta tag i detta nu och dessutom är han rädd för sin son. Morfars son är sjukpensionär och tvingade sig fram ett boende i egendomen under hot redan innan mormor dog. Jag skrev under testamentet i god tro men nu ångrar jag då jag vet hur det gick till. Morfars son är sjukpensionär, lever ensam, har en son som inte har någon kontakt med och har saknat egen inkomst under större del av sitt liv. Finns det någon som helst möjlighet att få testamentet ogjort? Hur? I dagsläge betalar morfar alla kostnader för huset och om i framtiden när morfar inte längre finns är vi tveksamma att sonen kommer att ha råd att betala kostnaderna för fastigheten. Vi vill att torpet ska av känslomässiga skäl finnas kvar inom släkten och inte förloras pga skulder som leder till vräkning osv.
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag kommer att dela upp din fråga i a.Gåvobrevetb.TestamentetDu frågar om det är möjligt att få testamentet ogjort, jag kommer diskutera det men också om gåvobrevet och testamentet utgör giltiga handlingar. a. Gåvobrevet När man genom gåvobrev skänker en fastighet förutsätter det att vissa formkrav är uppfyllda. Ett gåvobrev avseende fast egendom måste innehålla uppgift om fastigheten, förklaring att fastigheten ges bort, samt underskrift av givare och mottagare. Detta framgår av Jordabalken (JB) 4 kap 1 och 29 §§ (https://lagen.nu/1970:994#K4P1S1). Om dessa formkrav inte är uppfyllda är gåvobrevet alltså inte giltigt. När föräldrar ger gåvor till sina barn är huvudregeln att detta ska ses som förskott på arv. Detta framgår av Ärvdabalken (ÄB) 6 kap 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1). Det innebär att vid bodelningen vid din morfars bortgång kommer värdet av fastigheten att räknas av mot övrigas arvslott. Om det inte blir jämt kan de övriga arvsberättigade kräva ersättning från sonen. Det finns dock undantag från denna regel, vilket jag återkommer till senare. Om sonen tvingade dina morföräldrar att skriva under kan avtalet vara ogiltigt. I Avtalslagen 28 § (https://lagen.nu/1915:218#P28S1) framgår att en gåva kan ogiltigförklaras om den getts under tvång. Det krävs dock ett mycket starkt hot för att bestämmelsen ska bli tillämplig, exempelvis att han har hotat dem med pistol. När man har skrivit ett gåvobrev finns det ett visst utrymme att ångra sig och ta tillbaka gåvan. Enligt Gåvolagen 5 § (https://lagen.nu/1936:83#P5S1) kan en gåva återkallas under vissa förutsättningar så länge den inte har fullbordats. Du skriver att gåvan övergick till sonen redan när din mormor gick bort. Eftersom gåvan då redan är fullbordad är den tyvärr också bindande och kan inte ångras i efterhand. b.TestamentetHuvudregeln när föräldrar ger sina barn gåvor är alltså att de ska ses som förskott på arv. Det är dock möjligt för föräldrar att ge gåvor till sina barn utan att det räknas som förskott på arv, exempelvis genom att skriva detta i ett testamente. Om i det aktuella testamentet framgår att gåvan inte ska ses som förskott på arv kommer fastigheten alltså inte att räknas av vid bodelningen efter din morfar. Det finns även andra sätt att se till att gåvan inte kommer att ses som förskott på arv, det kan till exempel finnas en annan handling som intygar detta. Det är också tillräckligt att det framgick vid gåvotillfället att de inte avsåg att ge sonen förskott på arv. Ett exempel skulle kunna vara att någon annan bröstarvinge fick en lika stor gåva eller att dina morföräldrar tydligt uttryckt att så var fallet, men så uppfattar jag inte situationen så som du beskriver den. Du skriver att du och din syster var med och undertecknade testamentet. Jag ser ingen riktigt anledning till att ni skulle göra det om det inte är så att ni är arvsberättigade och genom testamentet avsade er rätten till arv, eller att ni agerade som vittnen.Det är er mamma som är bröstarvinge till dina morföräldrar men om hon inte är i livet (eller om hon har avsagt sig rätten till arv med förbehåll om att ni ska få ärva) är det du och din syster som är arvsberättigade. Först kan man konstatera att om du och din syster var under arton år när ni skrev under testamentet är detta ogiltigt då en omyndig person inte kan avsäga sig sitt arv. Om du känner att du har blivit lurad när du skrev under avtalet kan det vara bra att kontakta en advokat eller jurist som efter närmare utredning kan bedöma om det är någon idé att gå vidare med fallet. Det ska också tilläggas att en bröstarvinge som avsäger sig arv har rätt till skälig kompensation för arvsavståendet. Kompensationen motsvarar i princip laglotten (dvs. halva arvslotten). Detta framgår av ÄB 17 kap 2 § (https://lagen.nu/1958:637#K17P2S1). Vid upprättande av testamenten måste två vittnen delta. Om ni skrev under i egenskap av vittnen är testamentet ogiltigt, den som bevittnar ett testamente får nämligen inte vara nära anhöriga till testatorn, vilket ni är som barnbarn, se ÄB 10 kap 1 och 4 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1). Detta skulle alltså innebära att testamentet inte är giltigt och att gåvan kommer att ses som förskott på arv (i det fall att det saknas något annat dokument eller liknande tyder på att gåvan inte ska ses som förskott) vilket som sagt medför att värdet av fastigheten räknas av mot övrigas arvslott. Allmänt om testamentets giltighetEftersom du beskriver att dina morföräldrar skrev under testamentet under hot kan det vara så att testamentet i sig är ogiltigt, enligt ÄB 13 kap 3 § (https://lagen.nu/1958:637#K13P3S1). När det gäller styrkan av hotet kan sägas att det inte räcker att han har diskuterat saken med dina morföräldrar utan det krävs alltså att han har hotat eller lurat dem att skriva under. Vid bedömningen av sådant hot ser man till varje enskilt fall bland annat till hur han har uppträtt, hur det gick till vid själva underskriften och om dina morföräldrar uttryckte någon form av ovilja.Du skriver att din morfar inte vill att testamentet ska vara giltigt. Huvudregeln är att ett testamente endast är giltigt om testamentsgivaren vill det. Detta framgår av ÄB 10 kap 5 § (https://lagen.nu/1958:637#K10P5S1). Det är dock inte tillräckligt att din morfar sagt att han inte längre vill att testamentet ska vara giltigt utan det krävs att han på något sätt återkallar det. Det enklaste och säkraste sättet är att förstöra testamentet och skriva ett nytt, men även att endast skriva ett nytt testamente (utan att förstöra det gamla) har setts som ett återkallande av det gamla. Då dina morföräldrar skrev ett gemensamt testamente kan din morfar endast ändra den del i testamentet som är hans. Om de exempelvis ägde halva fastigheten var kan han alltså endast testamentera om hälften, eftersom din mormors sista vilja inte kan ändras av någon annan än henne själv. Sammanfattning och övriga synpunkterSammanfattningsvis är gåvobrevet giltigt om det inte är så att sonen har använt sig av starka hot gentemot dina morföräldrar och om det uppfyller alla formkrav. Giltigheten av testamentet samt dess innebörd är svårt för mig att dra några slutsatser kring men eftersom din morfar vittnar om hot och då han själv vill återkalla testamentet kan det finnas rättsliga medel att ta till. Det kan dock krävas att din morfar vill och vågar delta. Om ni inte kan eller vill ta till rättsliga medel föreslår jag att ni försöker diskutera frågan med sonen. Om det är så att han inte kommer att ha råd att överta fastigheten kanske det finns en möjlighet för er att köpa den av honom till ett lägre pris. Jag förstår att detta inte är en önskvärd utgång men om inga andra alternativ finns kanske det är något att fundera över, speciellt med tanke på att ni önskar ha kvar den inom familjen. Behöver du ytterligare hjälp med juridiken kring detta och/eller hjälp att upprätta nytt testamente vänligen återkom till mig så hjälper vi till med förmedling av en juristkontakt. Vänligen,