Målsäganden biträder åtalet

2014-06-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag hör ibland målsägandebiträdet säga att målsäganden biträder åtalet. Vad menas med det exakt? Hur säger man det på vardagssvenska? Tack på för hand MVH/ Perez
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! Målsäganden (den som är utsatt för ett brott) har enligt rättegångsbalkens 20 kap. 8 § en möjlighet att biträda åklagaren vid dennes åtal i tingsrätten. Målsäganden blir efter denne biträtt åtalet part i målet och kan då likt åklagaren bland annat lägga fram egen utredning och bevisning i målet och därmed få detta prövat av rätten. Som part i målet äger också målsäganden rätt att överklaga en firande dom eller något annat beslut i målet till högre rätt även om åklagaren inte väljer att göra så. En länk till rättegångsbalken har du https://lagen.nu/1942:740#A2 Vänligen

Anmäla sig själv - allmänt och enskilt åtal

2014-01-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Vad händer om jag har gjort inbrott hos en familjemedlem medan denne var på semester, förfalskat hans uppgifter, tagit banklån i hans namn på 100 tusen tals kronor och vill nu erkänna och sitta inne men han vill ej göra en anmälan. Kan bevisa brottet och har en hel del villkorligt inom de senaste 10 åren för bl.a. stöld och misshandel mot tjänsteman.
Marcus Holming | Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De handlingar du beskriver tycks falla inom brottsbalken 8 kap. 1 § stöld alternativt 8 kap. 4 § grov stöld,  9 kap. 1 § bedrägeri alternativt 9 kap. 3 § grovt bedrägeri samt möjligtvis urkundsförfalskning, 14 kap. 1 §. Det sistnämnda brottet torde dock konsumeras av bedrägeriet. Inget av dessa brott faller under enskilt åtal, d.v.s. brott för vilket åtal enbart kan väckas och föras av målsäganden själv. Brotten faller istället under allmänt åtal och talan ska därför föras av åklagare. Att din familjemedlem inte vill göra en anmälan saknar därför större betydelse. Vad påföljden kommer bli kan jag inte svara bestämt på utan att veta mer om de brottsliga gärningarna, din historik och situation i övrigt. Min bedömning utifrån det du har uppgett är dock att risken är ganska hög att påföljden blir fängelse. MVH

Rättshabilitet vid demensdiagnos

2013-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, jag tänkte fråga om en person som har demensdiagnos har processhabilitet?
Oscar Campos |Hej och tack för din fråga!För att en tvist ska kunna prövas i domstol krävs att parterna har partshabilitet. Med detta förstås rätt att vara part i en rättegång. Part är den som blir berättigad eller förpliktad genom domen. Varje fysisk person kan vara part i rättegång. Partshabiliteten behandlar dock inte frågan om vem som har rätt att uppträda inför domstolen och utföra talan för parten. Processhabilitet har den som har förmågan att själv utföra talan. Fysiska personer saknar processhabilitet i den mån de saknar rättslig handlingsförmåga på det civilrättsliga planet. Omyndiga personer är ett exempel på personer som saknar processhabilitet och talan ska därmed utföras av den omyndiges ställföreträdare.På ålderns höst är det inte ovanligt att personer drabbas av senilitet till den grad att de inte kan förstå innebörden av sina handlingar. Det finns inga gränsfall för ålder utan man får ta hänsyn till alla omständigheter från fall till fall. Finns det ett skyddsbehov får man hos rätten ansöka om förordnande av god man eller förvaltare (se Föräldrabalken 11:4 och 7) som därmed får rättshandla för huvudmannens räkning.Med vänliga hälsningar, 

Parts utevaro

2013-03-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om tex två parter har hamnat i en tvist om en såld bil, käranden yrkar 30.000 kr i ersättning och har skickat in all bevisning om bilen fel. Tredskodom kan bli gällande om svaranden inte dyker upp på föreberedelsesammanträdet, men vad händer om käranden väljer att inte dyka upp ?? mvh
Felicia Perfect |Hej, tack för din fråga!Det som händer om kärande eller svarande inte dyker upp på ett förberedelsesammanträde skiljer sig åt vad gäller dispositiva och indispositiva tvistemål. I ditt fall rör det sig om ett dispositivt tvistemål. När det gäller dispositiva tvistemål, vilka är de mål där förlikning om saken är tillåten, gäller att tredskodom kan utdömas om någon av parterna eller deras ombud inte infinner sig till förberedelsesammanträdet. Det krävs dock att den andra parten yrkar tredskodom för att så ska ske. Det krävs även att den part som inte dyker upp vid sammanträdet tidigare har fått en kallelse till sammanträdet och att det av kallelsen framgår att tredskodom kan utdömas om personen inte dyker upp. Om den andra parten inte yrkar tredskodom eller om det inte framgår av kallelsen att tredskodom kan utdömas så avskrivs istället målet. Vid dispositiva tvistemål kan alltså tredskodom utdömas även om det är kärande som inte dyker upp. Att en tredskodom utdöms innebär att rätten dömer till det som den andra parten har yrkat (till fördel för den part som har dykt upp).Om parterna måste infinna sig personligen (när det inte är tillåtet att skicka ett ombud utan när parterna själva måste komma till sammanträdet) kan även vite utdömas om parterna väljer att inte dyka upp. Om varken kärande eller svarande dyker upp till förberedelsesammanträdet avskrivs målet.Med vänlig hälsning

Kan målsägande återkalla sin anmälan sedan åtal väckts?

2014-05-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Jag är målsägande i ett ärande som åklagaren valt att ta till rättegång trotts att jag ändå anser att det är ord mot ord i denna misshandeln. Jag vill inte gå på rättegången, måste jag det? Vad händer om jag inte kommer? Hålls rättegången ändå utan mig? Jag ångrar min anmälan och vill inte att den åtalade ska bli dömd, jag ville inte heller göra anmälan först utan den gjordes 6 timmar efter att jag blivit övertalad av en vän att göra det. Både jag och den åtalade gjorde en dum grej mot varandra. Vad kan jag göra nu?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal, se 3 kap. 5-6§§ Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). För de allra flesta brott har åklagaren en så kallad absolut åtalsplikt. Innebörden av detta är att åklagaren är skyldig å statens vägnar att väcka åtal om denne bedömer att det finns en tillräcklig bevisning för att ett brott har begåtts och bevisningen är tillräcklig stark för att fälla den tilltalade till ansvar, se 20:6 Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Åklagaren har i ditt fall gjort den bedömningen att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom, och denne är således skyldig att väcka åtal. Det går således inte att ta tillbaka en anmälan sedan åtal väckts. Det föreligger en möjlighet för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse om nya omständigheter dykt upp som- om de varit kända vid tiden för åtalet- skulle ha föranlett åtalsunderlåtelse, se 20 kap. 7a§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Om det föreligger sådana omständigheter som åklagaren i dagsläget inte känner till, rekommenderar jag dig att berätta om dessa innan huvudförhandlingen.Du som målsägande är inte skyldig att närvara vid en huvudförhandling. Dock gäller enligt 11 kap. 5§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740), att målsäganden ska kallas om dennes närvaro kan få betydelse för utgången i målet. Det är således en bedömning som får göras från fall till fall. Beroende på de omständigheter som föreligger i ditt fall, kan det bli aktuellt att du måste infinna dig vid huvudförhandlingen. Hoppas detta gav svar på dina frågor. Hör gärna av dig om något är oklart eller om Du har några andra funderingar.Med Vänlig Hälsning, 

Vilka personer befinner sig i rättsalen under en rättegång?

2013-05-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag kommer bli kallad som vittne till en rättegång. Jag skulle vilja veta vilka personer som kommer befinna sig i rättssalen då? Är det alla som är inblandande eller bara åklagare och juryn?
Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga!Till att börja med kan sägas att det beror lite på om du är kallad till ett brottmål eller ett tvistemål. Men i huvudsak gäller att samma personer kommer att finnas i rättsalen. Eftersom du nämner åklagare har jag utgått från att du ska vittna vid ett brottmål. För det första kommer målsäganden (den som påstås blivit utsatt för brott) och åklagaren finnas där. Ibland har även målsäganden ett målsägandebiträde. Du som vittne kommer att ha dem till vänster om dig. Sedan kommer till din höga sida den tilltalade (den som påstås begått ett brott) och dennes försvarare att sitta. Längst fram i rättssalen kommer en juristdomare, enpotokollförare och oftast tre nämndemän att sitta. Det är dessasom dömer målet och är själva rätten. Utöver ovanstående personer kan, beroende på målet, tex olika sakkunniga kallas in, tolkar och som du, vittnen. Längst bak i salen kan också åhörare sitta. Eftersom rättegångar i Sverige är offentliga får i princip vem som helst vara närvarande och lyssna. Om målet rör tex sexualbrott eller minderåriga kan dock rättegången ske bakom stängda dörrar, vilket betyder att bara de som är direkt berörda får närvara. Vänliga Hälsningar

Part i tvister vid företagsöverlåtelser

2013-03-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej Vi har en intressent som vill köpa vårat bygg bolag AB. Han är ute efter namnet i företaget och våra anställda. Vi har dock en tvist i bolaget med skatteverket om moms och skattetillägg. intressenten är medveten om tvisten. Kan man sälja bolaget i en pågående tvist, och intressenten tar över tvisten i bolaget, eller faller tvisten över på den nuvarande ägaren i bolaget.
Victor Aldegren |Det är fullt möjligt att överlåta ett bolag som är inblandat i en tvist. Eftersom ett aktiebolag är en juridisk person som kan vara part i en tvist är det bolaget som sådant som har en tvist. Detta innebär att det fortfarande kommer att vara bolaget som är part och att vem som äger bolaget inte spelar någon roll. Säljer ni bolaget kommer ni alltså att sälja ett bolag som är belastat med en tvist.

Åklagarens uppgifter

2012-12-22 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! För en tid sedan blev jag åtalad för en sak. Var/är oskyldig. Bad åklagaren via min advokat om ett förhör med den person som åklagaren menade pekade ut mig. Fick nej på detta och saken hamnade i domstol. Vittnet sa sanningen och åklagaren fick lägga ner åtalet under sittande rättegång. Hur vanligt är det att åtal läggs ner under sittande rättegång? I mitt fall slösades det säkert bort en kvarts miljon kr på ingenting. Hade åklagaren gått med på förhöret så hade allt retts ut i förväg. Kan åklagare bete sig hur som helst?
Angelica Rigborn |Hej Lars och tack för din fråga! Åklagaren har främst dessa huvuduppgifter; leda polisens brottsutredning, fatta beslut om åtal ska väckas och föra talan i domstol. Det som antagligen har gått fel i ditt fall är när åklagaren beslutar sig för att väcka åtal. Detta beslut tas när brottsutredningen/förundersökningen är färdig och vid tillräckligt underlag att gärningspersonen kan misstänkas ska åtal väckas. Åklagaren har en objektivitetsplikt som innebär en skyldighet att ta hänsyn till såväl det som talar för som det som talar mot den misstänkte. Åklagaren måste göra en bedömning ifall bevisningen är att anse som tillräckligt stark så att denne på en objektiv grund kunde förvänta sig en fallande dom. Tyvärr i ditt fall har antagligen denna bedömning inte upprätthållits helt perfekt. Om det under rättegången framkommer uppgifter som förändrar ärendet kan åklagaren behöva göra en ny bedömning och i undantagsfall kan åtalet läggas ner under pågående rättegång. Detta är alltså inget som brukar ske utan inträffar endast i undantagsfall. Med vänlig hälsning,