Tolkning av testamente - vad händer när legatarien dör innan hans rätt inträtt?

2013-04-30 i Testamente
FRÅGA |En legatarie som skall ha en summa pengar dör efter det att testatorns testamentet delgivits. Vad händer med legatet. Ärver legatariens dödsbo det. Vilka lagar eller praxis gäller.
Nathalie Ståhl | Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv och testamente återfinns i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som du finner https://lagen.nu/1958:637. Då legatarien dör efter att testamentet delgivits men innan det verkställts anses testamentstagaren ha dött innan hans rätt inträtt. Härmed måste det avgöras om någon kan träda i legatariens ställe och enligt reglerna om tolkning av testamente i ÄB 11 kap. gäller först och främst testators vilja. Kan testatorns vilja inte fastställas av testamentet finns tolkningsregler att ta hjälp av i ÄB 11 kap. 2-9 §§.  Enligt ÄB 11 kap. 6 § gäller att om testamentstagare dör innan hans rätt inträtt eller om testamentet inte kan verkställas i vad angår honom, ska hans avkomlingar träda i hans ställe, dock endast om dessa varit legalt arvsberättigade efter testatorn. Med detta avses att endast den som är arvsberättigad enligt lag kan träda i en legataries ställe om legatarien dör innan hans rätt inträtt. Paragrafen är alltså endast tillämplig när testamentsgivaren testamenterat till någon som annars ändå skulle haft arvsrätt efter denne (dvs. ej om testamentstagarens avkomlingar är testamentsgivarens vänner eller kusiner, då dessa inte har någon legal arvsrätt i Sverige). Då ett dödsbo inte har legal arvsrätt kommer aldrig ett dödsbo att kunna taga arv för det fall legatarien dött innan hans rätt inträtt. Sammanfattningsvis kan sägas att det först och främst är testatorns vilja som ska utrönas då en legatarie dött innan hans rätt inträtt. Det ska då utrönas om testatorns vilja varit att någon skulle träda i legatariens ställe. Går någon sådan vilja inte att finna gäller att legatariens avkomlingar ska träda i hans ställe, dock endast om dessa är arvsberättigade efter testatorn. Går testatorns vilja inte att utröna och det dessutom inte finns någon avkomling till legatarien som är arvsberättigat efter testatorn kommer legatet att skiftas ut till testatorns arvingar. Vänligen, 

Testamentes giltighet

2013-04-26 i Testamente
FRÅGA |Jag har skrivit ett testamente med två vittnen. Vittnen har uppgivit namn och personummer. Inga övriga uppgifter om dem. Jag och vittnena undertecknade samtidigt och därmed är endast ett datum angivet i testamentet. Är detta traktamente giltigt?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Formkraven för ett testamente hittar du i 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av dig i närvaro av två vittnen. Vittnena ska underteckna testamentet och de måste veta att det är ett testamente de undertecknar, men de måste inte känna till innehållet. Vittnena får inte vara under 15 år, ha en psykisk störning, själva vara testamentstagare eller nära anhöriga till dig eller testamentstagare, se 10 och 13 kap. ÄB.Om ovanstående överensstämmer med hur ditt testamente har bevittnats så är det ett giltigt testamente.Vänligen,

Möjligt att ange i testamentet att en del av förmögenheten ska gå till staten?

2013-04-13 i Testamente
FRÅGA |Jag undrar om det är möjligt att ange i testamentet att en del av förmögenheten ska skänkas till svenska staten. Jag bor i utlandet och förstår att dödsboet kan komma att behöva betala skatt först i utlandet. Men om det går att skänka pengar till staten, hur går det till?
Caroline Degerfeldt |Hej och tack för din fråga!Eftersom att jag inte vet vilket land du bor i kan jag tyvärr inte svara på hur du ska upprätta ditt testamente, det finns olika formkrav i olika länder, i Sverige finns reglerna om formkrav för testamente i 10:1 Ärvdabalken. Man kan skriva sitt testamente till förmån för en fysisk eller juridisk person. Staten är en juridisk person och det går bra att skriva testamente till förmån för staten.Hoppas detta hjälpte!

Makes arv enligt ÄB 3:1

2013-03-27 i Testamente
FRÅGA |Vi är tre syskon. Mina föräldrar har upprättat ett testamente där de på oss alla tre har skrivit att det som tillfaller oss skall vara enskild egendom. Min ene bror är gift sedan två år tillbaka och det har varit ett turbulent äktenskap. Han har varit på väg bort vid ett par tillfällen. Hans hustru har övertygat honom att inte skriva ett äktenskapsförord. Innebär detta att hon har rätt till min brors del om han t ex skulle avlida efter att ha ärvt mina föräldrar? (Det är något mina föräldrar absolut inte skulle vilja.)
Hannah Jakobsson | Hej! Tack för din  fråga. Genom äktenskapsförord kan makarna tillsammans avtala om att undanta viss egendom från att ingå i bodelning. Egendom som inkluderas i förordet bestäms därigenom vara makes enskilda. Även egendom som genom exempelvis testamente bestämts vara enskild undantas från bodelning enligt äktenskapsbalk (1987:230) 7:1-2. I arvsskifte efter bodelning ska hela den avlidnes kvarlåtenskap ingå. Detta innebär att såväl egendom från bodelning med efterlevande make som enskild egendom inkluderas. Den sammantagna behållningen skiftas sedan ut på den avlidnes arvingar. Var arvlåtaren gift ärver enligt ärvdabalken (1958:673) 3:1 efterlevande make den först avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Var efterlevande make enda arvinge efter den först avlidne erhåller hon hela kvarlåtenskapen. Undantag ska göras för eventuella särkullbarn vilka har rätt att få ut sitt arv direkt. Att ärva med fri förfoganderätt innebär att egendom ärvs med vissa begränsningar. Nämnas kan att efterlevande make inte i testamente får förfoga över denna egendom. Genom äktenskapsförord kan makarna tillsammans avtala om att undanta viss egendom från bodelning. Förordet reglerar således inte direkt hur arvet efter den först avlidne kommer fördelas. Är efterlevande make enda arvinge efter den först avlidne innebär detta att hon kommer ärva hela kvarlåtenskapen efter brodern med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon då även ärver den egendom som brodern tidigare fått i arv från sina föräldrar. Länk till ärvdabalk (ÄB): https://lagen.nu/1958:637 Länk till äktenskapsbalk (ÄktB): https://lagen.nu/1987:230 Med Vänlig Hälsning

Ny fördelning av testamente

2013-04-27 i Testamente
FRÅGA |Vi är fem syskon med samma far men med olika mödrar. Vår bortgågne fars testamente upplever vi som inbördes orättvist men med rätt form krav. Kan vi på något sätt välja att bortse från testamentet och fördela egendomen mellan oss själva? Hur gör vi i så fall? Det finns några till som omnämns i testamentet och de tycker som vi.
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Enligt ärvdabalken kap 11 § 1 ska testamentet tolkas enligt testators vilja. Den kan man inte rucka på hur som helst. Att ni sinsemellan skulle fördela egendomen på ett annat sätt än vad som föreskrivs enligt testamentet går emot testators vilja. Det ni kan göra är att inte godkänna testamentet (av kap 17 § 2 framgår att testamentet måste godkännas av testamentestagarna). Ärendet kommer då att gå vidare till domstol, som avgör ifall testamentet ska gälla eller inte. Jag tror att om samtliga testamentestagare vill att testamentet ska fördelas på ett annat sätt så kan det ske, så länge det inte rör sig om egendom av mer betydande omfattning, och som kräver avtalsregleringar etc (som fastigheter). Då kan det fortfarande krävas att testamentet ska följas.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K9.Med vänliga hälsningar,

Testamente och rätt till laglott

2013-04-23 i Testamente
FRÅGA | Kan jag testamentera 50% av kvarlåtenskapen till mina två barn i tidigare äktenskap, och 50% till två minderåriga barn och maka i nuvarande äktenskap?
Victoria Lindberg | Tack för din fråga. Dina bröstarvingar, alla dina fyra barn, har en laglig rätt till sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av din kvarlåtenskap delat på det antal barn du har, alltså kan du testamentera den andra halvan av din kvarlåtenskap hur du vill. Vid din bortgång kommer dina två tidigare barn ha rätt att få ut sin laglott, alltså 12,5 % av din kvarlåtenskap var. Den laglottsdel som tillhör dina två minderåriga barn kommer din nuvarande maka ärva med fri förfoganderätt och dina barn få ut först efter hennes bortgång. Den andra halva av din kvarlåtenskap kan du testamentera till vem du vill, och kan därmed fördela som du önskar mellan dina barn och maka. Hoppas det gav svar på din fråga. Hälsningar,

Testamente med föreskrift om full äganderätt och bröstarvingar saknas

2013-03-31 i Testamente
FRÅGA |Hej, I separata likalydande testamenten mellan makar finns angivet att all kvarlåtenskap skall tillfalla hustru resp make med full äganderätt. Hustrun gick bort först och maken senare. Enligt boupptecknaren tilldelas därmed en brorson hela kvarlåtenskapen och en syster till först avlidna hustrun går helt lottlös. Båda testamenten är skrivna 1966 och utom allt rimligt tvivel var detta ej avsikten med båda dessa testamenten. Detta kan dock endast styrkas muntligt via inblandade parter och grannar. Finns det anledning att "ta strid" om detta? 
Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga.
 
När någon skriver ett testamente med innebörden att någon ska ärva med full äganderätt så innebär det att efterarv är uteslutet. Bröstarvingar har dock rätt till sin laglott, men finns inga bröstarvingar så övergår arvet till den andra personens arvingar. Begreppet full äganderätt har fått kritik då det i många fall är slumpen, dvs. vem av makarna som dör först som avgör till vilka arvingar egendomen sedan ska fördelas. Kritiken har dock främst kommit från rättsvetenskaplig litteratur och högsta domstolen har i många avgörande upprätthållit principen. I ett avgörande från högsta domstolen, NJA 1950 s.483, så var situationen likartad den du beskriver. Hustrun avled först och hade sagt att hon önskade att hennes arvingar skulle ärva henne. Högsta domstolen ansåg dock att testamentet var giltigt och var ett uttryck av testators vilja. Om det i testamentet finns en föreskrift om efterarv så har det i praxis bedömts vara testators vilja i första hand och därför har högsta domstolen ändrat så att personen ärvt med fri förfoganderätt, vilket innebär att efterarv ska ske. Som exempel på rättsfall kan nämnas NJA 1950 s.48.

 Ett testamente med föreskrift om full äganderätt är alltså en presumtion för att det inte ska ske något efterarv. Det är svårt att säga om det skulle kunna finnas möjlighet till framgång i en eventuell tvist i denna situation, men rättsläget talar inte för det. Det är dock inte omöjligt att en tingsrätt skulle kunna tänkas lägga fokus på någon omständighet som talar för efterarv. Som argument för efterarv bör anföras att man vid tolkning av ett testamente ska se till testators vilja, enligt 11:1 Ärvdabalken.

 Hoppas du fått en lite bättre överblick i denna situation. Jag skulle råda er, eller din vän, att kontakta en erfaren jurist som får möjlighet att se över situationens alla aspekter. På så vis kan ni få ett mer ingående råd om vad ni kan göra i detta fall.

 Vänligen,

Testamentstolkning - istadarätt, accrescens och kvotdelar

2013-03-26 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående ett testamente. Min mormor har skrivit ett testamente där de står att vid hennes frånfälle så skall hennes kvarlåtenskap fördelas på följande sätt: Fastigheten skall fördelas mellan min dotter och mina två barnbarn. Och all egendom skall fördelas lika mellan dessa tre. Min fråga är nu hur fördelar man fastigheten? hur mycket får var och än? Dessutom så har ett barnbarn gått bort och hur skall då dennes del delas upp mellan barnbarnet och dottern? 
Victoria Nilsson |Hej!Vid tolkning av din mormors testamente ska enligt 11:1 Ärvdabalken (ÄB) din mormors faktiska eller hypotetiska vilja vara avgörande. Om någon sådan inte går att utreda finns dock vissa presumtionsregler. Om det inte av testamentet framgår hur stor del var och en av testamentstagarna ska få ska de ta lika del av arvet, således en tredjedel var. En av testamentstagarna har dock avlidit. Enligt 11:6 ÄB ska, om barnbarnet har egna barn, dessa träda in i barnbarnets ställe och ta barnbarnets del av arvet. Om barnbarnet inte har några barn ska istället de övriga testamentstagarnas lotter enligt 11:7 ÄB ökas. Det innebär att dottern och det levande barnbarnet får hälften var.Att testamentstagarna ärver halva fastigheten var innebär att de får fastigheten med samäganderätt. I samäganderättslagen finns regler om t.ex. förvaltning och tvångsförsäljning av samägd egendom.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Samäganderättslagen hittar du https://lagen.nu/1904:48_s.1.Vänliga hälsningar,