Orubbat bo

2014-06-30 i Testamente
FRÅGA |Gift par, mannen l barn kvinnan 2 barn. Inga gemensamma barn. Äger fastighet gemensamt. Hur skall vi göra för att garantera att vid ett eventuellt dödsfall av någon av makarna, garantera att den efterlevande får bo kvar i fastighet. Kan man testamentera, för att undvika "bråk" och att efterlevande inte kan bo kvar.
Matilde Hellsten |Hej och tack för din fråga!Ja, det är möjligt att testamentera att efterlevande make ska sitta i "orubbat bo". Detta innebär att särkullbarnen endast kommer kunna få ut sina laglotter när arvlåtaren avlider enligt 3 kap 1§ och 7 kap. 1§ Ärvdabalken, och därefter få ut resten av sin arvslott genom efterarv när efterlevande make avlider, se 3 kap. 9§ Ärvdabalken.Den make som bäst behöver den gemensamma bostaden har som huvudregel rätt att få den på sin lott, se 11 kap. 8§ Äktenskapsbalken. I 11 kap. 9-12§§ Äktenskapsbalken finns regler om huruvida man kan behöva utge ersättning i pengar i fall fastigheten överstiger den efterlevande makens giftorättsgods.Ärvdabalken finns här: https://lagen.nu/1958:637Äktenskapsbalken finns här: https://lagen.nu/1987:230Hoppas ni fick svar på era funderingar.Med vänliga hälsningar,

Testamentstagare avlider innan testator

2014-06-30 i Testamente
FRÅGA |Hej. Vad gäller om t.ex. min pappa avlider före testator. Går det testamenterade arvet vidare till dödsboet eller till efterarvinge eller tillbaka till? PS Har ni koll på hur ovanstående gäller i Finland.
Beatrice Rohdin |Hej,Din fråga är besvarad här:http://lawline.se/answers/testamentstagare-avlider-innan-testatorVänliga hälsningar

arv och testamente

2014-06-30 i Testamente
FRÅGA |Min man och jag har äktenskapsförord sedan 1984 och jag undrar vad som händer om den ene avlider? Om jag avlider så vill jag att min man ärver allting även min enskilda egendom och vi har därför också upprättat ett testamente om detta. Testamentet är upprättat 2013.Kommer min man att få ärva även min enskilda egendom utan att några problem uppstår (vi har inga gemensamma barn)?Vad händer om min man avlider först (han har 2 barn i Portugal), jag vill inte att de ärver någonting från min enskilda egendom utan enbart det som de har rätt till efter sin pappa.Om min man avlider först får jag då behålla allt som finns i min enskilda egendom? Om inte, vad bör jag göra för att jag skall få behålla allt? Måste även det stå i ett testamentet? Jag antar att min enskilda egendom förblir bara min även om min man skulle avlida och att hans barn inte kan kräva någonting från min enskilda egendom.Vore mycket tacksam om ni kunde hjälpa mig med dessa frågor så fort som möjligt.Tack på förhand.
Elias Karlsson |Hej och tack för din fråga!Svaret på din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄrvdB), se https://lagen.nu/1958:637 .Om du dör före din make kommer han att ärva all din egendom eftersom ni inte har några gemensamma barn och under den förutsättningen att du saknar särkullbarn, enligt 3:1 ÄrvdB. Detta gäller såväl giftorättsgods som din enskilda egendom.Om din make avlider före dig kommer hans särkullbarn ha rätten att kräva ut laglotten enligt 3:1 ÄrvdB. Detta gäller om din makes särkullbarn påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader enligt 7:1, 3 ÄrvdB. Laglotten utgör hälften av deras arvslott från din make, och omfattar inte din enskilda egendom.Jag hoppas det här hjälper till!Med vänlig hälsning,

Testamentesvittnen

2014-06-29 i Testamente
FRÅGA |Ska skriva ett testamente till förmån för mina barn. Vet att de båda vittnena inte får vara släkt med varken mej eller barnen, men får vittnena vara släkt/gifta med varandra?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågan om testamentesvittnen behandlas i Ärvdabalken, som du hittar https://lagen.nu/1958:637.I Ärvdabalken 10:4 sägs om vem som inte får vara vittne till ett testamente. Precis som du säger får vittnena inte vara släkt med dig eller dina barn, som du testamenterar egendom till. Vilka som anses vara släkt beskrivs i paragrafen. Det finns dock inget hinder i ÄB 10:4 för vittnena att vara släkt eller gifta med varandra, så länge ingen av dem är släkt med dig eller barnen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! 

När måste arvinge godkänna testamente?

2014-06-30 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min mamma har gått bort. Hon och hennes make (inte min far) hade skrivit ett inbördes testamente där allt hennes tillfaller mig som hennes enda bröstarvinge. Jag vet att testamente ska godkännas av arvingar och efterarvingar. Men eftersom min styvfar och mamma upprättade ett inbördes testamente kan det tyckas att han redan har godkänt testamentet. Måste han göra det igen? Jag är enda efterarvingen och jag finner det märkligt att jag i så fall måste godkänna ett testamente till förmån för mig själv, stämmer detta? Tacksam för hjälp!
Cecilia Berne |https://lagen.nu/1958:637Hej och tack för din fråga.Reglerna kring arv finns i ärvdabalken, ÄB, https://lagen.nu/1958:637.Enligt 3:1 ÄB ärver make sin avlidna makes tillgångar, men om den avlidne har ett särkullbarn, ett barn som inte är gemensamt med den efterlevande, ärver särkullbarnet sin avlidna förälder. Även om det inte hade funnits något testamente hade du alltså ärvt din mammas tillgångar. Om man enligt ett testamente ska ärva någon behöver man inte godkänna testamentet. Man ärver ändå. Däremot måste man som arvinge godkänna att arvlåtaren vill testamentera sin tillgångar till någon annan, 17:2 ÄB. Hade din mamma valt att testamentera sina tillgångar till din styvfar, hade hon inte kunnat göra det utan ditt godkännande. Arvinge är den som är släkt med den avlidne. En make är alltså inte en arvinge och behöver inte godkänna sin makas testamente. Det innebär att din styvpappa inte behöver godkänna din mammas testamente. Det är giltigt ändå.Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Testamentstagare avlider innan testator

2014-06-30 i Testamente
FRÅGA |Om t.ex. min far finns med i ett testamente (inte direkt släkt) och han avlider före testator vad händer med arvet? Har ni koll på om detsamma gäller i Finland?
Beatrice Rohdin |Hej och tack för din fråga!Frågan rör tolkning av testamente, vilket regleras i 11 kap ÄB https://lagen.nu/1958:637#K11 . I det aktuella kapitlet finns en presumtionsregel i 6 §, https://lagen.nu/1958:637#K11P6S1 , som blir aktuell enbart ifall testamentstagarens avkomlingar (således du och ev. syskon) hade rätt till arv efter testatorn enligt 2 kap ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2 , t.ex. ifall du är bröstarvinge eller syskons barn till testatorn. Ifall så är fallet innebär regeln att det antas vara testatorns vilja att testamentstagarens avkomlingar ska inträda i testamentstagarens ställe ifall denna avlider innan testatorn. Har testatorn uttalat annat frångås presumtionen och man går efter vad testatorn stadgat och således avsett. Det sagda innebär således att ifall du och ev. syskon är arvsberättigade efter testatorn (enligt 2 kap ÄB) kommer ni att inträda som nya testamentstagare när er far avlider, ifall testatorn inte avsåg annat. Ifall ni inte är släkt med testatorn på sådant sätt som anges i 2 kap ÄB avgörs den nya testamentstagaren efter 11:1 ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K11P1S1 ,som helt talar om testatorns vilja. Det kan innebära att 11:6 ÄB inte kan åberopas, men att det ändå enligt 11:1 ÄB kan ha varit testatorns avsikt att ni som avkomlingar ska inträda som nya testamentstagare. På så sätt kan utgången bli densamma men på olika grunder. Som du säkert förstår beror det hela på hur ni är släkt med testatorn och om något uttalats om det fallet att testamentstagaren skulle avlida innan testatorn. Hur situationen ser ut i Finland har jag inte kunskaper om, det krävs att finsk rätt studeras. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar 

Hur stor det kan men testementera bort och till vem?

2014-06-29 i Testamente
FRÅGA |Min far dog den 20.5.14. Han var änkling och efterlämnade 2 vuxna barn i detta sitt sista äktenskap. Jag är barn i hans första äktenskap. Bouppteckningen har ännu inte ägt rum, men min halvbror har sagt, att han, hans syster och jag skall dela 25% av arvet, och 75% skall vara till någon eller något annat. Är detta lagligt?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Hälften av de tillgångar som din far har efterlämnat utgör din och dina halvsyskons laglott, vilket är det som ni som bröstarvingar har rätt at ärva från er far. Regler om laglott finner du i Ärvdabalkens kapitel 7 ( se https://lagen.nu/1958:637 ).Ni barn är alltså (tillsammans) berättigade att ärva hälften av er fars tillgångar som utgångspunkt. Resten av tillgångarna utgör er fars så kallade disponibla kvot, och denna del får han förfoga över som han vill, till exempel genom att testamentera till en förening eller någon annan person.Ett exempel på huvudregeln: Om de efterlämnade tillgångarna efter er far utgör 1,000,000 kr och ni är tre barn så skall barnen dela lika på de sammanlagda laglotterna, vilka uppgår till 500,000 kr tillsammans, eftersom detta är hälften av de totala tillgångarna. Varje barns laglott blir i detta fall 166,667 kr. Resterande 500,000 kr kan er far testamentera bort till vem han vill.Det skall dock sägas att inget hindrar er far från att testamentera bort alla hans tillgångar till någon annan, men ni barn kan då påkalla jämkning av testamentet vilket i så fall resulterar i att ni får ut er laglott enligt exemplet ovan. Om ni inte påkallar jämkning så får dock den person som din far testamenterat till behålla tillgångarna helt i enlighet med testamentet. Se 7 kap. 3 § Ärvdabalken.Slutligen skall också sägas att fallet enligt den ovan beskrivna huvudregeln förändras om förskott å arv har givits till något eller några barn, i vilket fall detta skall avräknas från det förskottsmottagande barnets laglott. Regler om förskott å arv återfinns i Ärvdabalkens kapitel 6.Vänligen,

Giltigheten av två testamenten

2014-06-27 i Testamente
FRÅGA |HejOm ett testamente skrivit 2006 och sedan ändras 2013, om testamentet skulle ogiltigförklars pga ej i sinnes fulla bruk gäller då testamentet från 2006 ?
Jelena Todorovic |Hej,tack för din fråga!Fråga om ett testamentes giltighet sedan ett nytt har upprättats har behandlats i praxis. I hovrättens dom RH 1994:67 (här) konstaterar domstolen att upprättande av ett nytt testamente kan ses som ett återkallande av det gamla testamentet, men att det avgörande är testators avsikt med det nya testamentet. Detta innebär att man måste se till avsikten med det nya testamentet - ville testatorn endast göra vissa ändringar eller var avsikten med det nya testamentet att ersätta det gamla? Av ÄB 10:5 st. 1 följer att ett testamente blir utan verkan om det finns ett nytt formriktigt testamente, om testamentet förstörts eller om testator på annat sätt otvetydigt gett till känna att testamentet inte längre är uttryck för dennes yttersta vilja. Detta skulle innebära att testamentet från 2006 inte längre gäller om testamentet från 2013 är upprättat på ett formriktigt sätt eller något av de andra alternativen föreligger. Ett testamente som inte uppfyller formkraven kan dock förklaras ogiltigt. Vidare kan ett testamente förklaras ogiltigt om testatorn upprättade testamentet under psykisk störning eller om denne blivit vilseledd eller förmådd av annan att upprätta testamentet. Om sådana omständigheter skulle föreligga kan det, enligt min mening, få betydelse för det tidigare testamentets giltighet eftersom det senare testamentet troligtvis inte ger uttryck för testators riktiga vilja. Jag har dessvärre inte funnit att frågan tidigare prövats av domstol varför jag rekommenderar att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Vänligen,