Skydda sambo vid dödsfall

2014-12-06 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän har varit tillsammans i över tio år, men av privata skäl är jag inte skriven på hans adress. Det är en bostadsrätt han köpt innan vi träffades. Vi har diskuterat hur vi skall kunna trygga varandra ifall någon av oss dör. Min pojkvän har en dotter (ej föräldrar i livet eller syskon). Jag står som ägare till halva bostadsrätten. Nu till min fråga: Hur kan jag ge honom samma trygghet tillbaka om det är jag som dör först? Jag har båda föräldrarna i livet och tre bröder som ju automatiskt blir mina arvingar. Hur ser jag till att det är min pojkvän som ärver mig? Det är ju trots allt hans lägenhet och enda anledningen att jag nu äger hälften är för att han inte vill att jag skall tvingas flytta om han dör. Tacksam för svar. 
Victoria Nilsson |Hej!Det ni bör göra är att upprätta ett testamente. För din del så är det enkelt, då du äger rätt att genom testamente göra vad du vill med din egendom. Då kan således testamentera hela din andel av bostadsrätten till din pojkvän, eller all din egendom om du vill det. Då ärver din pojkvän istället för dina föräldrar/bröder.Om din pojkvän vill att du ska ärva hans andel av bostadsrätten om han dör blir det dock lite svårare. Då han har barn så finns begränsningar i möjligheten att testamentera bort egendom. Din pojkväns barn har rätt till laglott, vilket motsvarar halva arvet, 7:1 ÄB. Även din pojkväns andel av bostadsrätten utgör mer än hälften av hans tillgångar kommer därför barnet kunna motsätta sig testamente genom att begära jämkning, 7:3 ÄB. Din pojkvän kan ändå testamentera halva bostadsrätten till dig, men det är inte säkert att hela förordnandet står sig. Ett alternativ eller komplement till testamente kan vara att din pojkvän tecknar en livförsäkring med dig som förmånstagare. I så fall kommer du erhålla viss summa pengar, i vilken barnet inte har rätt till laglott, och kan använda pengarna till att köpa ut barnet ur bostadsrätten.Vill du eller ni ha hjälp att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist. Du bokar enkelt tid under lawline.se/boka.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Vänliga hälsningar,

Testamentera i flera led/testamentera egendom med fri förfoganderätt

2014-12-05 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns någon möjlighet att testamentera i flera led. ÄB 9:1 och 2 §§ reglerar hinder för att testamentera till barn som ännu inte föds för att man inte ska hålla egendom inom släkten. Det tycks dock inte föreligga något hinder för att upprätta villkor att en viss perosn ska ärva kvarlåtenskapen i det fall arvtagaren avlider viss tid efter att arvet erhållits. Ex: A och B är separerade och har gemensamt barnet C. A avlider och har i sitt testamente upprättat villkor att hela kvarlåtenskapen ska gå till C med fri förfoganderätt (som förvisso har äganderätt till hela kvarlåtenskapen, men det struntar vi i nu). Vidare står det i testamentet att i det fall att C skulle avlida inan hen fyllt 18 år ska hela den kvarlåtenskap som C ärvt genom testamentet istället gå till A:s syster D. På så vis slipper A se sin förmögenhet gå till sin separerade make B, och undviker på s vis ett s.k. Bakarv.Om det här möjligt, var regleras det isf, eller kan det utläsas e contrario från ÄB i dess helhet, speciellt 9 kap? Tusen tack!
Victor Sundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns ingen möjlighet att testamentera i flera led på så vis att äganderätten går över till C för att ta exemplet ovan och sen ange att vid dennes död skall egendomen som C ärvde vid A:s död genom testamente ärvas av D. Har äganderätten väl testamenterats bort till C är det C:s rätt att själv genom testamente bestämma vem som eventuellt ska ärva denne.Dock torde det vara möjligt att utforma testementet på så vis som du föreskriver i exemplet ovan att A testamenterar bort sin egendom till C med fri förfoganderätt fram till C:s 18 årsdag varefter egendomen också ärves med full äganderätt. Vidare torde man kunna inför ett villkor att om C dör under tiden som denne endast innehar egendom med fri förfoganderätt, egendomen vid C:s död skall övergå till D med full äganderätt. Det som kommer ske då vid C:s död är att egendomen som C har ärvt med fri förfoganderätt efter A ska härledes ur dödsboet och andra eventuella arvtagare för att övergå till D med full äganderätt. Det är också möjligt att som alternativ inför att om C redan är avliden vid A:s död så ska D ärva egendomen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Hoppas du har fått hjälp med dina frågor. Har du ytterligare frågor kan du med fördel vända dig till Lawlines samarbetspartner Familjens jurist.

Syskons arvsrätt vid testamente

2014-11-28 i Testamente
FRÅGA |Hej Min syster är änka och barnlös och hennes bortgångne man har inga släktingar i livet. Men hon har förutom mig fem syskon i livet. Hon har nyligen skrivit ett testamente till förmån för flera barn till en avliden bror exklusivt. Min fråga: Gäller arvsordingen som ger alla syskonen rätt till en proportionell andel av kvarlåtenskapen, eller gäller testamentet? Tack för svar
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När den avlidne inte har bröstarvingar har syskon arvsrätt då föräldrarna är avlidna, 2 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Syskons arvsrätt är däremot inte absolut utan kan testamenteras bort. Det är endast bröstarvingar som har absolut arvsrätt, då i form av laglott efter jämkning av testamente, 7 kap 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) samt 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Syskon kan alltså göras arvslösa.Sammanfattningsvis gäller din systers testamente till fördel för syskonbarnen. Syskonen har således ingen rätt till kvarlåtenskapen. Vänligen,

Testamente till förmån för efterlevande make

2014-11-22 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och har tre barn från tidigare äktenskap. Jag har testamenterat min kvarlåtenskap (hälften går väl till särkullsbarnen) till min make med full äganderätt. Måste vi skriva äktenskapsförord för att den del jag testamenterat till maken, inte skall ingå i det särkullsbarnen ärver? Förutom laglotten som är hälften av arvslotten, menar jag. Tacksam för svar!
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Enligt huvudregeln tillfaller all egendom den efterlevande maken om den avlidne var gift (se 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken, ÄB). Finns särkullbarn till den avlidne har de dock rätt att få ut hela sitt arv direkt, precis som du skriver. Finns testamente som stadgar en annan fördelning ska den gå före, men särkullbarnen har i egenskap av bröstarvingar alltid rätt att få ut sin laglott, vilket motsvarar halva arvslotten (se 7 kap. 1 § ÄB). Framgår det av testamentet att du avser att ge hela din kvarlåtenskap till den efterlevande maken är detta således tillräckligt, något äktenskapsförord behövs inte (se 7 kap. 3 § 2 st. ÄB). Resultatet kommer bli sådant att halva ditt arv går till särkullbarnen som de får dela på (deras laglott) medan resterande halva ärvs av din make enligt testamentet.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Egendomsfördelning enligt testamente

2014-12-06 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är 3 syskon som snart kommer att ärva vår mor. Hon har i sitt testamente skrivit att allt hon äger ska tillfalla bara oss 3 barn. Hon har bara gjort en tydlig notering i testamentet, det är att en av mina brödrar ska få bilen. Värdet uppskattas till ca 200 000kr. Vad innebär detta för oss 2 andra barn? Får vi 2 andra barn då mer av huset som hon äger eller kommer den 3e brodern få totalt mer än oss i pengar räknat?
Victor Sundh |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är lite kort om information i din fråga. Jag hade gärna fått en lite tydligare beskrivning av vad som stod i testamentet. Jag ska försöka svara på din fråga så gott det går ändå. Om du inte får tillräckliga svar på din fråga kan du alltid lägga en kommentar till mitt svar med ytterligare uppgifter eller vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist som är Sveriges största familjerättsbyrå. Det hela beror alltså på hur er mor har utformat testamentet. Om det är föreskrivet att ni alla 3 ska ärva hennes kvarlåtenskap med lika stora delar och att bilen ska tillfalla den ena brodern så är min uppfattning att ni andra två bröder får en större del av huset eller annan egendom. Säg att huset är värt 1 000 000 kr och bilen 200 000 kr. Därutöver finns ingen egendom av värde. Dödsboet uppgår då till 1 200 000 kr. Enligt ovanstående skrivning i testamentet skall alla tre bröder i så fall ha rätt till egendom värt 400 000 kr. Om ena brodern enligt föreskrift i testamentet särskilt ska erhålla bilen har han således endast rätt till 20 % av huset (eller 200 000 kr). De andra två bröderna har då rätt till 40 % var av huset (eller 400 000 kr var). Skulle testamentet istället vara skrivet så att Broder 1 ska ha rätt till bilen värt 200 000 kr. Därutöver delar alla tre bröder lika på resterande egendom (huset värt 1 000 000 kr) blir uppdelningen följande: Broder 1 har rätt till bilen värd 200 000 kr samt 1/3 av huset (ca 333 000 kr). Totalt ärver då Broder 1 533 000 kr. Broder 2 och 3 har i detta fall rätt till 1/3 var huset, d.v.s. cirka 333 000 kr var. Jag hoppas du förstår ovanstående resonemang. Annars får du gärna återkomma så försöker vi reda ut testamentets innebörd.

Äganderätt i kombination med sekundosuccession

2014-12-02 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har två testamenten. Ett är skrivet 1976 mellan två makar där det står, att den som överlever den andre skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Efter bådas död skall kvarlåten fördelas mellan våra arvingar. Min fråga är, med äganderätt, hur ska det tolkas? Full eller fri förfoganderätt.
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!I testamentet är förordnat vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter det att båda makarna avlidit. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession. När frasen äganderätt används i samband med förordnande om sekundosuccession anses kvarlåtenskapen för den efterlevande maken erhållen med fri förfoganderätt. Vänligen

Testamentes tolkning - avliden testamentstagare

2014-11-24 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en fråga gällande arvsrätt. Min mamma (enda syskonet) gick precis bort och hur hennes arv fördelas är jag klar över. Dock är det så att hennes Mor och far fortfarande är i livet. Min fråga är vad som händer när de går bort? Att jag och min syster tar mammas plats i arvet förstår jag, men hur är det i ett testamente. Om de (min mormor och morfar) angett att mamma och pappa (min alltså) ska ärva dem är det då pappa som får hela arvet, eller får han 50% och jag och min yster 50%.Förändras tyngden/innebörden i ett testamente då någon angiven i testamentet är avliden?
Tom Sundin |Hej och tack för din fråga. I den situation som du beskriver krävs tolkning av testamentet. Regler angående detta finns i 11 kap ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är enligt 11:1 ÄB att testamentet ska tolkas på det sätt som kan antas överensstämma med testatorns vilja. Vad som utgör testarns vilja kan naturligtvis ofta vara svårt att avgöra. Av denna anledning finns i 11:2-9 ÄB s.k. presumtionsregler enligt vilka man i en viss situation ska anta att testamentet ska verkställas på ett visst sätt. Enligt 11:6 ÄB gäller att om testamentstagare avlider innan denne fått arvet ska arvet istället gå till dennes barn om dessa varit arvsberättigade enligt de vanliga arvsreglerna (i denna situation är du och din syster arvsberättigade). Detta innebär att det kommer att antas att dina morföräldrars vilja varit att du och din syster ska träda i er mors ställe. Att det är fråga om en presumtionsregel innebär att testamentet ska verkställas på detta sätt om det inte finns omständigheter som bryter presumtionen d.v.s. omständigheter som tyder på att testatorns vilja i själva verket varit annorlunda. En sådan omständighet skulle t.ex. kunna vara att era morföräldrar vid något tillfälle berättat att arvet ska fördelas på ett visst sätt om det inte kan fördelas enligt testamentet. Vid avsaknad av sådana omständigheter kommer presumtionsregeln att tillämpas.Hoppas att detta var svar på din fråga!Vänligen,

Godkännande och klander av testamente

2014-11-20 i Testamente
FRÅGA |Hej, En fråga angående arvsskifte. Inga bröstarvingar. Testamente finns där min sambo ärver allt. Bouppteckningen gjordes och godkändes av skatteverket för 6 månader sedan. Av 14 dödsbodelägare har 12 svarat att de godkänner testamentet. Av de två återstående har den ena inte svarat alls och den andra returnerat kopian av testamentet rivet i småbitar. Hur kan hon gå vidare?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!För att arvet ska kunna fördelas enligt ett testamente måste det vinna laga kraft. Det gör det antingen genom att delges arvingarna och ingen klandrar det inom 6 månader, eller genom att arvingarna godkänner testamentet, 14 kap. 4 § ärvdabalken. Både legala arvingar och legala efterarvingar ingår i kretsen av de som ska delgivas/godkänna testamentet.Dödsbodelägaren har 6 månader på sig att klandra testamentet, räknat från delgivningsdatumet. Om dödsbodelägaren inte klandrar testamentet inom denna tidsfrist så vinner det automatiskt laga kraft. Detta gäller oavsett om dödsbodelägaren vägrar godkänna p.g.a. formfel eller av känslomässiga skäl.Klandertalan måste således lämnas in till tingsrätten inom 6 månader räknat från delgivningsdatumet, 14 kap. 5 § ärvdabalken. Att personen i fråga skickade tillbaka testamentet rivet i småbitar spelar således ingen roll, personen måste skicka in en klandertalan till tingsrätten för att bestrida giltigheten av testamentet. Under förutsättning att formkraven för ett giltigt testamente är uppfyllda kommer inte en klandertalan vinna bifall, dvs. testamentet kommer skiftas ut till sin sambo enligt testatorns önskan. Dödsbodelägaren kan dock "skjuta upp" arvsskiftet med stöd av 14 kap. 4 § ärvdabalken. Så din sambo kan endast vänta och se om någon klandertalan lämnas in till tingsrätten inom tidsfristen.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,