Krävs testamente till barn då man är gift?

2016-12-09 i Testamente
FRÅGA |Kan jag som gift kvinna med en äldre make skriva testamente till förmån för min enda dotteratt ihändelse av min död före maken skall hon få ut arvet efter mig.?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på om din dotter är ert gemensamma barn eller endast ditt. Ifall din make inte är far till din dotter har hon alltid rätt att få ut sin del av arvet direkt då du gått bort (3 kap 1 § ÄB). Hon kommer vid detta tillfälle att ärva all kvarlåtenskap om du inte testamenterat bort något till någon annan (2 kap 1 § ÄB). Enda möjligheten för din make att få ärva dig är ifall din dotter avstår arvet till förmån för honom. I detta fall kommer hon att få ett efterarv när din make i sin tur har gått bort (3 kap 9 § ÄB). Ifall din make inte är pappa till din dotter behöver du alltså inte testamentera till din dotter för att hon ska få ut arvet direkt. Ifall din make däremot är far till din dotter ser läget annorlunda ut. Även om det testamenterar bort din kvarlåtenskap till förmån för er dotter kommer arvet att gå till din make. Han får fri förfoganderätt över denna egendom vilket innebär att han fritt kan konsumera den men inte testamentera bort den till någon annan. När din make sedan går bort ärver din dotter efter dig, hon får ett efterarv. När detta har delats ut kommer hon även att ärva från din make/hennes pappa. Det finns vissa skyddsregler för de så kallade efterarvingarna, det vill säga din dotter. Förutom att han inte får testamentera bort din egendom får han till exempel inte skänka bort hur mycket pengar som helst. Regler om makes efterarv och skyddsreglerna hittar du i 3 kap ÄktB. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Arvet efter barnlösa makar

2016-12-07 i Testamente
FRÅGA |Vi är gifta makar som är helt barnlösa. Vad gäller för oss avseende vem som ärver oss efter den enas bortgång o sedemera även efter den andra makes/makas bortgång? Måste vi skriva testamente för att kunna ha tillgång till all kvarlåtenskap o kunna ev slösa bort o ev ge bort o ev sälja eller testamentera om vi så vill, efter eget samtycke av all kvarlåtenskap som efterlämnas efter den enas bortgång? Har läst om fri förfoganderätt o full förfoganderätt, men vad gäller i vårat fall enligt gängse lag om inte ett ev testamente skrives innan den enas bortgång? Tacksam för svar!!
Tova Andersson |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser om arv och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB).Om ni inte skriver testamenteNär den ena maken går bort ska kvarlåtenskapen efter denna fördelas mellan dennes arvingar. Eftersom ni inte har några barn ska arvet i första hand fördelas lika mellan den avlidnas föräldrar, och om någon av dem inte lever den avlidnas syskon. (ÄB 2 kap. 2 §)Till följd av att ni är gifta har däremot den efterlevande maken rätt till makesarv, vilket betyder att hela arvet ska tilldelas maken. (ÄB 3 kap. 1 § första stycket) Maken får på så vis ett slags företräde i arvingarnas delar av arvet. Dessa andelar har maken endast fri förfoganderätt över vilket betyder att den har rätt att sälja och ge bort egendomen, men inte testamentera bort den. (ÄB 3 kap. 2 §) När den efterlevande maken går bort, har arvingarna till den först avlidna maken rätt att få ut sina andelar av arvet. (ÄB 3 kap. 2 § första stycket) Kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken ska i sin tur fördelas lika mellan dennes arvingar.Om ni skriver testamenteNi kan skriva varsitt testamente där det framgår att den andra maken ska ärva allt med full äganderätt vid den enas bortgång. Då får efterlevande make använda egendomen precis hur den vill och alltså även testamentera bort den. För att testamentet ska vara giltigt ska det vara skriftligt och två vittnen ska närvara vid underteckningen. (ÄB 10 kap. 1 §) Eventuella arvingar har då ingen rätt till arvet.När den efterlevande maken går bort, ska kvarlåtenskapen efter denna fördelas lika mellan dennes arvingar precis som ovan.Sammanfattningsvis måste ni alltså skriva testamente för att den andra maken ska få full äganderätt till arvet vid den enas bortgång. Annars får maken endast fri förfoganderätt, eftersom arvingarna då har rätt till arvet. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur ogiltigförklaras ett testamente?

2016-12-07 i Testamente
FRÅGA |Min sambo har ett testamente från sitt förra förhållande. De har 2 barn ihop och hade då ett hus. Var ej gifta. Nu har han och jag köpt hus ihop och ska skriva ett testamente. Vi vill då få bort det gamla testamentet. Hur gör man? Det finns endast ett exemplar och det har min sambo. De har varit separerade sen 2008. Tack på förhand.
Måns Lundvall |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är faktiskt inte svårare än att din sambo förstör testamentet. Genom att hen förstör testamenteshandlingen så förlorar det sin giltighet, detta går att utläsa i 10 kap 5§ Ärvdabalk.MVH

Testamentsbehörighet

2016-12-05 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min bror står som förmånstagare till ett testamente som vår styvpappa skrev för många år sedan nu. Har nu hört att detta testamente skulle kunna bestridas eftersom gården vi skall få ärva är min styvpappas släktgård. Tydligen finns det en lag som heter ärvdabalken som reglerar hur man kan testamentera bort gårdar. Vet att han fick hjälp av banken att skriva testamentet för cirka 40 år sedan. Tacksam för hjälpAnna.
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först och främst vill jag beklaga er styvfars bortgång. Angående din fråga är det så att det i ärvdabalken inte finns särskilda regleringar om hur man får testamentera släktgårdar i allmänhet. Det finns dock regler om vad och hur mycket någon får testamentera. Om er styvfar hade egna bröstarvingar (biologiska eller adopterade barn) har de rätt till hälften av arvet efter honom oavsett vad som skrivits i testamente. Likaså finns regler för efterlevande make/maka och det är en möjlighet att han upprättat ett nytt testamente. Sammanfattningsvis finns det dock inget specifikt i ärvdabalken som berör släktgårdar. Det finns regler om vad som händer när man ger bort en del mark man måste stycka av, och regler som skulle föranleda en annan bedömning om det varit hans make/makas släktgård och som då skulle lägga detta på hennes ”lott”. Det sista jag kan tänka mig är om er far själv ärvt/fått/köpt gården med ett förordnande om att den ska stanna inom släkten eller att han själv inte ägde den och därför inte hade rätt att testamentera bort den. Utan mer information kan jag tyvärr inte ge ett säkrare svar. Min rekommendation är att ni kontaktar en jurist som får titta på testamentet och bistå er vid bodelning. Vill ni komma i kontakt med våra jurister kan ni kontakta dem på www.lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Sälja bostad vid samägande och testamentsförordnande

2016-12-07 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har ärvt 50% i en sommarstuga där samägande lagen har skrivits bort. I det här testamentet står det att jag i första hand måste hembjuda det till den andra ägaren (min morbror). Detta har gjorts och han vill köpa det men har inga pengar. Jag vill inte äga huset tillsammans med min morbror, men hur kan jag se till att det säljs om inte samägande lagen inte gäller?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på vad som står exakt i testamentet. Eftersom ni avtalat bort samägandelagen behöver ni inte ta hänsyn till den lagens bestämmelser. Ifall det står i testamentet att man får sälja bostaden efter att man erbjudit den andra ägaren att köpa ens del ser jag inget hinder för att du säljer bostaden till någon annan i detta läge. För att vara helt säker bör du återigen fråga din morbror om han vill köpa bostaden och ge honom en tid som har får på sig att betala. Har han inte några pengar ska du inte behöva behålla bostaden tills han fått ihop tillräckligt, det viktiga är att du faktiskt har erbjudit honom och gett honom möjlighet att köpa bostaden av dig. Du kan även fråga din morbror om han känner någon annan som kan tänka sig att köpa bostaden av dig som senare kan vara villig att sälja den vidare till din morbror, detta verkar dock inte vara något krav enligt testamentet. Sammanfattningsvis tolkar jag testamentet på så sätt att du måste erbjuda din morbror att köpa din halva innan du får sälja denna vidare. Att han vill köpa den men inte har pengar till detta ska inte ligga dig till last. Du har gjort vad du måste enligt testamentet och bör få sälja den vidare om din morbror inte köper den av dig. För säkerhets skull bör du fråga din morbror återigen och berätta att du kommer att sälja den vidare om han inte köper den av dig. Detta gäller om inte testamentet säger något annat, som att du t ex måste fråga två gånger med 6 månaders mellanrum eller liknande. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Inbördes testamente med rätt till efterarv

2016-12-07 i Testamente
FRÅGA |Min make avled för tre år sedan. Vi har inga gemensamma barn, jag har två egna. Han hade ett biologiskt barn med sin första fru och hon hade ett barn sedan tidigare. Hans biologiska barn har fått ut sin laglott. Vi skrev ett testamente där vi ville att dom skulle få ut det dom har rätt till efter att vi båda är borta (nu blev det inte riktigt så). Vi har inget äktenskapsförord. Kan jag upprätta ett nytt testamente där jag helt enkelt "tar bort" hans icke-biologiska barn?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter på din fråga som att du och din make upprättat ett inbördes testamente tillsammans. Ett sådant innebär att man ärver varandra då en skulle gå bort. Om jag förstår din fråga rätt står det i testamentet att din makes icke-biologiska barn (samt hans biologiska barn) ska få ärva då ni båda är borta. Detta innebär i så fall att du ärver din make och att du får hans del med så kallad "fri förfoganderätt". Det du ärvt från honom har du inte full äganderätt över då hans icke-biologiska barn enligt testamentet har rätt till ett så kallat efterarv. I dagens testamente står det att din makes icke-biologiska barn (samt hans biologiska) ska ärva efter både honom och dig då ni båda har gått bort. Den del som du ärvt efter din make med fri förfoganderätt kan du inte testamentera bort till någon annan, denna del kommer att ges enligt ert inbördes testamente. Den del du äger själv kan du fortfarande testamentera bort till vem du vill, dock kommer dina biologiska barn alltid kunna få ut sin laglott. När det gäller din del kan du alltså "ångra dig" och ta bort din makes icke-biologiska barn. Sammanfattningsvis kan du ta bort hans icke-biologiska barn från ditt eget testamente, alltså vem som ska få ärva dig och din del av kvarlåtenskapen. Den andel som du ärvt från din make har du ärvt med fri förfoganderätt och den kan du inte testamentera bort till någon annan, här kan du alltså inte ta bort det icke-biologiska barnet från testamentet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fråga om tolkning av inbördes testamente

2016-12-06 i Testamente
FRÅGA |Inbördes test, A o B gifta,utan barn, A avled19-99, B 2014 , enda efterarv. syskon/syskonbarn,totalt 21 i gren A,totalt 11 i gren B. Fri förfog.rätt .Ganska "normalt" test,några stavfel. En mening svårtolkad.Citat : "Vidare skall efter bådas vår död vår egendom delas lika mellan våra syskon o våra syskonbarn, således 1/2 till B:s efterarv. o 1/2 till A:s efterarv.". I båda grenar skulle några starkt gynnas av Legal ordn. o andra starkt gynnas av " inbördes lika mellan syskon/syskonb. i samma gren.Bör ordet "således" inverka på tolkn.?1)Meningen betyder ENDAST att efterarvet delas lika MELLAN gren A o gren B, o säger inget om fördeln INOM samma gren? Det skulle betyda att "lika mellan..... p g a av ordet "således" ska tolkas "lika mellan HELA GRUPPEN syskon/syskonb. i gren B o HELA GRUPPEN syskon/ syskonb. i gren A, dvs betyda ENDAST 1/2 t. grenA A o1/2 t. gren B. 2) 1/2 t. gren B o 1/2 t. gren A o DESSUTOM " inbördes lika mellan syskon/ syskonb. INOM samma gren". Anser ni alt. 1 och alt. 2 LIKA sannolika, eller.. det lika sannolikt att alt 1 o alt. 2 skulle vara "riktig tolkning"? TACK för svar, även om ni INTE skulle kunna ha en tydlig åsikt.Bland syskonbarn råder olika åsikter. Vet ej om det beror på att några kraftigt gynnas resp missgynnas beroende på vilket alternativ som gäller.TACK för snabbt svar!
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Utgångspunkten är att egendomen ska fördelas i enlighet med testamentet. Då det uppstår problem i hur testamentet ska tolkas finns det i 11 kap ärvdabalken regler kring hur det ska ske. Du hittar ärvdabalken här!Utifrån ordalydelsen skulle jag personligen tolka meningen som att efterarvet ska fördelas lika mellan de två grenarna, dvs 50% till gren A och 50% till gren B, och att var grens del sedan ska fördelas mellan efterarvingarna i enlighet med den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen, se 2 kap ärvdabalken, innebär att varje syskon (inkl de som eventuellt avlidit) ska dela lika på sin grens del. Detta kommer resultera i att varje syskon i samma gren får lika mycket pengar. Har något/några av syskonen gått bort träder respektives barn i stället för föräldern. Jag hoppas att detta är till hjälp för er! Behöver ni ytterligare hjälp kan ni boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad inom arvsrätt, ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen här till höger. Med vänliga hälsningar,

Svenska eller utländska arvsregler och testamenten

2016-12-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar kommer ursprungligen från ett annat land men är bosatta och folkbokförda i Sverige. De har i alla år sagt att min bror kommer att få allt när de dör eftersom man gör så i vårt hemland dvs sonen får allt dottern ingenting. Det har också avspeglat sig i olika handlingar t ex de köpte en lägenhet i ett annat land i min brors namn, min bror har i alla år fått all hjälp, betalda semesterresor, tillgång i form av extra visa kort till mina föräldrars sparkonto, härom dagen fick hans fru en helt ny bil som mina föräldrar betalade kontant. Även huset kommer han att ärva. För mig som är uppvuxen i Sverige är det här så sjukt. Jag har alltid gjort allt för mina föräldrar och det räknas inte bara för att jag är en kvinna. Kan de göra så här? Vilka rättigheter har jag som bröstarvinge? Har mina barn rätt till något? Vad har ni för råd att ge?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagarna om arv finns i ärvdabalken, den finner du https://lagen.nu/1958:637. Härefter kommer jag att förkorta ärvdabalken till ÄB.Vad som är viktigt att veta med ditt problem är var era föräldrar är ifrån. Det kan vara avgörande för vilket lands lagar som blir gällande.Med tanke på situationen i det land du beskriver så kommer jag anta att era föräldrar inte är från ett land inom EU. Skulle det vara så att de är från inom EU så får vi söka svar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 vilken jag härefter kallar förordningen. I artikel 21 i förordningen står att arvslagarna som ska användas då en person dör är lagarna i det land där personen hade sin hemvist. Era föräldrar skulle utan tvekan ha ansetts ha sin hemvist i Sverige, varpå de svenska arvsreglerna skulle bli tillämpliga. I samma artikel finns däremot ett undantag, där det står att den bestämmelsen endast gäller om det inte finns några andra regler som säger emot den regeln. Där kommer artikel 22 i förordningen in. Där står att en person får i sitt testamente välja vilken lag de vill ska tillämpas vid sin död. Detta är inte bara relevant om era föräldrar är från ett land inom EU men även utanför EU. Men skulle de då vara från inom EU och skriver att ett annat lands arvsregler ska tillämpas när de dör kan tyvärr inte jag hjälpa dig eftersom jag inte vet vilket land de är ifrån och även om jag visste det så vet jag inte hur det landets lagar ser ut.Vad gäller då om era föräldrar inte är från ett land inom EU? Då finns viss vägledning att finna i lagen om arv i internationella situationer, som jag nu kommer att förkorta IAL (länk till den finns https://lagen.nu/2015:417) och i förordningen. Min utgångspunkt här är att din bror kommer att vilja tillämpa era föräldrars hemlands arvsregler eftersom det är mer förmånligare för honom. Skulle det vara så att han inte alls vill det så kommer detta inte bli ett problem utan då kommer svenska arvsregler tillämpas. Det är det 4 kap. i IAL som blir tillämpligt om era föräldrar skulle vara från ett land utanför EU och din bror vill att dessa lagar ska tillämpas. Notera att detta inte händer om era föräldrar är innanför EU, då kommer svenska arvsregler att tillämpas om det inte finns ett testamente som säger något annat.Enligt 4 kap. 2-3 §§ i IAL så kan ett annat lands arvsregler tillämpas trots att de som avled bodde här. Men för att detta ska hända så måste alla personer godkänna det domstolsavgörande som är till grund för detta. Det är alltså inte möjligt för din bror att gå till era föräldrars hemland när de dör och se till så att arvet blir fördelat enligt lagarna där (så att han får allt). För att det ska vara giltigt i Sverige så måste du godkänna det. Vilket du inte verkar vilja göra. Det skulle vara möjligt att tillämpa det beslutet i era föräldrars hemland, men då kommer det beslutet endast omfatta egendom i det landet och inte i Sverige. Skulle de då alltså ha det mesta av deras egendom här kommer din bror inte komma åt det om han skulle försöka göra så.Nu kommer jag till vad som kommer att gälla om de svenska arvsreglerna blir tillämpliga.De svenska arvsreglerna skulle troligtvis vara betydligt bättre för dig om de tillämpades, men sämre för din bror om de tillämpades. Det är därför jag tror att din bror kommer att försöka få era föräldrars lands lag att bli gällande när de dör. Det hela är egentligen upp till era föräldrar, har de skrivit ett testamente där de säger att de vill att deras hemlands arvsregler ska vara tillämpliga så blir de det. Har de inte gjort något testamente kommer svenska arvsregler att bli tillämpliga.Vad har du då rätt till enligt de svenska arvsreglerna? Till att börja med så har du beskrivit att din bror fått en massa saker av era föräldrar, lägenhet, resor osv. Detta är i Sverige att betrakta som förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1). Detta betyder att allt din bror får av era föräldrar nu i livet kommer hans arv minskas med enligt samma paragraf. Till detta förskott på arv finns vissa undantag, har era föräldrar sagt att det inte är förskott på arv när han fått det så är det inte förskott på arv. Dessutom så om det skulle vara så att de saker han fått i förskott på arv inte blir lika mycket som du ärver så behöver han inte betala något till dig enligt 6 kap. 4 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K6P4S1).Det blir såklart svårt att bevisa värdet på de saker han fått eftersom du troligtvis inte kommer ha tillgång till kontoutdrag eller dylikt. Det kan även bli svårt att bevisa att han fått det av era föräldrar, så du skulle redan nu kunna börja samla bevis kring detta. Notera att bilen din brors fru fått inte är att se som förskott på arv om gåvan riktades till henne. Är det egentligen hans bil men hon får köra den (vilket kan vara svårt för dig att veta) så är det förskott på arv.Du skriver även i din fråga att han kommer att få allt när era föräldrar dör. Detta måste regleras i ett testamente. Att era föräldrar enbart sagt till din bror att han kommer att få allt när de dör är inte tillräckligt. Finns det då inget testamente ska ni dela lika på allt och då ska hans arv minskas med det han fått i förskott. Skulle de då skrivit ett testamente där det står att din bror kommer att ärva allt har du ändå rätt att få ut din laglott. Vad är då en laglott? Jag ska förklara det med ett exempel: Låt oss säga att era föräldrar dör och tillsammans har de 200 000 kr. De enda som ska ärva är du och din bror, enligt svenska lagar ska ni dela detta på hälften, alltså få 100 000 var. Er arvslott skulle alltså vara 100 000 kr. Men har då era föräldrar skrivit ett testamente där de vill ge alla 200 000 kr till din bror har du rätt att få ut din laglott. Din laglott blir då halva arvslotten, alltså 50 000 kr enligt 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Det finns en situation som inte riktigt är reglerad i lag. Det är om era föräldrar skriver i deras testamente att din bror ska ärva allt och att ett land utanför EU:s lag ska vara tillämplig. Då finns det en risk att du inte ens kan begära din laglott. Enligt en artikel i DN som jag länkar nedan så finns det en risk att inte ens laglotten kan begäras ut om lagarna som ska tillämpas enligt testamentet inte omfattar en laglott.SammanfattningVad som är viktigast för dig är om era föräldrar skrivit ett testamente. Beroende på vad som står där kan det påverka ditt arv väldigt mycket. Ska ett lagarna i ett land utanför EU tillämpas? Då finns en risk att du kommer få väldigt litet arv, om inte all egendom finns här i Sverige för då kommer inte Sverige godkänna att din bror får allt, om det inte står att det landets lag ska tillämpas i ett testamente. Finns det ett testamente där det står att din bror ska ärva allt har du fortfarande rätt till din laglott, om svensk lag ska tillämpas. Finns inget testamente så kommer du troligtvis få betydligt större arv än om det finns ett testamente som är till din nackdel. Jag hoppas du fått svar på de frågor du hade. Har du någon fundering så lämna en kommentar här på Lawlines sida så svarar jag på den så fort jag kan.Här finns en länk till förordningen jag pratade om: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1480878168968&uri=CELEX:32012R0650Se även regeringens faktablad: http://www.regeringen.se/contentassets/960bc96df6894670843ed3baebd1766c/faktablad-arv-i-internationella-situationer.pdf Artikel från DN om laglott: http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/barn-kan-bli-snuvade-pa-sitt-arv/ Vänligen,