När testamentstagare avlidit före testator - representationsrätt

2013-03-08 i Testamente
FRÅGA |Min farbror och faster har avlidit. Gifta och barnlösa. Två respektive ett avlidet syskon. I testamentet är även jag som är brorsdotter inräknad som syskon. Får väl då min del som syster men vad händer med min avlidne fars del som skulle tillfalla mig? Jag är enda barnet.
Emma Persson |Hej! Genom testamente är det möjligt att sätta den lagstadgade arvsordningen ur spel. Finns testamente som reglerar hur arvet ska delas gäller därför testamentet istället för den lagstadgade arvsordningen. Om det är syskonen som enligt testamentet ska ärva finns något som kallas för representationsrätt, vilket innebär att om en testamentstagare dör innan testatorn ska testamentstagarens avkomlingar träda i hans ställe. En förutsättning för detta är dock att avkomlingarna även skulle ha vart arvsberättigade efter testatorn (11 kap. 6 § ärvdabalken (ÄB)). Kretsen av arvsberättigade framgår av 2 kap. ÄB, och enligt 2 kap. 2 § 2 st. ÄB ingår syskonbarn i den krets av personer som kan vara arvsberättigade. Detta betyder att du kan träda in i din avlidne fars ställe och den del som skulle tillfalla din far tillfaller då istället dig. ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning,.

Analys av namnunderskrift

2013-03-05 i Testamente
FRÅGA |Vart kan man skicka ett testamente för undersökning om namnunderskrifterna är underskriven av samma person. Har sökt överallt på nätet efter namn och adress.
Martin Bogg |Hej!Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) tillhandahåller denna typ av tjänster även till privatpersoner. Du måste naturligtvis betala för detta, priset varierar beroende på vilken typ av tjänst som efterfrågas.För mer information kontakta SKL: http://www.skl.polisen.se/tjanster/MVH,

Arvsskifte som ej beaktat testamente med förordnande om legat

2013-02-26 i Testamente
FRÅGA |Hej. Arvskifte som ej beaktat att testamente förelåg och ej utbetalt legatet. Kan man i efterhand överklaga detta då det framkommit sedan testamentstagaren avlidit. Är det förskingring av arvsdel?
Hannah Jakobsson | Hej! Tack för din fråga. Förutsatt att testamentet vunnit laga kraft och legatet inte äventyrar laglotterna ska sedan detta utgå innan arvsskiftet. (ärvdabalk (ÄB) 11:2 och 22:1 st. 1) Innan testamente vunnit laga kraft kan legatarien dock inte göra gällande sitt anspråk. Laga kraft vinner ett testamente antingen 6 månader efter delgivning av testamente om detta inte klandras eller tidigare om arvingarna väljer att godkänna testamentet. (ÄB 14:4-5) Vinner testamentet laga kraft blir detta giltigt och fordran kan riktas mot de som hade att fullgöra legatet. Om inte boet företräddes av boutredningsman innebär detta dödsbodelägarna. Om arvsskifte sker innan legat har utgetts kan delägarna till boet bli gemensamt ansvariga så som om skifte inte har ägt rum. (ÄB 18:6 eller 19:18) Har arvsskifte redan skett kan legatet istället krävas i den redan skiftade egendomen. Avser legatet viss sak ska den arvinge som fått denna sak på sin lott förpliktas utge densamma till legatarien. Legatarien kan inte kräva mer än vad denne har rätt till genom testamentet. Om den oskiftade kvarlåtenskapen inte var tillräckligt stor eller om det fanns hinder för utbetalning av legatet ligger bevisbördan för detta på de som förvaltat boet. (ÄB 22:1) Sammanfattningsvis finns det en möjlighet för dig att med giltigt testamente föra talan mot dödsbodelägarna alt. bouppteckningsman. På detta sätt kan du vinna rätt till det legat som du förordnats genom testamente. Väljer du att gå vidare och överklaga detta ärende blir mitt råd till dig att kontakta yrkesverksam jurist för ytterligare vägledning. Ärvdabalk: https://lagen.nu/1958:637 Med Vänlig Hälsning

Fråga om testamentes giltighet

2013-02-23 i Testamente
FRÅGA |Min frus morbror har avlidit.Han var ensamstående utan barn.Han hade två syskon varav hans bror tidigare är död.Hans äldre syster lever och är gift och har tre barn,varav min fru är ett.Det finns ett handskrivet ,testamenteliknande brev där han anger min fru som förmånstagare,även muntligen uttalat innan hans död.Ev kan det finnas ett mer formellt testamente i utomlands i EU.Det eftersöktes.Vem ärver?
Hanna Wingren |Hej och tack för din fråga, Ett testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska båda närvara samtidigt som testatorn skriver under testamentet. Den som är under femton år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara testamentsvittne. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne. Vittnena ska bestyrka testamentet med sina namn och de ska veta att den handling de bevittnar är ett testamente, dock behöver de inte ha kännedom om testamentets innehåll. Är testamentet inte upprättat i laga form är det ogiltigt. Eftersom jag inte vet hur dettat testamentsliknande brev ser ut och om det uppfyller de formella kraven för ett testamente eller inte så är det svårt att svara på om brevet utgör ett giltigt testamente eller inte. Om ett giltigt testamente finns är det din fru som kommer att ärva (om hon står som ensam förmånstagare enligt testamentet) eftersom hennes morbro saknar bröstarvingar och då har möjlighet att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap utan att ta hänsyn till bröstarvingars laglott. Om det inte finns ett giltigt testamente kommer arvet att fördelas enligt reglerna i ärvdabalkens andra kapitel (se https://lagen.nu/1958:637#K2). Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet.      Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. Är båda föräldrarna döda kommer syskonen således att dela på hela arvet (de delar båda föräldranas arvslotter). I ett avlidet syskons ställe träder syskonets barn, och varje gren tar lika lott. Om din frus morbros föräldrar inte var vid liv då din frus morbror gick bort kommer arvet att delas så att din frus mor ärver halva kvarlåtenskapen och att barnen till din frus avlidne morbrors bror delar lika på den andra halvan av kvarlåtenskapen. Vänliga hälsningar,

Testamente, bevittning

2013-03-06 i Testamente
FRÅGA |Kan de två personner som skall bevittna namnteckning på ett testamente komma från samma familj men olika generationer ? Inga släktband finns till testamentstagarna eller testatorn.
Christoffer Treutiger |Hej! Regler om ett testamentes bevittning står att finna i Ärvdabalkens 10:e kapitel. Vem som bevittna regleras närmare i 4§. Make till testator eller testamentstagare får inte agera vittne. Inte heller den som står i rakt upp eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testator/testamentstagare får bevittna testamentet.  Det finns emellertid ingenting som hindrar att två vittnen, som uppfyller de ovanstående kraven, är släkt. Ärvdabalken: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19580637.htm MvH

Tolkning av testamente

2013-02-28 i Testamente
FRÅGA |Hur bör arvet efter min far fördelas då jag är enda bröstarvingen. I ett enskilt testamente har pappa bara skrivit ganska allmänt "villan och tillhörigheter går till dig och dina fyra barn". Muntligt har han ofta sagt att jag ger mina barn så mycket jag själv vill och han önskade också att jag skulle betala av mina egna stora huslån. Självklart vill jag ge alla mina barn lika mycket var men hur ska jag tolka det?
Frida Karlsson |Hej,Hälften av din fars kvarlåtenskap utgör din laglott och denna kan inte testamenteras bort. Den andra hälften av din fars kvarlåtenskap kan han testamentera bort och det är denna del som isf berörs av testamentet. Det är svårt att säga hur en domstol skulle tolka testamentet men min tolkning utifrån det som står är att det ska fördelas lika mellan er 5. Att din far kan ha haft ett annat syfte med det han skrivit kan vägas in i bedömningen, t ex. det han sagt till dig. Hur testamentet ska tolkas är som sagt en bevis- och tolkningsfråga och det är därför svårt att ge ett svar på vad som är en korrekt tolkning.Vänligen,

Testamentstolkning och likadelning

2013-02-25 i Testamente
FRÅGA |Testamente finns upprättat för en avliden faster. Lydelsen är: "min egendom skall ärvas endast av barnen till mina avlidna systrar, syskon 1 och syskon 2" Vi är totalt fem syskonbarn. Syskon 1 har ett barn och syskon 2 har fyra barn. Arvet är på ca 1 milj. kronor. Frågan är hur arvet skall fördelas. Kommer det att delas lika mellan alla fem syskonbarnen? Tacksam för svar
Joel Sandin Persson |Hej,Jag har förstått din fråga som att en avliden har upprättat ett testamente där det framgår att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla dennes syskonbarn.I 11 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637) stadgas den sk. viljeprincipen som innebär att testatorns vilja ska respekteras och ges företräde framför den i lag föreskrivna reglerna om fördelning av kvarlåtenskapen. Av principen framgår att testamentet ska ges den tolkning som bäst överensstämmer med testatorns bakomliggande vilja. Ofta kommer givetvis testatorns verkliga vilja i uttryck i testamentet med i de fall det finns omständigheter (t.ex. vad testatorn muntligen uttryckt om viljan med testamentet) som talar för att innehållet i testamentet ska ges en annan tolkning eller innebörd än vad som uttryckligen framgår, ska testatorns verkliga vilja ges företräde. Således ska man i första hand försöka söka testatorns avsikt och försöka utröna hur denne avsett att kvarlåtenskapen mellan syskonbarnen ska fördelas.I de situationer då man inte kan utröna testatorns avsikt med testamentet eller då det inte går att tolka viljan i en viss fråga har man ställt upp några regler om hur man ska  fylla ut eventuella frågetecken kring den fördelningen som testatorn angett; sådana tolkningsregler förhindrar att testamenten förklaras helt utan verkan. En sådan regel som vuxit fram är att oklarheter och frågetecken ska fyllas ut genom den legala arvsordningen. I ert fall skulle detta innebära att kvarlåtenskapen först ska fördelas efter olika grenar och att varje gren ska taga lika lott. Alltså skulle Karins barn erhålla 1/2 av beloppet och Lisas barn skulle dela på den andra hälften, dvs. 1/8 av beloppet var. Emellertid finns det omständigheter som talar för att, då testamentstagarna är arvlåtarens syskonbarn eller barnbarn att tillämpa en regel om likadelning enligt huvudtalet istället, dvs. att alla 5 syskon delar lika på kvarlåtenskapen; således 1/5 av 1 miljon kronor var.Tolkningsreglerna är inte glasklara över hur man skulle beakta en sådan situation som ni är i men det tycks i alla fall finnas goda skäl att tillämpa den andra lösningen (likadelning efter huvudtalet). Det man emellertid ska komma ihåg är att man i första hand ska försöka utröna testatorns vilja.Lagen jag hänvisade till hittar du här: https://lagen.nu/1958:637Om du har ytterligare funderingar är du alltid välkommen att ställa en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Fri förfoganderätt och särkullbarn

2013-02-21 i Testamente
FRÅGA |Situation: Gift par med tre gemensamma barn och ett särkullbarn. Testamente finns där den efterlevande ska sitta i orubbat bo och särkullbarnet ha laglotten. Makan (modern) avlider och den efterlevandemaken ärver allt. Särkullbarnet är den efterlevandes. Fråga: hur fördelas arvet när även den efterlevande avlider? Har jag rätt när jag tänker så här? Först delas arvet efter modern mellan de tre gemensamma barnen (summan enl. bouppteckningen). Resterande del som är efter fadern (den efterlevande) delas i fyra delar, därefter delas särkullbarnets arvslott med hälften. Särkullbarnet får således en åttondel av arvet efter fadern (laglotten) och de tre gemensamma barnen delar därefter på den återstående åttondelen av särkullbarnets arvslott. De tre gemensamma barnen ärver alltså: - en tredjedel var efter modern (bouppteckningen) - en fjärdedel var efter fadern - en tredjedel var av särkullbarnets halva arvslott Tack för hjälpen
Emily Töyrä |Hej,Testamentet innebär att maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, som är det modernare uttrycket för att sitta i orubbat bo. Det innebär att den efterlevande maken får, precis som du beskriver, fritt förfoga över tillgångarna som han ärvt. För att veta hur stor denna del är av den totala förmögenhetsmassan räknas en kvot ut. Exempelvis kan nämnas att om den bodelning som görs vid första makens avlidande resulterar i en hälftendelning av egendomen, så kommer den delen som ärvs med fri förfoganderätt att vara 50 % av den totala förmögenhetsmassan. När fadern sedan avlider får de tre gemensamma barnen dela på 50 % av den totala förmögenhetsmassan han äger vid tidpunkten. De övriga 50 % ska sedan fördelas på samtliga fyra barn. Om testamentet reglerar att särkullbarnet endast ska ha ut sin laglott vid faderns död kommer denne att ärva en åttondel av faderns förmögenhet, inte den totala förmögenhetsmassan. Då fördelas den resterande delen ut till de tre gemensamma barnen. Ditt resonemang är med andra ord helt rätt, förutom att den del som fördelas till de gemensamma barnen är en kvotdel av faderns totala förmögenhetsmassa, inte exakt samma summa som han ärvde med fri förfoganderätt. Det kan också nämnas att den egendom som ärvts med fri förfoganderätt aldrig kan tillfalla någon annan än de gemensamma barnen efter faderns död, eftersom rätten att förfoga endast gäller livshandlingar och det är inte tillåtet att exempelvis testamentera bort denna del av förmögenheten.Hoppas det besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,