Emily Töyrä |Hej!Jag utgår i mitt svar på att du syftar på ersättning för resor till och från jobbet. Om du har använt bil för resor till och från arbetet får du göra avdrag för utgifterna om avståndet är minst fem kilometerom du regelmässigt tjänar minst två timmar sammanlagt per dag för fram- och återresan, jämfört med att åka kollektivt om det saknas kollektivtrafik och avståndet är minst två kilometer. Avdraget är 18,50 kronor per mil. Använder du egen, närståendes eller sambos förmånsbil får du avdrag för utgift för diesel med 6,50 kronor per mil och för annat drivmedel med 9,50 kronor per mil. Precis som du nämner får du endast ersättning till den del summan överstiger 10 000 kr. Hoppas det besvarar din fråga. Med vänlig hälsning,

Farhad Niroumand | Hej Fredrik, Tack för din fråga. Det beror på om du bedriver verksamheten i bolagsform eller som enskild firma. Om det är i bolagsform så kan du få skattereduktion eftersom det finns två avtalsparter, ditt bolag och du. Ditt bolag kan fakturera dig och skattereduktion kan medges. Om du däremot har enskild firma så kan du inte fakturera dig själv. Fakturering är nödvändigt för att återbetalning från Skatteverket ska kunna göras. Vänliga hälsningar,

Josefin Tallus |Svar: Reglerna om avdragsrätt framgår av reglerna i mervärdesskattelagen https://lagen.nu/1994:200. Rätten att göra avdrag är beroende av om verksamheten medför skatteplikt. Enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen är sjukvård undantagen från skatteplikt. Det innebär att sjukvård inte heller har rätt att göra avdrag för moms. Vad som är att anse som sjukvård anges i 3 kap. 5 § samma lag. Tänk på att det kan finnas inslag i en sjukvårdsverksamhet som omfattas av skattskyldighet (om du t.ex. säljer något som är förenat med skatteplikt).  Din rätt till avdrag beror alltså på om datorn används i en verksamhet där du betalar skatt. Om hela din verksamhet är skattebefriad, så som jag förstår dig utifrån din fråga, har du ingen rätt att dra av momsen och ska således betala moms på både datorn och IT-tjänsten. Om det är så att någon del av din verksamhet är skattepliktig så kan du ha möjlighet att göra visst avdrag. Hur ett sådant avdrag skulle kunna göras i det aktuella fallet är helt beroende på hur din verksamhet ser ut och varans användning. Vänligen,

Erik Lindgren |Hej, Det är korrekt uppfattat att det endast är ägaren till fastigheten som är berättigad till ROT-avdrag (se https://lagen.nu/1999:1229#K67P15S1). För att ni ska kunna utnyttja bådas rätt till ROT-avdrag krävs således att båda registreras som ägare till fastigheten. Detta sker enklast genom att din fru ger dig en andel av fastigheten, vilket är helt kostnadsfritt i och med att gåvoskatten är avskaffad. Därefter måste ni vända er till lantmäteriet för att ansöka om delad lagfart. Ansökningsavgift är 825 kronor och någon stämpelskatt utgår inte vid gåva. För mer detaljerad information klicka på följande länk för att komma till lantmäteriets guide. http://www.lantmateriet.se/upload/filer/fastigheter/inskrivning/faktablad/inskrivning_handledning.pdf Är det något annat du undrar över är det bara att återkomma med en ny fråga! Vänligen,

Axel Bonning | Hej, För att avdrag för dubbelt boende ska godkännas krävs att vissa rekvisit är uppfyllda. Det måste vara ditt arbete som gör att du har flyttat till en ny bostadsort och du måste behålla en bostad för dig, din make, sambo eller familj på din tidigare bostadsort. Avståndet mellan din tidigare bostadsort och arbetsorten måste även vara längre än 50 km. Ett sista krav är att avdrag för boendeutgifter vid dubbelt boende enbart får göras under två år. Om det dubbla boendet beror på att din make/maka eller sambo förvärvsarbetar på din gamla bostadsort får avdrag göras istället göras under fem år. Dessa regler framgår av 12 kap. 19-20 §§ inkomstskattelagen. Avdrag får göras med den faktiska utgiften för ditt boende på den nya orten, alltså din månadskostnad. Dina ränteutgifter är inte möjliga att ta med i avdraget för dubbelt boende, utan ska istället dras av i inkomstslaget kapital. Ränteutgifterna summeras tillsammans med dina andra kapitalinkomster och kapitalutgifter, och om ett underskott uppstår får du skattereduktion med 30 % av kapitalunderskottet upp till 100 000 kr och med 21 % för resterande del av underskottet. Med vänlig hälsning

Farhad Niroumand | Hej Therese, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att ett underskott av näringsverksamheten inte får kvittas mot inkomst av tjänst eller kapital. Normalt är att underskottet får dras av nästa år i samma verksamhet. Om näringsverksamheten efter avdraget visar underskott får detta rullas till nästa år och så vidare. Det brukar kallas rullning av underskott och det kan göras så länge näringsverksamheten finns kvar. Om du har en nystartad verksamhet så gäller andra regler. Enskilda näringsidkare har rätt att kvitta underskott mot andra inkomster, till exempel tjänsteinkomst. Dock så gäller detta endast det första året och de följande fyra åren. Det innebär att du måste ha startat din verksamhet senast år 2008 för att kunna få göra avdrag för underskott taxeringsåret 2013. Vänliga hälsningar,

Catarina Cali |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Eftersom värdeminskningsavdrag endast kan medges på näringsfastigheter utgår jag i det följande från att det rör sig om en näringsfastighet. Definitionerna av näringsfastighet och privatbostadsfastighet återfinns i 2 kap. inkomstskattelagen (se lagtext https://lagen.nu/1999:1229). I det följande kommer jag att använda förkortningen ”IL” vid hänvisning till inkomstskattelagen. Innehav av näringsfastigheter ska enligt 13:1 3 st. IL alltid räknas som näringsverksamhet. Enligt 16:1 1 st. IL ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet dras av som kostnader. Hit räknas bl.a. värdeminskning på näringsfastigheter. Värdeminskning på näringsfastigheter ska alltså kostnadsföras i inkomstslaget näringsverksamhet, men när ska kostnadsföringen ske? En stor del av problemen med beräkningen av inkomsten av näringsverksamhet består i att avgöra till vilket beskattningsår olika inkomster och utgifter ska hänföras. Detta brukar benämnas periodiseringsproblem eftersom det rör sig om frågor om hänförlighet till viss period. Enligt 14:2 2 st. IL ska utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Eftersom kostnadsföringen av näringsfastigheter regleras i 19 kap. IL blir alltså bestämmelserna i 19 kap. IL avgörande för hur kostnadsföringen ska ske. Enligt 19:4 IL är huvudregeln att utgifter för att anskaffa en byggnad (den s.k. anskaffningsutgiften) ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Vid köp av en byggnad utgörs anskaffningsutgiften enligt 19:9 1 st. IL av utgiften för förvärvet (vilket normalt är detsamma som köpeskillingen). Om byggnaden har förvärvats tillsammans med den mark som den ligger på, ska emellertid anskaffningsutgiften enligt 19:11 1 st. IL fördelas mellan byggnad och mark enligt förhållandet mellan byggnads- och marktaxeringsvärdet. Skälet till denna uppdelning är att utgiften för mark inte kan bli föremål för avskrivningar då mark anses ha ett bestående värde. Anskaffningsutgiften för byggnaden i din fråga kan alltså räknas ut på följande sätt: 500 000/(500 000 + 200 000) x 200 000 = 142 857 kr. Byggnadens taxeringsvärde divideras med taxeringsvärdet för hela fastigheten och sedan multipliceras detta med köpeskillingen för att få fram hur stor del av köpeskillingen som belöper sig på byggnaden. Om fastigheten hade förvärvats den 1/1 i stället för den 1/7 hade det räckt med att multiplicera 142 857 med 0,04 för att få fram svaret på frågan. Nu är det emellertid så att det av 19:5 IL framgår att beräkningen av värdeminskningsavdragen ska göras från den tidpunkt då byggnaden förvärvas. Detta innebär att värdeminskningsavdrag endast får göras för de sex månader som följer efter den 1/7. Svaret på frågan blir därför: 142 857 x 0,04 x 6/12 = 2 857 kr. Med vänliga hälsningar, Catarina Cali

Johan Wahlbom |Hej och tack för din intressanta fråga. Gällande ROT-avdraget är just själva ägandet av huset samt huruvida ägaren/ägarna bor i bostaden. Ditt förslag att samäga, med proportionerna 99/1, bostaden borde vara fullt möjligt eftersom några trösklar gällande ägandet inte tycks finnas. Den andra personen har således rätt till ROT-avdrag uppgående till max 50 000 kronor även om denne bara äger en procent av bostaden. I syfte att vara 100 procent säkra rekommenderar jag er dock att kontakta Skatteverket för ett andra utlåtande. Observera också att din försäljning alternativt givande av en del av bostaden kan få övriga skatterättsliga effekter. Bästa hälsningar Johan Wahlbom