Behöver arvingarna godkänna testamentet?

2014-10-13 i Testamente
FRÅGA |Min man dog i juli och jag lämnade in bouppteckningen till skatteverket. Idag ringde skatteverket och sa att eftersom vi inte har gemensamma barn eller att min man hade några egna barn så ärver hans syskon hans del när jag en gång avlider. Men vi hade skrivit testamente om vem vi vill ska ärva när båda är döda. Nu säger skatteverket att jag måste få alla hans legala efterlevandearvingar att skriva på testamentet att de godkänner detta. Annars gäller inte det. Är detta verkligen rätt? Jag vet ju inte ens vad hans syskonbarn heter eller bor eftersom vi inte har har haft någon kontakt med dem. Jag är efterlevande änka efter 20 års äktenskap.
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Lagen föreskriver att det är arvlåtarens (den avlidnes) barn som i första hand ärver (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns inga barn alls eller är de inte vid liv, så ärver arvlåtarens föräldrar. Är någon av eller båda föräldrarna avlidna, tillfaller arvet arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Det går att avvika från lagens arvsfördelning genom att upprätta ett testamente. Detta har skett i ert fall. Jag kommer utgå från att testamentet är korrekt upprättat och uppfyller kravet på skriftlighet och två vittnens bestyrkande (10 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente ska delges arvingarna genom att en bestyrkt kopia av testamentet överlämnas. Om testamentet redan godkänts av arvingarna behövs ingen delgivning (14 kap. 4 § ärvdabalken). En arvinge som inte godkänner testamentet och menar att det är ogiltigt, kan klandra testamentet. En klandertalan måste väckas inom  sex månader efter att arvingen delgavs testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken). Exempel på grund för klander är formfel  (ex. för få vittnen) vid testamentets upprättande eller att testamentet upprättats under inflytande av en psykisk störning. Om en klandertalan inte väcks inom dessa sex månader, blir testamentet gällande mot arvingarna. En testamentstagare ska sålunda delge arvingarna (syskonen i detta fallet) testamentet. Om arvingarna inte är tillfreds med testamentet, kan de väcka en klandertalan. Att arvingarna inte godkänner testamentet medför inte att testamentet per automatik blir ogiltigt. Emellertid har arvingarna frånsagt sin rätt att väcka klandertalan när de godkänt testamentet. Dessutom behöver delgivning inte ske om ett godkännande finns från arvingarna. Vänliga hälsningar,

Testamentes giltighet och ogiltighet

2014-10-03 i Testamente
FRÅGA |Min far gick bort i en kortare tids sjukdom. Hans nya fru fick honom att skriva under ett testamente endast sex dagar innan han gick bort, där han testamenterar allt till henne. Då de bor långt bort, hade varken jag eller min syster möjlighet att vara där ofta. Men vi var där båda två ca en månad innan han avled, och redan då var han så kraftigt medicinerad att han sällan var vid riktigt medvetande mer än en halvtimma åt gången, där han viste var han var, eller vilka som var där. Min fråga är, gäller ett testamente om arvlåtaren troligtvis var kraftigt påverkad av morfin och knappt medveten när han skrev på det? Testamentet är bevisligen inte skrivet av honom själv. Det är ett universielt papper, där någon fyllt i fars namn och uppgifter för hand, i ett annars maskinskrivet ark, endast namnteckningen är fars.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Först vill jag beklaga din fars bortgång.Frågorna kring testamentet får man vända sig till Ärvdabalken för att få svar på. Du skriver inget om huruvida testamentet var bevittnat, men för att ett testamente ska vara giltigt ska det enligt 10 kap. 1 § vara skriftligt, underskrivet av testator och bevittnat av två testamentsvittnen som också skrivit under. Dessa testamentsvittnen ska vara samtidigt närvarande, och endera bevittna när testator skriver under testamentet eller att testator vidkänns sin underskrift (alltså att det är han som skrivit under) och de ska även veta att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena får inte vara testamentstagare, under 15 år eller för nära släkt med testator och inte heller testators gode man/förmyndare/förvaltare (10 kap. 5 §). I nödfall kan formkraven ovan frångås (se 10 kap. 3 §), och man kan avge ett muntligt testamente, då inför två samtidigt närvarande testamentsvittnen som uppfyller kravet enligt ovan, eller så kan ett skriftligt testamente som är undertecknat av testator gälla trots frånvaron av vittnen. För att nödtestamente ska godkännas ska testator varit förhindrat av sjukdom eller nödfall att upprätta ett formriktigt testamente. Är formkraven inte uppfyllda enligt någon av ovanstående är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 §). Ett testamente är heller inte giltigt, även om det uppfyller formkraven, om det upprättas av en person som är under påverkan av en psykisk störning (13 kap. 2 §). Till psykisk störning räknas enligt lagen även förvirring som till exempel senilitet. En tredje ogiltighetsgrund är om någon endera tvingat testator att upprätta testamentet, eller om någon förmått testator att upprätta testamentet "genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning" (13 kap. 3 §).Om du anser att din far inte var i stånd att upprätta ett testamente på grund av medicineringen etc, så måste du i egenskap av arvinge väcka klandertalan vid tingsrätten inom sex månader från det att testamentet delgavs arvingen (14 kap. 5 §). Det blir då en bevisfråga för domstolen, som måste försöka avgöra vilket tillstånd din far var i när testamentet upprättades. Är testamentet inte formriktigt är det "automatiskt" ogiltigt. Du och din syster bör även begära jämkning av testamentet enligt ÄB 7 kap. 4 §. Om din far testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap till sin nya fru kränker testamentet er laglott enligt 7 kap. 1 §. Laglotten är hälften av arvslotten (se 2 kap. 1 §), dvs hälften av vad ni skulle ha ärvt om inget testamente funnits. Som bröstarvingar ärver ni er far i första arvsklassen (2 kap. 1 §) och då ni är särkullsbarn har ni rätt att få ut ert arv direkt vid er fars död (3 kap.1 §)Då det är såpass mycket frågetecken kring om det verkligen är din fars vilja som uttrycks i testamentet, inte minst med tanke på att någon annan verkar ha skrivit en del av texten, och som du märker är det en rad lagparagrafer som ev. kan vara aktuella. Min rekommendation är att du tar hjälp av en erfaren jurist med hur du ska gå vidare. Här kan du boka tid hos Familjens Jurist, en av Lawlines sponsorer och som är specialiserade på familjejuridiska frågor bl.a. av den här arten.Vänligen,

Giltigheten hos obevittnat testamente.

2014-10-02 i Testamente
FRÅGA |Funderar på suicid men vill naturligtvis inte tala om det för barnen eller någon annan alls. Om jag skriver ett obevittnat testamente, kommer det att vara giltigt?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Jag beklagar att du funderar på suicid, och vill verkligen att för både din egen och dina barns skull rekommendera att du söker hjälp för att hitta en annan utväg. På den här länken hittar en länksamling med ställen dit du anonymt kan vända dig för att få någon att prata med, oavsett vilken tid på dygnet det är.För att svara på din fråga om ett obevittnat testamente är giltigt så är svaret nej. Formkraven för ett giltigt testamente hittar man i Ärvdabalkens (ÄB) 10 kap 1 §. Ett giltigt testamente måste vara skriftligt och undertecknat av testator, och två personer måste endera bevittnat testators underskrift eller att testator inför vittnena vidkänner sin underskrift, alltså talar om att det är dennes underskrift. Vittnena ska skriva under testamentet och de måste veta att det är ett testamente de bevittnar, däremot behöver de inte veta vad som står i testamentet. Vittnena måste även vara samtidigt närvarande.Uppfylls inte formkravet enligt ovan, är testamentet ogiltigt. Det finns vissa undantag på kravet om testamentsvittnen och ett nödtestamente kan enligt ÄB 10 kap. 3 § endera upprättas utan vittnen men måste fortfarande vara skriftligt och undertecknat av testator (s.k. holografiskt testamente), alternativt kan ett nödtestamente vara muntligt men måste då vara inför två vittnen som uppfyller kraven på testamentsvittnen (se nedan). För att det ska godkännas som nödtestamente ska testator varit förhindrad på grund av sjukdom eller nödsituation att upprätta ett formriktigt testamente.I ÄB 10 kap. 4 § finns kraven på vittnena som ska vara över 15 år gamla och ha insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, de får heller inte vara testators make, sambo eller vara för nära släkt med testator. Inte heller den som är testamentstagare (alltså ska få ärva enligt testamentet) får bevittna det. n god man/förvaltare/förmyndare får heller inte bevittna testamentet för den som de företräder.Som du ser är det ganska strikta formkrav för att ett testamente ska vara giltigt, och det är till skydd för testator. Testamentet ska uttrycka en persons sista vilja, och det anses därför viktigt att man så långt det är möjligt kan slå fast att det är testator och ingen annan som upprättat testamentet och att det skett frivilligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, och att du finner en annan lösning än suicid. Vänligen,

Upprättande av testamente

2014-09-30 i Testamente
FRÅGA |Hur skall ett dokument skrivas, då en person, efter sin död, vill lämna saker (te.x. en kristallvas) till en icke arvsberättigad avlägsen släkting?Vänligen
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man disponerar över sin egendom efter sin död. Regler om detta finns i ärvdabalken(ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Huvudregeln är att arvingarna delar på den avlidnes kvarlåtenskap. Vill man fördela kvarlåtenskapen på ett annat sätt eller lämna ett visst objekt till någon annan bör man upprätta ett testamente.Regler om upprättande av testamente finns i 9-10 kap ÄB. Jag föreslår därför att du upprättar ett testamente i enlighet med reglerna i 10 kap ÄB. Där anges bl.a. ett krav på skriftlighet och att testamentet ska upprättas i närvaro av två vittnen. I testamentet ska du ange att din släkting ska ärva kristallvasen. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Testamentstolkning, ärver endast de som är angivna som testamenttagare

2014-10-05 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller ett sambopar utan egna barn där den efterlevande nu avlidit. I § 4 nedan nämns två personer, är de ensamma arvingar då? Ingen annan nämns i testamentet men det finns lite avlägsna släktingar.Textdel ur testamente: ”§ 3 Vid den först avlidnes död skall också den efterlevandes tillgångar och skulder antecknas och värderas enligt samma principer som gäller för värdering av den avlidnes kvarlåtenskap. Dessa anteckningar skall tillsammans med bouppteckningen ligga till grund för fördelningen mellan våra arvingar vid den sist avlidnes död. Reglerna i 3 kap. 3 och 4 §§ Ärvdabalken om vederlag och förkovran skall därvid äga motsvarande tillämpling.§ 4 Efter bådas vårt frånfälle skall kvarlåtenskapen efter oss med beaktande av vårt förordnande ovan i § 3 och efter det att § 1 (avsättning till välgörenhet=infonotering) verkställts fördelas lika mellan XX och NN nr 2. Skulle någon av XX och NN nr 2 vara avliden skall den avlidnes bröstarvingar träda i dennes ställe.”
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Jag har av sekretesshänsyn ersatt ett namn i testamentstexten med XX så att ingen ska kunna identifieras utefter frågan. Då de som upprättat testamentet saknar barn så finns inga bröstarvingar enligt Ärvdabalkens 2 kap. 1 §, och således ingen som har rätt till sin laglott (se 7 kap. 1 §). I ert fall så enligt testamentet delar alltså XX och NN på den del av arvet som kvarstår efter avsättningen till välgörenhet. Skulle någon av dem vara avlidna ärver deras barn i deras ställe, och skulle t ex NN vara avliden och ha tre barn, så ärver XX hälften och NN:s barn får dela på dennes hälft och tar 1/3 vardera av den. Lever både XX och NN är de ensamma arvtagare och delar på det som finns kvar av kvarlåtenskapen efter avsättningen till välgörenhet, allt utefter testators vilja såsom den kommer till uttryck i testamentet.Du skriver att det finns avlägsna släktingar, och det framgår inte vad som avses med avlägsna. Då det finns testamente i fallet som beskrivs i din fråga går det före den legala arvsordningen. Men jag nämner kort om arvsrätten enligt Ärvdabalken ändå.  Enligt de tre arvsklasserna så om det inte finns några bröstarvingar (barn eller barn till dessa, alltså barnbarn osv) så ärver istället den avlidnes föräldrar. Är även de avlidna ärver eventuella syskon till den avlidne, följt av syskonbarn om syskonet är avlidet. Finns ingen arvinge att hitta den vägen heller så ärver far-/morföräldrar, och om de är avlidna ärver deras syskon (alltså den som är morbror/farbror eller faster/moster till den avlidne). Däremot ärver inte deras barn i deras ställe, och kusiner ärver alltså inte varandra enligt lag. Om de avlägsna släktingarna inte ingår i någon av arvsklasserna (se ÄB 2 kap. 1 - 3 §§) så finns ingen legal arvinge och saknas testamente går arvet till Allmänna arvsfonden. Hoppas att du fått svar på dina frågor, annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänligen, 

Hembudsklausul i testamente angående samägd fastighet

2014-10-03 i Testamente
FRÅGA |Jag har ärvt via testamente 1/5 av en fastighet. I testamentet skrev man att värdet vid ev försäljning av någon så gäller tax.värdet. Jag önskar trots det lösa in/sälja min del nu och undrar då om jag bara helt enkelt kan skriva ett brev till de andra fyra ägarna detta och att dom måste lösa/köpa ut mig? Hur lång tid har dom på sig? Finns det någon lagstiftning avs detta? Med vänlig hälsning/
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Som jag tolkar informationen i din fråga så innehåller testamentet en s.k. hembudsklausul, som innebär att om någon av er fem delägare vill sälja sin andel, så ska övriga delägare ha "förtur" att få köpa den andelen, och att priset då ska fastställas utefter taxeringsvärdet. Nu vill du sälja din del. Du kan inte tvinga de andra delägarna att köpa din del, men enligt testators vilja i testamentet ska du först erbjuda dem att köpa din andel till taxeringsvärdet. För att göra det räcker det att du skriver ett brev till dem och förklarar att du vill sälja och undrar om de är intresserade. Skulle de inte vara intresserade kan du inte tvinga dem att köpa din del. Däremot finns det i Samäganderättslagen regleringar om hur man kan gå tillväga om en delägare vill sälja men inte de andra. Som huvudregel måste alla delägare vara överens för att det ska gå att sälja, renovera eller liknande (2 §). Men om en vill sälja men inte får de andra delägarna med sig finns i 6 § en möjlighet att vända sig till domstol för att få till stånd en försäljning mot de andras vilja. Enbart om de kan visa på synnerliga skäl kan de andra ägarna skjuta upp försäljningen. De kan däremot kräva att rätten sätter ett lägsta pris som fastigheten får säljas för (9 §). Om rätten medger försäljning så säljs hela fastigheten, inte bara din del, på offentlig auktion. Sedan delar ni på pengarna utefter er ägarandel (dvs i ert fall delas det på fem). Observera att Samäganderättslagens 6 § bara gäller om inget annat avtalats mellan er eller om det inte står något i testamentet som begränsar möjligheten att använda sig av den. Dessutom går testamentets hembudsklausul före Samäganderättslagen, så du är skyldig att erbjuda de övriga förköpsrätt till i testamentet angivet pris.Så  börja med att meddela de fyra övriga delägarna att du vill sälja, och hör om de vill köpa ut dig. Vill de inte det kan du ev (om inget i avtal etc hindrar det) använda dig av tvångsförsäljning enligt Samäganderättslagen. Du kan dock inte tvinga någon av delägarna att köpa enligt hembudsklausulen.Lycka till!Vänligen, 

Enskild egendom via testamente samt istadarätt vid testamenttagares död

2014-10-01 i Testamente
FRÅGA |hej har en fråga, i ett testamente står det skrivet så här: vad respektive arvinge ärver efter oss skall vara dennes enskilda egendom även vad som kommer i egendoms ställe samt avkastning därav.vad menas med detta? min far och hans syster är testaments mottagare och nu är endast systern levande kvar, kan ovan text göra oss bröstarvingar arvslösa?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Vad som är enskild egendom har främst betydelse vid en bodelning i samband med äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller när sambos separerar. Om man är gift så står det i Äktenskapsbalken att giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 §). Giftorättsgods är förenklat det makarna ska dela på vid skilsmässan. När man skiljer sig så, fortfarande förenklat, slås det respektive person äger vid skilsmässan ihop, och sen delas det på två. Undantaget är enskild egendom som man inte behöver dela med sig av och som inte räknas med i ihopslagningen. Är man sambo är det enbart den gemensamma bostaden och bohaget som slås ihop och delas på (se Sambolagen).Något kan vara enskild egendom för att man avtalat om det i äktenskapsförord, att man fått något i gåva med villkoret att det ska vara enskild egendom eller som i ditt exempel att man via testamente fått arv som testator angivit ska vara enskild egendom, dessutom är det som "trätt istället" för enskild egendom även det enskild egendom (ÄktB 7 kap. 2§ och SamboL 4 §). Det som står i testamentstexten du citerar innebär samma sak som är reglerat i Äktenskapsbalken och Sambolagen, att det som träder istället för enskild egendom ska anses vara enskild egendom. Om ett hus är enskild egendom, så när man säljer huset får man ju pengar för det, då träder pengarna i husets ställe, och pengarna är enskild egendom. Köper man sedan en bil för pengarna, träder bilen i pengarnas ställe och bilen är enskild egendom osv. I det citerade har även avkastningen angetts som enskild egendom, det är ett förstärkt skydd gentemot ÄktB då avkastning av enskild egendom som huvudregel blir giftorättsgods om inget annat föreskrivits i äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente (ÄktB 7 kap. 2 §). Det den som skrivit testamentet åsyftat och sett till är alltså att arvet ska vara enskild egendom, allt som träder i arvets ställe och all avkastning ska vara enskild egendom. Det innebär att allt som härrör från arvet som huvudregel är skyddat som enskild egendom och att den som fått arvet ensamt kan bestämma över det, och är skyddad mot att i normalfallet behöva "dela med sig" av det vid en skilsmässa eller separation.  Du undrar om skrivningen innebär att systern får allt och ni som bröstarvingar efter er far blir arvslösa utefter testamentet. Svaret är nej, skrivningen i sig har enbart den betydelsen att arvet blir enskild egendom såsom beskrivet ovan. Däremot kan jag utefter informationen i din fråga inte svara på om ni bröstarvingar till din pappa ärver i hans ställe. Om testator inte skrivit något om vad som ska hända om er far är död, så kan testamentet inte verkställas utefter skrivningen, och man måste då tolka testamentet enligt Ärvdabalken (ÄB) 11 kap. 1 §. För just sådana här fall finns en presumtionsregel, en hjälpregel, i 11 kap. 6 § som säger att om testamentstagare avlidit innan arvsskiftet så får dennes arvingar träda i hans ställe OM arvingen har rätt att ärva efter testator enligt vanliga arvsregler. I ditt fall så framgår det inte vem testator (den som skrivit testamentet) är och därför kan jag inte svara på om ni har sk istadarätt (rätt att ta arvet i er pappas ställe). Om det t ex skulle vara t ex din farmor/farfar/mormor/morfar som skrivit testamentet så ärver ni i er pappas ställe (ÄB 2 kap. 1 §). Men om testator t ex är din pappas granne, då ärver ni inte er pappas del om det inte är särskilt uttryckt i testamentet.Vänligen, 

Ändring av testamente eller tillägg till testamente?

2014-09-30 i Testamente
FRÅGA |Min man och jag skrev ett testamente för ett år sedan med hjälp av juristerna. Testamentets innehåll är fortfarande vår vilja förutom en mening. Det står att vår vilja är att juristfirman ska sköta bouppteckningen efter vår död. Vi vill att den meningen ska tas bort eftersom våra efterlevande själva ska få bestämma detta. Måste hela testamentet skrivas om eller kan vi skriva en bevittnad bilaga där det klart framgår vår vilja när det gäller just denna fråga? Naturligtvis skriver vi i så fall att testamentet för övrigt är vår vilja.
Johan Olsson |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Bestämmelserna om testamente återfinns i Ärvdabalkens 9-16 kapitel, där 10 kapitlet handlar om upprättande och återkallelse av testamente. Där framgår det i 10:6 (se https://lagen.nu/1958:637#K10P6S1) att om någon, antingen i samband med en återkallelse av ett förordnande eller annars, vill göra ett tillägg i sitt testamente så gäller vad som för testamente är stadgat. Betydelsen av detta är att för tillägg i testamentet så gäller precis samma formkrav som för upprättande av ett helt nytt testamente enligt 10:1 ÄB. Dessa formkrav är som bekant att testamentet ska upprättas skriftligen, i närvaro av två vittnen som ska underteckna testamentet. Det kan tyckas att dessa regler om tillägg i ett redan befintligt testamente är onödigt stränga, med de finns till av en god anledning, nämligen att förhindra att obehöriga tillägg sker till testamentet. Som svar på er fråga, så har ni alltså främst två alternativ. Antingen väljer ni att förstöra det gamla testamentet och skriva ett nytt med samma innebörd och formuleringar, förutom önskan om att juristfirman ska sköta bouppteckningen som ni nu ersätter med er önskan om att de efterlevande själva ska få bestämma detta. Det andra alternativet är att ni formulerar ett tilläggsdokument till det gamla testamentet där ni klart och tydligt uttrycker att just det som sägs i det gamla testamentet om juristfirman inte längre gäller och att de efterlevande själva ska få välja i enlighet med tillägget till testamentet. Observera alltså att oavsett vilken av dessa två metoder som ni väljer att använda er av så måste det nya testamentet/tillägget till testamentet vara upprättat enligt formkraven för att vara giltigt. Hoppas att detta var till hjälp, och lycka till!Med vänliga hälsningar,