Formkrav för att testamente ska vara giltigt enligt lag

2016-06-28 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min mor, 86 år gammal, har gjort ett testamente och vill veta om detta gäller juridiskt när hongår bort.Jag kan bifoga dokumentet/testamentet om ni har möjlighet att svara.Ge mig bara en mejladress dit jag kan skicka dokumentet.Tack på förhand och Ha en fin dag Vänligen / Maria
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Utan att veta hur testamentet ser ut så kan jag redogöra för vad ett testamente ska innehålla enligt ärvdabalken. Testamentet ska vara skriftligt och två vittnen ska båda vara med när personen som upprättar testamentet (testator) skriver under det. Vittnena ska även skriva under testamentet. De behöver dock inte veta om innehållet i testamentet utan de behöver bara veta att det de skriver under är ett testamente, se https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1. Det finns även bestämmelser i lagen om vem som inte får vara ett vittne. Detta är till exempel personer som är under 15 år, personer som på grund av en psykisk störning inte förstår vad ett testamente är eller personer som är släkt med den som upprättar testamentet, se https://lagen.nu/1958:637#K10P4S1. Om ett vittne är något av detta så är testamentet inte giltigt. Förutom dessa bestämmelser finns det inga ytterligare formkrav om hur ett testamente ska se ut för att vara giltigt. Dock får man självfallet inte förordna om egendom som man inte har rätt att förordna om, se https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1. Ett tips är dock att skriva testamentet så tydligt som möjligt så att testatorns vilja framkommer klart och tydligt så att testamentet inte behöver tolkas efteråt. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Vem ärver istället för avliden testamentstagare?

2016-06-25 i Testamente
FRÅGA |Min moster som var enka har avlidit och det fanns ett testamente som innebar att hennes syskon skulle ärva. Min mor som var ett av syskonen och skulle ärva dog innan bouppteckningen. Min mor var gift med min pappa. Min fråga är om min mors arvsandel skall gå till min pappa och inte till deras gemensamma barn.
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Eftersom din mor dog innan bouppteckningen, och testamentet därmed inte kan verkställas så som din moster från början tänkt, måste det göras en tolkning av din mosters testamente för att se vem som skall få ärva din mors del. Enligt Ärvdabalkens 11 kap. 1§ första stycket ska testamentet tolkas i enlighet med testatorns (din mosters) vilja. Det innebär att i tolkningen av hennes testamente så utgår man ifrån vad man tror var din mosters vilja. Enligt Ärvdabalkens 11 kap. 6§ är det en testamentstagares (= din mor, den som får ärva enligt testamentet) avkomlingar som ärver istället om den ursprungliga testamentstagaren är död. Eftersom regeln nämner endast avkomlingar har inte make eller andra personer någon direkt rätt att ärva i den avlidna testamentstagarens ställe. Om din moster inte skrivit i testamentet eller på annat sätt uttryckt att hon inte ville att din mors barn skulle få ärva i hennes ställe tolkar man alltså hennes testamente så att regeln i Ärvdabalkens 11 kap. 6§ gäller. I ditt fall innebär det med andra ord att eftersom din mor är död skall hennes arvsandel gå till hennes barn och inte till din pappa. Hoppas att detta var svar på din fråga!Om du har fler frågor är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Icke godtagande av testamente

2016-06-16 i Testamente
FRÅGA |Vad händer om man inte godtar ett testamente med att besvara utskicket varken med att skriva under eller lösa ut utskicket på posten.
Jens Ödman |Hej! Alla arvingar har rätt att bli delgivna testamente, detta enligt 14 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB), som du hittar här. Om du väljer att inte godta ett testamente som du blivit delgiven, innebär detta att du bibehåller rätten att klandra testamentet. Om du vill klandra testamentet skall en sådan klandertalan föras senast 6 månader från den dag då du blev delgiven testamentet. Om testamentet inte klandras inom den föreskrivna tiden på 6 månader, vinner testamentet automatiskt laga kraft, se härom 14 kap. 5 § ÄB som du hittar här. Sammanfattningsvis, genom att inte godta testamentet bibehåller du rätten att klandra testamentet i 6 månader, det är fördelaktigt om du skulle anse att testamentet är ogiltigt på någon grund. Försittes dock denna tid är rätten att föra talan förlorad, och testamentet vinner då laga kraft. Vänligen,

Upprätta testamente

2016-06-13 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag håller på att upprätta ett testamente. Är ensamstående och utan barn och syskon. Har en förälder kvar i livet, min far, och han har en bror som jag inte har någon kontakt med. Min mor är avliden och hon har en syster jag inte har kontakt med. Mina kusiner har jag inte heller någon kontakt med. I mitt testamente ska min förälder få ärva mina tillgångar och om han inte är i livet vid min död ska min partner ärva dessa tillgångar. Testamentet ska vara bevittnat av två utomstående personer och problemet är att jag inte har några vittnen jag kan tillfråga. Hur gör man i ett sådant fall?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som du säkert redan vet kan din partner och din far inte bevittna testamentet då de har del av det.Jag skulle rekommendera dig att boka ett möte hos oss på Lawline så kan två av våra jurister där bevittna testamentet. Det gör du här.Då kan vi dessutom kolla igenom det och se till att allt ser ut att vara i sin ordning, följer formkrav etc, samt ge råd om var det är bäst att förvara testamentet osv. Utgångspunkten för prissättningen av rådgivning är 950 kr per timme. Passar inte det alternativet kan du alltid höra dig runt om någon utomstående kan hjälpa dig, t ex. ev. vårdpersonal, granne, bankman kan bevittna etc. Vem som helst kan i princip bevittna så länge de uppfyller kraven i Ärvdabalken 10 kap. 4§. Paragrafen innehåller två stycken. I första stycket regleras allmänna kvalifikationskrav och jävsbestämmelser och i andra stycket särskilda jävsbestämmelser.Av 1 st. följer att: Vittnet inte får vara under 15 år. Vittnet får inte pga. psykisk störning sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen.Vittnet får heller inte vara testators make. Vittnet får inte stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller vara hans syskon.Av 2 st. följer att: Vittnet inte får bevittna ett testamente vid förordnande till honom själv. Vittnet inte får bevittna ett testamente vid förordnande till vittnets make. Vittnet inte får bevittna ett testamente vid förordnande till någon i sådant släktskap eller svågerlag till honom som avses i 1 st.Lycka till!Med Vänliga Hälsningar,

Bröstarvinges laglott

2016-06-26 i Testamente
FRÅGA |Min kommande sambo äger en bostadsrätt. Han har även en förmögenhet som dock inte uppgår till bostaden värde. Han vill att jag ska ha lägenheten om han dör. Men han har en son. Hur ska vi göra och skriva för att det ska bli rätt mot oss alla? Förstår att vi behöver testamente.Kan vi få hjälp så att våra tankar kring detta klarnar?Susanne
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det stämmer att ni bör upprätta ett testamente för att reglera din sambos kvarlåtenskap ska fördelas när han dör. Jag utgår i mitt svar att det inte finns några andra arvingar, då du inte nämner något om det i frågan. Reglerna om testamente, och om arv finns i ärvdabalken, (ÄB). Din sambos son har en så kallad laglott, som är hälften av arvslotten. Har ni inget testamente i dagsläget och det inte heller finns några andra arvingar än sonen, skulle sonen ärva allt som hans pappa äger, den så kallad arvslotten. Laglotten är hälften av det. Laglotten får man inte testamentera bort, utan ska enligt lag tillfalla bröstarvingen, sonen. Se. 2:1 ÄB och 7:1 ÄB. Som sambo ärver du ingenting enligt lag. Däremot kan du ärva genom att ni då upprättar just ett testamente. Du kan endast ärva den del som inte enligt lag tillfaller din sambos son, vilket är 50 % av värdet av din sambos totala kvarlåtenskap.Det ni kan göra är att upprätta ett testamente som klargör att du får bo kvar i lägenheten, förfoga den även om du inte fullt äger den, och att den sen ska tillfalla din sambos son vid din död. Vi på Lawline kan hjälpa er att upprätta ett sådant testamente. Du kan ringa oss på vår telefonrådgivning och förklara ditt ärende mer ingående, så kan någon av oss där slussa dig vidare till en av våra jurister. Telefonrådgivningen är öppen måndag - onsdag kl. 10.00 - 16.00, och telefonnumret är 08-533 300 04.Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, återkom gärna till oss för vidare frågor eller hjälp med upprättandet av testamentet. Vänligen,

Går det att testamentera all sin egendom till de gemensamma barnen?

2016-06-20 i Testamente
FRÅGA |HejÄr i dag gift och vi har 2 gemensamma barn. Min man har däremot 2 andra barn sedan ett tidigare förhållande. Kan vi testamentera bort allt det vi äger och har bara till våra gemensamma barn?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret på frågan är ja, ni kan båda två testamentera er egendom till era gemensamma barn. Din mans två barn från det tidigare förhållandet kan dock jämka hans del av testamentet för att få ut sina respektive laglotter. Om du testamenterar din del av egendomen till era gemensamma barn spelar inte så stor roll för barnen men det får betydelse för vad som kallas makesarvet. Nedan ska jag försöka förklara de grundläggande reglerna kring arv och testamente. De lagrum som reglerar äktenskap, arvsrätt och testamente finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Arvsregler Inom juridiken brukar man inte tala om att makar gemensamt äger egendom när man ska räkna på arvsskiften utan om makarna gemensamt har egendom som är värd 100 000 kronor innebär det att makarna har 50 000 kronor var av denna egendom. Detta blir viktigt när det finns särkullbarn som ska ärva. Egendomen kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. Huvudregeln är att egendom är giftorättsgods vilket enligt 7 kap. 1 § ÄktB är all egendom som inte är enskild egendom. Enligt 7 kap. 2 § ÄktB kan egendom vara enskild t ex genom äktenskapsförord, testamente eller gåva men om makarna inte kommit överrens om något eller inte fått egendomen med ett förbehåll om att den ska vara enskild så är den giftorättsgods. Detta har betydelse när egendomen ska fördelas vid ett arvsskifte. När en av er makar dör ska det förrättas bodelning eftersom att äktenskapet då upplöses. Om ni endast har giftorättsgods spelar det ingen roll om ni äger egendomen tillsammans eller om egendomen är den ena makens giforättsgods, efter bodelningen så är huvudregeln att 50 % av egendomen kommer vara den framlidne makens kvarlåtenskap och 50 % vara den efterlevande makens giftorättsgods. Om din man dör först ska hans kvarlåtenskap fördelas mellan hans fyra barn, hans bröstarvingar. Huvudregeln när han dör är att hans kvarlåtenskap ska tillfalla dig som efterlevande maka och att hans arvingar får rätt till efterarv enligt 3 kap 1 § ÄB och 3 kap 2 § ÄB. Detta kallas makesarv. Detta gäller dock inte de två barnen från tidigare förhållande, de sk särkullbarnen, som får ut sitt arv direkt, så länge de inte avstår sin arvsrätt till förmån för dig enligt 3 kap 9 § ÄB. Det skulle innebära att de två särkullbarnen får 1/4 var av hans kvarlåtenskap (vilken utgör hälften av de totala tillgånarna om det bara finns giftorättsgods). 2/4 av kvarlåtenskapen kommer tillfalla dig i form av makesarv, och era gemensamma barn får rätt till den andelen i din kvarlåtenskap när du dör, som arv från sin pappa. Resten av din kravlåtenskap kommer de ärva från dig, om ni inte ändrar arvsordningen genom testamente. Om du dör först blir huvudregeln att din kvarlåtenskap tillfaller din man tillämplig. Era gemensamma barn kommer då få efterarvsrätt i din mans kvarlåtenskap när han dör enligt 3 kap 2 § ÄB. Hans kvarlåtenskap delas upp i två delar. Den ena som utgör ”hans” giftorättsgods fördelas jämnt mellan alla hans barn och den andra delen som utgör hans makesarv efter dig fördelas endast mellan era två gemensamma barn. Det innebär att särkullbarnen 1/8 var. Era gemensamma barn får 1/8 plus ¼ dvs 3/8 var. Testamente Hälften av bröstarvingarnas arvslottervutgör derasvlaglottervenligt 7 kap 1 § ÄB. Dessa laglotter har bröstarvingarna alltid rätt till. Det innebär att alla din mans barn har en laglott på 1/8 av hans kvarlåtenskap. Om han testamenterar bort sin egendom till era gemensamma barn kommer det göra att det inte finns tillgångar att täcka särkullbarnens laglotter med och de kan därför jämka testamentet för att få ut sina respektive laglotter enligt 7 kap. 3 § ÄB. Att jämka testamentet innebär helt enkelt att en bröstarvinge säger till testatorn att denne vill få ut sin laglott som inskränkts genom testamentet. Om din man testamenterar sin egendom till era gemensamma barn får det konsekvensen att den delen av hans kvarlåtenskap som skulle tillfalla dig och era gemensamma barn skulle ha efterarvsrätt istället tillfaller dem direkt. Ett testamente till era gemensamma barn skulle alltså ta bort rätten till makesarv. För din del som inte har några särkullbarn blir konsekvensen densamma om du testamenterar din egendom till era gemensamma barn. De två får ut sitt arv direkt istället för när din man dör. Att ta bort rätten till makesarv kan få konsekvenser för den efterlevande maken som då riskerar att få betydligt mindre tillgångar. I övrigt blir det ingen skillnad för era gemensamma barn om du testamenterar all din egendom till dem eftersom de kommer vara de som ärver dig. Hans särkullbarn kommer aldrig att ärva dig om du inte testamenterar egendom till dem. Ett sätt att styra över arvsrätten utan att förlora all rätt till makesarv är att din make testamenterar bort all sin egendom till dig med full äganderätt ifall han dör först. Alla barnen kommer då kunna jämka ut sin laglott, 1/8 var, men inte hela sin arvslott. Era gemensamma barn kan såklart också jämka ut 1/8 av sitt arv då, precis som särkullbarnen, men kan också vänta till du dör eftersom de då får ut pengarna då de är de enda arvtagarna efter dig. Då skulle du, om han dog först få behålla ditt giftorättsgods och dessutom få minst ½ av hans kvarlåtenskap. Om ni vill ha hjälp att formulera att juridiskt korrekt testamente anpassat efter era behov så kan ni få det genom vår avtalstjänst här. Jag hoppas att detta var svar på dina funderingar och det är något som är oklart får du gärna återkomma i en kommentar. Med vänliga hälsningar

Vem har rätt till laglott?

2016-06-14 i Testamente
FRÅGA |Min mammas syster har gått bort, även hennes make är borta sedan flera år, de hade inga egna barn men nu har min moster skrivit ett testamente där hennes bortgångne makes systerdotter ärver allt och om hon skulle gå bort före min moster så skall hennes bröstarvingar träda i hennes ställe med fördelning dem emellan enligt lag. Innebär detta att vi som syskonbarn till henne inte har rätt att ärva?`
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lagen skyddar bara bröstarvingars arvsrätt och de har alltid rätt till sin så kallade laglott. Bröstarvingar är barn, barnbarn osv i rakt nedstigande led. Har din moster testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap och det testamentet är giltigt har ni syskonbarn därmed ingen rätt att ärva.

Skillnad mellan att godkänna testamente och att ta del av testamente

2016-06-08 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett där jag ska underteckna ett testamente. Alternativen är att jag ska godkänna testamentet eller skriva att jag har tagit del av testamentet. Vad är skillnaden och vad innebär det om jag bara skriver att jag tagit del av det? Testamentet är godkänt skrivet.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla arvingar har rätt att bli delgivna ett testamente (ärvdabalken 14 kap. 4 §). Det finns sedan en möjlighet för en arvinge att klandra ett testamente för att få det ogiltigförklarat. En sådan talan får göras inom 6 månader från att man blev delgiven testamentet.Skillnaden mellan att godkänna ett testamente och att endast skriva att du har tagit del av det lär vara att du fortfarande har rätten att klandra testamente ifall du skriver att du bara tagit del av det. Det skulle då innebära att de 6 månade jag nämnde börjar löpa från det att du intygar att du tagit del av testamentet. Ifall du istället godkänner testamentet borde det alltså innebära att du medger arvsutdelningen som föreskrivs i testamentet, och att du efter ditt godkännande inte har rätt att klandra testamentet. Med vänlig hälsning,