Rättsverkan av testamente om testamentstagaren avlider före testator

2014-07-29 i Testamente
FRÅGA |Min svärmors sambo har testamenterat allt till henne vid sin bortgång. Vad händer om svärmor avlider först, d.v.s. vem ärver då. Min svärmors sambo har endast en halvbror kvar i livet. Det är han själv som vill veta vad som gäller om fallet skulle bli så,
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Den situationen att en testamentstagare skulle avlida innan testator, det vill säga din svärmors sambo, är delvis reglerad i 11 kapitlet 6 § Ärvdabalken. Där sägs att testamentstagarens avkomlingar träder i testamentstagarens ställe, det vill säga får rätt till den testamenterade egendomen, förutsatt att dessa haft rätt att få arv efter testatorn. Denna rätt för testamentstagarens avkomlingar kallas för representationsrätt.Då din svärmor och hennes sambo, såvitt jag förstår omständigheterna, inte har några barn tillsammans, så verkar det som att din svärmors avkomlingar inte är släkt med sambon. Enligt 11 kapitlet 6 § Ärvdabalken skulle därför den testamenterade egendomen i stället tillfalla sambons släktingar, det vill säga halvbrodern.Nu har emellertid högsta domstolen i rättsfallen NJA 1991 s. 152 valt att utsträcka representationsrätten ännu längre än som sägs i 11 kapitlet 6 § Ärvdabalken.Enligt detta rättsfall kan slutsatsen dras att din svärmors släktingar (eller någon annan person) kan få rätten till den testamenterade egendomen om sambon då denne upprättade testamentet ville att din svärmors släktingar (eller den person som sambon ville) och inte dennes halvbror skulle få träda i din svärmors ställe vad gäller rätten till den testamenterade egendomen om hon skulle avlida först. Din svärmors sambos vilja vid upprättandet av testamentet och huruvida viljan kan bevisas är med andra ord avgörande för vem som får rätt till den testamenterade egendomen, jämför 11 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Om bevisning för en sådan vilja inte finns men din svärmors sambo inte vill att dennes halvbror ska ärva den testamenterade egendomen så kan sambon enligt 10 kapitlet 6 § Ärvdabalken välja att göra ett tillägg till testamentet som föreskriver att din svärmors släktingar (eller den person som din svärmors sambo vill) får rätt till den testamenterade egendomen om din svärmor skulle avlida före sambon. Förutsatt att ändringen av testamentet uppfyller de krav som ställs på testamenten enligt 10 kapitlet 1 § Ärvdabalken, det vill säga att testamentet undertecknas av testator då tilläggen görs och att undertecknandet görs i närvaro av två vittnen som är godkända enligt 10 kapitlet 4 § Ärvdabalken, så bör detta ge din svärmors släktingar (eller den person som din sambo vill) rätt till den testamenterade egendomen om din svärmor skulle dö före sambon.Hoppas att detta kan ge någon klarhet!Med vänlig hälsning

Tidpunkt för testamentsvittnes underskrift

2014-07-20 i Testamente
FRÅGA |måste vittnen skriva under testamentet samtidigt som testatorn? eller räcker det att dom är närvarande och skriver under senare,,,
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Enligt 10 kapitlet 1 § Ärvdabalken ska ett testamente upprättas i närvaro av två vittnen, varpå vittnena ska bestyrka testamentshandlingen med sina namn, det vill säga skriva under testamentet.Högsta domstolen har dock i rättsfallet NJA 1994 s. 145 slagit fast att det inte krävs att testamentsvittnena skriver under testamentet vid samma tillfälle som testator skriver under det, utan det är tillräckligt att underskriften sker i nära anslutning till att testamentsvittnena bevittnat testators underskrift.En närmare beskrivning av vad som anses vara i nära anslutning görs inte i 1994 års fall, men där ansågs en underskrift som skett fyra år efter bevittnandet av testators underskrift inte ha skett i nära anslutning, varför testamentet var ogitligt.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Avliden testamentstagare

2014-07-13 i Testamente
FRÅGA |Följande scenario finns: en man avlider kort efter att hans hustru avlidit. De har båda varit allvarligt sjuka under åtminstone den senaste femårsperioden. Några bröstarvingar finns inte. Men i ett upprättat testamente står det att arvet skall fördelas efter de bådas död enligt vissa specificerade procentsatser. En del av arvet,­ vi kan förslagsvis säga tjugo procent,­ skall gå till den förste broderns, B, ena barn, D. Och lika mycket till broderns andra barn E. Men nu har  D dessvärre avlidit två och ett halvt år tidigare. D lämnar efter sig två barn, alltså den avlidnes bror B:s barnbarn F och G. Dessa två nämns inte i testamentet. I en första tolkning förslås att F och G skall få tio procent, alltså halva delen av D:s tjugo procent. Det motiveras med att de borde erhålla sitt arv endast från den avlidne mannens, sin farbrors, halva. Men F och G yrkar på hela den del som D, deras förälder, enligt testamentet skulle få, alltså tjugo procent, och kräver ny advokat. Vad är rimligt här egentligen? Tjugo, tio? Eller rent av noll? F och G nämns ju faktiskt inte i testamentet. Måste F och G på något sätt bevisa att de är rimliga arvtagare eller måste de övriga bevisa att F och G inte är det?
Victoria Nilsson |Hej!För det fall att inget står i testamentet om vad som händer om en testamentstagare har avlidit så finns det tolkningsregler i 11 kap ärvdabalken (ÄB) som avgör vad som händer. Om testamentstagare avlidit inträder dennes barn i rätten till arv om de tillhör den krets som kan ha arvsrätt efter tetstator enligt 2 kap ÄB, 11:6 ÄB. Då F & G är syskonbarnbarn tillhör de den arvsberättigade kretsen varför de inträder i D:s rätt till arv. De får således dela på de 20 %:en som D skulle få enligt testamentet, och får därför 10 % var av arvet.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Bevittnande av testamente

2014-07-05 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har med hjälp av en advokat upprättat ett testamente, där vi ärver varandra. Bevittnat har två tycken som är gifta med varandra gjort. Min fråga: är det ok eller måste det vara två oberoende av varandra?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.För att kunna bevittna ett testamente krävs att man inte är närstående till den som testamentet gäller. Detta följer av 10 kap. 4 § Ärvdabalken. Det finns däremot inget hinder mot att de som bevittnar är närstående till varandra. Jag hoppas det var svar på din fråga.Vänligen

Tolkning av testamente

2014-07-22 i Testamente
FRÅGA |Vi är två syskon som skrivits som testamentstagare efter en kusin, som saknade egna arvingar. Nu vill få hjälp med att tolka en mening i testamentet: ”Mina kusiner xxxxx och yyyyy samt deras barn skall i lika lotter erhålla återstoden av min kvarlåtenskap.” Den som sköter bouppteckningen tycker att det går att tolka på två sätt: 50-50 mellan syskonen, alternativt lika delar mellan syskon och barn, totalt sju personer. Vad är rätt?
Fredrik Wiggh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågar rör tolkning av er kusins testamente.I lag regleras detta i 11 kap ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K11P1S1)Enligt 1 § ska ett testamente ges den tolkning som man antar överensstämmer med testators (er kusins) vilja. Ibland kan det uppstå oklarheter då man ordagrant kan tolka testamentet på flera sätt och då använder man sig av denna princip.Precis som du säger kan meningen i testamentet tolkas på två sätt och svaret är inte självklart. Det är er kusins sannolika vilja som avgör vilken utgången blir.Exempelvis om er kusin lämnat 700 000 kr efter sig och om det med fog (om det sannolikt) kan antas att hen ville att hela kvarlåtenskapen skulle delas lika mellan 7 personer ska testamentet ges den innebörden och alla får 100 000 kr var. Om det däremot kan antas att er kusin ville att du och ditt syskon skulle få lika mycket som i sin tur ska fördelas mellan era barn ska det tolkas på det sättet. Det finns därför inget självskrivet svar på denna fråga.Om ni inte inom familjen kan komma överens om hur testamentet bör tolkas så kan ni antingen återkomma till mig för hjälp med förmedling av en juristkontakt inom familjerätt eller till en tingsrätt.Vänliga hälsningar,

Begär laglott - får mer senare?

2014-07-13 i Testamente
FRÅGA |A och B är gifta utan gemensamma barn och äger lika mycket. Har dock varsit särkullsbarn C och D. Skrivit testamenten om önskan att få sitta i orubbat bo. C önskar dock få ut sin laglott vid A bortgång. När sedan B går bort har C ytterligare del av A tidigare tillgångar eller har allt redan delats ut och D erhåller allt nu? Tacksam för svar då det råder olika meningar hos flera.
Victoria Nilsson |Hej!Vilket svaret blir beror på vad som står i testamente. Det går att skriva att bröstarvinge som begär ut sin laglott vid första makens dödsfall inte ska få mer vid andra makens dödsfall, men om det inte står så får bröstarvingen ut andra hälften av sin arvslott vid andra makens dödsfall. Så om det till exempel endast står att makarna ska ärva varandra med fri förfoganderätt ("orubbat bo" finns inte längre i svensk rätt, istället ärver man med fri förfoganderätt vilket påminner om att sitta i orubbat bo) och ett särkullbarn begär ut sin laglott så kommer särkullbarnet få ut ytterligare arv vid andra makens död, då laglotten endast motsvarar halva arvslotten, 7:1 ärvdabalken, varför den andra halvan av särkullbarnets arv fortfarande kvarstår.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar

Tolkning av testamente

2014-07-06 i Testamente
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller i följande fall: Två vuxna med varsin kull särkullbarn barn flyttar ihop. De skriver ett testamente där de ärver varandra, förutom särkullbarnens laglott som alltid regleras direkt. De gifter sig, bland annat för att stärka rätten att ärva varandra och ett år senare går maken bort. Finns det något som säger att testamentet, skrivet under deras sambotid inte gäller från det att de ingick äktenskap?
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska jag kort beskriva grunderna i en situation som eran. Mellan makar gäller som utgångspunkt att de ärver varandra, särkullbarn har dock precis som du skriver rätt att få ut sin arvslott. Finns inga gemensamma barn utan endast särkullbarn har den efterlevande maken i princip ingen arvsrätt annat än vad som följer av basbeloppsregeln i ärvdabalken. Med tanke på detta finns ett behov av att upprätta testamenten för makar som endast har särkullbarn om de vill att den efterlevande maken ska ärva den andre. Särkullbarnens rätt kan inskränkas om arvlåtaren testamenterat så att de endast ska ha rätt till sin laglott vilken är hälften av arvslotten. Rätten till laglotten kan emellertid aldrig tas ifrån särkullbarnen utan den har de alltid rätt att omedelbart få ut.Så till din fråga om testamentets giltighet. Ett testamente ska enligt ärvdabalken vara skriftligt, upprättas inför två vittnen, skrivas under av testatorn och bestyrkas med namn av vittnena för att det ska vara lagligt bindande. Ett testamente som upprättats enligt lagens alla regler gäller sedan såvida det inte till exempel förstörts eller återkallats av testatorn. Förändringen i er rättsliga status från sambor till gifta innebär i sig inte automatiskt att testamentet förlorat sitt värde. Att din make i testamentet exempelvis använt uttrycket sambo istället för make behöver inte bli avgörande då tolkning av testamenten sker utifrån viljeprincipen. Det innebär att man strävar efter att tolka testamentet i enlighet med den avlidnes faktiska vilja och att ordalydelsen därför inte är helt avgörande. Utan att känna till testamentets närmare innehåll är det svårt att säga mer än så här men som sagt finns det enligt lagen utrymme att till exempel läsa sambo som make då testamentet tolkas.

Testamentera gemensam egendom

2014-07-04 i Testamente
FRÅGA |Hej Min fru och jag har två respektive tre barn från tidigare äktenskap, inga gemensamma barn. Vi ska nu skriva ett testamente med önskan att ingen tar ut sin del om någon avlider före den andra. Frågan är om vi också kan skriva (önska) att arvet fördelas lika mellan samtliga barn, dvs 20 % var?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det går att skriva på det sättet. Problemet är att barnen till den av er som har två barn kan begära jämkning av testamentet då det kränker deras rätt som bröstarvingar till laglott. Det går dock att genom en ganska komplicerad konstruktion i testamentet göra det mer fördelaktigt för dessa två barn att avstå från att begära jämkning genom att göra ett förbehåll i deras rätt till 20% av deras förälders partners egendom. Förbehållet ska i så fall ange att de endast får ut dessa 20% om de inte begär jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta skulle dock innebära ett väldigt komplicerat testamente och jag rekommenderar er starkt att anlita en jurist vid upprättandet av detta. Om ni inte redan har bokat en tid hos en jurist för detta så kan ni boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Bästa hälsningar,