Alltid rätt till laglott

2015-01-21 i Testamente
FRÅGA |Jag vet att bröstarvinge har rätt till laglott men i mitt fall så har min son både mordhotat och misshandlat mig så jag fått bestående skador trots att jag alltid gjort mitt bästa för att hjälpa honom hela tiden. Jag anser natt han därmed har förbrukat sin rätt till laglotten och undrar om dessa skäl kan ge mig möjligheten att inte ge honom laglotten utan således att han ska inte ha något av min kvarlåtenskap. Jag har avsikten att ge hela min kvarlåtenskap till cancerforskning istället. Jag har inget kriminellt förflutet utan varit vanlig medborgare utan några konstigheter.
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline, Hej!En bröstarvinge (barn, barnbarn osv.) har rätt att åtminstone få halva arvet efter sina föräldrar. Denna rätt tillkommer genom laglotten (7 kap. 1 § ärvdabalken) och går ej att testamentera bort. Kränker du din sons laglott har han rätt att påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 §). En jämkning måste påkallas senast sex månader efter att han delgivits testamentet (7 kap. 3 § 3 st.). Han har ingen rätt att kräva din laglott efter dessa sex månader.

Ångra godkännande av testamente

2015-01-20 i Testamente
FRÅGA |Min pappa och hans sambo har skrivit ett testamente, vid boupptäckningen hos en jurist så skrev jag på fast jag kände mig lite pressad, nu ångrar jag att jag skrev under. Jag har ringt juristen och hon sa att hon inte kan göra något, det går inte att ångra. Är det verkligen så?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga!Av 6 kap. ärvdabalken framgår det att ett testamente som inkräktar på en bröstarvinges laglott kan jämkas om bröstarvingen påkallar det. Detta ska göras inom sex månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet. Påkallas inte jämkning inom denna tid blir testamentet gällande. Om bröstarvingen däremot godkänner testamentet avsäger sig bröstarvingen sin rätt till arv och testamentet blir gällande direkt. Bröstarvingen kan alltså inte längre påkalla jämkning efter att ha gett sitt godkännande. Med vänliga hälsningar,

Upprättande av testamente

2015-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej,Vi är ett gift par och före vårt bröllop skrev vi ett äktenskapsförord som registrerats i behörig ordning."…. All egendom som var och en av oss har förvärvat eller förvärvar under äktenskapet, erhållit eller erhåller genom arv, gåva eller testamente innan eller under äktenskapet ska anses vara förvärvarens enskilda egendom och därmed inte utgöra giftorättsgods vid eventuell bodelning. Avkastningen av denna enskilda egendom utgör också enskild egendom….".Nu har vi berikats med ett gemensamt barn. Min make har sedan tidigare två barn (helsyskon och särkullbarn). Jag har nu bestämt mig för att skriva ett testamente där om jag avlider före min makeska hälften av min egendom tillfalla min make och hälften tillfalla vårt gemensamma barn.Detta är väl möjligt? Till saken hör att mina föräldrar också testamenterat sina tillgångar tillmig som enskild egendom. Tacksam om ni kan belysa konsekvenserna i de olika delarna: testamentet inte skrivs/skrivs, och med beaktande av arv från mina föräldrar, vad som händer med det arvet./Lisa
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Som huvudregel gäller att all er egendom är att betrakta som giftorättsgods under förutsättning att egendomen inte är att betrakta som enskild. Vid ett upphörande av äktenskap, antingen genom äktenskapsskillnad eller att någon av er två går bort, skall en bodelning göras. Huvudregeln är då att en likadelning skall göras av all giftorättsgods! Vidare skall en bouppteckning upprättas och eventuella dödsbodelägare skall lokaliseras. Viktigt att känna till är att oberoende av om Du har erhållit egendom såsom enskild genom arv, så kan självmant välja att tillföra den egendomen i bodelningen. På detta sättet kan alltså din enskilda egendom i praktiken komma att betraktas som giftorättsgods!Om Du går bort först kommer i regel din efterlevande make att ärva dig(detta gäller även den enskilda egendomen) med en så kallad fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ärvdabalken(ÄB) här. Detta innebär att ert gemensamma barn kommer att få vänta på arvet ifrån dig fram tills dess att den efterlevande maken går bort! Din mans egna barn, så kallade särkullbarn, har alltså ingen rätt att ärva dig. Detta gäller alltså om Du inte upprättar ett testamente!Genom ett testamente som Du nämner så kommer Du att inskränka din mans rätt att ärva dig framför ert gemensamma barn. Det går alltså bra att förfara på det sättet som Du nämner! Viktigt att känna till är att den efterlevande maken så långt kvarlåtenskapen räcker, har rätt till egendom till ett värde av 4 prisbasbelopp, se 3 kap. 1 § ÄB. Ett testamente av den avlidne är alltså i en situation utan verkan till förmån för ert gemensamma barn om din kvarlåtenskap inte överstiger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet ligger idag på 36 396 kr, se 2 kap. 6-7 §§ socialförsäkringsbalken här. Skillnaden i detta läge mellan att ha ett testamente mot att inte ha ett sådant, är att ert gemensamma barn självfallet gynnas om det föreligger ett testamente till förmån för denne. Detta innebär ju att han/hon kommer att få ut en del av sitt arv direkt och slipper således att vänta tills den efterlevande maken går bort! Det är alltid bra att ha ett juridiskt bindande dokument som reglerar exakt vad som skall gälla vid ett scenario som detta. Av den anledningen rekommenderar jag er att upprätta ett testamente! Vi på Lawline kan bistå dig med hjälp att upprätta ett testamente. Priset för detta är 1495 kr. inklusive moms och Du kan göra detta direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/avtal/testamente .Hoppas Du fått svar på din fråga!

Inskränka särkullbarns arvsrätt

2015-01-11 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag kommer från Thailand och är gift sedan 2008. Min man blev då hjärtsjuk och ville gifta sig för att säkra min och min dotters framtid i Sverige. I samband med detta överlät han större delen av bostadsrättsinnehavet för vår bostadsrätt till mig (99%). Han tror att jag inte behöver dela lägenheten med hans barn, men jag tror att det är nödvändigt, då de är hans bröstarvingar. Han har också fört över sina banktillgångar till mig, i tron att jag skall få behålla dessa, men jag är tveksam även till detta, det kanske även uppfattas fel... Jag behöver alltså konkreta råd för hur jag skall hantera denna situation på ett korrekt och ärligt sätt. Bohaget i övrigt har inte någon känslomässig betydelse för mig, men jag oroar mig lite för framtiden och vill veta vad som kommer att hända.Med vänlig hälsning, Dockaew Wongkhampha genomThomas Rinken
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Som jag tolkar uppgifterna vill Du alltså ha hjälp för att på bästa möjliga sätt kunna ärva din man vid hans eventuella bortgång. Saken kompliceras lite grann med tanke på att det finns ett särkullbarn(hans barn från ett tidigare äktenskap/förhållande) med i bilden. Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller enligt lag och sedan avsluta med konkreta tips!Särkullbarns arvsrättHuvudregeln är att den efterlevande maken kommer att ärva den bortgångne maken med fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Då din man nu har ett barn sedan tidigare, så har detta så kallade särkullbarn en rätt att omedelbart ärva sin fader. Denna rätt för särkullbarnet regleras i 3 kap. 1 § st. 2 ÄB, se https://lagen.nu/1958:637. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från att ta ut sitt arv till förmån för dig. Detta innebär rent konkret att Du kommer att erhålla det arv som särkullbarnet skulle ha fått! Han/hon kommer då sedan kunna ärva sin fader genom dig om Du eventuellt går bort för honom/henne. Vad har särkullbarnet rätt till?Viktigt att känna till är att särkullbarn har samma lagliga rätt att ärva som gemensamma barn. Skillnaden ligger i att särkullbarn har rätten att få ut sitt arv omedelbart vid den ene förälderns död! Efter att en bodelning gjorts kommer det tydligt att framgå hur mycket var och en av er har rätt till. Särkullbarnet kommer då att ärva hela sin faders kvarlåtenskap(under förutsättning att inget testamente finns, för vilket jag kommer att redogöra för nedan). Jag vill dock kort anmärka att ett särkullbarn alltid kommer att ha rätt till minst sin laglott, d.v.s. halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637. Detta innebär att även om din man testamenterar bort all egendom, så kvarstår möjligheten för särkullbarnet att få ut sin laglott. Han/hon har då 6 månader på sig från den dagen testamentet delgavs honom/henne att klandra det. Om vi antar att din mans kvarlåtenskap uppgår till 500.000 kr och han i ett testamente har testamenterat bort allt till förmån för dig. Om då särkullbarnet väljer att klandra testamentet, så har denne rätt att få ut 250.000 kr.Avseende bostadsrätten skall sägas att det i värsta fall kan bli aktuellt att den kan behöva säljas för att på sätt kunna täcka särkullbarnets rätt till arv. Jag vet alldeles för lite för att kunna säga mer avseende bostadsrätten, men det är viktigt att ni känner till att det kan bli aktuellt!Bodelning vid dödsfallAll egendom som makar äger presumeras vara giftorättsgods, se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230. Denna egendom skall ligga till grund för en framtida bodelning vid ett äktenskaps upplösning genom äktenskapsskillnad eller dödsfall, se 9 kap. 1 § samt 10 kap. 1 § ÄktB. Enskild egendom som vardera make äger skall alltså ej ingå i en bodelning! Vad som är att betrakta som enskild egendom regleras i 7 kap. 2 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K7. 1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, 2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda. 3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda, 4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda, 5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäk- ring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1--5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.I regel gäller alltså att man genom en bodelning sammanställer vilken egendom som skall fördelas mellan makarna alternativt mellan den efterlevande maken och dödsbodelägaren. Giftorättsgods är det som skall ingå vid en bodelning och därmed undandras all egendom som är att betrakta som enskild(se någon av de 6 ovanstående punkterna). Konkreta rådHuvudregeln är ju som sagt att makar ärver varandra, men att särkullbarn i regel alltid har rätt att få ut sin laglott. Ni kan begränsa särkullbarnets arvsrätt dels genom ett testamente, men även genom ett äktenskapsförord. Din man kan testamentera bort all sin egendom till förmån för dig, men särkullbarnet kommer ändå alltid att ha rätt till sin laglott. Han/hon kommer då att kunna klandra testamentet och på den vägen få ut sin laglott, se 7 kap. 1 § ÄB här . Särkullbarnet kan alltså aldrig bli utan arv om det finns tillgångar i dödsboet!Vi på Lawline kan bistå dig med hjälp att upprätta ett testamente. Priset för detta är 1495 kr. inklusive moms och Du kan göra detta direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/avtal/testamente . Jag rekommenderar starkt att Du upprättar ett testamente om Ni vill att Du skall ärva din man. Således inskränker Du delvis särkullbarnets arvsrätt!Vi kan även bistå er med hjälp att upprätta ett äktenskapsförord, se http://lawline.se/avtal/aktenskapsforord. Kostnaden för detta är 995 kr. inklusive moms!Jag hopas att Du fått svar på dina frågor! Om Du har några funderingar i övrigt eller om något är oklart i mina svar, så är Du mer än välkommen att återkomma. Jag nås bäst via: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning,

Undvika arv till sonens far

2015-01-21 i Testamente
FRÅGA |Hej. Har haft ensamvårdnad om min 12årige son sen han föddes. Hans far och jag var aldrig gifta. Om min son och jag skulle komma att avlida undrar jag om hans far skulle ärva mina tillgångar ? Det vill jag undvika till vilket pris som helst. Kan jag skriva ett testamente där jag anger att om både jag och min son skulle avlida så tillfaller min egendom mina syskonbarn ?
Henrik Ärnlöv |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna kring arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) som du hittar https://lagen.nu/1958:637#K2.Eftersom du och din sons far inte är gifta så kommer han inte direkt ärva några av dina tillgångar. Om du inte skriver något testamente skulle dina tillgångar tillfalla din son (se ÄB 2 kap. 1§). Det enda scenariot i vilket det skulle vara möjligt att din sons far la beslag på din egendom vore om din son som ärvt dina tillgångar skulle avlida efter dig utan att något testamente skrivits. Då skulle hans far, under förutsättning att inga närmare släktingar finns, ärva alla hans tillgångar (ÄB 2:2). Vill du att din son ska ärva dig i händelse av din död finns alltså en risk att din sons far i ett senare skede skulle ärva din son.Ett testamente är personligt och du kan inte upprätta ett för din sons räkning (ÄB 9:1). Skulle din son ärva dina tillgångar är det juridiskt sett inte dina tillgångar längre utan hans, och således kan inte du avgöra vad han ska göra med dem. Vill du upprätta ett testamente för egen del kan vi på Lawline hjälpa dig med det (klicka på testamente skrivet i blått). Där kan du reglera vad som händer med dina tillgångar om du skulle avlida och du inte vill att din son ska ärva dem, alternativt om ni skulle avlida samtidigt och din son inte kan ärva dig. Men du kan alltså inte bestämma vem som ska ärva din son.Hoppas du fått svar på din fråga och att vi slipper uppleva svaret på den i praktiken.

Tillåtna föreskrifter i testamente

2015-01-20 i Testamente
FRÅGA |HejJag har en bostadsrätt och viss förmögenhet. Har inga barn. Jag vill att mim syster ärver mig o allt jag äger. Kan jag skriva ett testamente där jag utelämnar mim mor o far? Jag vill inte att min mor ärver mig o framförallt inte min far som jag aldrig haft kontakt med. Dessutom har han flera barn från andra äktenskap. Jag vill fösäkra mig om att jag utelämnar mina föräldrar. Om jag skulle få testamentera allt till min syster o hon avlider efter min frånfälle kan man skriva vem som ska ärva då? Så att om min syster dör att det går till någon annan? Tack på förhand.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Det finns ingenting som hindrar att du testamenterar alla dina tillgångar till din syster. Föräldrar till en avliden har nämligen ingen motsvarande rätt till en laglott eller liknande såsom den avlidnes egna barn har enligt 7 kapitlet Ärvdabalken. Då du inte har några egna barn är du således fri att testamentera bort alla dina tillgångar.I ditt testamente kan du, utöver att föreskriva att din syster ska vara testamentstagare, även föreskriva vem som ska få det som finns kvar av dina testamenterade tillgångar då hon sedermera avlider (exempelvis en god vän eller en stiftelse etc.). Så länge de personer som du räknar upp i "testamentskedjan" lever då du upprättar testamentet kan du göra denna "kedja" hur lång som helst.Enligt 9 kapitlet 2 § 1 stycket Ärvdabalken krävs dock som huvudregel att den eller de personer som pekas ut som den/de som ska få dina testamenterade tillgångar efter din syster lever vid den tidpunkt då du upprättar testamentet. Undantag från denna regel görs i 9 kapitlet 2 § 2 stycket Ärvdabalken där det framgår att det likväl är möjligt att föreskriva att testamentstagarens ofödda barn ska få testatorns tillgångar efter testamentstagaren (det vill säga om din syster inte har några egna barn men förväntas få barn någon gång så är det möjligt för dig att föreskriva att dina testamenterade tillgångar ska gå till hennes framtida barn då hon avlider. Du kan dock inte i en sådan situation föreskriva någonting om vad som händer efter det att din syster avlidit och hennes ofödda barn fått tillgångarna, det vill säga du kan inte genom ett testamente binda tillgångarna längre än ett generationsskifte).Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Ett korrekt testamente enligt 10 kap ärvdabalken

2015-01-14 i Testamente
FRÅGA |Jag undrar om nedanstående testamente text är juridiskt korrekt:TESTAMENTEJag, Namn och person nr, förordnar härmed såsom min yttersta vilja och testamente att all min kvarlåtenskap, fördelas lika mellan mina barn Namn 1 och person nrNamn 2 och person nrDen egendom, jämte avkastningen därav, som testamentstagare erhåller genom detta testamente skall vara dennes enskilda egendomOrt och datumUnderskrift_____________________________Att NN, som vi personligen känner, denna dag med sunt och fullt förstånd och med fri vilja, i bådas vår samtidiga närvaro, förklarat ovanstående förordnande innefatta deras yttersta vilja och undertecknat detta testamente, intygar vi särskilt anmodade testamentsvittnen.Ort och datumVittne 1 namn Vittne 2 namn
Linn Kanter Pergament |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Formkraven för ett testamente regleras i 10 kap i ärvdabalken. Testamentet ska vara skriftligt och underskrivet av testatorn. Två vittnen ska närvara och skriva under vid detta tillfälle. Vittnen får inte vara under 15 år eller på grund av psykisk störning sakna insikt om handlingens betydelse. De får inte heller vara testatorns make, sambo, närstående i rätt upp- eller nedstigande led, styvförälder eller styvbarn. Inte heller syskon får agera vittnen. Om det skulle vara så att testatorn har en förmyndare, god man eller förvaltare kan inte någon av dessa utföra uppgiften. Testamentet ska även vara daterat. Av lagtexten att döma finns inget som tyder på att ditt testamente inte skulle vara juridiskt korrekt och uppfylla formkraven i Ärvdabalken.

Bevittna testamente

2015-01-08 i Testamente
FRÅGA |Hej,min fru och jag tänker upprätta ett inbördes testamente. Vi har två söner och vill att de skall ärva oss först sedan vi båda avlidit. Nu undrar jag om det är ok att min syster och hennes man bevittnar testamentet?HälsningarRoland Nord
Cornelia Göransson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler kring testamenten och arv finns i Ärvdabalken(ÄB)den finner du https://lagen.nu/1958:637.Om sönerna är era gemensamma barn så ärver alltid den efterlevande maken eller makan all egendom från den avlidne, med fri förfoganderätt. Fritt förfogande innebär att personen får disponera egendomen men inte testamentera bort den(ÄB 3:1).Bröstarvingarna(era söner)har alltid rätt till sin laglott vilket utgör hälften av arvet efter er som föräldrar. Denna del kan inte testamenteras till någon annan(ÄB 2:1 och 7:1).Om ni upprättar ett testamente så kan din syster inte vara vittne men däremot din svåger(ÄB 10:4).Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh