Ska arbetsgivare ersätta för nyttjande av privat dator och telefon under arbetstid?

2017-10-28 i Avdrag
FRÅGA |Hej,Min tjänst som generalsekreterare kräver dator och telefon. Däremot har jag inte fått någon dator och telefon av min arbetsgivare utan använder min egen. Har de skyldighet att ersätta mig för detta? Alltså betala en del för min telefon och dator?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avdrag i deklarationenDessvärre är det inte möjligt att erhålla ersättning för datorn eller telefonen. Det enda alternativet är att göra avdrag för datorn och telefonen i din deklaration. För att Skatteverket ska godkänna avdraget krävs följande: 1.datorn ska vara nödvändig för att kunna fullgöra tjänsten.2.arbetsgivaren tillhandahåller inte möjlighet att använda dator. 3.utredning om vad datorn används till, kopplat till tjänsten. 4.inköpskostnaden måste kunna styrkas.Avdrag medges för:1.årlig värdeminskning för den andel av datorutrustningen som kan hänföras till tjänsten. 2.eventuellt direktavdrag om beräknad användningstid är högst tre år. 3.direktavdrag för speciella program som köpts enbart för tjänsten och annan eventuell merkostnad på grund av tjänsten.Avdrag medges ej för:1.Viss användning av dator i hemmet, om arbetsgivaren tillhandahåller dator på arbetsplatsen. Eftersom dator numera finns i allt fler hem och förekommer allt mer under större privata användningsområden (exempelvis internet för bankärenden, e-post, dvd och spel) bedöms avdrag restriktivt. Ofta anses det som att datorn är inköpt för privat nyttjande.SlutsatsDen enda möjligheten är att försöka få ett avdrag för datorn på deklarationen.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Avveckla bolag (AB) med underskott - Kan man göra avdrag?

2017-08-17 i Avdrag
FRÅGA |HejVi köpte en cafeteria för 3 år sen,vi tog över både rörelsen och aktiebolaget,Vi sålde rörelsen nyligen med 150000 tusen i förlust,och lagde in ca 300000 tusen ägna pengar ibolaget i flera omgångar under tiden vi ägde cafeterian.Så sammanlagd florade vi 450000 tusen kr.Nu när vi håller på avveckla bolaget har vi rätt att på något sätt dra av eller få något av det,
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst. Hur jag har tolkat din frågaFrågan saknar en del information för att jag ska kunna ge dig ett fullständigt svar, men jag tolkar det som att ni har ett aktiebolag som ni ska avveckla. Detta aktiebolag har haft ett aktiekapital som gått förlorat och ni har även lagt in egna pengar i bolaget (som aktiekapital antar jag) under tiden. SammanfattningsvisNi kan högst troligt göra avdrag i er inkomstdeklaration genom skattereduktion under vissa förutsättningar som ni ser nedan.Eventuella avdragAtt ni har gått med 150 000kr i förlust spelar ingen roll för era avdrag. Det ni kan få göra avdrag för är förlust på eventuella aktier som ni har ägt i bolaget. Förutsättningar för avdrag - Aktieägartillskotten (på 300 000kr) måste vara ”ovillkorade”.När ni sätter in pengar för att rädda bolaget kan det göras som ett så kallat aktieägartillskott. Ofta görs s.k. villkorade aktieägartillskott, vilket innebär att pengarna kan tas tillbaka skattefritt ur bolaget när bolaget återigen visar vinst. Men om bolaget likvideras, avvecklas eller gör konkurs så är pengarna dock helt förlorade. Om ni omvandlar era villkorade aktieägartillskott till s.k. ovillkorade aktieägartillskott, anses pengarna vara ”köpeskilling” för era aktier i bolaget. Aktiekapitalet plus ovillkorat aktieägartillskott anses då vara betalning för era aktier. Avdrag för förluster i inkomstslaget kapital för er personliga del - skattereduktionFörlust på aktier (dvs. delägarrätter) kvoteras till 5/6 och får dras av mot kapitalvinst på aktier. Om det saknas kapitalvinst på aktier så får 70 % av det kvoterade värdet dras av. Om det blir underskott i kapital medges skattereduktion med 30%. Då måste du ha andra inkomster t.ex. lön så att du får effekt av skattereduktionen. Avdrag för kapitalförlust medges för det år då förlusten är definitiv. Exempel:Låt säga att ni har en kapitalförlust på 300 000kr, vilket innebär att ni personligen troligtvis har en kapitalförlust på 150 000kr vardera. Enligt ovan gäller följande:1. Kapitalförlusten på 150 000kr ska kvoteras 5/6 vilket innebär följande: 150 000 x 5/6 = 125 000kr. Ni har alltså en kapitalförlust på vardera 125 000kr. 2. Vi antar att ni inte äger några andra aktier och ni kan då inte kvitta kapitalförlusten på 125 000kr mot någon eventuell kapitalvinst på andra aktier. 3. Eftersom ni har en kapitalförlust även efter punkt 2 så får ni ta upp 70% av kapitalförlusten i inkomstslaget kapital. Det innebär följande: 125 000kr * 0,7 = 87 500kr. Denna summa kan ni kvitta mot annan eventuell vinst i inkomstslaget kapital. 4. Om ni inte har några andra inkomster i inkomstslaget kapital (ex. vinst efter försäljning av fastighet) så har ni rätt till skattereduktion med 30%. Det innebär följande: 87 500kr x 30% = 26 250kr. 5. 26 250kr kan ni alltså använda som skattereduktion i den slutgiltiga skatteberäkningen. (Det förutsätter då att ni ha andra inkomster så som lön etc. för att reduktionen ska få någon effekt). SammanfattningsvisMin rekommendation är att ni vänder er till en revisor som kan förklara detta ännu mer ingående för er alternativt att ni vänder er till skatteverket som kan hjälpa er vidare. Hoppas att ni har fått svar på er fråga och finner ni något i mitt svar oklart är ni välkomna att kontakta mig på johan.hakansson@lawline.se. Behöver ni däremot hjälp med beräkningar eller ifyllande av deklaration rekommenderar jag att ni tar hjälp av en revisor. Allt gott,Med vänliga hälsningar

Avdrag vid uthyrning av bostadsrätt

2017-07-26 i Avdrag
FRÅGA |Jag hyr ut min bostadsrätt och har inkluderat el, bredband, städ, räntekostnader mm. Vad kan jag dra av?
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När du hyr ut en bostadsrätt ska du ta upp hyresintäkterna som inkomst i inkomstslaget kapital. De kostnader du har för uthyrningen ger inte rätt till vanligt avdrag utan i stället rätt till ett schablonavdrag. För bostadsrätter gäller ett schablonavdrag om 40 000 kronor per år och per bostadsrätt enligt 42:30 inkomstskattelagen (IL). Du ska alltså inte ta upp alla separata kostnader för uthyrningen utan i stället dra av en schablonsumma. Därutöver har du enligt 42:31 IL rätt till ytterligare avdrag om 20% av hyresintäkten. Får du exempelvis in 50 000 kr för uthyrningen får du schablonavdrag om 40 000 och dessutom 10 000 ytterligare i avdrag med hjälp av 42:31 IL (20% av 50 000). I det fallet behöver du alltså inte skatta alls för uthyrningen eftersom summan efter intäkterna minus avdrag blir 0. Avdraget kan dock aldrig överstiga intäkterna. Är dina intäkter från uthyrningen t. ex. 25 000 kronor blir även ditt avdrag 25 000 kr.För ytterligare information rekommenderar jag Skatteverkets hemsida, länk finns här.

Skatteavdrag för ökade levnadskostnader

2017-05-14 i Avdrag
FRÅGA |Hej,Jag försöker bli klok på detta med avdrag för arbete på annan ort/dubbel bosättning. Jag kommer att få ett tidsbegränsat förordnande som chef för ett team i Falun (jag bor i Stockholm) under perioden 1 september-31 december 2017. Vilken möjlighet till avdrag för dubbelt boende har jag i det fallet? Jag läste på Skatteverkets hemsida men blev inte klok. En kanske mer korkad fråga är vad det innebär i praktiken; låt säga att jag hyr ett rum i Falun som kostar mig 5000 kr i månaden. Får jag då göra avdrag med 5000 x 4 månader=20 000 kr. Och om jag fattar det rätt så minskar jag min bruttoinkomst med 20000 kr och får på så sätt minskad skatt. Men förlorar jag på det eller är det ett till ett så att säga, om du förstår hur jag menar. Tacksam för svar! :-)MVHEva
JR Umeå |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Reglerna gällande dubbelbosättning regleras i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL), och därför finner vi svar på våra funderingar i denna lag. Du som har dubbelbosättning kan bland annat göra avdrag för ökade bostadskostnader i deklarationen. Enligt 12 kap 20 § IL krävs det att du övernattar på arbetsorten, samt att det rör sig om mer än 50 km mellan bostadsorten och arbetsorten, för att ett avdrag ska kunna bli aktuellt. Då ditt chefsförordnande inte sträcker sig över 2 år finns inget hinder för avdrag. I vanliga fall finns det annars en begränsning för avdrag efter 2 år, alternativt 5 år i vissa fall. Det som dock bör uppmärksammas är att du förlorar din rätt att göra avdrag för dubbelbosättning på grund av ökad boendekostnad om bostaden på den gamla bostadsorten är uthyrd. När det sedan gäller avdraget i sig, är du berättigad att göra avdrag enligt 12 kap. 21 § 1st IL för ökade utgifter för logi med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Principen är att avdrag ska medges för den verkliga fördyringen till följd av flytten. Enligt förarbetena till paragrafen (prop. 1989/90:110 s 360) framgår det att avdraget normalt bör motsvara den faktiska bostadskostnaden på arbetsorten. Viktigt att veta är att det råder en viss skillnad mellan vanliga hyreslägenheter, egna fastigheter och bostadsrättslägenheter. Ska du göra avdrag för ökade bostadskostnader som härrör från en egen fastighet eller bostadsrättslägenhet på den nya arbetsorten får du inte göra avdrag för ränteutgifter. Ränteutgifterna ska i sådana fall redovisas under inkomstslaget kapital. Om du istället ska göra avdrag för en ökad bostadskostnad av en hyreslägenhet på den nya arbetsorten får du räkna med ränteutgifterna i avdraget. Även hushållselen utgör enligt Skatteverket en del av den faktiska bostadskostnaden och bör således räknas med i bostadskostnaden som du gör avdrag för. Då jag i detta fall inte fått någon närmare information om vilken typ av bostad du kommer att ha på arbetsorten är det viktigt att du har detta i åtanke när du ska deklarera.Enligt 12 kap 21 § 2st IL, får du inte endast göra avdrag för en ökad boendekostnad, utan också för ökade måltidskostnad och småutgifter. Däremot får du bara göra avdrag för de kostnader som uppkommit den första månaden på den nya arbetsorten. Det du får göra avdrag för är småutgifter, med antingen den verkliga merkostnaden för utgiften eller med ett schablonbelopp. Schablonbeloppet i ditt fall är 66 kr per dag då den nya arbetsorten ligger i Sverige. Även när det gäller avdrag för måltidskostnader och småutgifter krävs det att kostnaden har samband med övernattning på arbetsorten. Detta avdrag får endast göras förutsatt att du inte fått traktamente av din arbetsgivare.Enligt 12 kap 24§ IL när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor på, ska utgifter för hemresor från den nya arbetsorten också dras av om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka. För att nu svara på din fråga ifall det är rätt att göra avdrag på 20,000 kr är svaret ja, då avdrag ska medges för den faktiska bostadskostnaden på arbetsorten. Du drar alltså av 20,000 kr av din bruttoinkomst för att på så sätt få minskad skatt. Ju längre bruttoinkomst du redovisar desto lägre skatt får du betala. Till detta kan du lägga till måltidskostnader du kommer att ha den första månaden i Falun, samt ifall du har hemresor till Stockholm under de 4 månader du kommer att jobba i Falun. När du ska göra avdrag av din bruttoinkomst är det väldigt viktigt att du har sparade kvitton på alla de utgifter du minskar din bruttoinkomst med vid deklarationen. Anledningen till detta är att du i något skede kan behöva styrka de utgifter du haft under året och därför är kvitton ett måste.Hoppas att du fått svar på dina funderingar gällande dubbel bosättning. Är så inte fallet, är du mer än gärna välkommen att ställa fler frågor till oss! Med vänliga hälsningarElin Ramos

Får jag göra förlustavdrag på ett konto som inte omfattas av insättningsgaranti?

2017-09-20 i Avdrag
FRÅGA |Om man sparar pengar på räntekonto på ett företag utan insättningsgaranti. Om företaget sen går i konkurs, får man dra förlusten som kapital förlustavdrag på deklarationen? Mvh Micke
Robert Green |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om kapitalförlustAv 41:2 i inkomstskattelagen, IL avses kapitalförluster förlust vid avyttring av tillgångar. Ett underskott i kapital är avdragsgillt med 30%, för den del av underskottet som är upp till 100 000 kr. Ett underskott som överstiger gränsen medges endast ett avdrag på 21%, 67:10 IL. Företag utan insättningsgarantiEfter kontakt med skatteverket klassas detta inte som en avyttring av tillgångarna varvid reglerna om avdrag inte blir tillämpliga. Det du kan göra är ett öppet yrkande i deklarationen om ett förlustavdrag och förklara vad det är du yrkar på men normalt sett är det inte en avdragsgill förlust.Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom vid funderingar. Vänligen,

Avdragsgillt underhåll

2017-07-28 i Avdrag
FRÅGA |om jag betalar underhåll till min fru är det då avdragsgillt i deklaration om inte vad behövs då för det skall bli avdragsgillt en dom från tingsrätten att jag måste betala en viss summa enl äktenskapsbalken.Om inget gäller och jag vägrar betala vad händer då???
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Normalt sett är underhållsbidrag inte avdragsgillt. Du får dock göra avdrag för periodiska underhåll till en före detta maka om själva underhållsförpliktelsen är fastställd via dom eller överenskommelse genom avtal om din före detta fru inte längre är en del av ditt dagliga hushåll. Det är alltså inte en speciell summa enlig äktenskapsbalken. Det du bör göra är att kontakta skatteverket för att få ett klart svar på vad som gäller i just din situation. Vad som händer om du inte betalar beror lite på vad som gör att du betala underhåll från första början. Om ni har avtal eller dom på att hon har rätt till underhåll, kan hon kräva ut detta med hjälp av kronofogdemyndigheten. Har ni inget beslut på underhåll utan att det bara är något du gör för den goda sakens skull, kan hon inte kräva att du fortsätter utan att ni avtalar eller får en dom på underhållsskyldigheten. Med vänlig hälsning,

Vid uthyrning av småhus på två olika fastigheter - får avdrag göras för båda fastigheter?

2017-06-04 i Avdrag
FRÅGA |Hej.Min fråga gäller skatteregler för privatbostadsfastigheter.Jag har idag två småhus varav ett jag bor själv i. Det andra hyrs ut med hyresintäkter på ca 48000 om året. Att 40000 av dessa är skattefria + schablon på 20% avdrag på hyresintäkten har jag lyckats ta reda på.Det är nu troligt att jag inom en viss tid kommer bli ägare till ytterligare ett småhus i form av ett arv.Då folket på skatteverket inte riktigt verkar vara eniga om hur lagen ska tolkas här då jag fått olika svar från olika personer så är min fråga:Om jag nu vill hyra ut även det ärvda småhuset, hur ser skattereglerna ut när man har två privatbostadsfastigheter, är de samma som innan eller det är inga skattelättnader alls på det ärvda huset vid uthyrning?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till inkomstskattelagen, du hittar den här.Precis som du skriver får du göra ett totalt avdrag på 40 000 kr + 20 % av ca 48 000, vilket innebär att du inte behöver skatta på din nuvarande hyresintäkt. (42 kap 30 och 31 §§ inkomstskattelagen)Är fastigheten en privatbostadsfastighet?Första frågan i ditt fall blir att avgöra om den fastighet du kommer att ärva ska ses som en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. För att det ska vara en privatbostadsfastighet krävs att småhuset är en privatbostad. Med privatbostad menas ett småhus som till övervägande del (mer än 50 %) används eller är avsett att användas av dig eller någon närstående till dig, antingen som fritidsbostad eller för permanent boende. Förarbetena till lagen menar att uthyrning inte nödvändigtvis är ett bevis för att småhuset inte är avsett att användas för eget boende, men att det inte bör ses som en privatbostad om det framgår att ägaren inte har någon avsikt att bosätta sig på fastigheten inom överskådlig tid. (2 kap 8, 13 och 14 §§ inkomstskattelagen) Även om bostaden skulle klassas som en näringsfastighet kommer den till utgången av nästa år anses vara en privatbostadsfastighet på grund av tröghetsregeln. (2 kap 11 § inkomstskattelagen)Du bör få göra avdrag även för den ärvda fastighetenI ett ställningstagande från Skatteverket fastställs att avdrag får göras för varje privatbostadsfastighet, vilket enligt min bedömning bör innebära att du får göra avdrag även för uthyrningen av den ärvda fastigheten. Detta överensstämmer även med avdragets syfte - att stimulera och göra det lättare att hyra ut den egna bostaden och på så sätt öka utbudet av bostäder. (Läs ställningstagandet här. Observera att det gäller uthyrning av flera bostäder på samma fastighet och inte uthyrning av småhus på olika fastigheter, resten av resonemanget i ställningstagandet kan alltså inte appliceras på detta fall). Sammanfattningsvis, är min bedömning att du till och med nästa år har rätt till samma slags avdrag på den ärvda fastigheten som för den du redan äger. Därefter kan fastigheten komma att bli en näringsfastighet beroende på om du har för avsikt att själv / låta någon närstående bo i huset inom en överskådlig tid eller inte. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen genom att kommentera här nedan! Med vänliga hälsningar,

Ränteutgifter skattereduktion och avdrag

2017-04-18 i Avdrag
FRÅGA |Hej,Jag har betalat ca 40 000 kr i ränta i år 2016 för att jag har lån. Hade ingen inkomst i sverige för att jag pluggar just nu.Jag är klar med studier i 2020. Då ska börja jobba. Tills det jag kommer betala ca 30000 kr i ränta per år på mina privata lån.Jag undrar om jag kan söka om någon typ av avdrag nu ? eller när jag börjar jobba i år 2021, kan jag räkna med ränta som jag betalar till 2020 på mina lån för skatteavdrag då i år 2021 ?Tack på förhand.Glad Påsk.Mvh, Faisal
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Som jag förstår det har du/kommer att ha dessa ränteutgifter:Beskattningsår:2016 - 40 000kr2017 - 30 000kr 2018- 30 000kr 2019- 30 000kr 2020- 30 000kr 2021- 30 000kr Osv. För att besvara din fråga söker vi ledning i Inkomstskattelagen som du kan finna här,Obegränsat eller begränsat skattskyldig?Först måste vi fastställa om du är obegränsat eller begränsat skatteskyldig i Sverige. Eftersom du nämner att du inte haft någon inkomst i Sverige tyder det på att du har haft någon annan inkomst från utlandet. I IL 3:3§ följer det att du är obegränsat skattskyldig ifall du är bosatt här i Sverige. Detta bedöms från fall till fall och ifall du är folkbokförd i Sverige anses du normalt sett som obegränsat skattskyldig i landet. Jag kommer nedan att utgå ifrån att du är obegränsat skattskyldig. Ränteutgifter avdragsgilla?Jag kan börja med att nämna att vissa räntor på lån är inte avdragsgilla, detta finner du i IL 9:7§ (bland annat studielån från CSN). Ifall dina lån inte omfattas av denna § så torde dem vara avdragsgilla. Ränteutgifter som du beskriver hänför sig till inkomstslaget kapital och det stadgas i IL 42:1§ 2st att ränteutgifter ska dras av oavsett om de är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster för obegränsat skattskyldiga.Ifall du är att anse som begränsat skattskyldig tillämpas istället 42:1§ 2st som stadgar att utgifterna som huvudregel får dras av ifall de är utgifter för att förvärva eller behålla inkomster. Undantag finnes i 3stDetta innebär att ränteutgifterna som huvudregel är avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta innebär vidare att du då enligt IL 41:12§ när du beräknar resultatet i inkomstslaget kapital som sedan kommer ligga till grund för din beskattning då kan ta upp ränteutgiften som en kostnadspost och således räkna av mot exempelvis kapitalinkomster eller andra intäktsposter i inkomstslaget kapital som framgår av IL 41:1§.BeskattningstidpunktenBeskattningstidpunkten för ränteutgifter stadgas i 41:9§ och innebär när du ska göra avdrag för ränteutgiften. Där stadgas att utgifter ska, som huvudregel, dras av som kostnad det beskattningsår då du betalar dem. Alltså ska du ta upp räntekostnaden för 2016 i deklarationen för beskattningsåret 2016. UnderskottIfall du som du säger i frågan inte har några inkomster innebär detta att det uppkommer ett underskott i inkomstslaget kapital. Detta beräknas genom att intäkterna minskas med kostnaderna enligt IL 41:12§ 1st och ifall det uppstår ett underskott som det gör i ditt fall ska bestämmelserna om skattereduktion i IL 67kap tillämpas enligt 41:12§ 2st. SkattereduktionSkattereduktion innebär enligt IL 67:2§ att du får reducera skatten på bland annat kommunal och statlig inkomstskatt som du betalar på eventuell lön. Enligt 67:10§ så ska skatten minskas med 30% av den del av underskottet i inkomstslaget kapital som inte överstiger 100 000kr och 21% av den återstående överskottet. Problemet är dock att dessa inte får ”skjutas fram”. Dem är hänförliga till det beskattningsår som de betalas enligt HR i IL 41:9§. Detta innebär att eftersom du inte har några inkomster för 2016 till 2020 och således inte kommer att kunna reducera skatten genom dina ränteutgifter. Ifall du börjar jobba år 2021 och då erhåller förvärvsinkomster kommer du att kunna reducera skatten enligt denna beräkningen (förutsatt att du inte har några andra intäkter eller utgifter än dem 30 000kr i ränteutgift för år 2021). ExempelUnderskott i inkomstslaget kapital (IL 41:12§) —> 30 000kr. Skattereduktion (IL 67:10§) —> 30% av 30 000kr = 9000kr. Skatten för förvärvsinkomster (beräknat på den beskattningsbara förvärvsinkomsten enligt IL 1:5§) —> 50 000krI detta läge då du 2021 ska betala in skatt på din förvärvsinkomst på 50 000kr får du reducera denna skatt med 9000kr för dina ränteutgifter. SammanfattningDu får göra avdrag för varje beskattningsår för sig vilket innebär att för 2016 får du göra avdrag för dina ränteutgifter mot andra inkomster i inkomstslaget kapital (t.ex. uthyrning av fastighet eller försäljning av aktier). Ifall du inte har några andra inkomster eller utgifter i inkomstslaget kapital får du göra en skattereduktion på 30% av ränteutgiften som inte överstiger 100 000kr. Detta får reduceras mot skatten du ska betala för resterande förvärvsinkomster (t.ex. inkomst av anställning). Ifall du inte har några andra inkomster finns det ingen skatt att reducera och då försvinner din skattereduktion. Detta innebära att så fort du börjar uppbära inkomst kommer du att kunna göra antingen avdrag i inkomstslaget kapital eller skattereduktion men i dagsläget får du inte göra något avdrag då skattereduktionen inte får sparas och utnyttjas senare år. OBS, jag har i mitt svar utgått från att det inte finns några utländska inkomster som ska beskattas i Sverige. Detta eftersom det inte framgick av frågan att så var fallet. Jag hoppas att jag har klarlagt rättsläget för dig och och har du ytterligare frågor kan du mejla oss på info@lawline.se eller boka tid med någon av våra erfarna jurister. Mvh,