Störande grannar och svartarbete

2017-10-04 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Fråga nr 1:Vi bor ovanför ett bageri och de börjar jobba under natten. Oväsen är störande och det är oftast så att det blir så dåligt att man kan inte sova. Kan vi stämma bageriet?Fråga nr 2:Ifall man har misstanke att någon jobbar svart åt ett företag, hur går man tillväga med anmälan och vad kommer hände med företaget?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Störning i boendetNär det gäller frågor om störningar mellan grannar, måste en avvägning göras mellan vad som anses vara en störning i boendet och mindre störningar, eller sådana störningar som är tillfälligt övergående. Exempelvis måste en hyresgäst tåla att en granne renoverar sin lägenhet. Däremot ska en hyresgäst inte behöva tåla, att grannen stör så pass mycket att övriga hyresgästers sömn under natten påverkas (12 kap. 25 § jordabalken).Istället för att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten (en procedur som kan bli långdragen och dyr) för att grannen ska upphöra med störningarna, kan man meddela störningarna till hyresvärden. Efter sådant meddelande ska hyresvärden ge den störande hyresgästen en tillsägelse att störningarna omedelbart ska upphöra. Upphör inte störningarna kan hyresrätten förverkas (12 kap. 42 § 1 stycket p. 6 jordabalken). Skulle inte hyresvärden företa någon åtgärd för att få störningarna att upphöra, kan du som hyresgäst ta kontakt med hyresnämnden. I sådana fall kan hyresnämnden ålägga hyresvärden att se till att störningarna upphör. Ett alternativ är även att du själv kontaktar grannarna, för att på egen hand komma överens om att störningarna ska upphöra.Anmälan för svartarbete och konsekvenserBrottet som aktualiseras vid svartarbete är skattebrott (2 § skattebrottslagen, här). Skattebrott uppkommer när någon uppsåtligen lämnat en oriktig uppgift till en myndighet och den oriktiga uppgiften medför en risk för att skatt inte betalas eller felaktigt återbetalas. Skattebrottslagen omfattar inte fall när den oriktiga uppgiften har lämnats muntligen.Straffansvaret inträder dock inte när betalning sker för utfört arbete. Skattebrottet består istället av att någon som utfört arbete inte tar upp ersättningen som en inkomst i sina privata inkomstdeklarationer.Även för den som anlitat arbetskraften kan det uppkomma ansvar och arbetsgivaren begår alltså skattebrott, eftersom denne inte lämnar riktiga uppgifter. Finns det anledning att anta, att ersättningen, som ska betalas ut till en arbetare kommer uppgå till minst 10 000 kr under kalenderåret, så ska arbetsgivaravgifter betalas (2 kap. 6 § socialavgiftslagen, här). Arbetsgivaren ska deklarera ersättningen. Arbetsgivaren måste dock lämna kontrolluppgifter till Skatteverket redan när ersättningen är minst 1 000 kr (15 kap. 8 § 1 p. skatteförfarandelagen, här).Sammanfattningsvis så begås skattebrott när någon anlitar "svart arbetskraft" genom att ersättning betalas och arbetsgivaren inte lämnar uppgifter till Skatteverket. Konsekvensen för den arbetsgivare som begått skattebrott, är att denne kan dömas till fängelse för skatteredovisningsbrott (7 § skattebrottslagen, här).Vill man lämna information om skattefusk till gör man det till Skatteverket.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Skatt på tävlingsvinst från arbetsgivare

2017-09-27 i Inkomstskatt
FRÅGA |Om man har vunnit ett presentkort i en prestationstävling på sitt jobb- är det då vinstskatt på det? Vilken skattesats är det i så fall?Kan företaget lägga presentkortet som en förmån på lönespecifikationen som resulterar i att skatten blir så hög att man knappt får ut någon lön?Gunilla
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tävlingsvinster beskattas i regel. Beskattning kan undvikas under vissa omständigheter, enligt 8:4 inkomstskattelagen (IL). I ditt fall är dock det undantaget inte tillämpligt eftersom tävlingen har en koppling till din anställning. Du ska alltså beskattas för din tävlingsvinst. Förmåner som erhålls på grund av tjänst beskattas i inkomstslaget tjänst, enligt 11:1 IL. Det är samma inkomstslag som din vanliga lön beskattas i och därför är det samma skattesats som du har för din lön (så länge du inte är precis på gränsen till statlig inkomstskatt). Förmånsvärdet läggs till på din vanliga lön och sedan beskattas du utifrån det. Tjänar du under 438 900 kronor för beskattningsåret 2017 behöver du bara betala kommunal- och landstingsskatt, vilken brukar ligga mellan 29-35%. Tjänar du mer än det ska du även betala statlig inkomstskatt, enligt 65:5 IL. I det fallet kan skatten för presentkortet som mest uppgå till 55%. Vad jag kan bedöma finns det inget hinder för arbetsgivaren att ge ut så mycket förmåner att den lön som betalas ut äts upp av skatten, så länge de betalar ut den lön som ni har avtalat i pengar också. Du kan dock givetvis alltid välja att inte ta emot en förmån från din arbetsgivare för att undvika en sådan situation.

Återbetalning av skatt vid för mycket lön

2017-08-15 i Inkomstskatt
FRÅGA |hej!Min arbetsgivare har gett mig för mycket i lön men jag har redan betalat skatt. hur gör jag för att få tillbaka min skatt?
Magdalena Carlstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det bästa är att du kontaktar Skatteverket så kan de hjälpa dig att reglera detta på ditt skattekonto.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Skatt vid uthyrning

2017-05-31 i Inkomstskatt
FRÅGA |Om jag som privatperson hyr ut min släpkärra för en billig peng. Måste jag betala skatt på det då?
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som huvudregel är all inkomst skattepliktig. Uthyrning av privata tillgångar ska tas upp som inkomst av kapital i deklarationen. Direkta kostnader vid uthyrning, som t.ex. kostnad för en en tilläggsförsäkring, får dras av, men inte kostnader som är "normalt betingade av innehavet" som t.ex. renovering av släpkärran eller dylikt. Med vänlig hälsning,

Vad blir de skattemässiga konsekvenserna när man belönar deltagande i ett test med en biobiljett?

2017-09-29 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej! Jag driver ett företag och vill ge bort biobiljetter till folk som ställer upp på att genomföra ett test via vårt företag. Då vi säljer dessa tester till andra företag är det viktigt att de håller hög kvalité; syftet med att låta folk gå igenom dem är därför att kvalitetssäkra dem. Som kompensation för kvalitetssäkringen får man då sedan en biobiljett.Jag tänkte nu kolla ifall det finns några skattekonsekvenser jag bör ha i åtanke när det kommer till att ge bort biobiljetter som en gåva på det här viset som kompensation för den hjälp de bidrar med?
Olle Hansen Ölmedal |Hej!Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Gåvor är som utgångspunkt skattefria för mottagaren. (8 kap. 2 § inkomstskattelagen)Frågan är då om biobiljetterna verkligen är gåvor. Principerna för hur man ska göra den bedömningen har utvecklats i Högsta Förvaltningsdomstolens praxis. Det som är avgörande för att bedöma om biobiljetterna ska anses vara gåvor är INTE vad man kallar dem. Det som är avgörande är i stället om de ges i utbyte mot någon prestation eller inte. I det här fallet är det tydligt att biobiljetterna är en kompensation/ersättning för den prestation som det innebär att utföra testet. (bl a RÅ 1989 ref. 21 och RÅ 1997 ref. 1)Mottagaren ska därför ta upp biobiljetterna som inkomst på grund av tjänst, vilket innebär att mottagaren måste betala skatt för inkomsten. (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § inkomstskattelagen)Eftersom du eller ditt företag betalar ut "ersättning för arbete" i skatterättslig mening, så kommer också du eller ditt företag bli tvungen att betala sociala avgifter. (2 kap 1, 4 och 10 §§ socialavgiftslagen)Sammanfattning:De skattemässiga konsekvenserna är följande: De som mottar biobiljetterna för att delta i testet måste ta upp biobiljetterna som inkomst av tjänst enligt inkomstskattelagen. Du eller ditt företag måste dessutom betala sociala avigfter för biobiljetterna.Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.

Obegränsad eller begränsad skattskyldighet vid flytt utomlands

2017-09-19 i Inkomstskatt
FRÅGA |Jag kommer att flytta utomlands under hösten och kommer inte att ha någon annan anknytning till Sverige än ett avgångsvederlag som betalas ut av min tidigare svenska arbetsgivare under ca 6 månader nästa år. Kommer jag att anses vara begränsat skattskyldig eller obegränsat skattskyldig i Sverige? Om jag anses vara begränsat skattskyldig är det då 20% sink skatt som gäller?
Wilhelm Stenvall |1. InledningHej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis vill jag nämna att svaret på min fråga kommer avse beskattningsåret 2018. Detta eftersom du för beskattningsåret 2017 kommer anses obegränsat skattskyldig i Sverige då du under året har bott och (förmodar jag) varit folkbokförd här. Observera att jag i mitt svar kommer utgå ifrån att du tidigare bott i Sverige en lång period, att du inte kommer vistas i Sverige under längre perioder eller jobba här efter att du flyttat, att du inte kommer vara anställd av svensk myndighet när du jobbar utomlands, är svensk medborgare och inte kommer jobba som artist eller liknande utomlands, då dessa omständigheter skulle ändra den juridiska bedömningen pga skattereglernas utformning. 2. Obegränsat skattskyldig? Kärnfrågan i ditt fall är, precis som du angett, om du är obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige. Vem som är obegränsat skattskyldig i Sverige framgår av 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (IL), som anger att den som är bosatt (folkbokförd) här, vistas här stadigvarande eller den som har väsentligt anknytning till Sverige och tidigare varit bosatt här är obegränsat skattskyldig. Med stadigvarande vistelse avses ungefär sex månaders vistelse utan längre avbrott. Eftersom du kommer flytta utomlands utgår jag ifrån att du inte kommer vistas i Sverige under en sammanhängande period av ungefär sex månader. Frågan blir du om du kan anses ha väsentlig anknytning hit. Vilka faktorer som ska beaktas vid den bedömningen framgår av 3 kap. 7 § IL, och det vederlag som du har nämnt finns inte med bland de uttryckliga villkoren, förutom möjligtvis "liknande förhållanden". Detta kan mycket väl, tillsammans med att du har varit bosatt här tidigare under många år och är svensk medborgare, räcka för att du ska anses ha väsentlig anknytning hit. Äger du en fastighet här eller aktier som ger dig väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige kan detta också leda till att du anses ha väsentlig anknytning hit. Det måste påpekas att 3 kap. 7 § andra stycket IL anger en presumtion om att en person som reser från Sverige ska anses ha väsentlig anknytning hit under de närmaste fem åren, om han inte visar att han inte har sådan anknytning. Det ankommer alltså på dig att tydligt visa att du inte har väsentlig anknytning hit under de närmaste fem åren! Lyckas du inte med detta kommer du anses ha väsentlig anknytning hit och därmed även bli obegränsad skattskyldig. Den som är obegränsad skattskyldig är enligt 3 kap. 8 § IL skattskyldig för alla sina inkomster både i Sverige och från utlandet. Med allt sammantaget verkar det alltså troligt att du kommer anses vara obegränsat skattskyldig. Den information som framkommit i frågan är däremot inte jätterik så du skulle definitivt kunna lyckas visa att du inte har väsentlig anknytning hit. Om det är så att du verkligen inte på något sätt, inte ens medborgarskap, har någon anknytning hit efter att du flyttar är dock möjligheten att du kommer anses begränsat skattskyldig förhållandevis stor. 3. Begränsat skattskyldig?Om det nu blir så att du anses vara begränsat skattskyldig gäller följande. Jag utgår ifrån att den inkomst du kommer förvärva i utlandet och det avgångsvederlag du får från din svenska arbetsgivare kommer vara inkomst som hör till inkomstslaget tjänst i enlighet med 10 kap. IL. Skulle du anses vara begränsat skattskyldig är det mycket riktigt SINK (lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) som blir tillämplig, såvida du inte väljer att bli beskattad enligt IL istället (vilket du inte borde göra). Avseende det avgångsvederlag du nämner kommer du vara skattskyldig för detta i Sverige enligt 5 § andra punkten SINK. Såvida det företag du kommer jobba på inte är svenskt finns det inget i övrigt i SINK som skulle göra din ersättning från jobbet i utlandet skattepliktig. Skulle du anses begränsat skattskyldig kommer du alltså efter flytten avseende beskattningsåret 2018 endast vara skattskyldig för det avgångsvederlag du får från din tidigare svenska arbetsgivare. Procentsatsen uppgår mycket riktigt till 20 % enligt 7 § SINK.4. AvslutningSammanfattningsvis kan det konstateras att hela svaret står och faller på om du är obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige. I slutändan hänger det väldigt mycket på argumentation och Skatteverket kommer med största sannolikhet göra allt de kan för att argumentera för att du har väsentlig anknytning hit, åtminstone under de fem första åren efter din flytt. Om avgångsvederlaget och medborgarskapet är dina enda anknytningspunkter till Sverige skulle jag dock säga att dina chanser att argumentera för motsatsen är relativt goda. Kan avslutningsvis också nämna att oavsett om du blir obegränsat eller begränsat skattskyldig är chanserna att det uppstår konkurrerande skatteanspråk från Sverige och det land du flyttar till stora. Sådana konflikter kommer lösas med det skatteavtal Sverige har ingått med det landet (om det nu finns ett sådant avtal). Har du följdfrågor eller frågor om svaret är du välkommen att maila mig på wilhelm.stenvall@lawline.se. Vänliga hälsningar,

Min arbetsgivare ger gåvor istället för lön, funkar det? Slipper jag skatt?

2017-07-17 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om förtäckt lön.Min arbetsgivare har tagit utdelning och skattat för den i ekonomisk förening. Sedan tar han av de utdelade pengarna och för över en gåva till anställda, lite olika belopp 5000 eller 10 000 kr.Kan dessa pengar ses som förtäckt lön för den anställde eller är det helt okej för honom som privatperson att ge pengar till andra, även om de råkar vara anställda i hans företag?Vill inte råka illa ut skattemässigt bara för att han är "ekonomisk" ..
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du väljer att rikta din fråga till oss på Lawline.Sammanfattat svar:Ja, det låter som förtäckt lön, en arbetsgivare kan bara ge gåvor till en anställd om gåvan verkligen hänförs till den privata relationen och inte till arbetet. Längre genomgång:När det gäller en anställning så är det mesta som man får från anställningen att klassa som "lön" och ersättning för det utförda arbetet. Det regleras i inkomstskattelagen 11:1. Som du ser av paragrafen så är allting ersättning för arbete om det inte tas upp i kapitel 8 samma lag eller senare i kapitel 11. I kapitlet nämns allt möjligt, från representation, tjänsteresor, statsministerns bostad till personalvård och rabatter. I inkomstskattelagen 8:2 finns regeln som säger att saker man får i arv, gåva, vid bodelning eller från testamente är skattefria. Vid en snabbkoll så innebär det alltså att något man får i gåva, som finns i kap. 8 inte klassas som ersättning för arbete enligt IL 11:1. Så är det dock självklart inte! Man måste göra en slags genomsyn och analysera bakgrunden till "gåvan" för att se om det verkligen är en gåva utan krav på motprestation. Det finns s.k. remuneratoriska gåvor där man ger en gåva och förväntar sig, eller har fått en motprestation. Dvs, du har hjälpt mig i trädgården i flera år och som tack för det ger jag dig en bil. Bilen är egentligen ingen gåva från mig för att vi är goda vänner. Bilen är en gåva som tack för arbetet du utfört.En gåva som inte innebär någon motprestation är en benefik gåva. Att ge pengar till en tiggare eller att ge julklapp till sin familj är en benefik gåva, man förväntar sig ingen motprestation egentligen. (Även om man i praktiken kanske hoppas få egna julklappar från dem...). Huvudanledningen till gåvan är helt enkelt välvilja.När det gäller gåva av den här typen måste en analys alltså göras av själva situationen. Det avgjordes nyligen tre rättsfall som rörde anställda i företag som fick avsevärda aktieposter i företaget de arbetade. Högsta förvaltningsdomstolen analyserade då dels relationen mellan gåvomottagaren och gåvogivaren, samt vad som var anledningen till gåvan. En ganska god utgångspunkt kan vara att fundera på det även här. Vilken relation har du till gåvogivaren, och varför får du gåvan? Fundera på det och se exemplen nedan.Något som också kan spela in är vilken ersättning man får annars. Får den anställde en marknadsmässig lön och ibland tillskott, ja då kan det faktiskt vara benefika gåvor, men antagligen är det snarare att betrakta som en slags bonus för utförda arbetet. Några exempel för att försöka ge olika scenarion:A och B har varit nära vänner från 10 års ålder. Nu är de 50 år, B arbetar som chef i ett bolag som A äger och A ger därför B aktier värda 5 miljoner. B har en marknadsmässig lön annars. Här kan gåvan antagligen hänföras till deras långa relation och därför ska det inte anses som inkomst. A och B känner inte varandra sedan tidigare men B har arbetat som chef i A's bolag i snart fyra år. A ger därför B aktier till ett värde av 5 miljoner. B har även här en normal lön. De spelar golf ett par gånger varje sommar men umgås annars inte. Här här gåvan knappast en gåva som har med relationen att göra, här är gåvan ersättning för utfört arbete. A och B känner inte varandra så bra men A som äger ett företag där B är chef skickar en extremt fin och dyr julklapp. Julklappen ska klassas som lön och skatt ska betalas.A och B känner varandra bra, B är anställd i A's bolag och A säljer bolagets bil väldigt billigt till B's flickvän. Den billiga försäljningen anses vara en förmån som finns eftersom B är anställd hos A och därför beskattas B som om han fått mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och köpeskillingen som lön istället. Dvs, var bilen 50 000 kr billigare än marknadspriset så anses B ha fått 50 000 kr i lön och betalar 30 % på det beloppet i skatt. Just ditt specifika fall:Vad kom du fram till när du funderade på er relation och bakgrunden till gåvan?Kom du också fram till att det antagligen ska betraktas som lön och inte som gåva?Jag tror i det här fallet att det är fråga om lön och inte om gåva, men då känner jag inte till er relation. Slutsatsen är alltså att du kan råka illa ut skattemässigt för att han är ekonomisk. Dessutom förlorar du pension. Du förlorar även vissa delar av inkomsten som borde tillgodoräknas dig och därför skulle du få exempelvis lägre föräldrapenning eftersom du officiellt sett har fått lägre inkomst. Det som sker är alltså inte nödvändigtvis olagligt, men det är ganska troligt att avgifter och skatter inte betalas som det borde och det är självklart något som kan slå tillbaka om det upptäcks. Mer hjälp?Behöver du mer hjälp kan du ta hjälp av Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Du kan även kontakta mig om du skulle ha frågor om det här svaret om det är något du vill ha utförligare förklarat. Med vänliga hälsningar,

Den skattskyldige som drar nytta av sexmånadsregeln måste deklarera inkomsten.

2017-05-28 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Första delen av 2015 hade jag inkomst i form av bidrag från CSN då jag pluggade på distans. Jag jobbade sedan under sommaren i Sverige (inga större summor, max 50-60 000) och började sedan jobba i Nederländerna för ett nederländskt företag från och med november. Jag stannade där till och med juni 2016 och var sedan arbetslös till och med början av augusti då jag började jobba för ett nytt företag i Nederländerna där jag fortfarande jobbar idag. I december 2016 insåg jag att jag nog blir kvar här och anmälde då flytt till utlandet till Skatteverket, med startdatum juli 2016 då jag flög tillbaka för andra gången efter att jag spenderade del av min arbetslösa sommar i Sverige.Jag har deklarerat och skattat i det land jag har arbetat dessa perioder (sommaren 2015 i Sverige, nov-dec 2015 i Nederländerna samt jan-jun + aug-dec 2016 i Nederländerna), men jag inser att jag kanske borde ha deklarerat min holländska inkomst även i Sverige 2015? Jag har läst om sexmånadersregeln men förstår inte riktigt om den appliceras här.
Sotirios Apostolou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sexmånadsregeln innebär att arbetsinkomst för en obegränsat skattskyldig person som vistas utomlands i minst sex månader inte beskattas i Sverige till den del den beskattas i det landet. Regeln kan du hitta i Inkomstskattelagen 3 kap. 9§ 1 st.Personen ifråga måste ändå deklarera inkomsten i Sverige och lämna de nödvändiga upplysiningarna för att Skatteverket kan bedöma om regeln är tillämplig. Detta framgår av Skatteverkets rättsliga vägledning som du kan hitta här, under "Jämkning (ändring av preliminär A-skatt)" 3 st. 3 men. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänliga hälsningar,