Testamentstolkning - istadarätt, accrescens och kvotdelar

2013-03-26 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående ett testamente. Min mormor har skrivit ett testamente där de står att vid hennes frånfälle så skall hennes kvarlåtenskap fördelas på följande sätt: Fastigheten skall fördelas mellan min dotter och mina två barnbarn. Och all egendom skall fördelas lika mellan dessa tre. Min fråga är nu hur fördelar man fastigheten? hur mycket får var och än? Dessutom så har ett barnbarn gått bort och hur skall då dennes del delas upp mellan barnbarnet och dottern? 
Victoria Nilsson |Hej!Vid tolkning av din mormors testamente ska enligt 11:1 Ärvdabalken (ÄB) din mormors faktiska eller hypotetiska vilja vara avgörande. Om någon sådan inte går att utreda finns dock vissa presumtionsregler. Om det inte av testamentet framgår hur stor del var och en av testamentstagarna ska få ska de ta lika del av arvet, således en tredjedel var. En av testamentstagarna har dock avlidit. Enligt 11:6 ÄB ska, om barnbarnet har egna barn, dessa träda in i barnbarnets ställe och ta barnbarnets del av arvet. Om barnbarnet inte har några barn ska istället de övriga testamentstagarnas lotter enligt 11:7 ÄB ökas. Det innebär att dottern och det levande barnbarnet får hälften var.Att testamentstagarna ärver halva fastigheten var innebär att de får fastigheten med samäganderätt. I samäganderättslagen finns regler om t.ex. förvaltning och tvångsförsäljning av samägd egendom.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Samäganderättslagen hittar du https://lagen.nu/1904:48_s.1.Vänliga hälsningar,

Ändamålsbestämning av testamente

2013-03-22 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är 3 personer som gemensamt äger ett hus. Vi har fått detta hus via ett testamente (15 år sedan). I detta testamente påstås det att vid en eventuell försäljning får inte huset säljas för mer än taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet är idag cirka 1/3 av husets marknadsvärde. Är detta möjligt rent juridiskt att "bestämma" ett framtida försäljningspris via ett testamente?
Markus Nilsson |Hej och tack för din fråga! Ja, genom en ändamålsbestämning kan testator inskränka rätten för testamenstagare att förfoga över det som testamenterats. (se Ärvdabalken 22:2 jämförd med 22:6 https://lagen.nu/1958:637) Om en ändamålsbestämelse inte uppfylls kan vissa personer påkalla att den verkställs enligt 7§ samma kapitel.Lycka till!

ÅTERKRÄVA GÅVA

2013-03-18 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga som jag hoppas ni kan hjälpa mig med. Ifall man fått ett arv för många år sedan som var testamenterat till bara den personen. Och denna personen har syskon (som ej nämns i testamente) men personen väljer ändå att dela med sig av arvet till sin syskon. Kan personen senare kräva tillbaka den del av arv den gett bort pga orättvisa i en ny arvstvist där syskonen vägrar göra samma sak mot denna personen. De behåller allt själva och lämnar den personen utan allt denna gång.
Hampus Sabel |Hej,När en gåva fullbordats är det inte möjligt att återkräva den. En gåva avseende lös egendom, exempelvis kontanter, är fullbordad när egendomen kommit i mottagarens besittning. I ditt fall när pengarna överförts. Det är därför inte möjligt att återkräva pengarna i det fall du beskriver.Jag hoppas att mitt svar varit till hjälp. Hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor.Vänligen,Hampus Sabel 

Villkor i testamente

2013-03-16 i Testamente
FRÅGA |Testamente. Jag och min hustru håller på att upprätta nytt inbördes testamente. Hon har två särkullbarn och har en önskan om att skydda ena barnets arv utöver att det ska vara enskild egendom genom att sätta av pengarna till en pensionsförsäkring eller liknande så att arvet inte består av likvida medel. Är det möjligt att ställa sådana villkor i ett testamente?
Alexandra Leppälä | Hej! Ett testamente är ett uttryck för testatorns, i detta fall din hustrus, sista vilja. Som huvudregel gäller därför att testatorn fritt kan bestämma olika villkor för vad som ska hända med egendomen efter testatorns död. Ett vanligt sådant villkor är som du nämner att bestämma att viss egendom ska vara enskild egendom som därför inte ingår i exempelvis en bodelning. Det finns inget som talar emot att testatorn även kan sätta upp andra villkor som att pengar ska gå till en pensionsförsäkring, fonder eller dylikt sparande/investerande. Villkor som dock inte kommer vara giltiga är sådana som exempelvis berövar bröstarvingar deras rätt till sin laglott. Svaret på din fråga är alltså att det är möjligt att ställa upp sådana villkor i ett testamente som säger att pengarna ska gå till ett pensionssparande. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning, 

Klander av testamente - klanderfrist & talerätt

2013-03-26 i Testamente
FRÅGA |Min faster avled för ett par år sedan. I hennes boupteckning testamenterade hon och hennes make allt till mig i ett gemensamt testamente. Nu har även han avlidit. Problemet är att originaltestamentet försvunnit och min fars syskon accepterar inte det som de godkände i samband med min fasters boupteckning eftersom bara kopian från hennes boupteckning finns kvar. Till saken hör att hennes make inte har några andra släktingar i livet. Var går kvarlåtenskapen? Till mig som testamentstagare från det gemensamma arvet, syskonen (till min faster) eller allmänna arvsfonden?
Victoria Nilsson |Hej!Din faster och hennes mans testamente anses, trots att det är gemensamt (ett så kallat inbördes testamente), utgöra två olika testamentsförordnanden. Då din faster avled först innebar testamentet att hennes man ärvde henne, men att du har rätt till efterarv, dvs att få ut arv från din faster efter att hennes man avlider. När hennes man nu avlider har du även enligt testamentet rätt att få ut arv efter honom direkt.För att ett testamente ska ogiltigförklaras måste det klandras. Effekten av att det gemensamma testamentet ses som två olika förordnanden blir att din fasters testamentsförordnande måste klandras redan vid hennes död. Genom att godkänna testamentet vid din fasters död har din fars syskon avstått från att klandra testamentet, och oavsett det så har klanderfristen gått ut då en klandertalan enligt 14:5 Ärvdabalken måste väckas inom sex månader från det att arvingen delgivits testamentet. Du har därmed rätt att nu när din fasters man avlidet få ut arvet efter din faster.Vad gäller arvet efter din fasters man så ska även det som konstaterats tillfalla dig. För att så inte ska ske måste testamentet efter honom klandras. Enligt 14:5 Ärvdabalken är det endast arvingar som kan klandra ett testamente. Då din fars syskon inte är arvingar till din fasters man (endast din faster) så har de inte rätt att väcka talan om klander. Att de inte nu vill godkänna testamentet borde därför vara utan betydelse. Även arvet efter din fasters man ska således tillfalla dig.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K14.Vänliga hälsingar,

Krav för ett giltigt testamente

2013-03-19 i Testamente
FRÅGA |Jag äger en bostadsrätt, sommarställe och har lite pengar på banken. När jag dör vill jag att det jag lämnar efter mig ska tillfalla mina 3 barn som enskild egendom. - Räcker det att jag skriver just så i mitt testamente? Och måste barnens namn och personnummer anges? - Kan min partner som inte bor på samma adress som jag bevittna min namnteckning i testamentet? Tacksam för svar
Emina Gaspar-Vrana |Hej och tack för Din fråga!Enligt 9 kap 1 § ärvdabalken kan den som fyllt 18 år förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente. Vidare föreskrivs i 10 kap 1 § att testamentet ska upprättas skriftligen och med två vittnen. Du som testator ska i deras samtidiga närvaro skriva under testamentshandlingen. För vittnena gäller att de också ska skriva under testamentshandlingen och även ange sitt yrke, hemvist samt tiden för bevittnandet. De behöver däremot inte veta om innehållet i testamentet, utan behöver bara ha kännedom om handlingens egenskap av testamente. Utan vittnena föreligger enligt huvudregeln inget giltigt testamente.Det räcker därmed att Du anger att Du vill att Din kvarlåtenskap ska tillfalla barnen som enskild egendom och det är då att föredra att Du anger deras namn och personnummer för att undvika framtida förvirring. Däremot räcker det alltså inte med att endast Din partner bevitnnar och skriver under testamentshandlingen enligt ovan, utan Du behöver alltså ännu ett vittne. Lagen uppställer inte några ytterligare krav förutom dessa för att få till stånd ett giltigt testamente. Hoppas att detta klargjorde rättsläget för Dig. Lycka till! Med vänlig hälsning,Emina Gaspar-Vrana

Att ogiltigförklara testamente

2013-03-17 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min sambo har avlidit och nu vill Döttrarna ogiltighetsförklara testamentet. Dom har ringt till den ena tjejen som har bevittnat underskriften och frågat en massa konstiga frågor nu är hon orolig vad hon har svarat. Är detlagligt att legaterna får ringa ill vittnen och intervjua dom? Nu har även advokat blivit inblandad. Vad har jag/vi för rättigheter?
Emma Persson |Hej! Ett testamente kan endast ogiltigförklars under vissa i lagen angivna förutsättningar. För att ett testamente ska ogiltigförklaras måste också de arvingar som anser testamentet vara ogiltigt klandra detta genom att väcka talan om att testamentet ska ogiltigförklaras inom sex månader från det att arvingen blev delgiven testamentet. Om talan inte väcks inom sex månaders-fristen anses testamentet giltigt och kan inte angripas (14 kap. 5 § ärvdabalken (ÄB)). Grund för klander föreligger om testator inte var behörig att upprätta testamente, eller om formkraven i 10 kap. ÄB inte iakttagits (13 kap. 1 § ÄB). Grund för klander föreligger också om testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning eller då testator upprättat testamentet till följd av att någon utövat tvång mot testator eller missbrukat testators oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning. Att testator blivit svikligen förledd till att upprätta testamentet eller varit omedveten om faktiska förhållanden som haft avgörande inflytande på testators vilja att upprätta testamentet utgör också grund för klander av testamentet (se 13 kap. 2 & 3 §§ ÄB). Eftersom testamente endast kan ogiltigförklaras om någon av dessa klandergrunder föreligger, betyder det att testamentet är giltigt om någon av grunderna inte föreligger. Om den tjej som varit vittne uppfyller kraven i 10 kap. 4 § ÄB kan testamentet i alla fall inte klandras på den grunden. Det räcker dock inte med att någon av dessa grunder föreligger för att testamentet ska vara ogiltigt, utan det krävs alltså även att arvinge väcker talan om ogiltigförklaring av testamentet inom sex månader. Väcker arvinge klandertalan är det du som testamentstagare som måste visa att formkraven är uppfyllda, medan den som klandrar testamentet måste kunna visa att någon av de andra klandergrunderna föreligger. Det kan påpekas att bröstarvingar (testators barn) har rätt att utfå sin laglott, även om testator har uteslutit dessa ur testamentet. För att bröstarvingar ska ha rätt att utfå sin laglott krävs att de inom sex månader från delgivningen av testamentet framställt sitt anspråk till, eller väckt talan mot, testamentstagaren (7 kap. 3 § ÄB). ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning,

Ett upprättat testamente med en avsaknad av undertecknande av vittnen

2013-03-16 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min ensamstående moster har före sin död bett mig ta hand om en påse när hon gått bort.I denna ligger en lapp där det handskrivet står:Allt som finns i påsen skall givas till xxxxxx (dvs mig) ,undertecknat av mostern. Även muntligen sagt att jag ska ha påsen,som visade sig innehålla kontanter.Hur hantera detta? Är det juridiskt hållbart nu när mostern gått bort.
Rosa Nicole Abas | Hej, och tack för din fråga, Reglerna för hur ett testamente ska utformas regleras i 10 kap. ärvdabalken (ÄB), se här. I 10 kap. 1 § ÄB stadgas att ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, och i deras samtidiga närvaro ska testator underskriva testamenteshandlingen. Vittnena är solennitetsvittnen, dvs. utan dem föreligger enligt huvudregeln inget giltigt testamente. Därav ska vittnena bestyrka handlingen med sin underskrift. Om någon däremot av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett testamente kan formkraven åsidosättas och ett s.k. holografiskt nödtestamente upprättas. Detta får ske utan bevittning om det sker skriftligen. Bestämmelsen om nödtestamente återfinns i 10 kap. 3 § ÄB. Av din fråga framgår att handlingen undertecknats av testatorn med en avsaknad av undertecknande av två vittnen, det blir då fråga om huruvida situationen varit en sådan nöd- eller sjukdomssituation som avses. Att observera är att det alltid förutsätts att testator var vid sina sinnens fulla bruk vid tiden för upprättandet. Ett holografiskt testamente som upprättats under påverkan av en psykisk störning är ej giltigt. Med förhoppningar om att du fått svar på dina frågor, önskar jag Dig ett lycka till!Vänligen,