Testamente som ska gälla efter efterlevande makes bortgång

2015-09-06 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min man har nyligen fått veta att hans bror i själva verket är hans halvbror, de har inte samma far. Min man önskar att han och hans bror ska få lika del av arvet efter deras föräldrar då de vuxit upp som en familj och han har bett sin far att skriva ett testamente där min man får sin arvslott och den andra halvan som fadern har rätt att testamentera ska gå till hans bror. So far so good. Men om man skriver ett testamente där fadern testamenterar halva sin kvarlåtenskap till brodern, vad händer då om min mans far avlider före deras mor? Kan man skriva i testamentet att modern ska förvalta kvarlåtenskapen och att testamentet träder i kraft efter hennes död? Eller hur gör man? Tanken är alltså att det ska delas lika mellan syskonen efter båda föräldrarnas bortgång. MVH Eva
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Om man är gift när man avlider tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken, enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Om någon bröstarvinge till den först avlidne maken lever vid efterlevande makens död ska hälften av boet gå till denna. Detta kallas sekundosuccession och innebär att den efterlevande maken inte har full äganderätt utan endast fri förfoganderätt till den del av egendomen som kommer från den först avlidne maken vid bodelningen. Detta regleras i 3 kap. 2 § ärvdabalken. Om din mans far avlider före hans och hans halvbrors mor är det dessa regler som gäller för din man. Den del av kvarlåtenskapen som din man ärver efter sin far tillfaller hans mor med fri förfoganderätt, och när hans mor sedan avlider får din man arvet från båda sina föräldrar. För att samma sak ska gälla din mans halvbror kan deras far skriva ett sekundosuccessionsförordnande i testamentet, enligt 12 kap. 1 § ärvdabalken. Då skriver han att halva hans kvarlåtenskap ska tillfalla hans maka med fri förfoganderätt och att den delen av kvarlåtenskapen ska tillfalla din mans halvbror efter makans bortgång.För att vara säkra på att testamentet blir så som ni vill ha det rekommenderar jag att ni bokar tid med en jurist på Familjens jurist. Det kan ni göra här: lawline.se/bokaVänlig hälsning,

Lika arvslott för gemensamt barn och särkullbarn efter båda makarna

2015-08-31 i Testamente
FRÅGA |Gifta makar - de har ett gemensamt barn och den ena maken har ett särkullebarn.De gifta makarna vill att det gemensamma barnet och särkullebarnet ska ärva precis lika mycket.Hur ska de gå tillväga?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. För att båda barnen ska ärva lika mycket krävs att makarna upprättar ett testamente. I testamentet kan exempelvis anges att barnen efter båda makarnas död ska erhålla hälften av kvarlåtenskapen vardera. Ett testamente kan ni enkelt upprätta via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal . Behöver ni hjälp med upprättandet av testamentet kan ni boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på arvsrätt. Ni kan boka direkt på http://lawline.se/boka. För mer om upprättande av testamente, se 10 kap. ärvdabalken (1958:637). Med vänliga hälsningar

Testamentes ogiltighet - tvång, oförstånd och psykisk störning

2015-08-30 i Testamente
FRÅGA |Om en testator mer eller mindre tvingats till testamente, ej vid sina sinnens fulla bruk skrivit under ett tomt papper och därefter bevittnad namnteckning av två personer. Därefter har förmånstagaren skrivit testamentet ovanför namnteckning. Testatorn har aldrig velat ha ett testamente, vägrat. Var på äldreboende när han avled, personal kan intyga hur illa och hur förvirrad han var. Förmånstagaren ej släkt med den avlidne utan har fått diverse fullmakter, vad vet jag inte. Dessutom skrivit fakturor för städning, flytt m m som betalts till henne. Bouppteckningsmannen dessutom vän till förmånstagaren.Har detta gått rätt till? Har själv endast intresse av om det får gå till på detta sätt? Är den andra ggn som förmånstagaren sett till att få ärva med egenhändigt författade testamenten.Tacksam för svar.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Regler om upprättande av testamente finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) se här. Till att börja med så krävs det för att testamentet ska vara giltigt att det har upprättats skriftligen med två vittnen, se ÄB 10 kap. 1 §. De två vittnena ska samtidigt vara närvarande när testator skriver under testamentet, vilket innebär att det alltså ska vara upprättat vid denna tidpunkt, och sedan ska vittnena skriva under. I detta fall låter det enligt din beskrivning relativt otvivelaktigt som att testatorn tvingats till att skriva under detta papper som sedan fyllts i till att likna personens testamente. Ett testamente gäller inte om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning hos testator (se ÄB 13 kap. 2 §), och det gäller inte heller om någon har tvingat testator att upprätta testamentet eller fått honom eller henne att upprätta testamentet genom missbruk av hans eller hennes oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning (se ÄB 13 kap. 3 §). I det fall du beskriver finns det alltså mycket som tyder på att testamentet i fråga är ogiltigt.Testamentet ska delges arvingarna när testator avlider. Arvingarna har sedan 6 månader på sig att eventuellt väcka talan och då göra gällande att testamentet är ogiltigt enligt ÄB 13 kapitlet, se ÄB 14 kap. 5 §. Om klandertalan inte väcks inom denna tid, går rätten till detta förlorad.Jag råder dig att tala med arvingarna (om du känner dessa) till att fundera på att väcka en klandertalan, och även ta kontakt med en jurist som är specialiserad på familjerätt för ytterligare råd i denna situation.Med vänliga hälsningar

Ändra gemensamt testamente efter ena partens död

2015-08-29 i Testamente
FRÅGA |A & B är gifta. A har sedan tidigare 2 barn. Biologiska pappan är avliden. B har inga egna barn.Testamentet de tillsammans skrivit säger:Om B avlider först, ska all kvarlåtenskap tillfalla A med fri förfoganderätt.Om A avlider först, ska bröstarvingarna erhålla sin laglott. Övrig kvarlåtenskap tillfaller B med fri förfoganderätt. Efter att både A och B avlidit ska all kvarlåtenskap tillfalla A:s bröstarvingar med full äganderätt.Efter A:s bortgång ändrar B sitt testamente och vill testamentera all sin kvarlåtenskap till ett av A:s barn.Hur blir fördelningen av arvet?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!BakgrundMan skulle kunna säga att ett gemensamt testamente egentligen består av två testamenten; ett för A och ett för B. Ett testamente kan ändras så länge man lever, men inte sedan. Givetvis kan inte B ändra A:s testamente, och därmed förblir A:s testamente gällande även om B:s har ändrats. Däremot gäller naturligtvis B:s nya förordnande gällande dennes egendom.A:s testamenteA:s del av testamentet är naturligtvis det som rör A:s egendom. Detta innebär att den egendom B har ärvt med fri förfoganderätt fortfarande skall gå vidare till A:s bröstarvingar (och det innebär även att bröstarvingarna skall få ut sin laglott om så inte redan har skett). Fri förfoganderätt innebär ju att B har ärvt egendom som inte kan testamenteras bort, utan skall ärvas av A:s arvingar senare.Vidare är det faktiskt så att den egendom barnen skall ärva från B kan vara större än den B ärvde med fri förfoganderätt. Det som spelar roll är nämligen vilken andel av B:s egendom som bestod av egendom som ärvts från A, se 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Om B:s egendom t.ex till 30 % bestod av egendom som ärvts med fri förfoganderätt, är det också senare 30 % av B:s egendom som skall ärvas av A:s barn. Undantaget är om B under tiden efter att A avled har tjänat pengar genom förvärvsarbete eller fått egendom som gåva eller genom arv. Sådan egendom får "dras av" innan man räknar ut hur mycket A:s arvingar skall få.Exempel:A och B är gifta, och A har sedan tidigare de två barnen C och D. A har testamenterat på så vis att C och D skall få ut sina laglotter då A avlider, men att resten av egendomen skall gå med fri förfoganderätt till B och först efter dennes död till C och D. A avlider.B hade vid A:s dödsfall egendom till ett värde av 500 000 kr, och A till 400 000 kr. C och D skulle enligt lagen ha ärvt 200 000 kr var, men nu skall de bara få ut sin laglott: 100 000 kr var (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Efter detta återstår 200 000 kr.B ärver 200 000 kr med fri förfoganderätt, även om dessa senare skall gå vidare till C och D.När B avlider flera år senare, har B egendom till ett värde av 1 000 000 kr.Som huvudprincip skulle "A:s andel" av detta vara 1 000 000X(200 000/700 000)=285 714,29 kr.B:s arvingar kan dock visa på att åtminstone 250 000 kr härrör från B:s förvärvsarbete efter A:s död, samt att B har fått en bil till värdet 50 000 kr i arv efter en vän. Därför skall istället makens andel beräknas på 1 000 000-250 000-50 000 = 700 000 kr och bli 700 000X(200 000/700 000)=200 000 kr. Dessa går direkt vidare till C och D, som får 100 000 kr var efter B.B:s testamenteI ditt fall har B testamenterat all sin egendom till ett av A:s barn. B har inga egna bröstarvingar, och därmed inga laglotter att ta hänsyn till. Det går därför bra för B att testamentera all sin egendom till vem som helst. Förordnandet avser dock bara den egendom som blir kvar efter att A:s testamente har uppfyllts. I mitt exempel skulle alltså A:s ena barn (låt oss säga C) vid B:s död ha fått dels 100 000 kr efter A och dels 800 000 kr efter B.SammanfattningB kan inte ändra på A:s testamente, utan gällande den delen av B:s egendom som kommer från A gäller fortfarande det A skrev. B kan däremot testamentera resten, eftersom en person har rätt att skriva ett nytt testamente hela livet igenom.Hoppas att det ganska komplicerade svaret blir till hjälp! Hör gärna av dig om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Testamentera all kvarlåtenskap utom vissa avskilda pengar till någon

2015-09-01 i Testamente
FRÅGA |Jag och min sambo ska underteckna ett testamente att vi ska ärva varandra. Det gäller en bostadrätt i utlandet, en bostadsrätt i Sverige samt en sommarstuga i Sverige. Min mor dog nyligen och jag ärver en summa pengar från henne. Är det möjligt att jag behåller de pengarna själv och sedan ser till så att mina barn ärver dem?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Ditt testamente gäller även om du skulle komma över mer egendom. Om du vill se till att din sambo inte får del av de pengarna, bör du helt enkelt se till att testamentet är formulerat på ett sådant sätt att de inte omfattas! Du kan t.ex. testamentera vissa saker eller en viss andel av din egendom till din sambo. Ett annat alternativ är att du sätter de aktuella pengarna på ett särskilt konto och skriver i testamentet att pengarna på det kontot skall gå till dina barn.Du kan också formulera dig på så sätt att "De pengar jag fått i arv av min mor eller det som träder i deras ställe skall gå till mina barn."Hör gärna av dig igen om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Legal arvsordning kontra testamente

2015-08-31 i Testamente
FRÅGA |Jag har en fråga angående vad som gäller vid arv.Jag och min fd sambo har 2 gemensamma barn på 10 och 12 år. Barnens pappa ska nu inom kort gifta sig med en ny kvinna som i sin tur har 2 egna barn. Hur sker arvsfördelningen av barnens pappas tillgångar och pensioner till våra två gemensamma barn och hans blivande fru om barnens pappa skulle avlida? Finns det möjlighet för honom om han vill att genom skriftligt utlåtande låta barnen få en större del av arvet?
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline. Din f.d. sambo kan upprätta ett testamente och föreskriva en arvsfördelning som ger hans barn all hans kvarlåtenskap. Om ett testamente inte upprättas, kommer den efterlevande makan att ärva allt i första hand, varefter barnen har rätt till efterarv efter henne.Om inget testamente har upprättats kommer hans blivande maka att ärva all hans kvarlåtenskap. När makan avlider kommer barnen att ärva all kvarlåtenskap från deras far (efterarv). Makan ärver allt med fri förfoganderätt och kan fritt spendera/ge bort egendom men inte testamentera bort det. Makans egna barn (särkullbarn) kommer inte att ärva något från din f.d. sambo.Ett testamente kan naturligtvis upprättas som säger att barnen ska ärva samtlig kvarlåtenskap. Det enda undantaget som kan få betydelse i den här situationen är att den efterlevande makan alltid har rätt att få 178 000 kronor (beloppet ändras varje år) ur bodelningen. Hennes egen egendom och pengar räknas in i beloppet. Har hon inte tillräckligt, har hon rätt till mellanskillnaden ur mannens kvarlåtenskap. Syftet med undantaget är att den efterlevande makan ska ha en ekonomisk trygghet efter en bodelning.Jag rekommenderar att din f.d. sambo använder Lawlines skräddarsydda avtal som säkerställer att testamentet är korrekt och giltigt, här. Han ska svara på några frågor och får därefter en PDF-fil skickat till hans e-mail när det är klart. Mycket smidigt och kvalitetssäkrat.Vänligen

Inom-nordiskt arv

2015-08-30 i Testamente
FRÅGA |Min pappa som är Dansk medborgare och bor i Danmark menar att han har rätt att skriva bort sina barns arvsrätt med 8/10 i ett testamente. Han tänker gifta sig med sin nya flickvän så att hon ska få huset och han tänker även testamentera större delen av arvet till henne. Min fråga. Kan han nästan skriva ut oss ur arvet, som han menar? Han säger att bröstarvingar inte har lika stor rött i Danmark. Vänligen Mette
Anton Peterzén |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på lawline med din fråga!Din fråga berör den alltmer vanliga situation där det uppstår oklarheter kring vilket lands lag som ska användas för att fördela och reglera ett arv. I detta fall är frågan specifikt vad som gäller för så kallade laglotter inom arvsrättens område. Laglotten är som du redan tycks känna till den del av arvet som en bröstarvinge har rätt till oavsett vad som föreskrivs i ett eventuellt testamente. Laglotten är enligt svensk lag halva arvslotten, men enligt exempelvis spansk lag är den endast en tredjedel. Det är därför viktigt att ha klart för sig vilket regelsystem som ska tillämpas. För denna situation så kommer det, till följd av att det är ett sk. inom-nordiskt förhållande, vara hemvistlandets lag som ska tillämpas. Din far tycks ha hemvist i Danmark, och det är därmed alltså dansk lag som ska tillämpas för att bedöma testamentets giltighet. Om det, som din far påstår, är tillåtet att i Danmark fritt genom testamente styra över upp till 80% av kvarlåtenskapen så är det således detta som gäller. Jag skulle dock vilja tillägga att detta inte låter helt sannolikt för mig, då de nordiska länderna under mycket lång tid haft i stora drag mycket liknande arvslagstiftning.En kort granskning av den danska Arveloven tycks istället peka på att arvingar har rätt till åtminstone 25% av sin arvslott. Att exakt utreda vad dansk rätt föreskriver i frågan är dock tyvärr inget som kan ges utrymme inom gratisrådgivningens gränser, och jag råder dig därför att vända dig till den svenska ambassaden i Köpenhamn. De kan assistera dig med att utreda vad som exakt gäller i frågan. Lycka till!Mvh

Testamente där kvarlåtenskapen fördelas mellan barn och sambo

2015-08-29 i Testamente
FRÅGA |HejVi är sambos med var sitt vuxet barn. Vi håller på med att upprätta testamente. Kan vi båda skriva att vi önskar att vår den efterlevande och våra respektive barn delar lika på alla tillgångar vid en eventuell död.? Menar så här: jag dör, min sambo och min dotter delar lika på kvarlåtenskapen och tvärtom.Jag är änka sedan 13 år tillbaka, min dotter har fått lite pengar från mig som jag fick vid min mans dödsfall. Det var inte mycket tillgångar efter min man. Jag vill inte på något sätt ta bort hennes laglott efter pappan men summan jag fick var inte stor och hon har fått ut nästan hälften av den i olika omgångar.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Ni kan absolut skriva ett sådant testamente, eller åtminstone nästan. För din del har du dock ett så kallat efterarv att ta hänsyn till; den i och för sig ganska lilla egendom som ditt och din före detta makes barn skall ärva efter pappan. Jag kommer att förutsätta att inget testamente fanns efter honom, utan att det arvet helt enkelt skedde efter lagen. I så fall skall den egendom du ärvde från maken gå vidare till ert gemensamma barn (se 3 kap. 1-2 §§ Ärvdabalken). I praktiken går det snarare till så att man beräknar hur stor andel av din egendom som efter makens dödsfall bestod av hans före detta egendom. Som exempel kan vi säga att det var 25 %. I så fall kan du inte testamentera bort 25 % av din egendom (även om du totalt har mer egendom nu än då han dog!), utan 25 % är "makens", som automatiskt skall gå till dottern. Innan man räknar ut hur stort värde som är "makens egendom" drar man dock av främst sådant som du efter hans död fått genom arv, gåva eller genom förvärvsarbete (alltså t.ex. lön).Exempel:A och B är gifta, med barnet C. B avlider.A hade vid B:s dödsfall egendom till ett värde av 500 000 kr, och B till 200 000 kr. A ärver som make all B:s egendom, även om denna senare skall gå vidare till CNär A avlider flera år senare, har A egendom till ett värde av 1 000 000 kr.Som huvudprincip skulle B:s andel av detta vara 1 000 000X(200 000/700 000)=285 714,29 kr.A:s arvingar kan dock visa på att åtminstone 250 000 kr härrör från A:s förvärvsarbete efter B:s död, samt att A har fått en bil till värdet 50 000 kr i arv efter en vän. Därför skall istället makens andel beräknas på 1 000 000-250 000-50 000 = 700 000 kr och bli 700 000X(200 000/700 000)=200 000 kr. Dessa går direkt vidare till C.Efterarvet räknas bort innan man räknar ut arvslotten. Av den andel av din egendom som inte är "makens", är hälften din dotters laglott 7 kap. 1 § Ärvdabalken. Denna kan du inte testamentera bort (Eller, snarare: Om du testamenterar bort denna, kan din dotter begära jämkning av testamentet vilket innebär att hon ändå får ut den). I exemplet ovan skulle alltså laglotten efter A vara 400 000 kr; A hade ju kvar 800 000 kr efter att efterarvet räknats bort. Övriga 400 000 kr kan A testamentera till vem som helst.Egendom som en bröstarvinge har fått under en förälders levnad räknas som förskott på arv om man inte har sagt vid gåvan att det inte skall räknas som förskott (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Den får dessutom räknas av från laglotten (7 kap. 2 § Ärvdabalken).Kort sammanfattat kan alltså arvet efter dig gå till såhär:1. Man räknar ut hur stor andel av din egendom som bestod av din makes före detta egendom när arvet efter honom blev klart. 2. Man räknar ut hur mycket egendom du har, och drar av det du har tjänat i lön eller fått genom arv eller gåva efter att maken avled. Av det som återstår tar man den procentsats som vi fick ut i steg 1. Detta blir dotterns efterarv efter fadern.3. Du och sambon har testamenterat till förmån för varandra på så sätt att kvarlåtenskapen skall delas lika mellan sambo och barn. Din dotter har redan fått ut en del pengar från dig, och hennes laglott är alltså under 50 % av din egendom. Det uppstår därför inga problem, och din egendom delas mellan sambon och dottern.Om du (och kanske även sambon, om denne är i samma situation som du själv) vill, kan du skriva i testamentet att dottern bara skall få ut sin laglott med hänsyn till 7 kap. 2 § Ärvdabalken. Hon kommer ju ändå att få en del genom arvet efter maken samt har fått en del pengar av dig redan. I annat fall går det rent juridiskt hur bra som helst att skriva att sambon skall få ut 50 % och att dottern skall få ut övriga 50 %!Hör gärna av dig igen om ni undrar något mer kring det här!Hälsningar,