Klander av testamente

2016-07-12 i Testamente
FRÅGA |HejVi är tre helsyskon. Mamma avled för 9 år sedan och tillgångarna överfördes till pappa. Han avled i jan i år. Hans testamente angav att barnbarnen skulle få ett legat och resten skulle delas mellan oss tre syskon. Alla tre syskon har godkänt testamentet. Måste man vänta 6 mån med arvskifte ifall någon annan skulle väcka klander mot testamentet. (Om det tex finns halvsyskon vi inte känner till )
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken.Endast arvingar till den avlidne har rätt att klandra ett testamente och detta ska göras inom sex månader från det att arvingen tog del av testamentet, se Ärvdabalken 14 kap 5§. Det är alltså ni syskon som har haft rätt att klandra er fars testamente. Eftersom att ni nu har godkänt testamentet har ni dock avsagt er rätten att klandra testamentet. Så länge det inte finns fler syskon (dvs. arvingar) och alla ni syskon har godkänt testamentet behöver man inte vänta ut dessa sex månader för att verkställa testamentet. Testamentet blir då juridiskt giltigt och arvsskiftet kan ske med en gång. Om det skulle finnas halvsyskon har de också rätt till arv efter din far (enligt Ärvdabalken 2 kap 2§ 2st) och de har därmed också rätt att klandra testamentet. De har då sex månader på sig, från det att de tagit del av testamentet, att klandra testamentet. I sådana fall måste ni vänta med att verkställa testamentet. Om det finns fler barn registrerade på din far, kommer de också delges testamentet och därmed kommer de precis som ni att få veta att de också har rätt till arv efter er far. Om det inte finns fler barn registrerade på din far, men det trots det skulle finnas okända barn är det upp till dem själva att bevaka sin arvsrätt vid dödstillfället. Hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte, är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Upphävande av inbördes testamente

2016-07-10 i Testamente
FRÅGA |Min make och jag upprättade ett testamente år 2010. Maken avled 2013. Jag skulle nu vilja upphäva testamentet. Det finns med i bouppteckningen efter min man.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det du och din man upprättat verkar vara ett så kallat inbördes testamente. Det vill säga ett testamente som behandlar fördelningen av både din och din makes kvarlåtenskap.Du kan alltid återkalla ett testamente enligt ärvdabalkens regler. Det som kan skapa problem är ifall du upphäver testamentet och själv tar egendom som din make, enligt det ursprungliga testamentet, velat testamentera till någon annan. Du kan alltså inte genom en upphävelse ändra på vad din make ville göra med sin kvarlåtenskap. Men ifall allt efter din make är utdelat bör det inte finnas något problem med en upphävelse, i det fallet behandlar ju testamentet endast din egendom som du får göra vad du vill med.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Kan man som bröstarvinge bli helt arvlös?

2016-07-04 i Testamente
FRÅGA |HejMin pappa dog för ett par år sedan, han hade ingen testamente, min mamma är döende nu men min syster har ordnat så att hon får bo kvar i huset som mamma och pappa ägde gemensamt. Det verkar som de har skrivit testamente på det, så att min syster ska bo kvar i villan. Kommer jag bli helt arvlös? Villan är värt mycket, och mina föräldrar har sommarstuga med. Vad kan jag göra?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är enligt 2 kap 1§ ÄB att arvlåtarens barn får lika stor del av arvet. Om din mamma inte har förordnat kvarlåtenskapen annorlunda i ett testamente är det alltså hälftendelning som gäller om ni är två syskon. Om din syster då vill bo kvar i huset ska hon lösa ut dig så du erhåller lika stor del som hon av kvarlåtenskapen. Att observera är även att din mamma ärvde efter din pappa vid hans bortgång förutsatt att dem var gifta enligt 3 kap 1§ ÄB. Detta innebär att du och din syster har rätt till efterarv efter er pappa vid er mammas bortgång. Om dina föräldrar var gifta ärvde din mamma din pappa med fri förfoganderätt, detta innebär att hon inte kan testamentera bort denna del av kvarlåtenskapen enligt 3 kap 2§ ÄB. Även om din mamma har skrivit ett testamente kan du som bröstarvinge inte bli helt arvlös. Som bröstarvinge har du enligt 7 kap 1§ Ärvdabalken (ÄB) rätt till din laglott vilket är hälften av arvslotten. Arvslotten är det som du hade haft rätt att ärva om det inte funnits något testamente. Om det finns ett testamente som inkräktar på din laglott kan du påkalla jämkning i testamente enligt 7 kap 3§ ÄB inom 6 månader från det att du erhållit testamentet. Påkalla jämkning gör du genom att tillkänna ge ditt anspråk till testamentstagaren eller att väcka talan mot denne. Om du inte påkallar jämkning inom tidsfristen förlorar du din rätt till laglotten.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Tolkning av testamente

2016-06-30 i Testamente
FRÅGA |Angående testamenteHej, Mina syskon o jag har ett testamente som är skrivet av vår fars kusin (som avled 1990) där det står "att vid hans hustru frånfälle skall vad som återstår av min kvarlåtenskap fördelas enl följande". Vår fars namn står med på vilka som det ska fördelas mellan. Det står också om angivna testamenttagare avlidit, skall i den avlidnes ställe träda vederbörandes avkomlingar. Vår far lever inte längre. Och nu har kusinens hustru gått bort i mars -16. Paret hade inga barn. Till saken hör att testamentet skrevs 1985 på Upsala advokatbyrå, har kollat på nätet och det verkar som att den byrån inte finns längre så jag vet inte hur vi går vidare. Vi har inte blivit kallade till någon bouppteckning. Är det något att gå vidare med? Gäller testamentet fortfarande? Mina syskon o jag har aldrig haft kontakt med hustrun till vår fars kusin, så hennes släktingar vet förmodligen inte om det här testamentet. Ordet vederbörande avkomlingar menas det då vår fars barn?Mvh Marie
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente finns i ärvdabalken (ÄB).Det finns inget "bäst-före-datum" på testamenten, det är alltså inte viktigt när testamentet upprättades eller av vilka. Testamentet gäller alltså fortfarande. Det som blir viktigt i ert fall är hur det som står i testamentet ska tolkas.Problemet med testamenten är att den som har skrivit det inte finns där när det ska verkställas, därför kan det ofta uppstå oenigheter gällande vad ett testamente innebär. Därför finns i ärvdabalken riktlinjer för hur ett testamente ska tolkas i 11 kap. Av 11 kap 1 § ÄB framgår att testamentet ska tolkas enligt testatorns (den person som skrivit testamentet) verkliga vilja. Läser man bara vad som står i testamentet, dvs "om angivna testamentstagare avlidit, skall i den avlidnes ställe träda vederbörandes avkomlingar", får man uppfattningen att testatorn ville att ni skulle ärva i er fars ställe. Detta är nog också den mest troliga tolkningen i fallet. Skulle det däremot vara så att någon person påtalar att det inte alls var er fars kusins verkliga vilja att ni skulle ärva istället för er far och kan visa att det är mer troligt så skulle ni kunna bli utan arvet. Som ni säkert förstår är detta inte helt lätt att visa. Ni kommer därför förmodligen att få ett efterarv från er fars kusin genom den förmögenhet dennes fru efterlämnade vid sin död 2016. Det spelar ingen roll att er fars kusin dog för länge sedan. Eftersom ni har testamentet är det viktigt att ni upplyser er fars kusins frus släktingar om dess existens om ni vill ha del av arvet!Hoppas ni fått svar på er fråga, annars är ni välkomna att höra av er igen!

Adoptivbarn och fosterbarns arvsrätt

2016-07-10 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har en del frågor kring mina adoptivföräldrars skrivna testamente. Jag är adopterad, ogift, har två barn med olika fäder, har vuxit upp med en fosterbror, som är ogift och barnlös.Mina adoptivföräldrar har skrivit ett testamente till min fosterbrors fördel som ger mig en del funderingar. Det står att jag ska få ut min laglott när båda föräldrarna har avlidit, vilket är korrekt. Sen står det: "Därefter ska boets kvarlåtenskap ska fördelas lika mellan min fosterbror och mig.". Är det 1/2 av kvarvarande arv efter min laglott som ska delas lika mellan mig och min fosterbror? Därefter kommer text som jag inte riktigt kommer överens med. Jag skriver exakt som det står så ni får en bild av det jag ifrågasätter:1:a stycke"Skulle [...] (jag, bröstarvinge), avlida före den av oss som sist är i livet så skalla efter båda vår bortgång dennas andel tillfalla hennes bröstarvingar: [...] (Mina båda barn).2:a stycke"All egendom även som avkastning härur som kan tillfalla efterlevande make/maka liksom vad som kan komma att tillfalla vårt adoptivbarn, [...] (jag) och vårt fosterbarn [...], på grund av detta testamente skall utgöra enskild egendom.De har bara skrivit in riktlinjer för mig, men inte för min bror. Vad händer om min fosterbror går bort före mina adoptivföräldrar? Betyder det att hans testamenterade arv går till hans okända släkt?Vad innebär 2:a stycket? Vad betyder och innebär " utgöra enskild egendom" i det här fallet?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du är adopterad har du legal arvsrätt så som biologiska barn efter dina adoptivföräldrar enligt 4 kap 8§ Föräldrabalken (FB). Fosterbarn har däremot ingen legal arvsrätt varför det troligtvis är därför dina föräldrar har skrivit ett testamente till förmån för din fosterbror. Precis som du skriver har du som bröstarvinge rätt till din laglott enligt 7 kap 1§ Ärvdabalken (ÄB), laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är det som du skulle ärvt om det inte funnits något testamente. Förutsatt att det inte finns några andra bröstarvingar är din arvslott alltså 100% av kvarlåtenskapen och din laglott 50%. Jag tolkar testamentet som att dina föräldrar vill att du erhåller din laglott (alltså 50% av kvarlåtenskapen) och att du och din fosterbror delar på resterande 50%, alltså att du totalt erhåller 75% och att han erhåller 25%. 1 stycketDet dem har skrivit i första stycket kallas istadarätt och regleras även i2 kap 1§ 2st ÄB. Istadarätten innebär att barnbarn träder in i det avlidne barnets ställe, alltså att dina barn träder in i ditt ställe om du skulle avlida innan efterlevande make avlider. 2 stycketEnskild egendom har betydelse när makarnas egendom ska delas vid bodelning. Enligt 7 kap 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB) är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Enligt 7 kap 2§ 4p ÄktB är en makes egendom enskild exempelvis om en make har ärvt egendom som enligt testamente ska vara enskild. Enligt 10 kap 1§ ÄktB är det makarnas giftorättsgods som ska ingå vid bodelning, enskild egendom hålls alltså utanför bodelningen. Att dina föräldrar har föreskrivit i testamentet att den egendom du ärver ska vara enskild är alltså en försäkran om att ditt arv faktiskt kommer tillfalla dig även om din egendom skulle bli föremål för bodelning (ex. vid skilsmässa, dödsfall). Om din fosterbror går bort före dina adoptivföräldrar kan han inte erhålla arvet då arv endas kan mottagas av en person som är i livet enligt 1 kap 1§ ÄB. Enligt 11 kap 1§ ÄB ska testamentet tolkas så det överensstämmer med testatorns (dina föräldrars) vilja. Då du erhåller resterande del av arvet kommer troligtvis den tolkning att du ska erhålla även din fosterbros del överensstämma med dina föräldrars vilja. Med tanke på hur din fråga är ställd förutsätter jag att dina föräldrar fortfarande är i livet varför det allra bästa självklart hade varit att be dem reglera även detta senario i testamentet.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Formkrav för upprättande av nödtestamente

2016-07-06 i Testamente
FRÅGA |Hej. Ska ha bouppteckning efter min avlidna far. Kom fram ett handskrivet testamente där min far testamenterar en summa pengar till min dotter. Person numret på min dotter stämmer inte och det är inte daterat och underskrivet av min far. Skulle bevittnas av två personer men ingen har skrivit någon namnteckning, varken min far eller dom som bevittnar. Min far har inte skrivit under och ingen har bevittnat. Har ett sådant papper någon juridisk bindning. Min boupptecknare pratar om att handlingen eventuellt kan anses vara ett muntligt eller skriftligt sk nödtestamente. ?
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om upprättande av testamente finns i 10 kap. ärvdabalken (ÄB) som du finner här.Huvudregeln är att ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska närvara samtidigt när testatorn skriver under testamentet eller då denne vidkänns sin underskrift och vittnena ska själva skriva under testamentet (10 kap. 1 § ÄB). Om testatorn är sjuk eller på grund av annat nödfall är förhindrad att upprätta testamente enligt dessa formkrav finns möjlighet för testatorn att upprätta ett så kallat nödtestamente. Det har ansetts att kravet på att en nödsituation ska föreligga inte bör sättas allt för strängt. Bedömningen sker från arvlåtarens ståndpunkt och om situationen varit sådan att denne haft fog att anse det nödvändigt att frångå huvudregelns formkrav.Det finns två former av nödtestamenten: muntligt testamente och holografiskt testamente. Ett muntligt testamente innebär att testatorn förordnar om sin kvarlåtenskap muntligt inför två samtidigt närvarande vittnen. Ett muntligt testamente kan upprättas i anslutning till skriftliga anteckningar, vad som gör ett testamente till skriftligt är underskriften. En testator kan alltså genom muntliga uttalanden förklara att en handling innefattar hans yttersta vilja och testamentet blir då att bedöma enligt reglerna om muntligt testamente. Ett holografiskt testamente innebär att testatorn själv upprättar och undertecknar en skriftlig handling. Ett holografiskt testamente skiljer sig från ett vanligt testamente på så sätt att det inte kräver att några vittnen närvarar. Ett nödtestamente blir ogiltigt när tre månader har passerat från och med den eventuella dag en testator återigen blir kapabel att upprätta ett testamente i vanlig ordning (10 kap. 3 § ÄB). I ditt fall innebär detta tyvärr att din fars testamente inte är giltigt. Hans testamente uppfyller nämligen varken formkraven för ett muntligt eller ett holografiskt testamente. För att hans testamente skulle uppfylla formkraven för ett muntligt testamente hade två vittnen samtidigt behövt bevittna när din far muntligen förklarat att det var hans vilja att testamentera en summa pengar till din dotter. För att hans testamente skulle uppfylla formkraven för ett holografiskt testamente hade han behövt underteckna testamentet. Dessutom måste din far ha ansett att en nödsituation förelåg. Ett testamente som inte uppnår formkraven är inte giltigt (13 kap. 1 § ÄB).Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Fast och lös egendom

2016-07-02 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har erhållit en lantbruksfastighet, som skall tillfalla mig som enskild egendom genom testamente, men det står inte angivet att lösöret ingick som överraskade mig, eftersom övriga dödsbodelägare kommer att få lösöret i fastigheten efter hans tidigare avlidna maka.Stämmer det att lösöret inte ingår om det ej anges i testamentet?HälsningarLars-Erik Holmberg
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Ett testamente är ett sorts ensidigt avtal, vilket innebär att personen som författar testamentet får bestämma hur hans eller hennes egendom ska fördelas. Jag utgår ifrån att testamentet är giltigt och upprättat enligt formkraven enligt 10 kap. ärvdabalken. Det är viktigt att skilja på fast och lös egendom. Fast egendom är enligt 1 kap. 1 § jordabalken jord och indelad i fastigheter. Som fastighetstillbehör räknas t ex byggnader och träd, se 2 kap. jordabalken. Lösöre är samma sak som lös egendom, och lös egendom är helt enkelt egendom som inte är fast enligt jordabalken. Om det inte är angivet i testamentet att du ska ärva även den lösa egendom så gäller det. Svaret är alltså ja, det stämmer att lösöret inte ingår. Allt gott!Med vänlig hälsning,

Giltighet - testamente och bodelningsavtal

2016-06-30 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang arvskift som hade uppstått efter min make avled i april 2016.Han har 2 barn särkullbarn som är inte nöjda med testamentet min make skrivit och bodelningsavtal som min make hade skrivit så snart han fick veta att han hade cancer (sept 2015). Enligt testamente särkullbarn har rätt till laglott. Min make har aktier som kan delas mellan oss. Enligt bodelningsavtal jag och vår son äger lägenheten. (registrerades i Skatteverket). Vi var gifta och har ett gemensamt barn (8 år gammal).Jag undrar om det finns verkligen hot att förlora lägenheten?Min man skrev bodelningsavtal hos jurist vid sunt och fullt förstånd samt fri vilja inför 2 vittnen.Tack i förskott!
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente finns i ärvdabalken (ÄB).Det stämmer att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv på en gång, detta enligt 3 kap 1 § ÄB. Att de ska få ut hela arvet gäller dock bara om det inte finns något testamente. Om ett testamente har upprättats har särkullbarnen aldrig rätt till mer än laglotten. I ditt fall kan de alltså inte begära att få ut mer än laglotten som de har rätt till enligt testamentet under förutsättningen att testamentet är giltigt. För att testamentet ska vara giltigt krävs att kraven i 10 kap ÄB är uppfyllda. Ett testamente som uppfyller dessa krav kan bli ogiltigförklarat om den som skrivit det vid tillfället det skrevs var under en "psykisk störning", detta enligt 13 kap 2 § ÄB. Att man lider av en psykisk störning innebär att man på grund av exempelvis en sjukdom inte längre är kapabel att sluta avtal. Det är dock särkullbarnen som ska bevisa att din man var under "psykisk störning" när han skrev testamentet. Med tanke på att han skrivit bouppteckningsavtalet hos en jurist vid samma tillfälle och att det finns två vittnen som kan intyga att han inte led av någon psykisk störning vid tillfället så borde testamentet inte bli ogiltigt. Det krävs dessutom ett direkt samband mellan den psykiska störningen och upprättandet av avtalet, detta samband ska särkullbarnen också visa för att få rätt. Det är därför mycket osannolikt att man skulle anse att din make lidit av en psykisk störning. Testamentet är alltså giltigt så länge det uppfyller kraven i 10 kap ÄB.Vad gäller bodelningsavtalet borde allt vara i sin ordning om det har upprättats hos en jurist. Kraven som finns när man upprättar en bodelning när man fortfarande är gifta är att makarna är överens och att avtalet sedan registreras hos skatteverket 9 kap 2 § 2 stycket ÄktB. Det går säkert att ringa till skatteverket och kolla så att bodelningsavtalet är ordentligt registrerat. Det verkar som att din man haft koll, jag tror inte du behöver oroa dig över att förlora lägenheten.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!