Flera testamenten och begära förskott på arvet

2016-11-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!Har en syster som drabbats av Demens, Ensamstående,inga barn,jag är min systers närmastesläkting. Min syster har förvaltare.Testamente skrevs när maken levde och innefattar makenssyskon och deras barn samt undertecknad och mina barn. Detta testamente är uppdelati sjättedelar.Senare har min syster skrivit ett nytt testamente. VIket testamente är gällande?Fråga två:Kan jag begära förskott på arvet?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vilket testamente är gällande?Om båda testamenten finns kvar och uppfyller de formkrav som stadgas i Ärvdabalken (ÄB) 10 kap så ska båda anses gällande. Det väsentliga blir att läsa testamenten sida vid sida och tolka dem utifrån vad som måste antas ha varit din systers vilja, ÄB 11 kap 1 §. I dessa fall väger ett senare testamente tyngre än ett tidigare eftersom denna vilja kan tänkas ha ändrats. Om det däremot finns delar i det första testamentet som inte finns upptagna i det andra kan din systers vilja antas ha varit att båda testamenten ska gälla.Om din syster har upprättat det senare testamentet då hon varit dement skulle detta kunna innebära att det testamentet är ogiltigt i enlighet med ÄB 13 kap 2 §. Avgörande blir då om det kan bevisas att hon inte var riktigt vid sina sinnes fulla bruk då detta upprättades. Om detta testamente har bevittnats i enlighet med formkraven i 10 kap 1 § bör det finnas personer som kan intyga om så var fallet eller inte.Det väsentliga är alltså vad som står i dessa två testamenten och vad som kan tolkas vara din systers vilja. För att undvika problem i framtiden kan det vara klokt att se till att det tydligt framgår vad din syster verkligen vill ska hända med hennes tillgångar. Detta kan uppnås genom att ett av de två testamenten förstörs eller att det upprättas ytterligare ett där det tydligt framgår vad som gäller. Kan man begära förskott på arvet?Det korta svaret är nej. Man har ingen rättighet att få ut sitt arv i förskott. Som syskon har man inte ens rätt att få ut en laglott när ens bror/syster går bort, jfr ÄB 7 kap 1 §. Det innebär att man som syskon kan bli helt arvslös om testamentet ger uttryck för det. RekommendationPrata med din syster och de som omfattas av hennes testamente för att få klarhet i det här. Ingen av er tjänar på att bråka om det här och framförallt är det mycket lättare att tolka en testators vilja medan hen ännu är i livet.Hoppas du har fått svar på din fråga! Du är välkommen att kommentera i kommentarsfältet nedan om du undrar något ytterligare. Med vänlig hälsning,

Testamentera enskild egendom till barn

2016-10-31 i Testamente
FRÅGA |Vill att min kvarlåtenskap ska vara min dotters enskilda egendom, så att hon vid ev skilsmässa inte ska dela den med sin man. T ex om hon sätter in det i deras gemensamma hus kan vid försäljning kräva den delen utöver delningen. Hur gör jag?
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga rör arv och testamente finns aktuella bestämmelser i ärvdabalken, som du hittar här. För att din kvarlåtenskap ska bli enskild egendom krävs att du upprättar ett testamente där det tydligt framgår att egendomen ska vara din dotters enskilda egendom. Följden av det blir att egendomen inte kommer att delas vid en bodelning i samband med eventuell skilsmässa. När du upprättar ett testamente är det viktigt att du uppfyller de formkrav som krävs enligt lag, ÄB 10:1. Testamentet ska vara skriftligt och det ska finnas två vittnen som skriver under testamentet och intygar att de sett testatorn underteckna testamentet. Vidare ska vittnena veta om att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte veta vad som står i testamentet, ÄB 10:1. Barn under femton år eller den som lider av en psykisk störning och på grund av störningen saknar insikt om en vittnesbekräftelses betydelse får inte vara vittne. Inte heller får den vara vittne som är make eller sambo till testatorn eller dennes syskon eller släkt med testatorn i rakt upp eller nedstigande led, vidare regler kring vilka som inte får vara vittnen hittar du här, ÄB 10:4. Förutom det ovan nämnda är det i ett testamente viktigt att vara väldigt tydlig och klar för att viljan tydligt ska framkomma. I ditt fall är det alltså viktigt att du är tydlig med att du vill att din kvarlåtenskap ska vara din dotters enskilda egendom. För hjälp att upprätta ett juridiskt korrekt testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här. Hoppas att detta gav svar på din fråga!MVH

Skuldsanering och arv

2016-10-30 i Testamente
FRÅGA |Jag har skuldsanering och hur ska jag göra för att min far skriver i sitt testamente att jag får behålla detta utan att borgenärerna /kronofogden ska ta detta..
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En liknande fråga har en av mina kollegor redan gett ett väldigt bra svar på så jag tänker i första hand hänvisa till det svaret som du kan hitta här.Jag sammanfattar hennes svar:SkuldsaneringOm din ekonomi till en väsentlig del skulle förbättras under tiden för skuldsanering kan Kronofogden ompröva sitt beslut om skuldsanering och därmed ta ditt arv i anspråk för att betala dina skulder, se 24 § 1st. 5p. skuldsaneringslagen.. ÖverlåtelseförbehållEtt sätt att undvika att kronofogden tar ditt arv i anspråk är att din far skriver i sitt testamente ett så kallat överlåtelseförbehåll. Detta innebär att testamentstagaren i sin tur varken får sälja eller ge bort den egendom som förbehållet gäller. Detta förbehåll medför att egendomen inte får utmätas och alltså inte heller bör omfattas av en skuldsanering, se 5:5 utsökningsbalken. Att tänka på för dig är att ett sådant här förbehåll är bindande livet ut. Du kan alltså inte överlåta den egendom som omfattas av förbehållet. ArvsavståendeOm du i din tur har något barn kan du göra ett arvsavstående. Det är du som meddelar dödsboet om ett arvsavstående. Ett arvsavstående innebär att din möjlighet att förfoga över din arvsandel. Dock innebär detta att du inte får ta del av något arv. däremot ett eventuellt barn. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Mvh

Inskränkningar i testationsfriheten

2016-10-26 i Testamente
FRÅGA |HejJag funderar på om jag som make och är gift med min fru och vi har 2 gemensamma biologiska barn och 2 särkullbarn till min fru. Dvs hon har 2 barn i ett tidigare äktenskap där mannen dött. Kan jag skriva ett testamente så de 2 bonusbarnen hon har kan hanteras lika juridiskt korrekt som mina egna barn om jag dör? Dvs de ärver som mina egna bröstarvingar? Går det? Kan ett testamente reglera det ?
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Testationsfriheten i Sverige är relativt stor och man kan i princip testamentera sin egendom till vem man vill förutsatt att man som testator är behörig och att testamentet uppfyller vissa formkrav. Det finns dock några begränsningar av testationsfriheten. Dels inskränks testationsfriheten av giftorätten vilket medför att man som gift endast kan förfoga över halva värdet av makarnas giftorättsgods, andra halvan går till den efterlevande maken med full äganderätt. Dessutom inskränks testationsfriheten av den s.k. basbeloppsregeln i 3kap. 1§ 2st. Ärvdabalken. Denna regel innebär att en efterlevande make alltid har rätt till minst 4 prisbasbelopp(179 200 kr) oavsett vad ett testamente säger. Till sist inskränks testationsfriheten av reglerna om laglott i 7kap. Ärvdabalken. Dessa regler innebär att en bröstarvinge är berättigad sin laglott oavsett vad ett testamente föreskriver. Enligt 7kap. 1§ Ärvdabalken utgör laglotten hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge. I ditt fall skulle du kunna upprätta ett testamente som föreskriver att särkullsbarnen ärver 1/4 vardera av din kvarlåtenskap. I och med att dina biologiska barns laglott är just 1/4 vardera(halva arvslotten delat med 2) kommer ett sådant testamente ej att inskränkas av reglerna om laglott eftersom dina biologiska barn i det fallet kommer få värdet av sina laglotter(1/4 vardera av kvarlåtenskapen). Dina särkullbarn blir genom ett sådant testamente ej bröstarvingar i juridisk mening men de får genom testamentet lika stor del av arvet. Hoppas att det här gav svar på din fråga! MVH

Makes arvsrätt och testamente

2016-11-01 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag är gift och har inga barn. Om jag skulle gå bort så skulle min man få ärva mina tillgångar. Hur gör jag om jag vill att till exempel min kusin istället ska få ärva och inte min man?
Gustav Sannegård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Precis som du säger har en efterlevande make arvsrätt till en avliden makes kvarlåtenskap, vilket följer av 3 kap. 1 § ÄB. En efterlevande makes arvsrätt kan dock begränsas genom testamente. Enligt 9 kap. 1 § ÄB får alla som fyllt 18 år förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente. Vid upprättande av testamente är det viktigt att man iakttar de formkrav som uppställs i ÄB. Formkraven anges i 10 kap. 1 §: testamente ska upprättas i närvaro av två vittnen, den som upprättar testamentet ska skriva under testamentshandlingen i närvaro av båda vittnena, vittnena ska skriva under testamentshandlingen och ha kännedom om att handlingen de skriver under är ett testamente. Vidare finns i 10 kap. 2 § ÄB vissa anvisningar om hur testamentet bör upprättas. Även om detta inte är några absoluta krav är det en god idé att följa anvisningarna för att försäkra sig om att testamentet inte förklaras ogiltigt. Det finns en inskränkning i möjligheten att testamentera bort en efterlevande makes arvsrätt. Enligt 3 kap. 1 § ÄB har nämligen den efterlevande maken rätt att ärva egendom som tillsammans med den egendom maken fick vid bodelningen och makens enskilda egendom motsvarar ett visst prisbasbelopp. Prisbasbeloppet räknas ut enligt regler i socialförsäkringsbalken och skiljer sig från år till år, 2016 är prisbasbeloppet 44 300 kr. Om maken har enskild egendom till ett värde motsvarande minst prisbasbeloppet kommer alltså möjligheten att testamentera bort arvet inte inskränkas över huvud taget. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du vill att jag utvecklar någon del av svaret är det bara att skriva i kommentarsfältet.

Fördelning av arvspengar vid bodelning

2016-10-31 i Testamente
FRÅGA |Hej Vi är tre barn som som har gemensam mamma och pappa (som är gifta). Pappa har ett barn sedan tidigare som inte har någon kontakt med pappan.Om mamman ärver 100 000:- och pappan går bort , hur blir då uppdelningen av dessa pengar. Med vänlig hälsning,Lars-Göran Nilsson
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till lawline!Svaret du kommer få av mig beror lite på omständigheterna i din situation utöver vad som framgår av din fråga. De pengar din mamma ärver kan komma att tilldelas till din pappas särkullbarn beroende på omständigheterna. Frågan behandlas i både Äktenskapsbalken och i Ärvdabalken. Till att börja med så kan dessa 100 000 ha tilldelats din mamma som enskild egendom genom testamente enligt 7 kap 2§ ÄktB. Om de skulle testamenterats som enskild egendom tas dessa pengar bort från bodelning man normalt gör när ena maken dör. Huvudregeln är annars att all egendom är giftorättsgods, dvs sån egendom som ska ingå i bodelningen, 10 kap 1§ ÄktB. Om en egendom är enskild så ska den som sagt undantas från bodelningen. Detta skulle leda till att de pengarna din mamma har ärvt inte kommer att ingå i i bodelningen och därav har inte din pappas särkullbarn inte någon rätt till de pengarna. Om pengarna har ärvts utan ett förbehåll om att de ska vara testamentstagarens enskilda egendom så kan din mamma istället välja att avstå från att giftorättsgodset delas efter din pappas död så att vardera make behåller sin del av sitt giftorättsgods, 12 kap 2§. Då kommer enbart din pappas egendom att delas mellan alla 4 barnen, så att ni får en fjärdedel var. Din mammas egendom kommer då inte att tas med i bodelningen, och den fördelas genom arv först när hon avlider. Denna regel stiftades framförallt för att skydda den efterlevande maken från att dela sitt giftorättsgods med den avlidnes särkullbarn.Till sist kan makar skriva ett äktenskapsförord om att viss egendom ska vara enskild egendom, 7 kap 2§. Då kommer inte den egendomen att tas med vid en eventuell bodelning, som följer av dödsfall. I fall då maken har som avsikt att göra pengar till enskild egendom, så bör dessa pengar hållas avskilda från de pengar som är giftorättsgods för att de ska behålla sin identitet som enskild egendom.Om det inte finns ett förbehåll om att arvet ska vara enskild egendom eller att dina föräldrar inte upprättat ett äktenskapsförord gällande det så kommer pengarna att delas upp i en eventuell bodelning om din mamma beslutar sig för att göra en sådan. Då kommer de pengarna att delas jämnt, enligt huvudregeln, mellan makarna. Vardera make har således rätt till 50 000 var. Din pappas del kommer att fördelas mellan hans fyra barn, där ni har rätt till 12 500 kronor var. Hans särkullbarn har rätt att ta ut sin andel direkt medan ni har enbart rätt till efterarv, 3 kap 1§ Ärvdabalken. Det vill säga att er mamma ärver först er andel av pengarna med fri förfoganderätt. Hon kan till följd av det göra i princip vad hon vill med pengarna förutom att testamentera bort dem. Efter att er mamma har avlidit har ni (de gemensamma barnen) rätt till både hennes pengar såväl som er andel i er pappas kvarlåtenskap.Hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Får släktingar till testamentstagare bevittna testamente?

2016-10-26 i Testamente
FRÅGA |Min moster är avliden och efterlämnade ett testamente. Inga bröstarvingar finns. Legala arvingar är åtta syskonbarn. Enligt testamentet ska allt tillfalla två av syskonbarnen (syskon) med respektive make/maka. Moster var 94 år när testamentet skrevs och är inte handskrivet varför hon förmodligen fått hjälp av testamentstagarna. Testamentet är sedan bevittnat av dotter och måg till två i testamentet namngivna personer. Enligt mig är detta jäv, då jag läst mig till att testamentet inte får bevittnas av någon som är släkt till testamentstagaren. Jag vill alltså klandra testamentet. Har jag rätt??
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamenten och testamentsvittnen finns i ärvdabalken (ÄD). Det ställs som du verkar ha förstått vissa krav på vittnena för att testamentet ska anses giltigt. Frågan om vilka som får vara vittnen regleras i 10 kap. 4 § (här). Där föreskrivs först och främst att testatorns, i detta fall din mosters, make, sambo, syskon eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till henne inte får vara vittne. På denna punkt finns alltså ingen grund för klander. Därutöver föreskrivs dock att ingen får bevittna ett testamentsförordnande till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne. Som jag uppfattar din fråga har din mosters testamente bevittnats av dotter och svärson till två av testamentstagarna. Eftersom dottern i rätt uppstigande led är släkt med två av testamentstagarna och dotterns make står i svågerlag till samma personer blir följden enligt 13 kap. 1 § att testamentet är ogiltigt till denna del (se här). Testamentet blir alltså inte helt ogiltigt, utan det är endast det berörda förordnandet i testamentet som blir ogiltigt.Om du som arvinge till testatorn vill klandra testamentet ska du enligt 14 kap. 5 § väcka klandertalan vid tingsrätt inom sex månader från det att du blivit delgiven testamentet (se här). Efter tidsfristens utgång kan testamentet inte angripas. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Innebörd av testamente och särkullbarns rätt till arv direkt

2016-10-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min syster är särkullsbarn och nu har vår mor Judith Björk avlidit och jag har fått ta del av detta testamente som jag INTE riktigt förstår hur jag ska tolka det?? Tacksam för att få lite klarhet.Med vänlig hälsning!Carita GillisonTESTAMENTESamtidigt som vi upphäver vårt tidigare testamente förklarar vi undertecknade härmed vår yttersta vilja och testamente vara, att när den ena av oss avlider, skall den efterlevande erhålla full besittningsrätt till den avlidnes egendom utan redovisningsskyldighet och med rätt att utnyttja lösegendom så, att den ej blir bevarad åt efterkommande.Undertecjknad Runar Björk testamenterar äganderätten till sin egendom till Judith Björks dotter Yvonne Skåtar, dock i enlighet med ovastående begränsningar gällande besittningsrötteb, som tillfaller Judith Björk under hennes livstid.Efter bådas vår död skall Judith Björks kvarvarande egendom till lika stora delar tillfalla hennes döttrar Yvonne Skåtar och (jag) Carita Gillison.I Österhankmo den 7 Januari 2000Runar Björk Judith Björk ( vår avliden mor)
Maria Tomljanovic |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).Det som står i testamentet är att ifall din mor avlider först får du och din syster vänta med att ta ut ert arv från henne tills hennes man har avlidit. Under tiden får han disponera fritt över egendomen (som utgör arvet från er mor) med den enda begränsningen att han inte får testamentera bort den. Han kan alltså göra sig av med lös egendom från din mor och spendera upp pengar som egentligen utgör arv från er mor till dig och din syster (och om din mor har fler barn till dem med) så att ni i slutändan, när han avlider, inte har mycket över till arv från henne. Det står också att hennes mans kvarlåtenskap (den egendom han lämnar efter sig när han dör) testamenteras till din syster, men som dock endast får del av detta när båda makar dött. Detta står i testamentet. Eftersom ni är särkullbarn har ni enligt lagen rätt till ert arv direkt när er mor avlider, 3 kak 1 § ÄB! Om ni hade varit gemensamma barn till din mor och hennes man hade ni behövt vänta i enlighet med testamentet. Men eftersom ni är särkullbarn har ni rätt att få arv från er mor direkt. Däremot får din syster vänta med sitt arv från din mors man i enlighet med testamentet eftersom hon inte är barn till honom. När en gift person dör sker bodelning där giftorättsgodset delas lika mellan makarna och vardera make behåller sin enskilda egendom. Den döde makens kvarlåtenskap utgörs alltså av giftorättsgodset den erhöll i bodelningen plus eventuell enskild egendom. Det är denna kvarlåtenskap som är föremål för arv. Du och din syster har i egenskap av bröstarvingar alltid rätt till arv från förälder. Bröstarvinges arv kan begränsas med testamente men kan aldrig gå under laglotten. När en person dör ska dennes kvarlåtenskap delas lika på personens bröstarvingar. Vad bröstarvinge får då kallas arvslott. Halva arvslotten kallas laglott, 7 kap 1 § ÄB. Det är denna en bröstarvinge som minst har rätt till. Om ett testamente kränker laglotten måste bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från att bröstarvingen delgavs testamentet för att få sin laglott, 7 kap 3 § ÄB. Tidpunkten från när du delgavs testamentet framgår av 14 kap 4 § ÄB. Påkallar du inte jämkning inom 6 månader förfaller din rätt till laglott och det ses som ett tyst godkännande av testamentets innehåll. Varje bröstarvinge, vars laglott kränks av testamentet, måste var för sig påkalla jämkning för att få ut sin laglott, man kan alltså inte påkalla jämkning åt annans vägnar. Du och din syster har sammanfattningsvis rätt till arv från er mor nu direkt och behöver inte vänta på att hennes man avlider fast det står så i testamentet. Detta eftersom ni är särkullbarn. Som minst har ni rätt till er laglott. Var noga med tiden då du fick del av testamentet om du vill påkalla jämkning eftersom varje dag kan räknas.Hoppas du har fått hjälp med din fråga! Med Vänliga Hälsningar