Arvsskifte som ej beaktat testamente med förordnande om legat

2013-02-26 i Testamente
FRÅGA |Hej. Arvskifte som ej beaktat att testamente förelåg och ej utbetalt legatet. Kan man i efterhand överklaga detta då det framkommit sedan testamentstagaren avlidit. Är det förskingring av arvsdel?
Hannah Jakobsson | Hej! Tack för din fråga. Förutsatt att testamentet vunnit laga kraft och legatet inte äventyrar laglotterna ska sedan detta utgå innan arvsskiftet. (ärvdabalk (ÄB) 11:2 och 22:1 st. 1) Innan testamente vunnit laga kraft kan legatarien dock inte göra gällande sitt anspråk. Laga kraft vinner ett testamente antingen 6 månader efter delgivning av testamente om detta inte klandras eller tidigare om arvingarna väljer att godkänna testamentet. (ÄB 14:4-5) Vinner testamentet laga kraft blir detta giltigt och fordran kan riktas mot de som hade att fullgöra legatet. Om inte boet företräddes av boutredningsman innebär detta dödsbodelägarna. Om arvsskifte sker innan legat har utgetts kan delägarna till boet bli gemensamt ansvariga så som om skifte inte har ägt rum. (ÄB 18:6 eller 19:18) Har arvsskifte redan skett kan legatet istället krävas i den redan skiftade egendomen. Avser legatet viss sak ska den arvinge som fått denna sak på sin lott förpliktas utge densamma till legatarien. Legatarien kan inte kräva mer än vad denne har rätt till genom testamentet. Om den oskiftade kvarlåtenskapen inte var tillräckligt stor eller om det fanns hinder för utbetalning av legatet ligger bevisbördan för detta på de som förvaltat boet. (ÄB 22:1) Sammanfattningsvis finns det en möjlighet för dig att med giltigt testamente föra talan mot dödsbodelägarna alt. bouppteckningsman. På detta sätt kan du vinna rätt till det legat som du förordnats genom testamente. Väljer du att gå vidare och överklaga detta ärende blir mitt råd till dig att kontakta yrkesverksam jurist för ytterligare vägledning. Ärvdabalk: https://lagen.nu/1958:637 Med Vänlig Hälsning

Fråga om testamentes giltighet

2013-02-23 i Testamente
FRÅGA |Min frus morbror har avlidit.Han var ensamstående utan barn.Han hade två syskon varav hans bror tidigare är död.Hans äldre syster lever och är gift och har tre barn,varav min fru är ett.Det finns ett handskrivet ,testamenteliknande brev där han anger min fru som förmånstagare,även muntligen uttalat innan hans död.Ev kan det finnas ett mer formellt testamente i utomlands i EU.Det eftersöktes.Vem ärver?
Hanna Wingren |Hej och tack för din fråga, Ett testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska båda närvara samtidigt som testatorn skriver under testamentet. Den som är under femton år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara testamentsvittne. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne. Vittnena ska bestyrka testamentet med sina namn och de ska veta att den handling de bevittnar är ett testamente, dock behöver de inte ha kännedom om testamentets innehåll. Är testamentet inte upprättat i laga form är det ogiltigt. Eftersom jag inte vet hur dettat testamentsliknande brev ser ut och om det uppfyller de formella kraven för ett testamente eller inte så är det svårt att svara på om brevet utgör ett giltigt testamente eller inte. Om ett giltigt testamente finns är det din fru som kommer att ärva (om hon står som ensam förmånstagare enligt testamentet) eftersom hennes morbro saknar bröstarvingar och då har möjlighet att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap utan att ta hänsyn till bröstarvingars laglott. Om det inte finns ett giltigt testamente kommer arvet att fördelas enligt reglerna i ärvdabalkens andra kapitel (se https://lagen.nu/1958:637#K2). Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet.      Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. Är båda föräldrarna döda kommer syskonen således att dela på hela arvet (de delar båda föräldranas arvslotter). I ett avlidet syskons ställe träder syskonets barn, och varje gren tar lika lott. Om din frus morbros föräldrar inte var vid liv då din frus morbror gick bort kommer arvet att delas så att din frus mor ärver halva kvarlåtenskapen och att barnen till din frus avlidne morbrors bror delar lika på den andra halvan av kvarlåtenskapen. Vänliga hälsningar,

Klander av testamente och delgivning till berörda parter

2013-02-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående att väcka klander mot ett testamente. Måste det alltid göras till tingsrätt eller räcker det med att en part (två bröstarvingar) säger till testamentsexekutorn. Om en part väcker klander via tingsrätt, får den andra parten reda på det då?
Emelie Fyhrqvist | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna för klandertalan framgår av 14 kap 5 § Ärvdabalken (ÄB). Vad gäller det processuella förfarandet så är en sådan talan vad man i rättegångsbalken 13 kap. 2 § kallar en fastställelsetalan. En sådan talan tas upp av tingsrätt om det råder ovisshet om rättsförhållandena, dvs. testamentets innehåll och om denna ovisshet är till nackdel för käranden. Detta talan måste således väckas vid tingsrätt, och inte endast genom att meddela testamentsexekutorn. Situationen är en annan om grunden för talan inte skulle vara att testamentets innehåll är ovisst. I sådant fall finns heller inga klara regler processuellt sett. Detta innebär att man inte behöver agera i enlighet med ett formenligt testamentsklander som beskrivet ovan. Det verkar dock inte som att din fråga rör en sådan här typ av klander. Dessa situationer är överlag också väldigt ovanliga. Vad gäller din andra fundering så är svaret: ja! Som part i målet har man alltid rätt att bli delgiven att stämningsansökan lämnats in. Detta är en allmän processrättslig princip som alltid bör uppehållas. Här följer en länk till ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637 Hoppas mitt svar är till hjälp. Välkommen att höra av dig om du har ytterligare funderingar! Vänligen, Emelie Fyhrqvist

Försvunnet testamentes giltighet

2013-01-31 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar har testamenterat allt de ägde till mig som "enskild egendom". Nu har båda mina föräldrar avlidit, och vi hittar inte testamenet någonstans. Testamenet finns med i min fars bouppteckning, då han avled först. Men är inte med i min mors boupteckning, då vi inte hittade något testamente någonstans. Vad händer vid en eventuell skillsmässa från min fru ? Är allt jag ärvt att betrakta som gemensam egendom, eller vad räknas mitt arv som, då vi inte hittar något testamente från mina föräldrar ?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Ett testamente som försvunnit på annat sätt än att testator förstört det är fortfarande giltigt. Det innebär att ditt arv fortfarande är din enskilda egendom. Däremot åläggs i praktiken bevisbördan för testamentets giltighet på testamentestagarna, dvs på dig. Detta innebär att din fru vid en eventuell skilsmässa kan hävda att testamentet förstördes av din mor och att arvet i själva verket är gemensam egendom. Notera att en kopia av testamentet inte anses som ett godkänt bevis på testamentets fortsatta giltighet. Jag är osäker på om det faktum att testamentet fanns bevarat vid din fars bouppteckning räcker som bevis för att det än existerar, eftersom din mor skulle kunna ha förstört det.Ett enkelt sätt att lösa detta problem är att du och din fru skriver ett äktenskapsförord där ditt arv räknas upp som din enskilda egendom. Enligt kapitel 7 § 3 äktenskapsbalken ska ett äktenskapsförord upprättas skriftligen samt undertecknas av båda makarna, därefter ska det registreras hos Skatteverket. Äktenskapsförordet gäller från och med den dagen det ingavs till Skatteverket.Länk till äktenskapsbalken: https://lagen.nu/1987:230.Med vänliga hälsningar,Lovisa Falkman.

Testamentstolkning och likadelning

2013-02-25 i Testamente
FRÅGA |Testamente finns upprättat för en avliden faster. Lydelsen är: "min egendom skall ärvas endast av barnen till mina avlidna systrar, syskon 1 och syskon 2" Vi är totalt fem syskonbarn. Syskon 1 har ett barn och syskon 2 har fyra barn. Arvet är på ca 1 milj. kronor. Frågan är hur arvet skall fördelas. Kommer det att delas lika mellan alla fem syskonbarnen? Tacksam för svar
Joel Sandin Persson |Hej,Jag har förstått din fråga som att en avliden har upprättat ett testamente där det framgår att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla dennes syskonbarn.I 11 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637) stadgas den sk. viljeprincipen som innebär att testatorns vilja ska respekteras och ges företräde framför den i lag föreskrivna reglerna om fördelning av kvarlåtenskapen. Av principen framgår att testamentet ska ges den tolkning som bäst överensstämmer med testatorns bakomliggande vilja. Ofta kommer givetvis testatorns verkliga vilja i uttryck i testamentet med i de fall det finns omständigheter (t.ex. vad testatorn muntligen uttryckt om viljan med testamentet) som talar för att innehållet i testamentet ska ges en annan tolkning eller innebörd än vad som uttryckligen framgår, ska testatorns verkliga vilja ges företräde. Således ska man i första hand försöka söka testatorns avsikt och försöka utröna hur denne avsett att kvarlåtenskapen mellan syskonbarnen ska fördelas.I de situationer då man inte kan utröna testatorns avsikt med testamentet eller då det inte går att tolka viljan i en viss fråga har man ställt upp några regler om hur man ska  fylla ut eventuella frågetecken kring den fördelningen som testatorn angett; sådana tolkningsregler förhindrar att testamenten förklaras helt utan verkan. En sådan regel som vuxit fram är att oklarheter och frågetecken ska fyllas ut genom den legala arvsordningen. I ert fall skulle detta innebära att kvarlåtenskapen först ska fördelas efter olika grenar och att varje gren ska taga lika lott. Alltså skulle Karins barn erhålla 1/2 av beloppet och Lisas barn skulle dela på den andra hälften, dvs. 1/8 av beloppet var. Emellertid finns det omständigheter som talar för att, då testamentstagarna är arvlåtarens syskonbarn eller barnbarn att tillämpa en regel om likadelning enligt huvudtalet istället, dvs. att alla 5 syskon delar lika på kvarlåtenskapen; således 1/5 av 1 miljon kronor var.Tolkningsreglerna är inte glasklara över hur man skulle beakta en sådan situation som ni är i men det tycks i alla fall finnas goda skäl att tillämpa den andra lösningen (likadelning efter huvudtalet). Det man emellertid ska komma ihåg är att man i första hand ska försöka utröna testatorns vilja.Lagen jag hänvisade till hittar du här: https://lagen.nu/1958:637Om du har ytterligare funderingar är du alltid välkommen att ställa en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Fri förfoganderätt och särkullbarn

2013-02-21 i Testamente
FRÅGA |Situation: Gift par med tre gemensamma barn och ett särkullbarn. Testamente finns där den efterlevande ska sitta i orubbat bo och särkullbarnet ha laglotten. Makan (modern) avlider och den efterlevandemaken ärver allt. Särkullbarnet är den efterlevandes. Fråga: hur fördelas arvet när även den efterlevande avlider? Har jag rätt när jag tänker så här? Först delas arvet efter modern mellan de tre gemensamma barnen (summan enl. bouppteckningen). Resterande del som är efter fadern (den efterlevande) delas i fyra delar, därefter delas särkullbarnets arvslott med hälften. Särkullbarnet får således en åttondel av arvet efter fadern (laglotten) och de tre gemensamma barnen delar därefter på den återstående åttondelen av särkullbarnets arvslott. De tre gemensamma barnen ärver alltså: - en tredjedel var efter modern (bouppteckningen) - en fjärdedel var efter fadern - en tredjedel var av särkullbarnets halva arvslott Tack för hjälpen
Emily Töyrä |Hej,Testamentet innebär att maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, som är det modernare uttrycket för att sitta i orubbat bo. Det innebär att den efterlevande maken får, precis som du beskriver, fritt förfoga över tillgångarna som han ärvt. För att veta hur stor denna del är av den totala förmögenhetsmassan räknas en kvot ut. Exempelvis kan nämnas att om den bodelning som görs vid första makens avlidande resulterar i en hälftendelning av egendomen, så kommer den delen som ärvs med fri förfoganderätt att vara 50 % av den totala förmögenhetsmassan. När fadern sedan avlider får de tre gemensamma barnen dela på 50 % av den totala förmögenhetsmassan han äger vid tidpunkten. De övriga 50 % ska sedan fördelas på samtliga fyra barn. Om testamentet reglerar att särkullbarnet endast ska ha ut sin laglott vid faderns död kommer denne att ärva en åttondel av faderns förmögenhet, inte den totala förmögenhetsmassan. Då fördelas den resterande delen ut till de tre gemensamma barnen. Ditt resonemang är med andra ord helt rätt, förutom att den del som fördelas till de gemensamma barnen är en kvotdel av faderns totala förmögenhetsmassa, inte exakt samma summa som han ärvde med fri förfoganderätt. Det kan också nämnas att den egendom som ärvts med fri förfoganderätt aldrig kan tillfalla någon annan än de gemensamma barnen efter faderns död, eftersom rätten att förfoga endast gäller livshandlingar och det är inte tillåtet att exempelvis testamentera bort denna del av förmögenheten.Hoppas det besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Återkallande av inbördes testamente

2013-02-13 i Testamente
FRÅGA |Hej, har efterlevande make rätt att riva ett gemensamt testamente med avseende på sin hälft av det gemensamma boet som det såg ut vid bouppteckningen efter den första maken?
Daniel Bylock |Hej,Det brukar kallas ett inbördes testamente om två parter skriver ett gemensamt testamente. Det går att återkalla sin egen del av det inbördes testamentet även efter det att den förste maken avlidit.Vänliga hälsningar

Klandertalan eller förverkande av rätt till testamentet.

2013-01-28 i Testamente
FRÅGA |Hej! För några år sen fick min mamma och min morfar veta att min morfars fosterbror testamenterat hälften av sina tillgångar till sin fosterbrors barnbarn (vilket är jag och mina två systrar) och sin sambos barnbarn, då han inte har några egna biologiska barn eller syskon. Min morfars fosterbror gick bort i mitten på november. Nu fick vi hem ett brev om boupptäckning och en kopia på testamentet. När man läser testamentet så stämmer det inte överrens med vad han sagt till min mamma och min morfar. Testamentet var ändrat två veckor innan han gick bort och till sin sambos fördel. Nu var också hennes barn inräknade i testamentet och hon skulle själv ha alla kontanta medel, allt lösöre och gratis hyra livet ut. Som vi också har förstått så har det avyttrats en hel del tillgångar precis innan han dog, kontanter som då bara tillfaller henne, så klart. Det sista halvåret innan sin bortgång blev han sjuk och blev ständigt sämre innan han dog. Han har hela tiden vårdats i hemmet av sin sambo. Vi vet inte vilka mediciner han gått på under sin sista tid i livet. Då vi känner att detta inte var hans fria vilja, kan vi göra något?
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga. Ett testamente ska i normala fall bland annat vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två personer för att vara giltigt. Ett testamente är vidare ogiltigt om det upprättats under påverka av psykisk störning (ÄB 13 kap 2§), om det kommit till stånd under tvång, missbruk av testators oförstånd, viljesvaghet, beroende ställning, svikligt förledande eller sådan villfarelse som varit bestämmande för hans vilja att göra testamentet. (ÄB 13 kap 3§). Lagen begränsar dock möjligheten att göra sådana ogiltigheter gällande. Även om det finns grund för ogiltighet kan testamentet bli gällande om det inte angrips av arvinge. Reglerna i (ÄB 14 kap) kräver att arvinge väcker klandertalan mot testamentstagare om de vill hävda att testamentet är ogiltigt på grund som nämns i (ÄB 13 kap.) Det är alltså endast arvingar som kan väcka klander mot ett testamente, inte testamentstagare. Arvingarna delas in i 3 arvsklasser: 1) barn till den avlidne, 2) föräldrar och syskon, 3) morföräldrar och farföräldrar. Om inga legala arvingar eller testamente finns går kvarlåtenskapen till den allmänna arvsfonden. Att den avlidne var fosterbarn (inte adopterad eller halvsyskon) medför i detta sammanhang att hans fostersyskon inte har någon arvsrätt och inga legala arvingar finns.I (ÄB 15 kap) finns dock regler om när en testamentstagare anses ha förverkat sin rätt till testamentet. (dvs. rätten till testamentet går förlorad.) (ÄB 15 kap 2§) reglerar när testamentstagaren angriper testatorsfriheten och därigenom förverkar testamentsrätten. De handlingar som kan leda till förverkande är samma som ogiltighetsgrunderna i ÄB 13:3, det vill säga tvång, förledande, missbruk av oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning. ((ÄB 15 kap 2§) hindrar inte att en person genom någon slags oärlighet tillskansat sig en fördel.) Har testamentstagare genom dessa handlingar övertalat testator (den avlidne) att upprätta eller återkalla testamente, mister testamentstagaren alltså sin rätt till testamente. På samma sätt förverkas testamentsrätten om någon med uppsåt förstör eller undanlåter testamente. (ÄB 15 kap 2§) har en självständig betydelse på så sätt, att förverkandet kan göras gällande utan krav på klandertalan enl. (ÄB 14 kap.) När man talar om påverkan enligt (ÄB 13 kap. 3§) kan konstateras att det inte räcker att den aktuella testamentstagaren (i detta fall sambon) rådgivit eller diskuterat testamentet med testamentsgivaren (den avliden) för att testamentet ska anses ogiltigt och förverkat för testamentstagaren. Testamentsgivarens vilja måste vara begränsad på något vis eller baserad på felaktigheter som orsakats av testamentstagaren.  Det spelar ingen roll om testamentstagare varit i god tro. Slutligen kan nämnas att du som universell testamentstagare är att anses som dödsbodelägare (ÄB 18 kap 1§) och har rätt att begära skiftesman. En sådan utses om delägarna i dödsboet inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas. Ansökan om skiftesman ska göras till tingsrätten där den avlidne var bosatt. Vill du själv titta närmare på lagrummen se (https://lagen.nu/1958:637)Hoppas att jag kunde svara tillfredställande på din frågaMVH /Veronica Eriksson