Skatt på penninggåva

2015-03-26 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hejjag har en god gammal vän som skulle vilja ge mig en gåva i form av pengar på ca 5 000 000 kr, vi är inte släktingar och jag undrar om jag ska behöva redovisa de pengar till skattemyndighet och behöver jag veta var har han fått dem pengar ifrån el är jag inte ansvarig på något sätt?pengar /gåvan ska skickas från hans konto till mitt konto.är det något spec som jag behöver tänka på el ta reda på ?tacksam för svar.
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga.I Sverige är gåvor skattefria förvärv enligt inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) 8 kap. 2 §, se här. Detta innebär att du inte måste betala någon skatt om du får denna gåva i form av pengar av din vän. Det är dock viktigt att tänka på att gåvan måste vara helt och hållet benefik för att den ska vara skattefri, det vill säga den måste ges utan någon form av motprestation. Om gåvan ges som någon form av ersättning för en arbetsprestation som du till exempel har utfört eller ska utföra åt din vän så kan det i vissa fall vara så att det ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Jag kan även nämna kort att skulle det vara så att pengarna olovligen tagits från någon, så är det inte möjligt för dig som förvärvare att godtrosförvärva detta stöldgods, vilket innebär att om ägaren till de stulna pengarna kräver tillbaka dem, så måste du som förvärvade av dem lämna tillbaka dem (se lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre 3 §, här).Hoppas detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Bedömningen av grovt skattebrott.

2015-03-20 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Gränsen för grovt skattebrott går vid omkring 10st prisbasbelopp alltså omkring 450-500.000kr som blivit undanhållen staten medvetet eller omedvetet. Enligt vissa online-sökningar gäller denna summa för 1 räkneskapsår. Jag uppfattar det som följande exempel: tex 2001 deklarerar personen inte 100.000, 2002 deklarerar personen inte 100.000. år 2003 deklarerar personen inte 100.000 och 2004 deklarerar personen inte 200.000. Dessa år tillsammans blir alltså en större summa och passerar prisbasbeloppet vid grovt skattebrott. ca 500.000.Är detta rätt uppfattat? Lägger man ihop åren där det ej deklarerats korrekt till 1 summa, eller ska dom undanhållna pengarna 10x basbelopp vara för 1 år ? Hoppas ni förstår min tanke.Mvh
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det rör sig om skattebrott är det skattebrottslagen som utgör grunden för bedömningarna, se https://lagen.nu/1971:69.Det finns inget givet svar på din fråga och det har varit väldigt svårt att få klarhet i vad som gäller. Efter omfattande undersökning av lagtext, kontakter med skatteverket, skattebrottsenheten samt specialiserade skatteåklagare vid åklagarmyndigheten kan några grunder redogöras för.Lagstödet.Det lagstöd som utgör grunden för att bedöma ett skattebrott som grovt finner vi i lagens 4 § som i sig utgår ifrån skattebrott av normalgraden i 2 §. Som du själv räknat ut går gränsen enligt praxis vid omkring 10 prisbasbelopp för att det ska anses röra sig om mycket betydande belopp. Det går dock inte att utgå endast ifrån summan för att kunna bedöma om det rör sig om ett grovt skattebrott. Ytterligare faktorer som gör att det kan anses som grovt skattebrott är om gärningsmannen använt sig av falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art. Detta är grunderna för att bedöma ett skattebrott som grovt, nedan redogörs noggrant för hur bedömningen görs i ditt fall.Bedömningen.Inledningsvis ska konstateras att varje period i sig utgör ett skattebrott och utifrån dina angivna siffror skulle det vara ett skattebrott av normalgraden. Detta innebär att åklagaren kan välja att redan år ett åtala gärningsmannen för skattebrott enligt skattebrottslagen 2 §. Skulle det endast ha rört sig om ett år är kravet i princip att summan ska uppgå till 10 PBB för att det ska röra sig om grovt skattebrott, OM ingen av de andra försvårande omständigheterna föreligger. Rör det sig om flera ex. årsdeklarationer som tillsammans anses utgöra grovt skattebrott så ska varje deklarationsperiod fortfarande anses utgöra ett skattebrott men de ska alla bedömas som grova skattebrott. Det skulle då innebära att gärningsmannen har begått fyra st. brott men att varje brott i domen anses vara grovt då de hör ihop.I ditt fall anges inget ang. användandet av falska handlingar, vilseledande bokföring eller att brottsligheten varit av synnerligen farlig art, vi utesluter därför dessa grunder för att bedöma brotten som grova. Det som kvarstår är då kraven på betydande belopp och att det ska ha utförts systematiskt eller i större omfattning. Eftersom det fortfarande rör sig om relativt små summor så är det inte särskilt troligt att det kommer bedömas röra sig om brott i större omfattning, inte ens i kombination med att man bedömer brottsligheten som systematisk. Det avgörande här blir alltså enligt uteslutningsmetoden huruvida brottsligheten i ditt exempel kan anses systematisk. Beloppssumman för grovt skattebrott nås men endast genom att sammanlägga flera års brottslighet, det tyder på att det föreligger en systematik hos gärningsmannen att inte betala skatt. Enligt åklagarmyndigheten skulle två års deklarationer som tillsammans når över gränsen inte bedömas som grovt skattebrott utan bedömas som två fall av skattebrott av normalgraden. När det, som i ditt fall, är fyra fall av skattebrott så är det tveksamt om åklagaren kommer att åtala för grovt skattebrott eller låta det vara fyra st. brott i form av skattebrott av normalgraden. Avgörande här har uppgetts vara omständigheterna i det enskilda fallet, den mer preciserade summan och hur tydligt det är att gärningsmannen satt det i system att begå skattebrott.Sammanfattning.Det får anses oklart om ditt ex. innebär att det ska bedömas som fyra grova skattebrott som i en ev. dom kommer beaktas gemensamt, eller om det i slutändan blir att bedöma som fyra fall av skattebrott av normalgraden. Enligt åklagarmyndigheten är detta ett fall som balanserar på gränsen där de faktiska omständigheterna avgör. Hoppas du förstår var problematiken ligger och att svaret var upplysande. Vill du ha rådgivning ang. hur du ska agera för att ev. minska ansvaret och straffvärdet kan du kontakta vår telefonrådgivning eller anlita en av våra betaltjänster.Med vänlig hälsning.

Gåva eller försäljning av byggnad på ofri grund

2015-03-18 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej vi är 4 släktingar som ärvt en fastighet på ofri grund. Fastigheten har ett taxeringsvärde under 50 000 men mäklarvärderingen är på 400 000. Huset är köpt för 40 000 och är förfallet så inga förbättringar har gjorts. Nu vill mina släktingar att jag ska ärva det. Jag och min syster delar på 1/4 i arv. Får mina släktingar betala vinstskatt när det överför huset till mig ? Eller betalar jag skatten när jag i min tur om kanske 20 år säljer huset ? Det finns ingen lagfart på huset. Om jag inte ärver huset och det säljs till annan person hur mycket skatt blir det då ?
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline. Reglerna som styr beskattningen av en försäljning av ett hus finns i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Beskattning vid gåva Jag uppfattar det som att dina släktingar vill ge dig deras del av huset i gåva. Det är detta jag utgår ifrån i min utredning. Gåvor behöver varken skattas för av den som ger IL 41:1 & 2, 42:1 & 44:3 eller av den som får IL 8:2. Istället betalas skatten av personen som fick gåva när hen säljer den. Om du får huset i gåva av dina släktingar hamnar du i deras skattemässiga situation IL 44:21. Detta innebär att du får göra de avdrag som de hade rätt att göra. Vilket betyder att när du väl säljer huset så kommer du att bland annat få lov att göra avdrag med de 40.000 som huset köptes för IL 44:13 & 14. Försäljning av huset Jag vet inte hur stor del varje person har av huset. Men skatteuträkningen ser ut på följande sätt: Då ni ärvt den avlidnes skattemässiga situation IL 44:21 så har ni gemensamt rätt att göra avdrag med 40.000 från den ersättning ni fått från försäljning av huset IL 44:13 & 14. På detta sättet räkas kapitalvinsten ut, vilket är det som sedan skall tas upp till beskattning (efter viss kvotering - mer om detta nedan). Vidare har ni rätt till avdrag för exempelvis förbättringsutgifter som överstigit 5.000 det beskattningsåret som de utfördes IL 2:6 & 45:11. Dock finns det inga uppgifter i frågans omständigheter som ger mig underlag för en sådan utredning och jag kommer därför att i min uträkning utgå ifrån att det inte finns några sådana avdrag att göra. Om vi utgår ifrån att huset säljs till det värdet som mäklaren satt nämligen 400.000 så kommer kapitalvinsten att bli 360.000 IL 44:13 & 14. Då jag inte vet om huset använts som fritidsbostad, permanent bostad eller något annat så kan jag inte bedöma till hur mycket kapitalvinsten skall kvoteras. Har huset använts som permanent bostad eller fritidsbostad av den avlidne och försäljning sker beskattningsåret som det ärvdes eller det följande beskattningsåret så räknas huset som en privatbostadsfastighet IL 2:6, 8, 11 & 13 och då skall kapitalvinsten kvoteras till 22/30 IL 45:33, vilket resulterar i att en summa om 264.000 tas upp till beskattning. Om huset inte använts som permanent bostad eller fritidsbostad är huset att räknas som en näringsfastighet IL 2:14 och då skall kapitalvinsten kvoteras till 90% IL 45:33, vilket resulterar i att en summa om 324.000 tas upp till beskattning. Sedan skall 30% av den aktuella summan, 264.000 eller 324.000, skattas för IL 65:7. Hur stor vinsten blir och hur mycket skatt som respektive släkting skall få eller betala står sedan i direkt proportion till hur stor andel av huset som hen ägde. Summering Dina släktingar behöver inte betala någon skatt om de ger dig huset i gåva. Om istället en försäljning av huset genomförs så skall antingen 79.200 (beskattning vid kvotering till 264.00) eller 97.200 (beskattning vid kvotering till 324.000) betalas i skatt. Betalningsansvaret har ni individuellt och står i proportion till hur stor del av huset ni ägde.Bästa hälsningar

Kapitalvinstbeskattning av fastighet som gått i arv i flera led

2015-03-17 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |HejOm jag säljer en fastighet som jag fått i gåva, behöver jag då skatta på hela försäljningsbeloppet? Har taxeringsvärdet något att göra med saken? Jag har inte varit bosatt på fastigheten och den kommer att säljas under taxeringsvärdet. Anskaffnings värdet är lite svårt då det är en fastighet som gått i arv i flera generationer. Mvh Jimmie
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!En försäljning av en fastighet beskattas som kapitalvinst, eller kapitalförlust om du gör en förlust på affären. Grundläggande regler om kapitalvinster finns i inkomstskattelagens 44 kap. som du kan hitta här. Det är kapitalvinsten som kommer att tas upp till beskattning, IL 42:1. Kapitalvinsten beräknas enligt IL 44:12-13 och 45 kap., som innehåller särskilda regler om fastigheter. Beräkningen görs enligt följande, ersättningen för den avyttrade fastigheten minskas med ett omkostnadsbelopp som består av dels utgiften du haft för att förvärva fastigheten (anskaffningsutgift) och dels vissa förbättringsutgifter du enligt 45:11-15 får beakta. Det är således skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris som är kapitalvinsten och som ska beskattas. Taxeringsvärdet har inget med inkomstbeskattningen att göra. Eftersom du fått fastigheten i gåva har du inte någon anskaffningsutgift, du kommer i stället överta den tidigare ägarens skattemässiga situation enligt den s.k. kontinuitetsprincipen som finns i IL 44:21. Har även den tidigare ägaren fått fastigheten i gåva eller arv kommer han ha övertagit en tidigare skattemässig situation som kommer att överföras till dig. Det är allstå den anskaffningsutgift som den senaste ägaren som förvärvade fastigheten genom köp, byte eller liknande som kommer att överföras till dig. Om den överlåtelsen skedde innan 1952 kommer anskaffningsutgiften anses vara 150% av fastighetens taxeringsvärde som det var 1952 enligt IL 45:28.Skattesattsen för inkomster i inkomstslaget kapital är 30%.Vänligen,

Regler kring beviljande av uppskov rörande kapitalvinstbeskattning

2015-03-23 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej, hur funkar reglerna kring reavinstbeskattning och uppskov, om man säljer sin bostadsrätt med vinst för att flytta till hyresrätt, men avser att senare, typ inom 1-3 år flytta till hus?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Reglerna om uppskov i 47 kapitlet Inkomstskattelagen syftar till att möjliggöra för privatpersoner att skjuta upp kapitalvinst (termen reavinst har ersatts med termen kapitalvinst) som privatpersonen fått på grund av en avyttring (försäljning, byte etc.) av sin privatbostad, se 44 kapitlet 3 § och 47 kapitlet 2 - 3 §§ Inkomstskattelagen. För att beviljas uppskov med beskattningen krävs dock att privatpersonen införskaffar en ersättningsbostad senast året efter att privatpersonen sålde sin bostad, se 47 kapitlet 8 - 9 §§ Inkomstskattelagen. Med ersättningsbostad menas exempelvis hus eller bostadsrättslägenhet, men inte hyresrättslägenhet, se 47 kapitlet 5 § Inkomstskattelagen.För att du ska beviljas uppskov på beskattningen av den kapitalvinst du gjorde när du sålde din bostad krävs således att du senast året efter att du sålde din bostad införskaffar en ersättningsbostad, exempelvis ett hus.Viktigt att komma ihåg är också att summan av den kapitalvinst som du kan beviljas uppskov för inte kan överstiga 1 450 000 kr och inte heller får överstiga priset för den nya bostaden, se 47 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen. Om du exempelvis gjorde en kapitalvinst på 1 450 000 kr då du sålde din föregående bostad men den nya bostaden endast kostade 1 000 000 kr så kan du således endast få uppskov på 1 000 000 kr varmed resterande 450 000 kr kommer att beskattas vid vanlig tidpunkt.Därtill bör nämnas att om du beviljas uppskov så kommer du att få betala en årlig skatt på uppskovsbeloppet motsvarande 30 % av 1,67 % av det uppskovsbelopp som du innehar i början av respektive år, se 47 kapitlet 11b § och 65 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen. Skatten kan ses som en form av "ränta" för att du får skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten (det vill säga uppskovet ses som ett lån från staten). Om du exempelvis har beviljats uppskov på 1 450 000 kr så kommer således den årliga skatten "räntan" för att du får ha uppskovet att bli 30 % av 0,0167 x 1 450 000 = 30 % av 24 215 = 7 264,50 kr.Hoppas detta kan hjälpa dig!Med vänlig hälsning

Kapitalvinstbeskattning då kapitalvinsten ges bort

2015-03-19 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Det är så att min mormor sålde sitt hus för ett tag sedan och skattade för försäljningen, kan huset fortfarande ses som inkomst då trots att gåvobrev finns på att hon gav bort pengarna till barnen, räknas det fortfarande som hon har kapitalinkomst från husförsäljningen då
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga så att du undrar om man inte behöver skatta på en kapitalvinst om pengarna som försäljningen genererar ges bort till någon annan. Med andra ord är frågan huruvida gåvan är avdragsgill för din mormor. Av inkomstskattelagen 9:2 framgår att personliga levnadskostnader inte är avdragsgilla. Till personliga levnadskostnader räknas exempelvis gåvor. Svaret på din fråga är alltså att din mormor ska skattas för kapitalinkomsten från husförsäljningen även om hon ger bort pengarna till sina barn. Med vänlig hälsning,

Omkostnadsbelopp vid aktieavyttring

2015-03-18 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Jag och mina syskon kommer snart att ärva en hel del aktier efter våra föräldrar. Föräldrarna har köpt mindre poster undet väldigt lång tid och det är ju då omöjligt att veta vad inköpsvärdet är för just den aktie jag har fått i arv.Vilket inköpsvärde skall då tillämpas vid eventuell försäljning av aktierna.Jag har ju inte ägt aktien annat än från dagen för arvsskiftet och då bör väl aktuell aktiekurs den dagen gälla och inte något gammalt för 1- 20 år sedan?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Den lag som tillämpas i detta fall är inkomstskattelagen (IL) (https://lagen.nu/1999:1229).För det första kan konstateras att det inte är det aktievärde som gällde då du fick äganderätt till aktien som ska användas vid en eventuell kapitalvinstberäkning. Detta följer av den s.k. kontinuitetsprincipen som innebär att en benefik transaktion medför att gåvotagaren inträder i gåvogivarens skattemässiga situation. Kontinuitetsprincipen framgår i detta fall av 44:21 IL. Det är alltså omkostnadsbeloppet som dina föräldrar hade som ska ligga till grund för kapitalvinstberäkningen när ni som arvtagare avyttrar aktierna.Nästa fråga är då hur omkostnadsbeloppet ska beräknas. I 48 kap IL anges två metoder för beräkningen av omkostnadsbeloppet vid aktieavyttring. Genomsnittsmetoden (IL 48:7 innebär att omkostnadsbeloppet för en avyttrad aktie fås genom att man tar det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för alla aktier av samma sort och slag som den avyttrade. Den andra metoden för beräkning av omkostnadsbeloppet är schablonmetoden i 48:15 IL. Enligt schablonmetoden ska omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 % av ersättningen för avyttringen minskad med avyttringskostnader (ex. courtage). Den här metoden används då aktier har innehafts under lång tid och det är svårt att veta vilket det faktiska omkostnadsbeloppet är. En användning av schablonmetoden i ditt fall medför alltså att omkostnadsbeloppet blir 20 % av aktiernas värde då du får äganderätten till aktierna.Sammanfattningsvis är det alltså föräldrarnas omkostnadsbelopp som ska användas då du avyttrar aktierna och omkostnadsbeloppet beräknas på olika sätt beroende på om de faktiska utgifterna för aktierna är kända eller inte. Om du inte vet vilket omkostnadsbelopp föräldrarna hade för aktierna ska schablonmetoden användas vilket medför att omkostnadsbeloppet blir 20% av det värde aktierna hade när du fick dem genom arvsskiftet.Med vänlig hälsning

Beskattning av kapitalvinst på försäljning av bostadsrättslägenhet och uppskovsbelopp

2015-03-16 i Reavinstskatt
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo köpte bostad ihop för ett år sedan för 2,6 miljoner kronor och äger lgh 50% var, men enbart min sambo står på lånet. Nu kommer vi att separera och min flickvän kommer att bo kvar och köpa ut mig. Lgh värderas till 3,2 miljoner och jag kommer då att få min del, 300 000 kr av min flickvän. Frågor:Hur ska jag beskatta min vinst på 300 000 kr? Ska hon betala mig 300 tkr, så begär jag uppskov vid köp av ny bostad alternativt betalar min skatt som ska betalas in till skatteverket?Mvh
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Det du säger stämmer. Det ena alternativet du har är att begära uppskov rörande den kapitalvinst du gjort på grund av att du avyttrat (sålt) din bostad, varmed skatten på försäljningen av din bostad istället kommer att betalas när du säljer den bostad som du nu flyttar till, se 44 kapitlet 3 § och 47 kapitlet 2 - 3 §§ och 11 § första stycket Inkomstskattelagen. Viktigt att tänka på om du väljer att begära uppskov på vinstskatten är dock att du kommer att få betala en årlig skatt på uppskovsbeloppet motsvarande 30 % av 1,67 % av det uppskovsbelopp som du har vid ingången av varje kalenderår, vilket i ditt fall blir 30 % av 0,0167 x 300 000 = 30 % av 5 010 = 1 503 kr per år. Detta kan ses som en "ränta" som staten tar ut för att du fått skjuta upp skatten.Det andra alternativet är att du helt enkelt betalar vinstskatten på vanligt vis. Då det rör sig om en bostadsrättslägenhet så kommer skatten att uppgå till 30 % av 22/30 av din vinst på 300 000 kr (30 % av 220 000 = 66 000 kr, se 46 kapitlet 18 § första stycket Inkomstskattelagen.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning