Testamentstolkning enligt viljeprincipen

2017-01-14 i Testamente
FRÅGA |Min moster som dog förra året har testamenterat allt till mig och min bror. Hon var gift 1965-1970. Dem fick inga barn. Det finns syskonbarn även på hennes mans sida, dock inget testamente. Tillfaller hela arvet mig och min bror eller ska det delas med hennes mans syskonbarn? I så fall hur stor del?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett testamente ska tolkas i enlighet med testators vilja, vilket framkommer av ärvdabalken 11:1 (här). Hela arvet ska således tillfalla dig och din bror. Din mosters man och hans syskonbarn blir utan lott då en annan tolkning hade stått i strid med testamentet. Situationen hade sett annorlunda ut om din moster hade egna barn, då de i så fall hade haft rätt till sin laglott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet!Med vänliga hälsningar,

Testamente angående bostadsrätt

2017-01-10 i Testamente
FRÅGA |Hej,Min sambo vill att jag ska ärva hans del i vår gemensamma bostadsrätt om han går bort. Text enl. följande:Jag vill att min del i bostadsrätten brf teckning, adress, ort, lgh nr 1201 vid mitt frånfälle skall tillfalla min sambo xxx xxx pers nr, adress.1. Räcker det med att skriva det önskemålet samt hans underskrift med pers nr och att 2 personer undertecknar med sina namn samt namnförtydligande?2. Ska de som undertecknar även ange person nr och adress?MvhMadeleine
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Till en början vill jag klargöra några centrala utgångspunkter kring upprättandet av testamente: För att upprätta ett testamente krävs det ett par saker, bl.a. ska personen i fråga vara över 18 år (9kap 1§ ärvdabalken). Detta tror jag dock redan är uppfyllt i ert fall. När det gäller överlåtelse av en bostadsrätt (även vid testamente) krävs det ett godkännande av bostadsrättsförmedlingen (6kap 1-2§§ bostadsrättslagen). Således måste du godkännas som medlem av bostadsrättsföreningen. Detta torde inte heller vara ett problem i ert fall, då du redan bor i lägenheten och förhoppningsvis har en god relation till dina grannar. Om det finns några lån på lägenheten kommer dess att betalas av med in sambos krcalåtenskap vid dennes bortgång.Slutligen kan det uppstå problem i de fall din sambo har har några barn, oberoende om det är hens från ett tidigare förhållande eller om det är era gemensamma. Dessa barn har nämligen rätt till sin laglott, vilket utgörs av halva delen av det som barnet egentligen skulle har ärvt (arvslott). Om det finns några kvarlevande barn ska delar av det värde som lägenheten har således ärvas av dessa, innan du kan ärva lägenheten. Nedan kommer jag nu att sammanfattat besvara de två frågorna som du ställde i din fråga: Regler om testamente finner du i ärvdabalkens 10 kap. I detta kapitel anges formkraven som måste uppfyllas för att ett testamente skall vara giltigt. Om inte samtliga krav uppfylls är testamentet ogiltigt. De krav som uppställs i lagen är:Upprättas skriftligenMed två vittnenTestatorn måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarandeVittnena skall skriva underVittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet)Sammanfattningsvis är det endast ovanstående 5 kriterier som måste uppfyllas för att ett testamente ska vara giltigt. Med andra ord behövs inte vittnenas adress och personnummer. Adressen kan ju ha ändrats till det datum då testamentet aktualiseras. Det går dock bra att skriva med dessa uppgifter, men de tillför ingen juridisk verkan. Jag hoppas att jag har besvarat dina frågor. Jag rekommenderar dock din sambo att ta professionell hjälp med att upprätta detta testamente! Vänliga hälsingar,

Kan en son till dödsbodelägare bevittna ett testamente, samt vara bouppgivare?

2017-01-06 i Testamente
FRÅGA |Kan en son till dödsbodelägare bevittna ett testamente, samt vara bouppgivare?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!TestamentsvittneVem som kan få vara ett godkänt vittne till ett testamente regleras i Ärvdabalken 10 kap. 4 §.Vittnet får inte…- vara under 15 år, - p.g.a. psykisk störning sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, - vara testators make, stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller vara testatorns syskon, - bevittna ett förordnande till vittnet själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till vittnet, - vara förmyndare, god man eller förvaltare för testatorn, eller - om vittnet är ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse bevittna ett förordnande till den juridiska person som vittnet företräder.Om sonen inte diskvalificeras som vittne p.g.a. ovanstående punkter kan han bevittna testamentet.Med tanke på att det handlar om sonen till en dödsbodelägare är det däremot mycket troligt att sonen är släkt med testatorn och får av den anledningen inte bevittna testamentet. Enligt ovan får sonen inte heller bevittna testamentet om förordnandet sker till dennes släkting.BouppgivareDet är den eller de som tar hand om egendomen eller i övrigt bäst känner till boet som ska vara bouppgivare. (Ärvdabalken 20 kap. 6 §) Vanligast är att någon av dödsbodelägarna är bouppgivare men detta är dock inget krav. Det finns därmed inget direkt hinder mot att en son till en dödsbodelägare är bouppgivare, är sonen den som är bäst lämpad för uppgiften är det han som ska vara bouppgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Varför ska ett testamente godkännas?

2017-01-03 i Testamente
FRÅGA |För en månad sedan 2 december 2016 hittades min syster, 74 år, död i sin lägenhet. Har ännu inte fått exakta dödsorsaken än, men det tyder på att hon tagit tabletter och alkohol.Jag är den enda arvtagaren, hon har inga barn och föräldrarna är döda, inga mer syskon finns.Det har framkommit att hon skrivit testamente på en bekant till henne. Vi har aldrig hört talas om den här personen. Hon har testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap, bland annat bostadsrätten. Testamentet är skrivet den 20 maj 2015, Hon har anlitat Testamentsbyrån AB, 2 vittnen har undertecknat.Nu har jag fått hemskickat testamentet och jag ska skriva på och godkänna testamentet. Undrar varför, när vi inte har någon anledning att skriva på. Det är ju Hennes val.
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!När det finns ett testamente så ska arvinge, dvs du som syster i detta fall, få ta del av testamentet. Detta för att du ska få möjlighet att klandra testamentet om du anser att det ska förklaras ogiltigt, till exempel för att det inte upprättats på rätt sätt. Om du inte godkänner kan inte testamentet förverkligas (det kommer dock vinna laga kraft om du inte klandrar testamentet inom 6 månader). Du hittar reglerna om detta i ärvdabalkens 14 kapitel. Att du fått testamentet hemskickat är alltså för din skull i egenskap av arvinge. Om du inte anser att testamentet är ogiltigt ska du, gärna så snabbt som möjligt, godkänna det. Hoppas du har fått någorlunda svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arv och testamente

2017-01-10 i Testamente
FRÅGA |Om jag dör idag så går alla mina ägodelar till staten. Hur går man till väga om man vill att någon nära ska ärva mina ägodelar?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Jag förstår på din fråga som att du i dagsläget inte har några legala arvingar och undrar på vilket sätt du kan förordna någon närstående att ta över dina ägodelar efter dig. För att besvara din fråga presenterar jag först lite bakgrund till arvsrätten. Bakgrund Den legala arvsordningen stadgas i ärvdabalken (ÄB) 2a kapitlet. Där beskrivs vad som enligt lag händer med din egendom då du dör utan att ha upprättat ett testamente. Utgångspunkten är att eventuella barn (bröstarvingar, arvsklass 1) samt make ärver hela din kvarlåtenskap. Ifall det aldrig funnits några barn eller ifall du inte är gift tillfaller ditt arv dina föräldrar eller ifall även dessa är avlidna kommer arvet att tillfalla dina syskon (arvsklass 2). Ifall det inte finns någon förälder i livet, inga syskon och heller inga syskonbarn kommer kvarlåtenskapen efter den avlidne att tillfalla morföräldrar och farföräldrar, som längst sträcker sig de arvsberättigade till mostrar, fastrar, morbröder och farbröder (arvsklass 3). Utgångspunkten är att man tömmer varje arvsklass innan man går vidare till nästa och staten (allmänna arvsfonden) ärver inte din kvarlåtenskap så länge det finns någon släkting närmare än kusin i livet (kusiner är alltså inte arvsberättigade enligt lag). Ovan beskriver inte uttömmande arvsrätten då det finns bestämmelser om särkullsbarn, laglotter, istadarätt och basbeloppsregler men ovan ger dig en övergripande förförståelse för arvsrätten. Kort om allmänna arvsfonden. I din fråga menar du att i dagsläget tillfaller dina pengar staten. Detta menar jag är ett vanligt missförstånd som måste rätas ut innan jag svarar på din fråga. Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond dit kvarlåtenskapen (pengarna) går när det inte finns några arvsberättigade och heller inget testamente. Det innebär inte att det du äger (din kvarlåtenskap) tillfaller staten. Fonden har till uppgift att verka för främjandet av barn, ungdomar och personer med en funktionsnedsättning. Fonden har formen av en ideell verksamhet vilket innebär att dess primära syfte är av allmännyttig karaktär. Din kvarlåtenskap kommer alltså inte att tillfalla staten utan användas för att främja dessa nyss uppräknade syften och i slutändan göra någon nytta. För att besvara din fråga.Om du inte har någon arvsberättigad kvarlämnad efter att du avlider kan du ändå förordna att din kvarlåtenskap skall tillfalla någon närstående. Detta gör du genom att upprätta ett testamente där du fördelar din kvarlåtenskap efter din egen vilja. Jag föreslår att du tar hjälp av en jurist vid upprättandet av testamentet eller använder dig av en mall som du kan finna på internet för att formulera handlingen. Du finner formkraven för ett testamente i ÄB 10kap 1§ och de måste vara uppfyllda för att testamentet skall vara giltigt.1.Testamentet skall vara skriftligt, 2. det skall finnas två vittnen som i samtida närvaro bevittnar att testator (alltså du i detta fallet) underskriver testamentshandlingen eller vidkänner sin underskrift därå. 3. Vittnena skall bestyrka handlingen (testamentet) med sina namn och 4. de ska vara medvetna om att det är ett testamente som de bevittnar. De behöver däremot inte känna till innehållet i testamentet.Vittnen spelar alltså en stor roll i testamentet och i ÄB 10kap 4§ kan vi utläsa vilka som får vara vittnen. Lagen kan sammanfattas genom att säga att ingen som har ett intresse i testamentet får vara vittne, alltså inte en exempelvis förmånstagare eller släkting. Det finns möjligheter till annan lösning på testamente som inte kommer att beröras i detta svar men om du är ytterligare intresserad kan du läsa på om nödfallstestamente. Jag hoppas att jag har besvarat din fråga och ifall du har några mer frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid med en av våra jurister.Mvh,

Formkrav testamente

2017-01-07 i Testamente
FRÅGA |Hej Min man och jag är gifta, han har två barn. Vi äger huset ihop.Vi har skrivit testamente. Om han avlider får jag bo kvar två år, sen ska hans barn få sina arv.Om jag avlider får min man bo kvar två år. Min man och min bror får dela på min halva del i huset.Vi har två ojäviga som har bevittnat skriftligt.Är detta korrekt juridiskt sett?
Alexandra Teorell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Testamente ska upprättas skriftligen med två ojäviga vittnens samtidiga närvaro. Vittnen får inte vara make, sambo, i direkt upp- eller nedstigande svågerlag eller syskon till testatorn. Det ska även undertecknas av er båda. Om dessa formkrav är uppfyllda är testamentet giltigt enligt 10:1 och 10:4 ärvdabalken. Dock kan innehållet i testamentet diskuteras. Jag förstår det som att din makes barn är särkullbarn och inte era gemensamma. I så fall har de rätt att få ut sin laglott (det vill säga hälften av arvet från sin pappa) direkt vid din makes död. För att göra det måste de dock påkalla jämkning enligt 7:3 ärvdabalken. Ni kan med andra ord hoppas på att de inte begär ut sin laglott direkt. Hoppas detta gav svar på er fråga!

Testamentera egendom till ett av flera barn

2017-01-04 i Testamente
FRÅGA |Hejsan!Jag har tre döttrar med två olika kvinnor. Vill testamentera mitt hus till yngsta dottern? Kan jag göra det?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamenten och arv finns i ärvdabalken (ÄB). Du kan titta närmare på den lagen här. Jag kommer först beskriva några regler som kan komma att påverka verkningen av ett testamente som ger din yngsta dotter rätt till huset. Jag förklarar sedan hur reglerna kan komma att påverkar er i det här fallet.Bröstarvinges rätt till laglott enligt ÄBSom utgångspunkt får alla vuxna upprätta ett testamente och i det bestämma precis vad som ska ske med deras egendom efter att de avlider (ÄB 9:1). Vissa rättigheter får dock gå före ett förordnande i ett testamente. Bröstarvingar till den avlidne har alltid rätt till sin laglott. En laglott är hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle få enligt den ordinarie arvsordningen (ÄB 7:1). Om en bröstarvinge inte kan få sin laglott till följd av ett testamente, så har bröstarvingen möjlighet att påkalla jämkning av testamenten (ÄB 7:3). Då måste andra testamentstagare dela med sig av det de själva ärver, så att bröstarvingen får sin laglott. Makesarv Enligt bestämmelserna om makesarv (ÄB 3:1) har en make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde så att den tillsammans med egendom som den efterlevande får genom bodelningen av giftorättsgods och den efterlevandes enskilda egendom motsvarar 4 prisbasbelopp. Det är i dagsläget ca 179 000 kr. Om det den efterlevande får i bodelningen av giftorättsgodset tillsammans med enskild egendom inte uppnår ett värde om 179 000 kr, så har den efterlevande rätt till resterande summa ur kvarlåtenskapen. Ett testamente som omöjliggör detta är utan verkan.Möjlighet att testamentera bort husetSom utgångspunkt kan du igenom testamente fritt bestämma vad som ska ske med din kvarlåtenskap efter att du avlider. Vissa personer har dock rättigheter som kan komma i konflikt med ett testamente och får företräde framför testamenten. Skulle ett testamente som innebär att din yngsta dotter får hela huset resultera i att de andra barnen inte kan få sina laglotter ur din övriga kvarlåtenskap, så kan de begära att testamentet ska jämkas till deras fördel. Detta kan leda till att de övriga barnen får rätt till andelar i huset. Du nämner inte om du är gift med någon i dagsläget, men det är värt att tänka på att en eventuell efterlevande make har rätt till minst 4 prisbasbelopp ur bodelning, enskild egendom och makesarv. Skulle ett testamente inkräkta på den rätten, så är testamentet inte giltigt.Det är in möjligt att ge en säker prognos för vad som händer om du testamenterar ditt hus till ett av dina barn. Huvudregeln är att det står dig fritt att göra det. Beroende på dina övriga tillgångar och husets värde, så kan ett sådant förordnande komma i konflikt med de andra barnens rätt till sina laglotter och en eventuell efterlevande makes rätt. För att vara säker på att ett testamente får de verkningar man själv önskar kan det ibland vara bra att prata med en jurist som kan få en bättre överblick över situationen och ge en säkrare prognos. Skulle du vilja ha mer hjälp med ditt testamente kan du boka tid med jurister hos oss på Lawline här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Testamentets giltighet

2017-01-02 i Testamente
FRÅGA |HejVi är 3 helsyskon. Våra föräldrar är gifta. Vår mor har skrivit ett testamente för mycket länge sedan. Där hon ger oss 150.000 kronor samt samtliga aktier vilket skall delas lika.Aktierna har hon i sin tur fått genom arv. Nu har vår mor avlidit. Vad händer då med vårt arv och med det skrivna testamentet ? Med vänlig hälsning, K J
Marcus Anstrin |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Vid det fall att testamentet är giltigt ska det införlivas. Giltigheten beror på om testamentet är bevittnat av solennitetsvittne, vilket innebär vittnen som inte är familj, make, sambo, styvföräldrar, dem som får egendomen testamenterad till sig. Dessa får alltså inte vara vittnen för att testamentet ska vara giltigt. Vittnena ska även ha skrivit under testamentet. Ovanstående stadgas i Ärvdabalkens 10 kap. Av frågan framgår ej om vilken sorts arv er mor fick aktierna. Vid det fall hon fick aktierna genom testamente, som föreskriver att någon annan ska få aktierna vid er mors bortgång gäller detta. Vad jag förstår har hon fått aktierna med full äganderätt, vilket innebär att det är okej att testamentera bort dem, således ska föreskriften i er mammas testamente även här gälla. Vid det fall er far är i livet ska bodelning ske innan arvet går ut. Vid bodelningen ska den efterlevande maken få ut minst 4 prisbasbelopp, vilket motsvarar ungefär 177 000 kr. Får er far/efterlevande make inte ut detta ur bodelningen kan denne vända sig till testamentestagarna och få utfyllnadsbetalning, upp till beloppet om 4 prisbasbelopp. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!