Obegränsad skattskyldighet i Sverige - väsentlig anknytning?

2014-12-19 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Jag är brittisk medborgare som bott i Sverige i drygt 20 och har sedan i över 10 år bedrivit egen näringsverksamhet via enskild firma. Då mina två barn är utflugna och studerar i Storbritannien funderar jag på att flytta tillbaka dit och starta företag där. Tanken är att avveckla min enskilda firma i Sverige och driva verksamhet i stället via nytt brittiskt bolag.Jag kommer då och då att åka tillbaka till Sverige för att träffa vänner och i enstaka fall även kunder. Den sammanlagda vistelsetiden i Sverige beräknar jag till storleksordningen fem-sex veckor per år.Hur ser min skatteskyldlighet ut mot Sverige under dessa förhållanden? Logiskt sett blir jag som bosatt och skriven i Storbritannien skyldig att betala skatt där. Men jag har hört att Sverige tillämpar restriktiva regler kring obegränsad skatteskyldighet och är orolig för att dessa ska drabba mig. Med hänsyn till barnen vill jag ha kvar en mindre lägenhet i Sverige för deras bruk under loven då de har mormor och morfar kvar i livet (mamma som var svensk är avliden) och även för mitt bruk under mina besök. Spelar ett lägenhetsinnehav någon roll ur skattesynvinkel? Spelar också själva ägarskapet någon roll (dvs om det är barnen eller jag som äger lägenheten)?MVH
Simon Adolfsson |Hej och tack för att du vänder dig till LawLine för din fråga!Jag ska i mitt svar utreda, utifrån den information jag fått i fråga, om du kan anses som obegränsat skattskyldig i Sverige efter din flytt till Storbritannien. Tillämplig lag blir i detta fall IL. HÄR. I slutet av svaret kommer en sammanfattningBosatt i Sverige, stadigvarande vistas eller väsentlig anknytning till Sverige.Precis som du nämner i din fråga har Sverige relativt låga krav på när en skattskyldig anses vara obegränsat skattskyldig och beskattas för sina inkomster både i och utom landet. Av 3:3 IL följer att personer som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller tidigare varit bosatt i Sverige och har en väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldiga och ska beskattas i Sverige. Då du efter avvecklingen av din verksamhet i Sverige också flyttar till Storbritannien kommer du inte längre vara bosatt i Sverige. Inte heller kan du anses som stadigvarande i Sverige enligt regeln, då den praxis som utvecklats rör sig kring tidsperioder i Sverige runt 6 månader, med vissa undantag för vissa avbrott i vistelsen. I ditt fall är tidsperioden om 5-6 veckor per år inte nog för att se att du stadigvarande vistas i Sverige. Väsentlig anknytning till Sverige?Kvar har vi då att utreda om du anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3:3 IL. 3:7 IL exemplifierar bedömningen som ska göras i varje enskilt fall. I bestämmelsen, som inte är uttömmande nämns;- om han är svensk medborgare, - hur länge han var bosatt här, - om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, - om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, - om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, - om han har sin familj här,- om han bedriver näringsverksamhet här, - om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, - om han har en fastighet här, och- liknande förhållanden.Vid bedömningen om du har väsentlig anknytning till Sverige ska man göra en helhetsbedömning med hjälp av ett antal faktorer som pekar på en anknytning till Sverige eller andra länder.Vad gäller svenskt medborgarskap väger den punkten relativt lätt. Dock, om du tidigare varit svensk medborgare och väljer att inte längre vara det, indikerar det på att det finns en avsikt att inte längre ha samma band till Sverige. Vidare, att du är brittisk medborgare som flyttar "hem" igen tyder på att du har en avsikt att bryta det skattemässiga bandet med Sverige. Det finns två avgöranden som visar att nämnda förhållande spelar en viktig roll (RÅ 1997 not. 197 samt RÅ 1998 not. 67), trots att andra anknytningspunkter vägde tungt i respektive avgörande.Hur länge du varit bosatt här påverkas av att ju längre du bott i Sverige, ju starkare anknytning. 20 år kan ses som en stark anknytning och kan påverka helhetsbedömningen. Varaktigt bosatt på en viss utländsk ort  - Till denna punkt lägger man särskild hänsyn till den anknytning som du har med ditt hemland. Det finns vissa saker som tyder på att det i vissa fall kan krävas en varaktig bostad på den nya orten du vistas i och att ditt liv inte är ett kringresande mellan ett antal länder utan att du har ett fast hemland. Då du planerar att bosätta dig i Storbritannien efter flytten från Sverige kommer detta tas med i bedömningen och tyda på att du inte längre har väsentlig anknytning till Sverige.Bostad inrättad för åretruntbruk är en anknytningspunkt som väger tungt. Av vad jag uppfattar är den tänkta lägenheten å ena sidan närmast att se som ett fritidsboende för dig under dina besök i Sverige och å andra sidan en permanentbostad som du låter dina barn nyttja. Rör det sig om ett fritidsboende kommer denna punkt väga lätt i bedömningen. Om det å andra sidan ses som en åretruntbostad som du låter dina barn nyttja så är denna anknytningspunkt stark. Det finns dock ett besked från Skatterättsnämnden där nämnden kom fram till att en enrumslägenhet i Stockholm där syftet var att använda lägenheten som fritidsbostad inte gjorde att personen hade väsentlig anknytning till Sverige. Det skulle kunna vara möjligt att din lägenhet här bedöms på samma sätt.Om du har familj kvar i Sverige kommer bara påverka om du har make (eller sambo) eller omyndiga barn. Dina vuxna barn kommer således inte att göra att det finns en väsentlig anknytning till Sverige. Du bedriver näringsverksamhet här  - detta anses som en stark anknytningspunkt. Om du således fortsätter bedriva en näringsverksamhet i Sverige efter flytten kommer detta att vägas in i bedömningen och väga tungt. Att du planerar att i vissa fall endast besöka kunder i Sverige, men alltjämt bedriva din verksamhet från Storbritannien kan, beroende på ytterligare omständigheter, tala för att denna anknytningspunkt i ditt fall inte bör vara allt för starkt efter den tänkta flytten.Om du är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger dig ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här är en stark anknytningspunkt. Här brukar sägas att aktieinnehav om 10% ger ett väsentlig inflytande i en näringsverksamhet i landet. Då denna omständighet inte nämns i din fråga antar jag att så inte är fallet. Vadgäller fastighet gör jag samma bedömning som under bostad inrättad för åretruntbruk, dvs. är det att ses som en fritidsfastighet kommer denna inte vara en stark anknytningspunkt.När det rör sig om liknande förhållanden ses vilka övriga anknytning till Sverige som finns som gör att en obegränsad skattskyldighet framstår som befogad. Samlad bedömningAv vad jag har utrett är min uppfattning att du inte efter flytten bör ha väsentlig anknytning till Sverige. Detta med hänsyn till att du är brittisk medborgare som återvänder till hemlandet; din bosättning i Sverige (som visserligen varit under 20 år) anses väga tungt men inte påverka helhetsbedömningen; du kommer efter flytten vara varaktigt bosatt i Storbritannien; din lägenhet i Sverige är en fritidsbostad samt att du inte längre bedriver näringsverksamhet i Sverige.BevisbördaAv 3:7 st. 2 IL följer att du under fem år efter flytten från Sverige har bevisbördan för att du inte längre har en väsentlig anknytning till Sverige. Detta innebär att du under de fem fösta åren efter flytten måste bevisa att du saknar en väsentlig anknytning till Sverige, och att det först efter dessa fem år åligger skatteverket att bevisa att du har väsentlig anknytning till Sverige.SammanfattningFör att du ska undvika att du i Sverige beskattas för samtliga dina inkomster krävs att du inte längre har väsentlig anknytning till Sverige. Bedömningen om du har väsentlig anknytning till Sverige eller inte görs av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Min samlade bedömning är att det finns vissa anknytningspunkter som talar för att din anknytning till Sverige är väsentlig, men att dessa till övervägande del vägs upp av omständigheter som talar för motsatsen vilket gör att du inte kan anses ha en väsentlig anknytning till Sverige. Det åligger dock dig att under de första fem åren efter din flytt från Sverige bevisa att du saknar denna anknytning.Vem som äger bostadenVem som står som faktiskt ägare till lägenheten spelar i bevishänseende roll. Då du under de första fem åren har bevisbörda för att du inte har väsentlig anknytning till bostaden kan en lägenhetsförsäljning (eller en gåva) av lägenheten till dina barn tyda på att du vidare skär av dina band till Sverige. Vidare blir det efter fem år mer problematiskt för Skatteverket att bevisa att lägenheten utgör en anknytningspunkt för dig.Jag hoppas att jag svarade på dina frågor och jag önskar dig en trevlig dag. Mvh,

Vem är skattskyldig för fordonsskatt?

2014-12-18 i Fordonsskatt
FRÅGA |Hej, Den 12 oktober detta året köpte jag en bil. Under tiden jag tittade på bilen så ställde jag frågan om när skatten skulle betalas. Säljaren, låt oss kalla henne för Sara, påstod då att det inte var några problem då den redan var betald. Jag kollar då upp detta på Transportstyrelsen och ser direkt att betalningsmånaden för skatten är oktober (detta året). Efter detta var det inte mycket mer snack om skatten tills det var dags för prutning, jag lyckas pruta ned 2000 kr på det ursprungliga priset då det var ett par fel som krävde åtgärd på bilen. Då uttrycker säljaren sig "Ja, då får du ju skatten gratis där", jag kommenterar inte detta utan fnyser till lite. Prutningen var i mitt tycke på grund av fel på bilen, inte skatten. I själva kvittot står det inte mer än att bilen säljes i "befintligt skick". Jag har alltså inte någon gång sagt att jag tar på mig att betala skatten och det finns inget avtal om detta.Efter några dagar får jag ett sms från Sara vars far (han stod som ägare på bilen) då har fått hem papper för inbetalning av fordonsskatt och tycker att jag ska betala denna då hon tyckte "det var tråkigt att betala skatt för en bil man inte äger". Jag var vid detta tillfälle lite förbannad då bilen hade ett flertal brister som jag ej visste om vid försäljningstillfället så jag ignorerade smset tills vidare. Under månadens gång får jag flertal sms och samtal från Sara och hennes far och mot slutet av månaden ger jag vika och betalar skatten då jag kände att det var dumt att låta hennes far få betalningsanmärkningar för att hans dotter beter sig dumt.Efter detta var det tyst i några veckor och jag trodde att jag äntligen hade blivit av med dessa oändligt dryga människor. Men sedan i mitten av November får jag ett nytt sms där Sara frågar lite snällt ifall "det finns någon möjlighet att jag sätter över pengarna till dem". Tydligen så hade hennes far redan betalt skatten på bilen innan mig och det jag betalade in kom tillbaka till mig från Transportstyrelsen eftersom det blev dubbelt upp. Jag ignorerar hennes sms.Några dagar senare får jag ett sms från hennes pojkvän (som förövrigt är anställd hos Försvarsmakten), där det står något i stil med att jag hade en deal med hans flickvän och är skyldig henne 2000 kr samt att han hoppas att jag betalar det så han "slipper gå vidare med detta på.något.vis". Jag svarar och säger att jag inte hade någon "deal" med hans flickvän.Efter detta så har han skickat tre sms till där i det första han bland annat skriver att jag "bör betala omgående". I det andra frågar han om jag är hemma då han vill åka hem till mig och han "avancera" detta eftersom sms inte fungerade. Och slutligen i det han skickade idag (9/12) där han skriver hur han ska jaga mig om jag inte betalar. Jag har ignorerat samtliga sms.Jag känner mig givetvis hotad och vet inte om jag ska gå vidare med detta till polisen eller hur jag så göra. Vem har rätt rent juridiskt och hur bör jag gå till väga nu?
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Fordonsskatt regleras i lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt och vägtrafikskattelagen. Enligt 2 kap 4 § vägskattetrafiklagen är det ägaren som är skattskyldig för ett fordon. Som ägare anses den som är registrerad i vägtrafikregistret. Det är den person som står som ägare till bilen vid ingången av betalningsmånaden som är skattskyldig, dvs i ditt fall den person som stod som ägare till bilen natten mellan den 30 september och 1 oktober. Enligt dina uppgifter köpte du bilen den 12 oktober och du är därför inte skattskyldig gentemot transportstyrelsen. Du kan läsa mer på transportstyrelsens hemsida: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Fordon/Fordonsskatt/Betalning-av-skatt/http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Fordon/Fordonsskatt/Skattskyldighet/Om du känner dig hotad av sms:en från pojkvännen bör du kontakta polisen. Vänligen

Bil i gåva medför ej skattekonsekvenser

2014-12-08 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja veta om jag kan ge bort en bil till min son och om det behöver beskattas? Bilens värde är c:a 150.000:- Med vänlig hälsning /L
Victor Sundh |Hej Gåvoskatten är borttagen sedan en tid tillbaka och jag har inte sett något förslag på att den ska återinföras. Så i dagsläget medför överlåtelsen inte några skattekonsekvenser.

Skatt på penninggåva till barnbarn

2014-12-06 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hur högt är" taket" för en penninggåva till ett barnbarn alltså skattefritt?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåvoskatten är avskaffad i Sverige och gåvor är därmed skattefria (se 8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Något "tak" finns således inte, utan oavsett gåvans värde sker ingen beskattning. Däremot finns det en del arvsrättsliga regler att ta hänsyn till i fall där gåvogivaren har barn, detta för att hindra att bröstarvingarnas rätt till laglott går förlorad för att den avlidne har gett bort stora delar av sin egendom. I 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB) finns en regel som är till för att skydda bröstarvingars laglott. Där stadgas att en gåva som arvlåtaren under sin livstid givit bort på sätt som är att likställa med testamente inte ska räknas med vid beräkning av laglott. När man bestämmer laglottens värde ska utgångspunkten då vara boets värde innan gåvan. Det rör sig här om situationer då gåvogivarens död ligger nära i tiden eller om gåvogivaren, trots gåvan, har rätt att nyttja egendomen i fråga (vilket främst rör fastigheter och inte penninggåvor). Om kvarlåtenskapen i ett sådant fall inte räcker till bröstarvingarnas laglott, det vill säga halva arvet (7 kap. 1 § ÄB), blir den som mottagit gåvan skyldig att ersätta bröstarvingarna för det belopp som saknas (7 kap. 1 § ÄB).Det går således inte att säga att det finns något "tak" för när en penninggåva till ett barnbarn blir skattefritt, utan utgångspunkten är att så alltid är fallet. Om gåvan däremot ges tätt inpå gåvogivarens död med konsekvensen att bröstarvingarna (den avlidnes barn) inte kan få ut sin laglott, kan det resultera i att gåvotagaren istället blir skyldig att betala mellanskillnaden. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du mer än välkommen att ställa en ny.Vänliga hälsningar,

Att köpa, få eller ärva en bostadsrätt i skatterättslig belysning

2014-12-18 i Arvsskatt
FRÅGA |Min pappa äger en bostadsrätt som jag som är enda barnet så småningom ska få ärva. Kommer jag få betala massor med arvsskatt på denna? hade det varit bättre om han hade sålt bostadsrätten till mig innan hans bortgång? Skulle jag kunna äga halva bostadsrätten? Vad blir skattemässigt fördelaktigast för mig? Måste man sälja en bostadsrätt till marknadsvärde? Tacksam för svar
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline. Den svenska beskattningen regleras i huvudsak i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Medlemskap i bostadsrättsföreningar och hur det förhåller sig till ägandet av bostadsrätter regleras i Bostadsrättslagen (BrL). Den hittar du https://lagen.nu/1991:6141. ArvsskattArvsskatten är avskaffad i Sverige IL 8:2, alltså kommer du i nuläget inte att behöva skatta för det som du ärver efter din far. Du bör dock tänka på att det är den lagstiftning som är aktuell när du skall ärva din far som reglerar ditt arv. Skulle arvsskatten vara återinförd då blir du skatteskyldig för arvet av bostadsrätten. När du ärver bostadsrätten så tar du över din pappas omkostnadsbelopp IL 44:21, vilket är bland annat den summan som han betalade för bostadsrätten IL 44:14. Denna summa drar du av från det som köparen betalar om du säljer den. Summan som blir över skattar du för IL 44:13 & 14.2. Försäljningen av bostadsrättenOm försäljningen sker till marknadsvärdet så är det inte fråga om gåva och din far måste då skatta för försäljningen som vanligt i inkomstslaget kapital IL 42:1. Skulle försäljningen ske till en summa under marknadsvärdet – för att han vill ge dig mellanskillnaden som gåva - är delen mellan det du betalar och marknadsvärdet fortfarande skattefritt för dig, då gåvor är skattebefriade IL 8:2. Din far skulle dock behöva skatta för den summan som du betalar för bostadsrätten i inkomstslaget kapital IL 42:1. Omkostnadsbeloppet blir här bland annat dels den summan som du betalar för bostadsrätten och dels en del av den summan som din far betalade för bostadsrätten IL 44:14 & 21.3. Att äga hälftenGällande möjligheten att äga hälften av bostadsrätten så är det upp till bostadsrättsföreningen att godkänna eller inte godkänna dig som medlem BrL 2:6 – du får titta i stadgan, där det hela kan vara reglerat, eller kontakta styrelsen. Skulle du inte bli godkänd som medlem är överlåtelsen inte giltig BrL 6:5.4. SlutsatserFör dig är de skattemässiga konsekvenserna nästan de samma. Du kommer inte att tvingas betala någon skatt när du ärver, får eller köper bostadsrätten – det skall du göra när du sedan säljer den. Då kan mängden skatt som skall betalas variera lite beroende på vilket omkostnadsbelopp som du har, vilket i sin tur delvis beror på hur stor del av din pappas omkostnadsbelopp som du ärvt. Att tänka på är dock att din far måste betala skatt i inkomstslaget kapital om han säljer bostadsrätten till dig. För att undvika detta bör du kanske därför vänta på arvet, eller få bostadsrätten i gåva.Gällande att äga hälften av bostadsrätten är det upp till bostadsrättsföreningen att besluta om de godkänner dig som medlem eller inte. Detta avgör sedan om er transaktion står sig.Bästa hälsningar

Försäljning av bostadsrätt efter samboseparation

2014-12-17 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska nu separera.I somras så köpte vi en gemensam bostadsrätt för 625 000kr Nu så har vi kommit överens om att hon flyttar hem igen och jag bor kvar.Dock så har vi renoverat väldigt mycket så värdet idag på lägenheten är 820 000kr (enligt senaste värderingen)Vi har skulder på lägenheten idag på 664 000kr där lånen står på båda 50/50.Om jag nu tar på mig hela den skulden, vad skulle jag behöva köpa ut henne för om det ska bli juridiskt rätt.Ska jag räkna bort summor som "Mäklararvode samt skatt på vinsten" för den smällen kommer jag ju få ta själv när jag bestämmer mig för sälja. Eller har hon rätt till hela brutto vinsten?Vad är korrekt liksom?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Om ni gör på så sätt att du tar på dig hennes skuld, har du i princip betalat henne 332000 kr. Skillnaden mellan detta och värdet av hennes andel i lägenheten (410000 kr) blir 78000 kr, vilket blir vad du får betala henne på annat sätt. När det gäller skattefrågan, är det ju du som äger bostadsrätten när du väl säljer den. Du kommer självklart att få dra av de kostnader du har haft för att skaffa lägenheten på skatten, vilket inkluderar den skuld du tog på dig från din före detta sambo och de pengar du gav då du köpte ut henne. Om du sålde lägenheten för 820000 kr skulle du åtminstone få dra av de 625000 kr den är köpt för. Du får också dra av förbättringsutgifter, vilket är de kostnader som lagts ned på era renoveringar (men bara den kostnad du har lagt ned; resten av kostnaden är för övrigt redan "täckt" av avdrag i och med att du har betalat din före detta även för värdeökningen), samt försäljningsutgifterna (t.ex. mäklararvode).Det blir med andra ord så att hela vinsten tillfaller dig (hon har ju fått sin del då du köpte ut henne), och du får dra av alla kostnader för anskaffande och dylikt. Därmed skall du inte dra av något av skattekostnaderna och dylikt när du "köper ut" din före detta, utan genom att du har betalat henne både för värdet från början och värdeökningen kommer du, eftersom du får dra av dina omkostnader i skatten, endast att beskattas för den vinst du verkligen har gjort.Lycka till, och hoppas att svaret var till hjälp!Hälsningar,

Minska betald reavinstskatt

2014-12-07 i Reavinstskatt
FRÅGA |2009 sålde vi vårt radhus och betalade reavinstbeskattning. Vi flyttade till hyresrätt. 2012 köpte vi en bostadsrätt och undrar om vi på något sätt har möjlighet att minska reavinstbeskattningen som vi betalat?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid försäljning av bostad finns en möjlighet till s k uppskov med reavinstskatten om man samtidigt förvärvar en ny bostad. Det innebär att man "skjuter upp" skatten till den framtida försäljningen av den nyköpta bostaden (se 47 kap. inkomstskattelagen). Denna möjlighet gäller dock enbart under förutsättningen att ersättningsbostaden förvärvas senast året efter det år då ursprungsbostaden såldes. I ert fall krävs således att den nya bostadsrätten hade införskaffats senast år 2010. Då så inte var fallet finns ingen möjlighet till uppskov. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny.Vänliga hälsningar,

Skattekonsekvenser överlåtelse av bostadsrätt mellan bröder

2014-12-05 i Reavinstskatt
FRÅGA |Hej! Jag och min bror äger en bostadsrätt tillsammans. Jag äger 5% och han äger 95% av bostaden. Nu är det tänkt att jag ska överta hans del av bostaden så jag äger hela dvs 100%. Då ska jag även överta lånen han står på. I nuläget har endast han lån på bostaden på 1´200´000:-. Vi hade tänkt skriva ett överlåtelseavtal och sedan övertar jag lånen. Kan någon av oss åka på en skattesmäll om vi gör på det sätte?MVH Sam
Victor Sundh |HejVid överlåtelse av bostadsrätt används den s.k. delningsprincipen för att avgöra överlåtelsens karaktär. Det innebär att om överlåtelsen sker till ett pris som understiger bostadens marknadsvärde, mellanskillnaden för vad den nya ägaren betalar och bostadens marknadsvärde som en gåva. Säg att bostadens marknadsvärde ligger på 2 500 000 kr och den nya ägaren betalar 1 200 000 kr för bostadsrätten, så anses en försäljning motsvarande det erlagda priset i skatterättslig mening ha ägt rum och resterande del, 1 300 000 kr, anses som gåva. En sådan överlåtelsen av bostaden innebär inte per automatik att säljaren blir befriad från skattemässiga förpliktelse, utan det avgörande är om avyttringen ändå medför en vinst för säljaren. För att avgöra om din bror i det här fallet blir beskattningsskyldig måtse du göra en beräkning av vinst/förlust på överlåtelsen enligt inkomstskattelagens regler. Beräkning av vinst sker enligt följande: Försäljningspris- mäklararvode (ej aktuellt här)- inköpspris- förbättringsutgifter (t.ex. kostnader för nytt badrum)- kapitaltillskott = vinst/förlust + Återföring av eventuellt uppskovsbelopp =vinst eller förlust Om slutsumman är positiv beskattas 22/30 av beloppet till skattesatsen 30 %.Ett exempel:försäljningspris 1 200 000 kr- Mäklararvode 50 000 kr- Inköpspris 900 000 kr- Renoveringskostnad 50 000 kr= 200 000 kr (Varken återföring eller kapitaltillskott aktuellt)Vinsten på 200 000 kr kommer att beskattas enligt följande(200 000 * (22/30) * 0,3) = 44 000 kr