Förhindra att fadern blir förmyndare över omyndiga barns ärvda pengar

2016-11-30 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag är ensamstående och bor med mina 2 döttrar. Den dagen jag går bort vill jag inte att pappan ska bli förmyndare över deras pengar som dom ärver av mig, om barnen fortfarande skulle vara under 18 år. Hur går jag till väga för att förhindra detta? Syftar på pengar från livförsäkring och mina egna besparingar t ex.
Isabel Frick |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken, förkortas ÄB, se lagen här. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det ens barn (bröstarvingar) som ärver när man går bort, i detta fall som du skriver dina två döttrar.Om nu någon av dina döttrar skulle vara under 18 år om du går bort, får de inte själva råda över sin egendom enligt 9 kap 1 § föräldrabalken, (FB), se den lagen här. Enligt 13 kap 1 § FB får den omyndiges föräldrar, om dessa är barnets förmyndare, bestämma hur den omyndiges tillgångar ska användas. Detta innebär alltså då att dina döttrars pappa skulle vara förmyndare och bestämma över tillgångarna som tillhör dina döttrar.För att förhindra detta kan du i ett testamente skriva som villkor att döttrarna själva ska få råda över egendomen de ärver av dig. Dock finns en ovillkorlig rätt för pappan att styra över även sådan villkorad egendom om döttrarna skulle vara under 16 år gamla. Skulle döttrarna istället vara över 16 år finns det då möjlighet för pappan att enligt 9 kap 4 § och 9 kap 3 § 2 st FB ta hand om egendomen genom överförmyndares samtycke om det kan anses erforderligt med hänsyn till döttrarnas uppfostran eller välfärd. (En överförmyndare finns i varje kommun enligt 19 kap 1 § FB och utövar tillsyn över förmyndare). Alltså finns det flera möjligheter för pappan att ha kontroll över den ärvda egendomen trots det att du skrivit ett villkorat testamente.Ett bättre alternativ kan vara att i testamente villkora egendomen med särskild överförmyndarkontroll. Ett sådant villkor innebär bland annat enligt 16 kap. 11 § FB att den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet efter dig för dina omyndiga döttrars räkning ska sätta in medel hos en bank samt lämna uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Har pengarna satts in hos en bank enligt 16 kap. 11 § FB med förbehåll om att det skall stå under särskild överförmyndarkontroll får dessa inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. Detta framgår av 13 kap 8 § FB. Det måste dock uppmärksammas att det finns en möjlighet att överförmyndaren kan ge pappan samtycke att använda eller på annat sätt förvalta viss del av egendomen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fördelning av arv för danska medborgare bosatta i Sverige

2016-11-30 i Testamente
FRÅGA |hejMin make och jag äger halva huset var. Han har et biologisk barn och jag har två biologiska barn alltså ingen gemensamma. Hur fördelas arvet om en av os dör om husets värde är ex 1000000. Vi är danska medborgare men bor i Sverige, hans barn bor i Danmark mina bor i Sverige. Fördelas det enligt svensk lag. Hur fördelas övrig egendom kan vi testamentera det till varandra, det är bilar och inbo. Vi är angelägna att beskydda varandra ekonomisk så mycket som möjligt på grund av låga pensioner.Vänlig hälsningJette
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din första fråga rör vilket lands lag som ska tillämpas när någon av er avlider. I så fall gäller EUs successionsförordning. Enligt denna gäller att domstolen i det land där den avlidne bor vid sin död har rätt att pröva målet (art 4). Skulle det vara så att någon av er avlider medan ni bor i Sverige är det alltså svensk domstol som ska pröva eventuella tvister om arvet. Det samma gäller när man väljer vilket lands lag som ska tillämpas, dvs om en person bor i Sverige när denne avlider så ska svenska regler tillämpas på arvet (art 22.1). Detta gäller under förutsättningen att det inte "av alla omständigheter" framgår att personen har närmare anknytning till ett annat land (art 21.2). Så verkar inte vara fallet här, eftersom ni verkar ha viss egendom och familj i Sverige. Vill ni att dansk lag ska tillämpas så kan ni skriva detta i ert testamente och på så sätt "avtala" om lagvalet (art 22). Det verkar alltså som att det blir svensk lag som ska tillämpas på arvet efter er.Svenska arvsregler finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt svensk rätt gäller att ni som makar "ärver varandra" framför gemensamma barn, 3:1 ÄB. Denna rätt gäller dock inte i förhållande till barn som inte är gemensamma. Barn som inte är gemensamma har nämligen rätt att få ut sitt arv på en gång. Det ni kan göra för att den efterlevande ska få så mycket som möjligt är att testamentera alla er egendom till varandra. För detta finns mallar att hitta på nätet. Om ni testamenterar all er egendom till varandra så kan barnen bara få ut sin laglott, dvs hälften av den summa de annars skulle fått ut. EX du avlider och lämnar efter dig 1000 kr. Dina barn skulle då egentligen ha delat på dessa pengar, dvs fått 500 kr var. När man testamenterar bort allt till någon annan gäller dock att de bara får 250 kr var, dvs hälften av det som de skulle fått egentligen. Dina barn får då 500 kr (250 kr var) och din make får resterande 500 kr. Laglotten är det minsta man har rätt till som barn till en avliden, den går aldrig att avtala bort. Om reglerna i Danmark är mer förmånliga så kan det vara värt att skriva i ert testamente att ni vill att dansk lag ska tillämpas, i så fall gäller detta (se ovan). Det kan också nämnas att era barn kan "skjuta upp" sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Då får barnet pengarna när den efterlevande maken dör. Nackdelen med det är att det inte går att avtala om i förväg utan då måste man "chansa" på att barnen accepterar detta. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Vad innebär enskild egendom?

2016-11-30 i Testamente
FRÅGA |Hej! Gretas mor är död, far som är kvar skriver testamente att Greta ärver allt som enskild egendom.Nu är det så att Greta har en halvbror på fars sida som ju får ut sin laglott.Men hur blir det med Gretas del av farsarvet då hon dör, om hon är ogift och utan barn. Hon vill testamentera allt till en vän. Kan detta inkludera även farsarvet eller måste det ärvas av halvbrodern då det ärvdes av Greta som enskild egendom?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa så ska makarnas egendom fördelas genom bodelning enligt 9:1 Äktenskapsbalken, härVid bodelning mellan makar finns två slags egendom, giftorättsgods och enskild egendom. Vad som är vad får stor betydelse när makars egendom ska delas vid bodelning, se 10 kap. Huvudregeln är att all egendom som inte är enskild är giftorättsgods. På vilka grunder egendom kan vara enskild anges i 7:2 ÄktB. I ditt fall är all egendom som du ärv av din far enskild. Detta har inget att göra med hur/var du testamenterar det vidare, enskild egendom innebär bara att det är skyddat vid en eventuell skilsmässa. Greta är fri att testamentera bort arvet.Med vänliga hälsningar

Rättsverkningar vid testamentarisk sekundosuccession (sekundoförordnande) och testamenterad nyttjanderätt

2016-11-29 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag är sambo sedan 14 år. Jag äger en fritidsfastighet sedan över 25 år. Jag har 3 biologiska barn och min sambo har 3 biologiska barn. Vi har upprättat ett testamente där min vilja är att han får överta mina tillgångar vid min dödsdag, dvs "sitta kvar i orubbat bo". Min sambo har under åren lagt ner mycket arbete (inte ekonomiskt) på fastigheten och jag vill att min sambo ska njuta och nyttja fastigheten tills han dör.Kan han sälja fastigheten och lämna mina barn utan arv av fastigheten? Kan jag ge fastigheten som gåva/förskott på arv/enskild egendom till mina bröstarvingar, men att han har fri tillgång och betalningsansvar för fastigheten under sin levnad? Jag vill att fastigheten ska gå till mina bröstarvingar när ingen av oss lever.Hur gör jag lämpligast?
Alfred Wittboldt |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Frågor om arv regleras i ärvdbalken (1958:637) (ÄB) https://lagen.nu/1958:637.Din fråga är om det finns ett bra sätt att testamentera egendom till en sambo men att säkerställa att samma egendom efter dennes dödsfall kommer tillfalla dina barn.Det finns två sätt att uppnå detta.Det första är att testamentera din egendom med sekundosuccession, även kallat sekundoförordnande. Detta innebär att din sambo kommer att erhålla fastigheten med fri förfoganderätt vid ditt arvskifte men att dina barn sedan din sambo dött kommer att ärva egendom från hen. Att din sambo skulle ärva fastigheten med fri förfoganderätt innebär att hen inte har någon möjlighet att testamentera bort vad som annars skulle utgå till dina barn vid dennes bortgång. Det är dock inget krav att dina barn ska ärva den specifika fritidsfastigheten, utan de ska istället ärva samma kvot av din sambos kvarlåtenskap som fastigheten utgjorde vid ditt arvsskifte, detta följer av rättsfallet NJA 1995 s. 303.Illustrerat genom ett exempel skulle detta kunna se ut enligt följande:Vid ditt arvsskifte ärver din sambo din fastighet med fri förfoganderätt. Innan arvet ägde din sambo egendom med samma värde som fastigheten. Detta innebär att din sambos egendom ägs till 50% med full äganderätt och 50% med fri förfoganderätt. Vid din sambos arvskifte skall 50% av dennes dödsbo utgå till dina barn, men denna egendom skulle likväl kunna utgöras av annat än fastigheten förutsatt att dina barns kvot om 50% av din sambos dödsbo upprätthålls.Detta ger konsekvensen att din sambo under under sin resterande livstid sälja eller skänka bort din fastighet. Skulle detta innebära att dina barns efterarv väsentligen minskas kan de med stöd av 3:3 1 st ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1 få ut en större andel av din sambos dödsbo. Om vi fortsätter på det tidigare exemplet, och din sambo skänkt bort din fastighet vilket minskat sitt bo med 50% kommer dina barn med stöd av nämnda paragraf få vad som kvarstår av boet, då detta motsvarade vad deras kvot ursprungligen skulle utgjorts av. Finns ingen egendom kvar i boet så att nämnda stycke inte kan tillämpas finns i paragrafen ett andra stycke https://lagen.nu/1958:637#K3P3S2 som fastslår att sådan gåva kan återgå till efterarvingarna, dock finns en fem års preskriptionstid vilket innebär att det endast är gåvor utgivna under sambons sista fem levnadsår som kan återgå. Den andra möjligheten du har är att testamentera din fastighet till dina barn men förordna nyttjanderätten till densamma till din sambo. Detta skulle förmodligen innebära ett mer passande scenario för dig, där dina barn är bättre skyddade mot din sambos förfogande, bland annat ska din sambo då enligt 12:3 ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K12P3S1) iakttaga ägarens (dina barns) bästa vid förvaltningen av egendomen. Nyttjanderätten är också skyddad mot överlåtelse enligt 12:4 2 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K12P4S2). Även din sambo kommer vara skyddad mot ägarens (dina barns) möjligheter att förfoga över egendomen (12:6 1 st https://lagen.nu/1958:637#K12P6S1).Jag hoppas du blev nöjd med svaret!Mvh,

Testamente för sambor

2016-11-30 i Testamente
FRÅGA |Jag är sambo med en man som äger huset värt drygt 2milj med en skuld på 100tusen. Inga andra skulder. Han har två vuxna döttrar. Vid hans bortgång är jag förmånstagare på hans livförsäkring på 1milj. Jag är den enda som har möjlighet och vill bo kvar när han dör. Men hur fördelas arvet mellan oss och hur mycket måste jag isf "köpa ut" barnen med? Måste döttrarna godkänna att jag tar över eller kan de tvinga fram en försäljning? Kan vi skriva ett testamente inbördes att ha här hemma eller måste det registreras nånstans?Tack
Anna Ståhlklo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till skillnad från äkta makar så ärver inte sambor varandra. Dock har man, under vissa förhållanden, som sambo rätt till hälften av bostad och bohag när ett samboförhållande upplöses exempelvis genom att ena personen avlider, 3 § & 2 § Sambolagen (2003:376) (SamboL). De förutsättningar som krävs för att ha rätt till hälften av bostaden enligt 7 § SamboL återfinns i 3-5 §§ SamboL. Först så ska bostaden varit köpt med syfte att den skulle användas gemensamt, ägde sambo innan förhållandet en bostad och det vid förvärvet inte fanns något framtida, gemensamt syfte så är bostaden alltså inte samboegendom. Inte heller ingår bostad sambo fått i gåva eller genom testamente med villkor om att den skall vara enskild. Om huset ni nu bor i inte är samboegendom har du inte rätt till någon del av fastigheten ifall din sambo skulle avlida. Huset kommer då fördelas mellan hans två döttrar och enda möjligheten för dig är att förvärva huset av dem på vanligtvis ifall de vill sälja. Ni kan upprätta ett testamente där din sambo som mest får testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap, resten utgör laglotten som tillfaller hans bröstarvingar dvs. sina två vuxna döttrar enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Skulle ni välja att göra detta ärver du således halva fastigheten och döttrarna får 25 % var. Frågan löses lämpligen vid bouppteckningen. Sambolagen hittar du här.Ärvdabalken hittar du här.Ni kan upprätta ett testamente och ha hemma men det vanligaste är att man låter en advokatfirma förvara det. Det finns även juristbyråer inom familjejuridik som erbjuder sådan förvaring och samtidigt samkör sina register mot dödsfallsregistret och på så vis garanterar att testamentet kommer fram till rätt person inom en viss tid. Använder ni inte en sådan tjänst utan exempelvis väljer att förvara det i ett bankfack eller liknande bör ni informera era närmast anhöriga om att det finns ett testamente så att det inte glöms bort. Det kan vara bra att anlita en jurist vid upprättande av testamente så att avtalet blir juridiskt korrekt och anpassat efter den specifika situationen. Lawline erbjuder testamente till fast pris om 1 495 kr och mer information om detta hittar du här.Hoppas du fick svar på dina frågor, tveka annars inte att höra av dig igen!Vänligen,

Postväxel som gåva efter bortgång?

2016-11-30 i Testamente
FRÅGA |En släkting har tagit ut en postväxel från sin bank, vill att jag ska ta emot den som en gåva efter dennes bortgång, hur funkar det, hur gör man vad gäller?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Den möjligheten som fin släkting har för att du ska få det som hon eller han vill att du ska ha efter dennes bortgång är att släktingen upprättar ett testamente där det tydligt anges att du ska ärva postväxeln. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det uppfyller formkraven som anges i 10 kap. ärvdabalken. Exempelvis måste testamentet upprättas skriftligen med två vittnen, se vidare här. Om detta inte görs kommer postväxeln att ingå i din släktings dödsbo. Alternativet är att ett gåvobrev upprättas från släktingen till dig avseende postväxeln, då innan hon eller han har gått bort. Hoppas att det var svar på din fråga!Allt gott,

Sambo och verkan av testamente

2016-11-30 i Testamente
FRÅGA |Kan vi som sambos och ogifta skriva ett eget testamente då vi har ett gemensamt barn? Vad skall det innehålla för att vara giltigt? Hur förvarar man bäst testamente?Kan vi även skriva ett gåvobrev gällande fastigheter , el behöver vi ta hjälp av juridisk kunnig för detta?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ja, ni som sambos kan skriva testamente till förmån för varandra. Eftersom ni inte är gifta kommer det, utan testamente, bli så att ert gemensamma barn ärver den av er som först går bort då sambor inte ärver varandra. Är barnet under 18 år kommer den efterlevande sambon förvalta det med fri förfoganderätt, dvs. att det kan konsumeras men inte testamenteras till någon annan, till dess att barnet blir myndigt. Eftersom barnet har lagstadgat laglottsskydd, vilket innebär att barnet alltid är garanterat 50% av sin förälders tillgångar, kan ni förvalta resterande 50% genom testamente. Eftersom ni bor tillsammans och har just ett gemensamt barn är det rimligt att ni skriver ett inbördes testamente, som då gör att ni ärver varandra till så stor del som möjligt för att tillgångarna sedan tillfaller ert barn. Eftersom testamente är det mest formbundna avtal vi har, rekommenderar jag starkt att ni låter någon som är kunnig i arvsrätt hjälpa er med upprättande och bevittnande. Men huvuddelen testamente ska innehålla är en uttryckt vilja, dvs. att testatorn säger vem som ska ärva vad, att det är bevittnat av två vittnen i sin samtidiga närvaro (där de är i samma rum och skriver under direkt efter varandra) och att vittnena är fullt medvetna om att det är ett testamente de skriver under. De behöver inte veta vad som står i testamentet, men de behöver veta att det är just ett testamente. För sambor gäller att det bara är det gemensamma bohaget och den gemensamma bostaden som är samboegendom och allt annat faller utanför och alla samboavtal som reglerar annat är utan verkan i den delen. Med det resonemanget är det svårt att upprätta ett gåvobrev i syfte att reglera just detta, men det går. För att göra det rekommenderar jag starkt att ni kontaktar en jurist. Vill ni ha hjälp av våra jurister är ni varmt välkommen att kontakta dem på www.lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Kan syskonen få del av arvet trots testamente?

2016-11-29 i Testamente
FRÅGA |Min moster var adopterad sedan 2 års ålder. Inga arvingar på adoptivsidan.Min mamma och moster var helsyskon.Moster har skrivit så att en god vän skall ärva henne. Hans syskon har blivit avundsjuka och satt igångrättsprocessen.Skall då inte mosters sista vilja råda ?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om din mosters syskon har rätt att få ärva henne trots att hon testamenterat sitt arv till hennes vän.Gällande rätt2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) stadgar: Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).2 kap 2 § ÄB: Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet.Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.7 kap 3 § ÄB: För utfående av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testamente. Äro flera förordnanden, skall, om ej annat följer av testamentet, legat utgå före förordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utgå före annat samt i övrigt nedsättning ske i förhållande till storleken av varje förordnande eller, vad angår förordnande till bröstarvinge, till den del därav som han ej är pliktig avräkna å sin laglott.Vad som gäller för digJag utgår ifrån att det din moster skrivit sin önskan i är ett testamentet. Då din mosters syskon inte är bröstarvingar har de inte rätt att klandra ett testamente och få något av arvet. Alltså är det som du säger, det som står i testamentet gäller. Hennes syskon kan inte få del av arvet.Om det dock inte skulle vara ett giltigt testamente har syskonen rätt att ärva din moster.Och om du skulle vilja ha ytterligare hjälp av en jurist som kan hjälpa dig mer praktiskt vidare kan du höra av dig till mig på sanna.wetterin@lawline.se så återkommer jag med information om konsultation med vår juristbyrå.Hoppas att det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar