Giltighet i kopia av testamente

2015-08-26 i Testamente
FRÅGA |Hej, om ett original på testamente är försvunnit men det finns kopior , gäller kopian då.Bevisbördan är stark, personerna som bevittnat testamentet är i livet , har också pratat flera gångerom testamentet under åren som gått med den nu avlidne, och fått besked om att testamentet skall gälla som det är skrivit, personerna är villiga att ställa upp som vittne till detta.<är det möjligt att driva detta juridiskt och ev. få rätt .Detta är en mormor som testamenterat halva sin fastighet på sin två barnbarn, Barnen har inte haft någon kontakt med sin avlidne mamma på många år.Barnen har varit i fastigheten efter dödsfallet och hittat "kopiorna" dom har varit i dödsboet trotts stark osämja mellan bodelarna.Kopia har också funnits hos personerna som varit med vid testamentets tillkommande och sombevittnat detta.tacksam för svar.MVH Kerstin Svensson ( barnbarnens farmor)
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Normalt är kopia av testamente inte giltigt eftersom det inte går att bedöma om testator har återkallat (ex förstört) originalet. Finns inget original, är utgångspunkten att testamentet är återkallat eftersom det presumeras ha varit testatorns yttersta vilja. Som du ser, använder jag ord som "normalt" och "utgångspunkt". Det medför att en kopia inte nödvändigtvis är ogiltig.I tidigare mål (NJA 1977 s. 168 och HovR T 2277-08, 2009-05-11) har en kopia ansetts vara giltig. Avgörande är en bedömning av förhållandena i övrigt kring testator och det upprättade testamentet. Frågan i ert fall är om testamentet har återkallats av testator eller om kopian vid tiden för den avlidnes död gav uttryck för dennes sista vilja. Om testamentet upprättades förhållandevis kort tid före döden, och om en undertecknad och bevittnad kopia av testamentet har funnits kvar, får kopian i brist på bevis som talar i annan riktning, anse utgöra tillräcklig bevisning för att anse testamentet som den avlidnes sista vilja. Som du säkert förstår kan jag inte avgöra om kopian bär på rättslig giltighet eller inte. Ni får bedöma det mot bakgrund av vad jag har framfört i mitt svar. Avgörande faktorer är när testamentet upprättades, om den har upprättats korrekt från början (vittnen, underskrifter m.m.), och förhållanden i övrigt som kan vara av betydelse. Kan det föras bevisning för att testamentet är återkallat till följd av testators vilja, kan det vara svårt att argumentera för kopians giltighet.Testamentet får anses giltigt tills den avlidnes barn gör gällande att det är ogiltigt (klandertalan). Ni behöver inte driva ärendet vidare om den avlidnes barn inte motsätter sig testamentets innehåll. Om de klandrar testamentet, måste de inom sex månader från det att de tog del av testamentet, föra klandertalan. Annars går deras rätt förlorad. Stöd för detta finner du i 14 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637).Behöver ni hjälp med att driva ärendet, kan jag hänvisa er till en erfaren arvsjurist som kan ta sig an uppdraget. Ni kan enkelt boka en tid här.Vänligen

Särkullbarns arvsrätt, testamente, m.m.

2015-08-24 i Testamente
FRÅGA |Hej! Man och hustru har 3 gemensamma barn. Hustrun har ett särkullbarn. Mannen dör. Hur ärver barnen? Kan hustrun avstå sin lott till fördel för gemensamma barn så att särkullebarnet blir arvlöst?
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Särkullbarnet ärver i detta fall inte det mannen efterlämnar. Enbart de gemensamma barnen har arvsrätt. I fall att inget testamente finns, kommer makan att ärva all kvarlåtenskap, varefter de gemensamma barnen ärver sin lott efter det att makan har gått bort. Det finns naturligtvis utrymme för makan att spendera pengar på särkullbarnet, men barnet ärver inte något när makan har gått bort.Makan kan avstå från att ta del av kvarlåtenskapen så att de gemensamma barnen ärver direkt efter den ena makans död. Ni kan fritt komma överens om hur er kvarlåtenskap ska fördelas efter er död. Ett undantag är att mannen i detta fall inte fritt kan testamentera bort de gemensamma barnens rätt till arv eftersom barn har ett starkt skydd (laglott). Ni gör enklast detta genom ett testamente. Det kan ni enkelt upprätta via våra avtalstjänster här, där ni får svara på några frågor varpå ni får dokumentet skickat till er mail i PDF-format.Vänligen

Testamente mellan sambor

2015-08-20 i Testamente
FRÅGA |Hejsan!Jag och min sambo sedan många år önskar att den som överlever den andra ska ärva allt, och sedan ska efter den som sist avlider kvarlåtenskapen delas lika mellan ett antal barn till mina och hennes syskon.Av största värdet är en bostadsrätt som vi äger hälften var och vi har skrivit ett testamente som beskriver önskan enligt ovan.På min sida har jag en äldre bror och jag undrar om det är möjligt att han avsäger sig, inte avstår, sin laglott till förmån till min sambo?..en separat handling som då blir en bilaga till vårt testamente, och på så sett skulle vår önskan kunna uppfyllas.TACK PÅ FÖRHAND
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det går bra att skriva ett testamente där ni förklarar att den efterlevande sambon ska ärva all den avlidnes kvarlåtenskap. Det går även bra att skriva att någon annan ska ärva kvarlåtenskapen efter den sambon som avlider sist. Din äldre bror har ingen rätt till laglott, det är endast biologiska barn till den avlidne som har det. Du kan alltså fritt testamentera bort din egendom utan att din bror har någon rättighet att ingripa. Du kan lämna honom arvslös om du vill. Ni kan enkelt uppfylla era önskningar genom att upprätta varsitt testamente. Det gör ni lättast genom att använda er av Lawlines avtalstjänster där ni svarar på några frågor och får ett skräddarsytt testamente i PDF-format i er mail så fort ni är klara. Ni hittar formuläret här.Vänligen

Vittne vid upprättande av testamente

2015-08-17 i Testamente
FRÅGA |Två söner ska son hustru vara med vid testamentets öppnande
Joakim Wahlgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag uppfattar din fråga undrar du om en hustru kan vara med vid upprättande av testamente? Enligt Ärvdabalken 10 kap. 1§ ska ett testamente vara bevittnat och undertecknat av två vittnen annars är det ogiltigt. En fru kan dock inte vara vittne enligt 10 kap. 4 § Ärvdabalken. Det innebär att det krävs två andra vittnen än frun. Det finns dock inget som hindrar frun från att närvara vid förfarandet.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Upprättande av testamente

2015-08-24 i Testamente
FRÅGA |Hej! Kontaktar er för gratis rågivning - kort fråga nedan:Jag hjälper min far att skriva ett testamente. Kan nedanstående 2 alternativa formuleringar anses som ok skrivet i ett testamente ur juridiskt perspektiv?:Alt 1------T E S T A M E N T EHärmed förklarar jag som min yttersta vilja och testamente vara, att av min kvarlåtenskap skall ett legat på kronor XXXX (0000) tillfalla XX-föreningen i Upplands Väsby, orgnr XXXXXX-XXXX att användas i dess verksamhet och förvaltas av dess styrelse, som har sitt säte i Upplands Väsby. Upplands Väsby 2015-08-XXXx XxUndertecknade testamentsvittnen intygar att Xx Xx, vilken vi personligen känner, med sunt och fullt förstånd och av fri vilja förklarat ovanstående testamente innefatta hans yttersta vilja. Xx Xx har också egenhändigt undertecknat densamma. Detta intygar vi , undertecknade och samtidigt närvarande vittnen.Upplands Väsby 2015-08-XXAlt 2------T E S T A M E N T EHärmed förklarar jag som min yttersta vilja och testamente vara, att av min kvarlåtenskap skall X procent av förmögenheten enligt bouppteckningen, tillfalla XX-föreningen i Upplands Väsby, orgnr XXXXXX-XXXX att användas i dess verksamhet och förvaltas av dess styrelse, som har sitt säte i Upplands Väsby. Vid beräkningen av beloppets storlek vilken tillfaller XX-föreningen, ska dock justering göras för eventuella skatteeffekter av realisationsvinster eller -förluster föranledda av dödsboets tillgångar enligt bouppteckningen.
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Ett testamente kan vara skrivet på olika sätt vilket gör det svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Det enda som egentligen krävs för att ett testamente ska vara giltigt ur ett juridiskt perspektiv finns föreskrivet i 10:1 ÄB (Ärvdabalken). Där stadgas att ett testamente är giltigt om- testamentet är skriftligt,- bevittnat av två vid testatorns underskrift samtidigt närvarande vittnen som skriver under med sina namn och som är medvetna om att det är ett testamente de bevittnar (de behöver dock inte veta vad testamentet har för lydelse) och - undertecknat av testatorn.Av vad jag utläser finns de tre ovan punkterna med i din faders testamente och är därmed, ur ett juridiskt perspektiv, korrekt skrivet. Om du trots detta känner dig osäker på huruvida testamentet är korrekt upprättat rekommenderar jag dig att använda vår prisvärda tjänst som snabbt hjälper dig att upprätta ett korrekt testamente. Länken till tjänsten finner du här: http://lawline.se/avtal/testamente. Hoppas du fått svar på din fråga! Med Vänliga Hälsningar,

Upprättande av testamente

2015-08-22 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän har två gemensamma barn, men på grund av vissa anledningar kan vi inte gifta oss på Skatteverket, och inga av oss har tidigare varit gift. Min fråga är hur kan vi göra så att den ena föräldern får ärva allt vad den andra föräldern har och kommer att få efter sin död?Tack på förhand
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Eftersom ni inte är gifta med varandra så åtnjuter ni inte det lagstadgade skyddet som finns för den efterlevande maken gällande arv efter den avlidna make. Det enda sättet för er att ärva från varandra är genom att ni upprättar ett inbördes testamente till förmån för varandra. Då skulle ni exempelvis kunna reglera så att ni vill använda er av den arvsfördelningen som finns för makar. För makar gäller, förenklat, att om endast gemensamma barn finns så ärver den andra (efterlevande) maken från den maken som gått bort. Barnen får då ut sitt arv när den sista föräldern avlidit.För att snabbt upprätta ett korrekt testamente, rekommenderar jag att ni använder er av vår prisvärda avtalstjänst här: http://lawline.se/avtal/testamenteVänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till laglott vid tesamente

2015-08-17 i Testamente
FRÅGA |Min far dog nyligen och han är omgift och hans fru har 3 barn och vi är 2 syskon. Det finns ett testamente som ger henne rätt att behålla alla tillgångar tills hon går bort och först då får vi barn ärva det som finns.Kan hans fru i princip göra vad hon vill med alla tillgångar även min pappas del? Kan hon skänka pengar till sina barn? Om hon träffar en ny man kan dom då i princip spendera alla pappas tillgångar o hennes?
Mikaela Nordh |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inom svensk rätt finns det två olika successionsformer, dessa är arv och testamente och regler om dessa återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Arv fördelas enligt den legala arvsordningen, vill man att sin kvarlåtenskap ska fördelas på ett annat sätt kan man, med några få undantag, göra det genom testamente. De viktigaste av dessa undantag är bröstarvingars rätt till laglott och basbeloppsregeln som gäller för makar och sambos. Du och ditt helsyskon har alltså rätt till hälften av arvslotten, detta utgör er laglott, se 7:1 ÄB. Resterande del av arvslotten kan din far testamentera bort om han vill. Detta betyder alltså att din fars testamente är ogiltigt i den delen det kränker din och ditt syskons laglott och ni kan därför klandra testamentet. Anser en arvinge att ett testamente (eller ett tillägg) är ogiltigt måste denna klandra testamentet, 14:5 ÄB. Klander ska ske inom sex månader från delgivning och sker genom att arvingen väcker talan mot testamentstagaren vid allmän domstol. Viktigt att poängtera är att klander endast gäller för den arvinge som inlett rättegången, dvs är ni flera som vill klandra testamentet måste samtliga väcka talan vid allmän domstol. Om klandertalan inte väcks eller om talan ogillas blir testamentet gällande trots ett eventuellt formfel. Vid en klandertalan och rättegång är det testamentstagaren som har bevisbördan för att testamentet upprättats i enlighet med formkraven. Klandrar ni testamentet blir detta inte gällande mot er och då återgår man till den legala arvsordningen. I 3:1 ÄB anges att om en make har barn från ett tidigare äktenskap, så kallade särkullbarn, har dessa rätt att plocka ut sitt arv direkt. Väljer särkullbarn istället att vänta med att ta ut sitt arv tills den efterlevande maken har gått bort är detta okej. I sådana fall innehar den efterlevande maken pengarna med fri förfoganderätt vilket innebär att det inte är möjligt att testamentera bort egendomen, att spendera pengarna är dock tillåtet. Viktigt att komma ihåg är att man vid sekundosuccession har rätt till en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap och inte till ett visst bestämt belopp.Med Vänliga Hälsningar,

Vem ärver om en testamentstagare är avliden?

2015-08-16 i Testamente
FRÅGA |Har just fått svar på en fråga om arvsrätt efter en (hypotetiskt) avliden arvtagare. Ett arv efter en faster. Glömde bara att nämna att brorsonen inte har några barn. Är gift utan egna barn, endast ett "bonusbarn."
Thommy Södergård Åkesson |Hej igen!Det var jag som svarade på din förra fråga, så här återkommer jag.Även om det inte finns några barn, gäller det som står i början av förra svaret (http://lawline.se/answers/vem-arver-om-en-testamentstagare-ar-avliden), men det blir förstås lite svårare att utreda vem som skall ärva om inte specialregeln i 11 kap. 6 § Ärvdabalken. Som sagt i det förra svaret innebär denna regel i princip att man skall anta att testators vilja var att man skulle tolka testamentet enligt regeln. När det inte finns några barn, är det bara regeln i 11 kap. 1 § Ärvdabalken som kan tillämpas, vilken ju innebar att man måste utreda vad som kan antas stämma med testators vilja.Vad detta betyder är inte lätt att avgöra. Om man vet att testator till exempel har sagt att han eller hon vill att arvet skall gå vidare till någon i andra hand, kan dock det vara ett bevis. Man kan också ta hänsyn till familjeanknytning; om t.ex. fastern och brorsonens bonusbarn skulle ha haft en ganska nära "släktingrelation" kunde detta spela in. I sista hand, om man verkligen inte kunde fastställa testators vilja, skulle resultatet bli att arvet istället skedde enligt arvsreglerna i lagen ( Främst 2 kap. 1-3 §§ Ärvdabalken). I så fall skulle, förutsatt att ingen av fasterns föräldrar vore i livet, i första hand hennes syskon och i andra hand dessas barn ärva. Om brodern var hennes enda syskon och brorsonen är det enda syskonbarnet, skulle det ju inte finnas några arvingar och i så fall skulle arvet gå till den allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § Ärvdabalken).Eftersom frågan rör en hypotetisk situation skulle jag trots allt rekommendera att fastern helst genom (nytt) testamente förtydligade vad som skulle hända med arvet om brorsonen var avliden.Hoppas att frågan blev ordentligt besvarad den här gången!Hälsningar,