Vem träder i avliden testamentstagares ställe?

2015-07-29 i Testamente
FRÅGA |Vem ärver universell testamentstagare, en av två namngivna, om denne är avliden vid bodelningen efter testator? Den andre testamentstagaren eller allmän arvsgång efter den avlidne testamentstagaren?
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I första hand bör svar på din fråga sökas i 11 kap. 1 § ärvdabalken, där det anges att ett testamente ska tolkas på sådant sätt att det kan antagas stämma överens med testators (den som förordnar om sin kvarlåtenskap i testamentet) vilja. Om det således av testamentet går att utläsa, eller om testator under sin livstid muntligen uttryckt, vad han eller hon avsåg skulle ske om en testamentstagare var avliden vid hans/hennes död, ska denna ordning gälla.Om det inte går att utröna testators hypotetiska vilja efter en tolkning av testamentet finns vissa lagbestämmelser att stödja sig på. En sådan regel finns i 11 kap. 6 § ärvdabalken, som föreskriver en presumtion för att testamentstagarens avkomlingar ska träda i dennes ställe. Detta gäller dock endast under förutsättning att barnet till testamentstagaren skulle ha varit arvsberättigad även utan testamentet. Härmed avses att barnet till testamentstagaren måste tillhöra någon av de tre arvsklasserna, som stadgas i 2 kap. 1-3 § § Ärvdabalken, för att denna presumtion ska vara tillämplig.Är situationen sådan att testamentstagarens bröstarvingar inte tillhör någon av de tre arvsklasserna, så träder enligt lagkommentarerna den legala arvsordningen in. Med detta avses alltså att den/de som enligt 2 kap. ärvdabalken har bäst rätt till arv tilldelas testamentstagarens andel. Givetvis gäller detta också här under förutsättning att testamentet inte kan tolkas på annat sätt.Till sist kan kort regeln i 11 kap. 7 § Ärvdabalken beröras. Där anges att om hela kvarlåtenskapen har testamenterats bort, eller allt förutom bröstarvinges laglott, så ökas lotterna för de övriga universella testamentstagarna med den avlidne testamentstagarens andel i motsvarande mån. Har nämligen ett förordnande skett av testators hela kvarlåtenskap, bör det kunna tolkas som att testator velat åsidosätta den legala arvsordningen.Hoppas att ovanstående besvarade din fråga. I annat fall är du välkommen att ställa ytterligare frågor i formuläret nedan. Med vänliga hälsningar,

Frågor angående arv och testamente

2015-07-23 i Testamente
FRÅGA |Jag har barn men min sambo har inga barn. Vi ska ändra vårt testamente. Kan vi göra det utan att anlita vår advokat som vi hade när vi upprättade vårt nuv. testamente. Vi ska utesluta ett barnbarn+ett barn. Vi vet att arvslotten kan man aldrig utesluta. Bohaget är det detsamma som porslin,tavlor, silverbestick m.m.? Kvarlåtenskap är det detsamma som ekonomi? Äldsta sonen kommer få ett personligt brev som skall läsas privat tillsammans med sina bröder + barnen.
Linn Kanter Pergament |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Din första fråga rör ändring av testamente. För att ändra ett testamente bör man förstöra det befintliga testamentet och sedan upprätta ett nytt. Det är inte att rekommendera att skriva över eller ändra i dokumentet då det kan resultera i svårigheter med att tyda testatorns egentliga vilja. När ni upprättar ett nytt testamente måste det uppfylla samma formkrav som det första testamentet. Formkraven för ett testamente regleras i 10 kap i ärvdabalken. Testamentet ska vara skriftligt och underskrivet av testatorn. Två vittnen ska närvara och skriva under vid detta tillfälle. Vittnen får inte vara under 15 år eller på grund av psykisk störning sakna insikt om handlingens betydelse. De får inte heller vara testatorns make, sambo, närstående i rätt upp- eller nedstigande led, styvförälder eller styvbarn. Inte heller syskon får agera vittnen. Om det skulle vara så att testatorn har en förmyndare, god man eller förvaltare kan inte någon av dessa utföra uppgiften. Testamentet ska även vara daterat.Enligt ärvdabalken finns det även möjlighet att göra tillägg till ett redan befintligt testamente. Detta finner Du i 10 kap 6§. För tillägget krävs det att formkraven ovan följs. Din andra och tredje fråga rör begreppen bohag och kvarlåtenskap. Enligt 6§ sambolagen utgör sambors bohag av möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. T ex det som du själv räknar upp; porslin, tavlor, silverbestick. Däremot är egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte att räkna som sambors gemensamma bohag, 7§. Begreppet kvarlåtenskap är de samlade tillgångar som en person har efter bodelning. Hoppas detta var svar på dina frågor!

Kränkning av laglott i testamente

2015-07-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har en syster, min mor har nu testamenterat sin bostadsrätt till mig, min syster och min systers son. Har min systerson rätt till arv av min mors bostadsrätt?
Mikaela Nordh |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inom svensk rätt finns det två olika successionsformer, dessa är arv och testamente och regler om dessa återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Arv fördelas enligt den legala arvsordningen, vill man att sin kvarlåtenskap ska fördelas på ett annat sätt kan man, med några få undantag, göra det genom testamente. De viktigaste av dessa undantag är bröstarvingars rätt till laglott och basbeloppsregeln som gäller för makar och sambos. Du och din syster har alltså rätt till hälften av arvslotten, detta utgör er laglott, se 7:1 ÄB. Resterande del av arvslotten kan din mor alltså testamentera bort om hon vill. Det är alltså rent juridiskt möjligt för din mor att testamentera bort hälften av sitt arv till din systerson och att din syster och du får dela på den andra halvan. Hur det blir i ert fall beror dock på vad som står i din mors testamente. Vänliga Hälsningar,

Inbördes testamente vid samboförhållande

2015-07-07 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo har ett "typiskt" inbördes upprättat testamente där vi ber våra respektive barn att avstå från att påkalla sin rätt till laglott (tills efter vår respektive död) och därmed att godkänna vårt testamente.En bekant påstår nu att, t ex vid mitt frånfälle, barnen inte bara kan kräva sin rätt till laglott utan även att min sambos sparkapital ska räknas med i dödsboet efter mig. Vår bekant pratar om en paragraf 12:2 i Ärvdabalken/Äktenskapsbalken (osäker på vilken), vilken paragraf vår bekant tvingades åberopa vid hennes makes frånfälle (dom var således gifta) för att inte egendom där hustrun (vår bekant) stod skriven som ensam ägare till skulle räknas med i makens dödsbo.Kan detta verkligen stämma? Att våra barn kan kräva att min sambos sparkapital ska räknas med i dödsboet efter mig? Vi har inte upprättat något speciellt samboavtal, jag och min sambo.Om det som vår bekant pratar om skulle visa sig stämma också i vårt fall, vad kan vi då göra för att "skydda" min sambos sparkapital?Väldigt tacksam för svar!Med vänliga hälsningar
Mikaela Nordh |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Din fråga handlar dels om hur en bodelning vid ett samboförhållande går till samt vad särkullbarn har för rätt vid testamenten. Ett samboförhållande kan upphöra å olika sätt, ett av dessa är genom dödsfall, 2§ sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör kan en bodelning ske. Det är således inte obligatoriskt att göra en bodelning och det är endast den efterlevande sambon som kan påkalla bodelning enligt SamboL, den avlidnes arvingar kan inte påkalla detta, se 18 § SamboL. En begäran om bodelning måste framställas inom ett år från det att samboförhållande upphört, 8 § SamboL. I 18 § SamboL finns en skyddsregel som kallas för lilla basbeloppsregeln som anger att den efterlevande maken alltid har rätt att erhålla samboegendom motsvarande två basbelopp (89 000 kr). Viktigt att poängtera är att detta gäller värdet av samboegendomen och att det inte spelar någon roll hur mycket annan egendom den efterlevande sambon har. Väljer den efterlevande maken att göra en bodelning är det endast samboegendomen som inkluderas, 8 § SamboL. I 3 § SamboL anges vad som utgör samboegendom och i 4- 7 §§ SamboL återfinns närmare förklaringar om vad som räknas och inte räknas som samboegendom. En bodelning inled med att sambornas andelar i boet beräknas, efter det täcks skulderna genom gäldstäckning. Det som blir över läggs samman och delas på häften där vardera sambo får lika mycket. Din sambos sparkonto ingår således inte i bodelningen och dina barn kan därför inte ta del av hans ägodel. Din bekant syftar nog på 12:2 Äktenskapsbalken (ÄktB), denna regel är endast tillämplig för makar och finns till för att skydda efterlevande make. Sambor har ingen arvsrätt hos varandra utan detta måste istället förordnas genom testamente. Bröstarvingar (dvs barn) har i svensk rätt ett skydd genom reglerna om laglott. Laglotten är halva arvslotten, 7:1 Ärvdabalken (ÄB). Detta betyder att ni genom testamente kan inskränka era barns arvsrätt till hälften men inte mer än så. Inskränker testamentet på mer än hälften av arvslotten är detta inte i sig ogiltigt utan bröstarvingarna måste begära jämkning av testamentet, vilket sker enligt reglerna i 7:3 ÄB. Varje bröstarvinge som vill få ut sin laglott måste begära jämkning, det räcker alltså inte med att endast en bröstarvinge gör detta. Begär en bröstarvinge inte jämkning blir testamentet gällande mot denna. Vänliga Hälsningar,

Testamentgodkännade och syskonbarns rätt till arv.

2015-07-26 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min farbror " Sven" har avlidit. Han var gift med "Stina" dom hade inga gemensamma barn. Stina hade dock två barn när dom ingick äktenskap. Ej adopterade av Sven. min far är också död och nu har jag fått hem ett testamente som jag ska godkänna samt att jag är kallad till bouppteckning. I testamentet (som är gemensamt) står att den som överlever den andre skall erhålla all kvarlåtenskap med full äganderätt. Och efter bådas död skall all kvarlåtenskap tillfalla Stinas barn. Sedan står det " dock må detta vårt förordnande icke lända till inskränkning i bröstarvinges rätt till laglott" vad betyder detta? Kommer jag få ärva Svens del när Stina dör i framtiden, eller är jag helt bortskriven från arvsrätt? Och varför är jag i så fall kallad till bouppteckning om jag inte har någon arvsrätt? Kan jag godkänna testamentet utan problem?Med vänliga hälsningar,Björn
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag börjar med din fråga avseende vad meningen "icke lända till inskränkning av bröstarvinges laglott" innebär. Bröstarvingar är de som har rätt till arv enligt första arvsklassen det vill säga barn och om barn är avlidet barnbarn och så vidare. Deras rätt till arv stadgas i 2 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Bröstarvingar har enligt lag rätt till en så kallad laglott, vilken utgör hälften utav deras arvslott, detta stadgas i 7 kap. 1 § ÄB (Se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Bröstarvinge kan då påkalla jämkning av ett testamente som skulle inskränka dennes rätt till laglott, enligt 7 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1) varav man i testamenten brukar skriva in att om efterlevande make ska ärva med fri förfogande rätt så ska det inte inskränka bröstarvinges (om sådan finns) rätt till laglott. Bröstarvingen har då rätt att få ut sin laglott direkt. Det är dock endast bröstarvingar som har en sådan här rätt till laglott, arvingar i andra arvsklassen såsom föräldrar och om de är avlidna syskon, syskonbarn, (se 2 kap. 2 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1) och så vidare har inte någon rätt till laglott. Detta innebär således att eftersom din farbror inte har några barn, så har han fritt kunnat testamentera sin egendom till vem han vill. Står det då i testamentet att efterlevande maka ska ärva med fri förfoganderätt och vid dennes bortgång ska makans barn ärva så ärver inte syskon eller syskonbarn som de skulle gjort enligt lag. Dock är de fortfarande dödsbodelägare enligt lag och har de inte godkänt testamentet innan bouppteckningen så ser man dem som dödsbodelägare vid bouppteckningen och enligt 20 kap 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1) ska dödsbodelägare kallas till denna, vilket med största sannolikhet är anledningen till att du har blivit kallad till bouppteckningen. Du hade också en fråga gällande godkännande av testamente. Enligt 14 kap. 4 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K14P4S1) ska testamente delges arvinge genom att testamentet överlämnas i bestyrkt kopia. Att kopian är bestyrkt innebär att kopian överensstämmer med originalet. Efter testamentet har delgetts arvingen har han om han finner att testamentet är ogiltigt på sådant sätt som anges i 13 Kap. ÄB, 6 månader på sig att klandra detta. Om man inte klandrar det inom denna tiden är rätten att klandra förlorad och testamentet vinner laga kraft, vilket innebär att arvet kommer utgå på sådant sätt som testamentet förordnar. Om en arvinge godkänner testamentet ser man det som att arvingen avsäger sig rätten att klandra testamentet. Vill man kunna klandra testamente ska man därför inte godkänna det utan endast säga sig ha blivit delgiven testamentet. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Efterlevande makes arvsrätt - huvudregel och undantag

2015-07-21 i Testamente
FRÅGA |Jag och min sambo ska gifta oss.Vi har en gemensam dotter och han har en son sedan tidigare.Jag vill att min dotter ska ärva direkt efter mig (dvs inte min make så hans son får ärva efter honom från vad min dotter skulle haft från början) Hur gör jag då? Ska jag skriva testamente?MVh annika
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den legala arvsordningenHuvudregeln på arvsrättens område är att efterlevande make ärver arvlåtarens kvarlåtenskap, 3 kap. 1 § första stycket första meningen ärvdabalken (1958:637). Arvsrätten tillkommer maken enligt den legala arvsordningen, vilket innebär att bestämmelsen endast tillmäts betydelse när ingen annan arvsordning är forordnad av arvlåtaren. En annan arvsordning kan bestämmas genom ett testamente.Den efterlevande maken har, oavsett vilken arvsordning som råder, rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom till så stort värde, att den tillsammans med egendom som maken fick vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom, motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet som gäller vid dödsfallet. Prisbasbeloppet är år 2015 44 500 kronor. Ett testamente som inskränker denna rättighet är utan verkan, 3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken. Giltigt testamente Testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Testatorn (den som upprättar ett testamente) ska underskriva handlingen och vittnena ska underskriva handlingen för att bestyrka dess riktighet. Vittnena ska veta att det är fråga om ett testamente, men behöver inte äga kännedom om testamentets innehåll, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Vittnena bör vid sina namn anteckna yrke och hemvist samt tiden för bevittnandet och övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, 10 kap. 2 §. Ettt vittne inte får vara under 15 år eller lida av en psykisk störning som gör att denne saknar insikt om att det är fråga om ett testamente. Syskon eller någon annan i rätt upp- eller nedstigande släktskap får inte heller vara vittne, 10 kap. 4 §. Testamentes disposition Testamente får disponeras enligt testatorns vilja, exempelvis att en viss andel av en egendom ska tillfalla X och Y, eller att särskild egendom ska tillfalla X och att annan egendom ska tillfalla Y. Båda formerna går att kombinera i testamentet.Sammanfattning Enligt lag ärver den efterlevande maken arvlåtarens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Denne får alltså använda kvarlåtenskapen med fria händer, men utan rättigheten att kunna testamentera bort det. Denna ordning får emellertid åsidosättas genom testamente, vari testatorn uttrycker sin vilja om hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter döden. Du kan förhindra din make från att ärva din kvarlåtenskap till förmån för er dotter genom ett testamente, där du anger att hon ska ärva allt. Den efterlevande maken har dock en lagstadgad och oinskränkt rättighet att få ut totalt fyra gånger prisbasbeloppet genom bodelningen mellan er. Får han inte det, dras motsvarande värde av från din kvarlåtenskap. Om du väljer att testamentera bort all din kvarlåtenskap till er dotter, är din makes enda möjlighet att ta del av arvet om han inte får minst 178 000 kronor genom bodelningen. I detta belopp inräknas hans del av ert giftorättsgods som han tar del av genom bodelningen samt eventuell enskild egendom som han har.Goda råd Jag betonar vikten av att upprätta ett testamente på ett enligt lag rätt sätt. Det kan annars leda till att det ogiltigförklaras under vissa omständigheter. Vidare rekommenderar jag att det utformas så tydligt som möjligt för att undvika onödiga konflikter om hur det ska tolkas i efterhand. Ett ytterligare gott råd är att förvara testamentet på ett ställe där risken för att det hittas av obehöriga är låg, men inte heller på svåråtkomliga ställen eller platser där risken finns för att det glöms bort eller aldrig hittas, såsom i bankfack eller i hemmet. Eventuella kopior har inget värde. Det rekommenderas att förvara ett testamente hos en oberoende part som ser till att det lämnas till testamentsexekutorn eller dödsboet efter dödsfallet. Ett exempel är hos en advokatfirma eller liknande som åtar sig att förvara det mot en engångsavgift. Det kan vara bra att informera närstående om vart det förvaras.Om du inte kan hitta det, kan det vara bra att upprätta ett nytt testamente. Det förra kommer då att bli ogiltigt. Du kan försöka ta kontakt med personerna som bevittnade testamentets upprättande för att kolla om de vet vart det kan förvaras.Om du behöver hjälp med att utforma och upprätta ett testamente rekommenderar jag att du kikar på de skräddarsydda avtal som Lawline har att erbjuda här, eftersom det inte ingår i gratistjänsten.Glöm inte att ange hur du har upplevt att vårt svar har hjälpt dig! Hör gärna av dig om du har fler frågor. Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på telefon 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Vänligen,

Hinder för testamentsvittnen

2015-07-09 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min mamma och styvfar upprättade ett testamente hos en jurist för ett tag sen som de nu vill ändra. Det rör sig om ett namnbyte bara då en av testamentstagarna gift sig och därför bytt efternamn (jag vet att det är giltigt ändå men det känns bäst för säkerhetsskull). Vi tycker det är onödigt att gå till en jurist för att göra något så enkelt och tänkte därför skriva om det själv. Min fråga är nu; kan min pojkvän och hans föräldrar bevittna testamentet? Jag är testamentstagare men då min pojkvän och jag varken är gifta eller sambor så är han i min mening inte jävig? Svärföräldrarna vet jag inte accepteras men det grundas ju i regel på att man är gift med deras son, vilket jag ju inte är. Om man skulle låta min pojkvän bevittna, kan det senare bli problem om vi flyttar ihop eller gifter oss? Tacksam för svar!
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Reglerna kring hur ett giltigt testamente ska se ut hittar man i 10 kap Ärvdabalken. Bland annat krävs att testamentet är skriftligt och undertecknat av testatorn (dvs den som skriver testamentet) och testatorns underskrift ska dessutom vara bevittnad av två vittnen. Men detta verkar ni ju ha bra koll på redan.När det kommer till vem som får vara vittne finns reglerna kring detta i Ärvdabalkens 10 kap 4 §. Bland annat måste vittnet vara över 15 år gammal och får inte lida av en psykisk störning som påverkar rättshandlingsförmågan. Dessutom gäller att man inte får bevittna ett förordnande till sig själv, eller till make/maka, sambo, syskon, barn eller förälder eller någon som "står i svågerlag" till en. Dock är det situationen då testamentet upprättas som är avgörande (se prop. 2011/12:100 s. 33), dvs om du inte är gift eller sambo med din pojkvän vid tiden för bevittnandet och upprättandet så kan han och hans föräldrar med giltig verkan bevittna testamentet, även om ni senare skulle flytta ihop eller gifta er.

Klandertalan och formkrav vid testament

2015-07-07 i Testamente
FRÅGA |När anses det som att jag blivit "delgiven" ett testamente?Min mor gick bort för en månad sedan, i amband med begravningen fick jag kännedom om att det fanns ett Testamente.I samband med att vi Nu skulle påbörja arbetet med att göra bouppteckning fick jag se Testamentet.Betyder det att jag blivit delgiven. eller sker delgivningen i samband med skiftet? kort sagt finns det några formella krav för delgivning?Tillsammans med testamente fanns ett 'testamentstillägg' detta var dock inte undertecknat av varken min mor eller några vittnen. Kommer jag att behöva väcka klander gällande tillägget eller är det automatiskt ogiltigt iom att det inte uppfyller formkraven? Testamentet i sig är undertecknat av både min mor samt två vittnen.
Mikaela Nordh |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Din fråga berör två olika områden, för det fösta berör frågan hur delgivning av testamenten går till och för det andra vad som gäller vid klander av testamente på grund av formfel. Svaret på den fösta frågan är att delgivning sker genom att en bestyrkt kopia av testamentet överlämnas till arvingarna, detta anges i 14:4 Ärvdabalken (ÄB). Frågan om när delgivning ska ske regleras så vitt jag vet inte i lagtext, men delgivning torde ske så snart som möjligt efter dödsfallet. Det finns ett par rättsfall där domstolen har prövat om delgivning av testamente har skett. I dessa fall fastställde domstolen att det väsentliga var att en bestyrkt kopia av testamentet (i enlighet med 14:4 ÄB) delgivits arvingarna. Då klanderfristen löper från det att en arvinge delgivits testamentet kan delgivningstidpunkten få betydelse vid handläggningen av bouppteckningen. Har de legala arvingarna delgivits ett testamente före bouppteckningsförrättningen och klanderfristen har löpt ut utan att arvingarna har klandrat testamentet ingår dessa inte i dödsbodelägarkretsen och de behöver därför inte kallas till bouppteckningsförrättningen.Svaret på den andra frågan om testamentstillägget så kan inledningsvis konstateras att ett testamentstillägg kräver samma formkrav som ett nytt testamente, se 10:6 ÄB. Uppfylls inte dessa formkrav är testamentet ogiltigt. Då din mors testamentstillägg saknar underskrift av såväl din mor som av vittnen är detta tillägg alltså ogiltigt. Anser en arvinge att ett testamente (eller ett tillägg) är ogiltigt måste denna klandra testamentet, 14:5 ÄB. Klander ska ske inom sex månader från delgivning och sker genom att arvingen väcker talan mot testamentstagaren vid allmän domstol. Viktigt att poängtera är att klander endast gäller för den arvinge som inlett rättegången, dvs är ni flera som vill klandra testamentet måsta samtliga väcka talan vid allmän domstol. Om klandertalan inte väcks eller om talan ogillas blir testamentet gällande trots ett eventuellt formfel. Vid en klandertalan och rättegång är det testamentstagaren som har bevisbördan för att testamentet upprättats i enlighet med formkraven. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att du, så länge testamentet du fick se vid bouppteckningen var bestyrkt, har blivit delgiven testamentet och att klanderfristen på sex månader löper från denna stund. Tillägget verkar inte vara giltigt då det inte uppfyller formkraven. Vill du inte att tillägget ska vara gällande mot dig måste du klandra testamentet inom klanderfristen, detta görs hos allmän domstol. Vänliga Hälsningar,