Överklaga återkallelse av körkort

2017-04-27 i ARKIV
FRÅGA |Jag har krockat med en bil vid en rondell. De jag åkte för var miss av väjningsplikt. Blev av med körkortet en månad men utan körkort kan jag få sparken av firman ger de nått att överklaga när de är en månad utan körkort?
Johan Håkansson |Hej, Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Vi har för närvarande ett otroligt högt tryck på ställda gratisfrågor och därav har det tagit tid innan vi har kunnat hantera din fråga. Jag hoppas att du, trots väntetiden, ska ha nytta av mitt svar.Transportstyrelsens beslut om återkallande av körkort går att överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och undertecknat av det överklagade beslut berör. Överklagandet inges till Transportstyrelsen, som sedan skickar det vidare till allmän förvaltningsrätt för prövning. För att din överklagan ska få extra stöd är det fördelaktigt om du kan få ett intyg från din arbetsgivare som stadgar att du är i stort behov av ditt körkort för att kunna behålla ditt jobb. Detta är sådan fakta som ofta tas hänsyn till vid en överklagan.Det är alltså absolut värt att överklaga, men handläggningstiden hos både transportstyrelsen och förvaltningsrätten är ibland väldigt lång och kan tyvärr ta så pass lång tid att innan du får svar på ditt överklagande har du redan hunnit få tillbaka ditt körkort. Hoppas att du har fått svar på din fråga och stort lycka till med ditt ärende,Med vänliga hälsningar

Kostnad för vår telefonrådgivning

2017-04-25 i ARKIV
FRÅGA |vad kostar en samtal med juristrådgivning
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Initialt är det kostnadsfritt att vända dig till oss via telefon. Behöver du därefter ytterligare juridisk rådgivning så varierar kostnaderna beroende på hur omfattande ditt ärende är.*OBS* (Redigerat) - Eventuella operatörskostnader kan tillkomma. Samtalet kostar då som ett vanligt telefonsamtal inom Sverige. *OBS* Du är mer än välkommen att kontakta oss på: 08-533 300 04 så hjälper vi dig vidare.Allt gott,Med vänliga hälsningar

Försörjningskrav och bostad av tillräckligt stor storlek

2017-01-31 i ARKIV
FRÅGA |Jag och min pojkvän ska gifta oss i Egypten så att han ska få komma och bo med mej i Sverige, lästa på migrationsverketssida att man måste kunna försörja honom och att vi måste ha en tillräckligt stor lägenhet. Jag får CSN varje månad ca 8000 och jag bor i en 1:a på 41 kvm, så den är ganska stor. Tror ni att de blir problem pga av att jag bara har en 1:a och får CSN??
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.(Eftersom det är väldigt många som ställer frågor kan det ibland ta tid innan ni får svar på er fråga. Jag hoppas ändå att mitt svar ska komma er till nytta.)Du har helt rätt gällande din fråga. Enligt 5 kap 3b § Utlänningslagen (2005:716) (UtlL) krävs att du kan försörja dig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för dig och din pojkvän/blivande make. Dessutom har en ny lag, "lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige" - även kallad "BegrL" - tillkommit som dessutom enligt lagens 9 § stadgar att du måste kunna försörja både dig själv och din framtida make och att bostaden är tillräckligt stor för er båda. Jag har kontaktat Migrationsverket, som är de som beslutat om vad som anses som "tillräcklig försörjning och tillräckligt stor bostad". Svaret är att det pendlar från fall till fall. Vad hade gällt om den tillfälliga lagen inte hade funnits? När inte den tillfälliga lagen - BegrL - fanns, var rekvisitet/kravet angående en tillräckligt stor bostad uppfyllt under förutsättning att du hade en bostad som du antingen ägde eller hyrde. Om det var en hyresrätt krävdes det att du hade haft den under en viss varaktighet. Vad som närmare avsågs med kravet att kunna försörja sig innebar att under förutsättning att du hade en lön som uppgick till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap 5 § Utsökningsbalken var detta krav uppfyllt. Nu är dock inte detta direkt aktuellt eftersom BegrL fortfarande är gällande rätt. Rekommendation och slutsatsMin uppfattning är att din nuvarande situation tyvärr inte kommer att leva upp till kravet på försörjning och inte heller bostaden kommer att anses tillräckligt stor. CSN är ingen inkomst utan endast ett bidrag samt lån. Min rekommendation är att ni helt enkelt väntar med att ansöka om uppehållstillstånd tills lagen slutar gälla. (Den kommer att gälla t.o.m. år 2019.). Då har du bättre möjlighet att uppfylla kraven som normalt sätt gäller enligt 5 kap 3b § UtlL och förutsättningarna till uppehållstillstånd är då avsevärt mycket godare. Hoppas att du har fått svar på din fråga och stort lycka till fortsättningsvis.Behöver du ytterligare hjälp är du varmt välkommen att kontakta vår juristbyrå på: bokning@lawline.se.Trevlig kväll,Med vänliga hälsningar

Genomdrivande av EU-rätt på en horisontell nivå

2016-11-24 i ARKIV
FRÅGA |Hej! När kan EU-rätten åberopas med direkt horisontell effekt? Går detta att göra när EU-direktiv inte implementerats inom tidsfristen? Eller vad gäller? Jag ser bara att allt kan åberopas direkt vertikalt om det uppfyller vissa krav, men den direkt horisontella talas det sällan om.
Jenny Vilander |Hej, kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!Användningen av direkt effekt vad gäller EU-rätten har främst reglerats av EU-domstolens praxis. Jag kommer börja med att gå igenom innebörden av direkt effekt för att sedan gå vidare till hur EU-rätten kan tillämpas i både vertikala och horisontella situationer.Principen om direkt effekt innebär att EU-rätten tillämpas direkt i nationella domstolar och lanserades för första gången i målet van Gend en Loos (mål 26/62). Både fördragsartiklar och artiklar i direktiv kan ha direkt effekt. När det gäller direkt effekt finns det vissa krav som måste vara uppfyllda. En artikel som åberopas måste vara dels ovillkorlig, dels tillräckligt precis. Kravet på att artikeln ska vara ovillkorlig innebär att rättigheten i fråga inte får vara beroende av att åtgärder ska vidtas av till exempel medlemsstaterna. Kravet på precision innebär att regeln måste vara klar och tydlig, alltså inte för generell. Kraven medför att inte är alla artiklar får direkt effekt. Vidare vad gäller möjligheten att ge artiklar i direktiv direkt effekt är denna beroende av att genomförandefristen för direktivet har löpt ut.När en enskild person använder EU-rätten mot en medlemsstat talar vi om en vertikal situation. Detta är helt okej så länge de artiklar som åberopas mot medlemsstaten verkligen har direkt effekt. Vad gäller frågan ifall en enskild kan använda EU-rätten mot en annan enskild person så handlar det om en horisontell situation då parterna befinner sig på samma nivå. Beträffande fördragsartiklar har EU-domstolen konstaterat att dessa kan ha såväl vertikal som horisontell direkt effekt. Många fördragsartiklar är dock direkt riktade mot medlemsstaterna varför sådana artiklar inte kan medföra skyldigheter för enskilda. Det finns dock ett antal artiklar som även skapar skyldigheter för enskilda, dessa artiklar kan åberopas på en horisontell nivå. Ett exempel på när så skett är målet Angonese (mål C-281/98).När det gäller EU-direktiv är frågan mer omtvistad. Detta beror till stor del på att när det gäller horisontella situationer så är båda parterna utan skuld vad gäller det bristande genomförandet av direktivet i fråga. Den ena parten har litat på direktivet medan den andra har litat på nationell gällande lagstiftning. Ett mål som väl problematiserar situationen är Dori (mål C-91/92). Paola Dori hade köpt en korrespondenskurs i engelska på järnvägsstationen i Milano. Några dagar senare ville Dori frånträde köpet genom den ångerrätt hon var berättigad enligt direktivet (85/577/EEG) om avtal som ingås utanför fasta affärslokaler. Problemet var att Italien inte hade genomfört direktivet trots att genomförandefristen löpt ut. Företaget som sålt korrespondenskursen förlitade sig på italiensk rätt som inte medgav någon ångerrätt medan Dori förlitade sig på direktivet. Frågan i målet blev alltså om Dori kunde använda sig av direktivet mot företaget genom principen direkt effekt. EU-domstolen kom fram till att det här inte var möjligt. Ett icke-genomfört direktiv kan inte, genom principen om direkt effekt, medföra skyldigheter för enskilda och kan därför inte ha direkt effekt på en horisontell nivå. EU-domstolen har dock medgivit alternativ till direkt horisontell effekt. Det första alternativet är så kallad triangulär direkt effekt och illustreras bäst av målet Wells (mål C-201/02). Diana Wells ägde en fastighet vid ett stenbrott. Stenbrottets ägare ansökte hos myndigheterna om att få återuppta utvinningen i stenbrottet vilket beviljades. Wells klagade då hos myndigheten och hänvisade till en miljökonsekvensbeskrivning som enligt direktiv 85/337 skulle ha upprättats. I och med att direktivet inte hade genomförts begärde hon att tillståndet skulle återkallas. EU-domstolen kom fram till att även om direktiv inte kunde medföra skyldigheter för enskilda kan inte ”negativa återverkningar för tredje mans rättigheter” hindra enskilda från att åberopa sig på direktivbestämmelser. Wells fick därmed rätt. Problemet med horisontell direkt effekt kringgicks alltså genom att Wells drev en process mot staten, där ett vertikalt förhållande råder, istället för mot stenbrottsföretaget där en otillåtlig horisontell situation skulle förelegat. Vad man ska ha med sig är dock att triangulär direkt effekt blivit väldigt kritiserat och att EU-domstolens tillämpning har varierat betydligt mellan olika mål.Ett andra alternativ till horisontell direkt effekt är horisontell indirekt effekt. Indirekt effekt innebär att nationella domstolar är skyldiga att tillämpa och tolka nationell lagstiftnings ”i ljuset av” direktivbestämmelser. Så gäller även i processer mellan enskilda. Även när det gäller indirekt effekt är direktivets genomförandefrist av betydelse. Ifall medlemsstaten inte genomfört direktivet kan indirekt effekt inte inträda förrän genomförandefristen löpt ut. Däremot ifall medlemsstaten genomfört direktivet, men på ett felaktigt sätt, inträder de nationella domstolarnas tolkningsskyldighet så snart den felaktiga genomförandelagstiftningen trätt i kraft.Ifall det inte är möjligt för den enskilde att genomdriva EU-rätten horisontellt enligt ovan men denna har ändå lidit skada genom att medlemsstaten inte genomfört EU-rätten korrekt i nationell lagstiftning kan den enskilde kräva skadestånd från medlemsstaten. För att ha framgång med en skadeståndstalan krävs att följande tre kriterier uppfylls:1. den rättsregeln som har överträtts har till syfte att ge enskilda rättigheter 2. överträdelsen är tillräckligt klar 3. det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och den skada som den drabbade personen lidit.Jag ska nu sammanfatta vad som ovan redogjorts för. EU-rätten kan genomdrivas på en horisontell nivå när det gäller fördragsartiklar förutsatt att artikeln skapar skyldigheter för enskilda. Däremot kan direktiv inte få horisontell direkt effekt, istället kan direktiv endast få vertikal direkt effekt. Anledningen är att direktiv som inte genomförts inte skapar skyldigheter för enskilda. I vissa fall kan det dock vara möjligt att genomdriva EU-rätten genom triangulär direkt effekt på så vis att talan förs mot staten trots att utgången drabbar tredje mans intresse. Vidare har även nationella domstolar skyldighet att tolka nationell lagstiftning i ljuset av EU-direktiven vilket kallas indirekt effekt. Till sist kan en enskild person under vissa förutsättningar kräva skadestånd från en medlemsstat som orsakat personen skada genom att inte införliva EU-rätten i nationell lagstiftning på ett korrekt sätt.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Delägare av sambos lägenhet

2017-04-27 i ARKIV
FRÅGA |Jag ska bli delägare/få hälften av min sambos lägenhet. Lägenheten köptes för 3 500 000 kr och värderades till 5 250 000 kr för ett år sedan. Vår tanke var att min sambo skulle ge mig halva lägenheten i utbyte mot att jag gav min sambo 530 000 kr och att vi skulle dela på bostadslånen. Problemet är dock att vår låneansökan inte beviljades, vilket medför att min sambo fortsätter att stå själv på lånen. Har jag lika stor rätt till lägenheten när jag inte står på lånen?
Johan Håkansson |Hej, Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga. Vi har för närvarande ett otroligt högt tryck på ställda gratisfrågor och därav har det tagit lite tid innan vi har kunnat hantera din fråga. Jag hoppas att du ,trots det, ska ha nytta av mitt svar.Ett exempelTeoretiskt sätt räknas ett övertagande av lån som ersättning. Tyvärr har jag inte information om hur mycket ni har i lån, men vi kan ta ett exempel med några av de siffror du har uppgett. 1. Låt säga att din sambo hade ett lån på lägenheten motsvarande 3 000 000kr. 2. Om du tar över hälften av lånet, dvs. 1 500 000kr så räknas det som ersättning till din sambo. 3. Om lägenheten då är värd 5 250 000kr skulle du då rimligtvis vara ägare av 29% av lägenhet. Detta enligt följande beräkning: 1 500 000/5 250 000 = 0,285 ≈ 29%. Din situationMed exemplet ovan medför det i din situation att du troligtvis inte har rätt till hälften av lägenheten om du inte står på lånen så att det motsvarar hälften av bostadens värde. För att ha rätt till hälften bör du troligtvis behöva utge 2 095 000kr. Detta enligt följande beräkning: (5 250 000kr/2) - 530 000kr = 2 095 000kr, dvs. hälften av lägenhetens värde minus de 530 000kr som du redan har betalat. Förklaring till varför lån likställs med ersättning(Anledningen till att lån räknas som ersättning är ju för att det är ett belopp som ska återbetalas till långivaren. När du tar över (exempelvis) 2 095 000kr i lån av från din sambo, blir hen således av med den skuld hen har till sin långivare. Det likställs alltså med den rent teoretiska situationen där du istället hade kunnat utge 2 095 000kr till din sambo, och därefter ta ett eget lån som inte har något alls med bostaden att göra. I båda situationerna "tjänar" din sambo 2 095 000kr på transaktionen). SlutsatsVisserligen kan ni självklart sinsemellan upprätta ett avtal som stadgar att du har rätt till hälften av lägenheten, trots att du endast har utgett 530 000kr. Tyvärr har du däremot ingen direkt rätt till att äga hälften! Behöver ni hjälp med att upprätta ett sådant avtal är ni välkomna att ta hjälp av vår juristbyrå genom att kontakta mig på johan.hakansson@lawline.seHoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Förbjuda elever att vifta med svenska flaggan

2017-04-25 i ARKIV
FRÅGA |Hej, kan en kommunal skola i Ljungby kommun (Sunnerboskolan) förbjuda elever vid studentutspringet att vifta med svenska flaggan?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Som ett kort svar på din fråga: Nej, en kommunal skola kan inte förbjuda att eleverna viftar med svenska flaggan. Det skulle strida mot elevernas rätt till yttrandefrihetFördjupande redogörelse:I just ditt fall har JO kommit med en kommentar gällande ett väldigt snarlikt ärende. JO lämnade en kommentar enligt följande: "Av det interna meddelandet framgick bland annat att den svenska flaggan endast fick användas vid flaggdagar enligt svensk almanacka samt vid internationellt utbyte. Vidare framgick att skolan på detta sätt ville undvika att någon blev kränkt eller begick brott som benämns hets mot folkgrupp.""Att flaggan i ett visst sammanhang används på ett sätt som kan uppfattas som stötande är alltså inte tillräckligt för att införa en ordningsregel som förbjuder att flaggan används. För att ett förbud ska anses vara godtagbart krävs dessutom en konkret risk för att användandet orsakar ordningsstörningar, t.ex. bråk mellan eleverna"Förbudet innebar enligt JO "en otillåten inskränkning av elevernas yttrandefrihet". Slutsats och kontaktuppgifterEnda möjligheten att förbjuda att flaggan används är om det skulle finnas en konkret risk för att användandet orsakar ordningsstörningar. I ditt fall kan jag personligt inte se att någon sådan risk skulle finnas.Önskar du hjälp med att överklaga skolans beslut (att förbjuda eleverna att vifta med flaggan) är vår juristbyrå mer än gärna behjälpliga. Önskar du kontakt med dem är du välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.seHoppas att du har fått svar på din fråga!Allt gott,Med vänliga hälsningar

Djur som far illa

2016-11-29 i ARKIV
FRÅGA |Skänkte bort en fullt frisk hund [ 18 mån ] till en vad jag trodde var en djurvänlig familj. Nu fem veckor senare fortsätter de att söka hundar på blocket vilket gjorde att jag tog kontakt med familjen och ifrågasatte detta. Fick då mycket otrevliga svar och och fick även veta att hunden har varit magsjuk hela tiden.Sökte upp dem utan resultat man har pratat med grannarna som har reagerat på vanvård på ett större antal hundar som familjen har i sin ägo.Snälla hur gör jag för att få tillbaka min hund , jag vet att den far illa med tanke på de sms. som jag har fått.
Jenny Vilander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att du skänkte bort hunden till familjen och jag utgår därför från att hunden gavs till familjen i gåva. När ett löfte om gåva omfattade lösöre givits så anses gåvan som fullbordad när gåvan kommit i gåvotagarens besittning, vilket följer av 2 § lagen angående vissa utfästelser om gåva (https://lagen.nu/1936:83#P2S1). En hund är juridiskt sett att betrakta som lösöre. Ovanstående innebär att efter det att hunden kommit till familjen så anses gåvan ha gått igenom. Att gåvan fullbordats medför att en överlåtelse av äganderätten till hunden har skett vilket i sin tur också medför att äganderätten till hunden inte ensidigt kan gå tillbaka. En gåva är en form av ett avtal. En grundläggande avtalsrättslig princip i Sverige är pacta sunt servanda vilket betyder att avtal ska hållas. Ett avtal och därigenom en gåva kan dock ogiltigförklaras enligt de giltighetsgrunder som stadgas i 28 - 33 §§ avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P28S1). Svek enligt 30 § avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P30S1) är möjligtvis den ogiltighetsgrund som ligger närmast till hands att kunna tillämpa i detta fall men i och med att det utgör en svag grund för ogiltighet kan det bli svårt. I djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534) finns bestämmelser om vård och behandling av bland annat husdjur. Ett djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, 2 § 1 st. djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P2S1). Vidare ska djur ges tillräckligt med foder som är av god kvalité och anpassat till djuret, 3 § 1 st. djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P3S1). Offentlig kontroll av efterlevande av lagen utövas av länsstyrelserna i Sverige, 24 § djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P24S1). Länstyrelsen kan meddela ett förbud för att ha djur samt besluta om ifall ett djur ska omhändertas, 29 - 32 §§ djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P29S1). Ifall du misstänker att hunden du gav till familjen far illa kan du göra en anmälan till länsstyrelsen i det län djuret finns i. En anmälan kan göras via telefon, mejl eller brev. Uppgifter du bör lämna i anmälan är bland annat:- vem som har hand om djuret, namn och adress, - vad för djur det gäller, - var djuret finns samt - en redogörelse för på vilket sätt djuret far illa. Det är viktigt att du konkret kan beskriva hur djuret far illa. Ibland kan enbart andrahandsuppgifter göra att anmälan inte leder till en kontroll. Ifall länsstyrelsen beslutar sig för att utföra en kontroll görs en sådan utan att djurets ägare förvarnas. Är man osäker på ifall man har tillräckligt konkreta uppgifter för att göra en anmälan kan man ringa till länsstyrelsen och diskutera situationen innan man gör en anmälan. Ifall länsstyrelsen efter kontroll beslutar att omhänderta djuret beslutar man också ifall djuret ska återlämnas efter rättelse från ägaren, överlåtas eller, om djuret är i väldigt dåligt skick, avlivas. Mer information hittar du på länsstyrelsen hemsida. Klicka dig sedan vidare till det län som är aktuellt och gå därefter in på fliken ”Djur & natur”. I högerspalten kan du du klicka dig vidare under fliken ”Djurskydd” där du kan läsa om vad som gäller i just ditt län samt hitta kontaktuppgifter till länsstyrelsen.För att sammanfatta svaret på din fråga kan det tänkas vara svårt att ensidigt, utan att familjen går med på det, få till så att gåvan av hunden går tillbaka till dig. Ifall du misstänker att hunden far illa så rekommenderar jag dig att kontakta länsstyrelsen i det län djuret finns i och förklara situationen för att få information och hjälp med hur du bör handla. Ifall länsstyrelsen skulle komma fram till att familjen inte tar hand om hunden på ett sätt som är förenligt med lag och att hunden därför ska överlåtas till annan ägare är det kanske möjligt att hunden återlämnas till dig som dess tidigare ägare? Den frågan har länsstyrelsen det bästa svaret på. Jag hoppas jag kunnat ge dig vägledning i situationen och lycka till!Med vänlig hälsning,

Återkoppling

2015-02-20 i ARKIV
FRÅGA |Ställde en fråga den 19.2 som har blivit inaktuell.Behöver alltså inget svar.Mvh
Fredrik Norberg |Hej,Tack för din återkoppling. Med vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se