Återinförd arvskatt?

2015-04-25 i Arvsskatt
FRÅGA |Min f.d. man har avlidit. Han har ca 400 tusen i tillgångar plus en bostadsrätt. Allt går till våra söner. Är arvsskatten återinförd? Hur många % är den i så fall på?Med vänlig hälsningBerit
Ola Silvén | Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga.Arvskatten är inte återinförd Inkomstskattelangen 8 kap. 2 § (IL), här. Era söner kommer alltså inte behöva betala någon skatt på de tillgångar de ärver. Vänliga hälsningar,

Fråga om när man kan komma att bedömas ha en väsentlig anknytning till Sverige ur ett skattehänseende

2015-04-23 i Internationell skatterätt
FRÅGA |HejJag har tidigare kontakt med en av era jurister som besvarat mina frågor. Nu har jag en annan fråga gällande framtida skattesituation vid eventuellt husköp i Sverige.Fakta:Jag och min fru har varit bosatta utanför Sverige sedan 1976 (Zambia, Syd-Afrika, USA, Italien, Kina och senaste 3 åren i Thailand), utan avbrott. I Skatteverkets "Personbevis" klassificeras jag som utflyttad 1980-12-03 och min fru 1992-10-23. Vi är båda Svenska medborgare.Jag har varit anställd vid Svenska dotterbolag utomlands hela tiden (men UTAN inkomst från SVERIGE). Vi är nu pensionärer och uppbär pension från Sverige med SINK beslut om reducerad skatt.Vi bor sedan 2012-07 på heltid i Thailand, med ett-årigt Thai Retirement Visum som förnyas varje år. Vi äger det hus i Thailand där vi bor. Vi har inga som helst anknytningar till Sverige, inga fastigheter, inget ekonomiskt engagemang, inga barn i Sverige, oxo utflyttade sedan många år. (Min 97-åriga mor bor och äger en fastighet i Stockholm).Vi besöker Sverige två manader varje år, hyr semesterbostad eller bor hos släkt.Ny situation:Vi funderar på att skaffa hus i Sverige där vi kan vistas, dock alltid mindre än 6 månader varje år. En fritidsbostad vore problemfritt ur Svensk skattesynpunkt. MEN om vi skaffar en bostadsrätt eller villa - hur blir då situationen? Med anledning av vår långa utomlandsvistelse och bosättning i Thailand - kan vi fortfarande anses som "utan väsentlig anknytning"?Tack!
Rosa Nicole Abas |Hej, och återigen tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,I inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) skiljer man mellan begränsad och obegränsad skattskyldighet.Den som är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här, tillhör den sistnämnda kategorin; obegränsat skattskyldiga (se 3 kap. 3 § IL här).Som obegränsat skattskyldig är man skyldig att beskatta alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (se 3 kap. 8 § IL https://lagen.nu/1999:1229#K3P8S1). Dock med undantag för skattskyldighet vid vistelse utomlands med anledning av anställning. Begränsat skattskyldiga är den/de som inte är obegränsat skattskyldiga eller tillhör en utländsk stats beskickning eller konsulat. Som begränsat skattskyldig är man endast skyldig att beskatta inkomster enligt vad som följer av 3 kap. 18 § IL (se https://lagen.nu/1999:1229#K3P18S1).I Ditt fall har Du med anledning av Din långvariga vistelse utomlands kommit att betrakta som begränsat skattskyldig i IL:s mening. Du avser nu att skaffa hus i Sverige för Dina visiter och undrar nu om ett ev. husköp kan komma att innebära att Du istället kan komma att bedömas vara obegränsat skattskyldig i lagens mening.För att förhindra skenbosättning i utlandet finns det en presumtionsregel som innebär att om någon antingen är svensk medborgare eller varit bosatt i Sverige under minst tio år ska han anses fortsatt bosatt i Sverige i fem år från avresan från Sverige, om det inte visar sig att vederbörande under beskattningsåret inte haft väsentlig anknytning till Sverige. Efter fem år övergår bevisbördan för väsentlig anknytning på skatteverket. I 3 kap. 7 § exemplifieras omständigheter som ligger till grund för bedömningen av om det finns en sådan väsentlig anknytning som avses i 3 kap. 3 § IL; i fråga om obegränsad skattskyldighet. Omständigheter som skatteverket i sin bedömning tar i beaktning är bl.a. svenskt medborgarskap, familjeanknytning, hur länge man varit bosatt i Sverige, huruvida man är att betrakta som varaktigt bosatt på den utländska orten och om vistelsen utomlands endast är till följd av studier eller av hälsoskäl.Vad skatteverket också har att beakta är om vederbörande har en bostad i Sverige som är inrättad för s.k. åretruntbruk, om han/hon bedriver näringsverksamhet i Sverige eller på något sätt skulle vara ekonomiskt involverad och därigenom skulle inneha tillgångar som ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Även andra liknande förhållanden, som talar för att man trots sin utomlandsvistelse skulle kunna tänkas ha en väsentlig anknytning till Sverige, tas med i bedömningen.Det ska särskilt noteras att att uppräkningen av omständigheter som tyder på att personen ska anses bosatt i Sverige inte ska förstås så att den utflyttade ska anses bosatt i Sverige så snart någon av de särskilt angivna förhållandena föreligger utan att en avvägning måste ske av samtliga faktorer som kan vara av betydelse för att avgöra bosättningsfrågan. Hänsyn ska tas till den anknytning som den utflyttade har i förhållande till det nya hemland också. I bedömningen har man också att beakta vad avsikten med husköpet är och har varit. Det faktum att man kommit att få en starkare anknytning till det nya hemlandet utesluter inte heller möjligheten att bedömas ha en väsentlig anknytning till Sverige om det kan utrönas att det finns en avsikt att i framtiden återvända till Sverige. Vänligen,

Gåva av fastighet till barn

2015-04-20 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej! Min mamma har ett sommarhus med ett taxeringsvärde på 340 000:-. Då taxeringsvärdet skall vara 75% av marknadsvärdet så blir huset värt ca 450 000:-. Jag har två syskon och nu ska jag ta över stugan för mamma vill inte ha ansvaret för den längre då pappa gått bort. Vi syskon är överens om detta. Kan vi göra så här? Mamma skriver ett gåvobrev där hon ger oss syskon var sin tredjedel. Mina syskon skriver ett gåvobrev där dom ger mig sin tredjedel. Jag skriver ett gåvobrev där jag ger mina syskon 150 000:- var. Vid en eventuell framtida försäljning så får jag stå för all reavinst beskattning. Värdet utöver 450 000 borde vara lika som en eventuell reavinst så det går i så fall jämnt ut.
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gåvor är fria från skatt i Sverige (se 8 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL). I det här fallet rör dig sig om en överlåtelse i två steg; först överlåter din mamma fastigheten till er tre syskon, sedan ger dina syskon dig sina respektive andelar och du ger dem 150 000 kr var i form av gåva. Det första ledet utgör en gåva till 100 % (förutsatt att ingen ersättning ges till din mamma, här räknas även övertagande av skulder in som sådan ersättning) och blir således skattefri. Du och dina syskon kommer istället att överta din mammas skattemässiga situation (44 kap. 21 § IL), vilket innebär att ni får skatta även för hennes vinst när ni avyttrar fastigheten i framtiden. Detta förutsätter att de civilrättsliga gåvokrierierna är uppfyllda, dvs. att överlåtelsen sker frivilligt, att en förmögenhetsöverföring sker (fastigheten i detta fall) samt att en benefik avsikt föreligger (dvs. att en avsikt finns för gåvan i fråga från din mamma). Detta bör vara uppfyllt i detta fall. När det gäller det andra ledet kommer dock den summa pengar á 150 000 vardera som du ger dina syskon att ses som en köpeskilling. Det innebär att det istället kommer att röra sig om ett köp - inte en gåva - och således kommer dina syskon beskattas för den kapitalvinst de gör. För att undvika detta, men samtidigt ge dina syskon ersättning för andelarna kan huvudsaklighetsprincipen nämnas. Enligt denna räknas avyttring av fastighet som görs till ett pris som understiger taxeringsvärdet som en gåva, dvs. den blir skattefri. Då fastighetens taxeringsvärde är 340 000 kr innebär det således att varje del har ett taxeringsvärde på ca 113 330 kr (340 000 / 3). De kan alltså överlåta sina respektive andelar till dig till en ersättning som understiger detta värde och trots detta kan överlåtelsen ses som en gåva och därmed bli skattefri. Om ersättningen (oavsett om sker i form av övertagande av lån, gåva, byte etc.) däremot motsvarar/överstiger detta värde kommer kapitalvinstbeskattning att utgå då hela överlåtelsen istället betraktas som ett köp i skattehänseende. Till sist bör nämnas att gåva till bröstarvingen presumeras utgöra förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). För att undvika framtida avräkning på arvet motsvarande denna del kan det skrivas in i gåvobrevet att överlåtelsen inte ska anses utgöra förskott på arv. Dock kanske detta har mindre betydelse i det här fallet då samtliga syskon får lika del av sommarstugan. Hoppas du fått svar på dina funderingar, tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Huvudsaklighetsprincipen och gåvorekvisiten

2015-04-16 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Jag ska köpa två fastigheter av min faster och hennes man. Den ena fastigheten äger dom tillsammans (villa) och den andra(obebyggd skogsfastighet) äger min fasters man själv. Jag får köpa båda fastigheterna under taxeringsvärdet.Min fråga blir det som gåva vid ett köp? Slipper min faster och hennes man betala skatt på beloppet.Måste man vara släckt för att det ska räknas som gåva vid en fastighetsaffär?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga!Av 8 kap. 2 § inkomstskattelagen framgår det att förvärv genom gåva är skattefria. När ersättningen för en fastighet understiger fastighetens marknadsvärde föreligger ett ”blandat fång”, vilket innebär att transaktionen innefattar delvis ett gåvomoment och delvis ett köpmoment.Enligt den så kallade huvudsaklighetsprincipen behandlas hela transaktionen som en gåva om ersättningen för fastigheten understiger fastighetens taxeringsvärde. Om ersättningen för fastigheten däremot motsvarar eller överstiger fastighetens taxeringsvärde betraktas hela transaktionen som ett köp.För att transaktionen ska räknas som en gåva krävs det vidare att de så kallade gåvorekvisiten är uppfyllda. Dessa innebär att en förmögenhetsöverföring ska ha skett, att transaktionen har skett frivilligt samt att det finns en gåvoavsikt hos överlåtaren. Det krävs inte att gåvomottagaren är närstående för att detta ska vara uppfyllt, men det är en omständighet som pekar på att gåvorekvisiten är uppfyllda. Om gåvorekvisiten ej är uppfyllda behandlas hela överlåtelsen som ett köp, oavsett om ersättningen för fastigheten understiger fastighetens taxeringsvärde eller ej.Med vänliga hälsningar,

Försäljning av fastighet

2015-04-23 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |HejJag och min bror har tidigare fått en fritidsfastighet som gåva av våra föräldrar. Nu efter 20 år så tänker jag köpa ut honom för marknadsvärdet.Genererar detta i att vi ska redovisa en fastighetsförsäljning nu eller är det först i framtiden när jag ev säljer. Men då måste väl han betala mig nu för kommande kapitalskatt.Hur räknar vi ut det idag. Tar man verkligen hänsyn till eventuella förbättringskostnader de senaste 5 åren , för de kommer ju inte vara avdragsgillt när jag ev säljer.
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr beskattningen vid en försäljningen av en fastighet finns i inkomstskattelagen (IL) och stämpelskattelagen (StämpL). IL hittar du https://lagen.nu/1999:1229 och StämpL hittar du https://lagen.nu/1984:404.InkomstskattelagenFörsäljningen av fastigheten skall man ta upp det beskattningsår som man säljer den IL 41:2 & 10 & 44:26 – i ert fall verkar det vara i deklarationen som gäller 2015. Då det är du som betalar din bror för hans del av fastigheten är det han som skall betala kapitalskatten IL 42:1.Gällande de eventuella förbättringskostnader får din bror använda dessa för att minska kapitalvinsten IL 44:13-14 & 45:11-15, dock enbart hälften – under förutsättningen att det är hälften som din bror äger av fastigheten. Man räknar ut inkomstskatten genom att ta beloppet som man säljer fastigheten för minskat med de avdragsgilla kostnaderna IL 44:13-14 & 45:11-15, den summan man får fram där skall sedan kvoteras till 22/30 enligt IL 45:33. Detta under förutsättningen att ni använt stuga som just en fritidsfastighet jmf IL 2:8 & 13. Av den summan som blir över skall man sedan skatta 30% IL 65:7.StämpelskattelagenAtt tänka på är att ni vid försäljningen även skall betala stämpelskatt enligt 4 § 1 st 1 mom StämpL.SummeringDet är alltså så att skatt skall betalas – både i form av stämpelskatt och i form av kapitalvinstskatt. Din bror har rätt att använda de omnämnda förbättringskostnaderna – men bara en så stor del av den som han äger i fritidsfastigheten – för att minska den kapitalvinstskatt som han skall betala.Bästa hälsningar

Kontinuitetsprincipen vid försäljning av bostadsrätt

2015-04-22 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Vi kommer att skriva ett gåvobrev där vår dotter skriver över sin bostadsrättslägenhet på min man och mej.Den är belånad och vi kommer att ta över lånen.Min fråga är om beskattningen på vinsten är densamma vid ev. försäljning för oss som den vore om hon skulle sälja den?
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga!Av 44 kap. 21 § inkomstskattelagen framgår det att om en tillgång förvärvas genom gåva "inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation". Regeln, som kallas kontinuitetsprincipen, innebär att när ni säljer bostadsrätten kommer kapitalvinsten beräknas på samma sätt som om er dotter hade sålt den istället för er. Kapitalvinsten utgör i korta drag skillnaden mellan ersättningen vid försäljningen och anskaffningsutgiften. När ni efter en eventuell försäljning ska beräkna kapitalvinsten ska ni på grund av kontinuitetsprincipen använda er av den anskaffningsutgift som er dotter hade för bostadsrätten. Då kommer ni att kapitalvinstbeskattas på samma sätt som om hon hade varit säljaren. Med vänliga hälsningar,

Avdragsrätt för den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen

2015-04-17 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Jag har uppskov på 1.450.00 kr efter försäljning av hus jag ägt i 32 år och 2010 köpte en bostadsrätt. Kan jag dra av uppskovsräntan jag betalar varje år under avdrag i årets deklaration? Tacksam för snabbt svarMVH
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Av 47 kapitlet 11 b § Inkomstskattelagen framgår att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en årlig schablonintäkt. Intäkten beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. Bestämmelsen innebär således att en person som har ett uppskovsbelopp årligen anses få en kapitalinkomst motsvarande 1,67 procent av uppskovsbeloppet, varför personen i fråga kommer att få betala en årlig skatt motsvarande 30 % av 1,67 procent av uppskovsbeloppet, se 65 kapitlet 7 § Inkomstskattelagen.Enligt 42 kapitlet 1 § andra stycket andra meningen Inkomstskattelagen framgår att privata ränteutgifter får dras av.Även om det av pedagogiska skäl ofta görs en jämförelse mellan den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen och räntor utgör betalningen emellertid inte en ränta, varför betalningen inte kan dras av med stöd av 42 kapitlet 1 § andra stycket andra meningen Inkomstskattelagen.Istället utgör betalningen en kapitalinkomstbaserad skatt. En sådan skatt är enligt 9 kapitlet 4 § Inkomstskattelagen inte avdragsgill.Mot denna bakgrund är således den årliga uppskovsbeloppsbaserade betalningen inte avdragsgill varför du inte kan yrka avdrag för denna betalning.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Vid överlåtelse av fastigheter tillämpas huvudsaklighetsprincipen

2015-04-15 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Vid överlåtelse av del av fastighet inom familjen ska det tydligen betraktas som gåva om beloppet understiger taxeringsvärdet. Hur mycket under taxeringsvärdet ska det vara? Räcker det med 1 krona?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt Inkomstskattelagen (IL) 44:21 gäller att överlåtelse genom gåva inte räknas som en avyttring och alltså inte medför någon beskattning av givaren. Vad gäller överlåtelser av fastigheter tillämpas den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Denna princip innebär att hela överlåtelsen ses som en gåva om det finns någon gåvodel. Precis som du skriver anser man en gåvodel finnas om fastighetens värde överstiger ersättningens värde, vid denna bedömning ser man till taxeringsvärde. Det ställs inte några krav vad gäller hur långt under taxeringsvärdet ersättningen måste ligga. Värt att nämna är att om mottagaren övertar betalningsansvaret för i fastigheten intecknade skulder utgör övertagandet av skulderna ersättning (skuldövertagandet värderas till marknadsvärde). Utöver att ersättningen ska understiga fastighetens taxeringsvärde krävs, för att gåva ska föreligga, att överlåtelsen sker med benefik avsikt, d.v.s. gåvosavsikt. Det är här den verkliga avsikten som avgör och transaktionens beteckning kan frångås.Vänligen,