Vite vid utevaro från rättegång

2015-01-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Rättegångskostnad Trafik- vid uteblivelseOm jag är kallad till rättegång för trafikbrott å struntar i att dyka upp.(har ingen advokat)Vad kostar det mig?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Om du som tilltalad uteblir från ett rättegångstillfälle för huvudförhandling, ska domstolen i första hand pröva om rättegången ändå kan hållas, trots din utevaro (46 kap. 15 § rättegångsbalken). Rättegången kan hållas utan den tilltalades närvaro om saken kan utredas tillfredsställande och om den tilltalade endast kan dömas till böter, fängelse i högst sex månader, skyddstillsyn eller villkorlig dom. Målet får även avgöras om den tilltalade inte kan hämtas eller om han eller hon lider av en allvarlig psykisk störning och att närvaron därav inte är nödvändig (46 kap. 15 a §). Om målet inte kan avgöras utan den tilltalades närvaro, kan vite utdömas. Dessutom ska rätten ta ställning till om den tilltalade bör hämtas (46 kap. 15 §). Det är svårt att svara på hur stort ett eventuellt vite skulle bli, om det döms ut. I ett fall från Högsta domstolen hade den tilltalade blivit åtalad för brotten olovlig körning i fem fall och hastighetsöverträdelse i ett fall. Här hade den tilltalade förelagts ett vite om 1 000 kr (se NJA 1990 s. 228). Ett vitesbelopp kan variera från fall till fall och idag torde snarare vitesbeloppet ligga på det dubbla, det vill säga 2 000 kr. Sålunda så kan det vara så att en rättegång kan köras utan den tilltalades närvaro, men du riskerar att utdömas ett vite om du inte inställer dig till huvudförhandlingen. Dessutom kan din rätt att överklaga tingsrättens dom förfalla om du uteblir från rättegången. Vänliga hälsningar,

Målsäganden biträder åtalet

2014-06-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag hör ibland målsägandebiträdet säga att målsäganden biträder åtalet. Vad menas med det exakt? Hur säger man det på vardagssvenska? Tack på för hand MVH/ Perez
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! Målsäganden (den som är utsatt för ett brott) har enligt rättegångsbalkens 20 kap. 8 § en möjlighet att biträda åklagaren vid dennes åtal i tingsrätten. Målsäganden blir efter denne biträtt åtalet part i målet och kan då likt åklagaren bland annat lägga fram egen utredning och bevisning i målet och därmed få detta prövat av rätten. Som part i målet äger också målsäganden rätt att överklaga en firande dom eller något annat beslut i målet till högre rätt även om åklagaren inte väljer att göra så. En länk till rättegångsbalken har du https://lagen.nu/1942:740#A2 Vänligen

Anmäla sig själv - allmänt och enskilt åtal

2014-01-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Vad händer om jag har gjort inbrott hos en familjemedlem medan denne var på semester, förfalskat hans uppgifter, tagit banklån i hans namn på 100 tusen tals kronor och vill nu erkänna och sitta inne men han vill ej göra en anmälan. Kan bevisa brottet och har en hel del villkorligt inom de senaste 10 åren för bl.a. stöld och misshandel mot tjänsteman.
Marcus Holming | Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De handlingar du beskriver tycks falla inom brottsbalken 8 kap. 1 § stöld alternativt 8 kap. 4 § grov stöld,  9 kap. 1 § bedrägeri alternativt 9 kap. 3 § grovt bedrägeri samt möjligtvis urkundsförfalskning, 14 kap. 1 §. Det sistnämnda brottet torde dock konsumeras av bedrägeriet. Inget av dessa brott faller under enskilt åtal, d.v.s. brott för vilket åtal enbart kan väckas och föras av målsäganden själv. Brotten faller istället under allmänt åtal och talan ska därför föras av åklagare. Att din familjemedlem inte vill göra en anmälan saknar därför större betydelse. Vad påföljden kommer bli kan jag inte svara bestämt på utan att veta mer om de brottsliga gärningarna, din historik och situation i övrigt. Min bedömning utifrån det du har uppgett är dock att risken är ganska hög att påföljden blir fängelse. MVH

Rättshabilitet vid demensdiagnos

2013-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, jag tänkte fråga om en person som har demensdiagnos har processhabilitet?
Oscar Campos |Hej och tack för din fråga!För att en tvist ska kunna prövas i domstol krävs att parterna har partshabilitet. Med detta förstås rätt att vara part i en rättegång. Part är den som blir berättigad eller förpliktad genom domen. Varje fysisk person kan vara part i rättegång. Partshabiliteten behandlar dock inte frågan om vem som har rätt att uppträda inför domstolen och utföra talan för parten. Processhabilitet har den som har förmågan att själv utföra talan. Fysiska personer saknar processhabilitet i den mån de saknar rättslig handlingsförmåga på det civilrättsliga planet. Omyndiga personer är ett exempel på personer som saknar processhabilitet och talan ska därmed utföras av den omyndiges ställföreträdare.På ålderns höst är det inte ovanligt att personer drabbas av senilitet till den grad att de inte kan förstå innebörden av sina handlingar. Det finns inga gränsfall för ålder utan man får ta hänsyn till alla omständigheter från fall till fall. Finns det ett skyddsbehov får man hos rätten ansöka om förordnande av god man eller förvaltare (se Föräldrabalken 11:4 och 7) som därmed får rättshandla för huvudmannens räkning.Med vänliga hälsningar, 

Byte av offentlig försvarare

2014-12-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur många ggr kan man överklaga ett avslag på advokatbyte i en brottsmåls rättegång?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Man har rätt att i vissa fall byta offentlig försvarare. För att begära ett byte måste du själv skriva till domstolen och ange varför du är missnöjd med din förordnade offentliga försvarare och skriva vem du vill byta till. Frågan om byte kan aktualiseras exempelvis i följande fall:- försvararen kan inte närvara vid huvudförhandlingen- den misstänkte har ett bristande förtroende för försvararen- den misstänkte och försvararen har motstridiga intressen eftersom samma försvarare har förordnats för flera misstänkta.Till tingsrättens beslut finns det bifogat en blankett hur du överklagar, tingsrättens beslut överklagas till hovrätten och sedan hovrättens till Högsta domstolen. Återkom med informationen från tingsrätten om du undrar mer om detta.Utöver möjligheten att byta offentlig försvarare har du i brottmål alltid rätt att anlita en privat försvarare (då på egen bekostnad).Vänliga hälsningar,

Kan målsägande återkalla sin anmälan sedan åtal väckts?

2014-05-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Jag är målsägande i ett ärande som åklagaren valt att ta till rättegång trotts att jag ändå anser att det är ord mot ord i denna misshandeln. Jag vill inte gå på rättegången, måste jag det? Vad händer om jag inte kommer? Hålls rättegången ändå utan mig? Jag ångrar min anmälan och vill inte att den åtalade ska bli dömd, jag ville inte heller göra anmälan först utan den gjordes 6 timmar efter att jag blivit övertalad av en vän att göra det. Både jag och den åtalade gjorde en dum grej mot varandra. Vad kan jag göra nu?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du hör av dig till oss på Lawline!Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal, se 3 kap. 5-6§§ Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). För de allra flesta brott har åklagaren en så kallad absolut åtalsplikt. Innebörden av detta är att åklagaren är skyldig å statens vägnar att väcka åtal om denne bedömer att det finns en tillräcklig bevisning för att ett brott har begåtts och bevisningen är tillräcklig stark för att fälla den tilltalade till ansvar, se 20:6 Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Åklagaren har i ditt fall gjort den bedömningen att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom, och denne är således skyldig att väcka åtal. Det går således inte att ta tillbaka en anmälan sedan åtal väckts. Det föreligger en möjlighet för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse om nya omständigheter dykt upp som- om de varit kända vid tiden för åtalet- skulle ha föranlett åtalsunderlåtelse, se 20 kap. 7a§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740). Om det föreligger sådana omständigheter som åklagaren i dagsläget inte känner till, rekommenderar jag dig att berätta om dessa innan huvudförhandlingen.Du som målsägande är inte skyldig att närvara vid en huvudförhandling. Dock gäller enligt 11 kap. 5§ Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740), att målsäganden ska kallas om dennes närvaro kan få betydelse för utgången i målet. Det är således en bedömning som får göras från fall till fall. Beroende på de omständigheter som föreligger i ditt fall, kan det bli aktuellt att du måste infinna dig vid huvudförhandlingen. Hoppas detta gav svar på dina frågor. Hör gärna av dig om något är oklart eller om Du har några andra funderingar.Med Vänlig Hälsning, 

Vilka personer befinner sig i rättsalen under en rättegång?

2013-05-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag kommer bli kallad som vittne till en rättegång. Jag skulle vilja veta vilka personer som kommer befinna sig i rättssalen då? Är det alla som är inblandande eller bara åklagare och juryn?
Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga!Till att börja med kan sägas att det beror lite på om du är kallad till ett brottmål eller ett tvistemål. Men i huvudsak gäller att samma personer kommer att finnas i rättsalen. Eftersom du nämner åklagare har jag utgått från att du ska vittna vid ett brottmål. För det första kommer målsäganden (den som påstås blivit utsatt för brott) och åklagaren finnas där. Ibland har även målsäganden ett målsägandebiträde. Du som vittne kommer att ha dem till vänster om dig. Sedan kommer till din höga sida den tilltalade (den som påstås begått ett brott) och dennes försvarare att sitta. Längst fram i rättssalen kommer en juristdomare, enpotokollförare och oftast tre nämndemän att sitta. Det är dessasom dömer målet och är själva rätten. Utöver ovanstående personer kan, beroende på målet, tex olika sakkunniga kallas in, tolkar och som du, vittnen. Längst bak i salen kan också åhörare sitta. Eftersom rättegångar i Sverige är offentliga får i princip vem som helst vara närvarande och lyssna. Om målet rör tex sexualbrott eller minderåriga kan dock rättegången ske bakom stängda dörrar, vilket betyder att bara de som är direkt berörda får närvara. Vänliga Hälsningar

Part i tvister vid företagsöverlåtelser

2013-03-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej Vi har en intressent som vill köpa vårat bygg bolag AB. Han är ute efter namnet i företaget och våra anställda. Vi har dock en tvist i bolaget med skatteverket om moms och skattetillägg. intressenten är medveten om tvisten. Kan man sälja bolaget i en pågående tvist, och intressenten tar över tvisten i bolaget, eller faller tvisten över på den nuvarande ägaren i bolaget.
Victor Aldegren |Det är fullt möjligt att överlåta ett bolag som är inblandat i en tvist. Eftersom ett aktiebolag är en juridisk person som kan vara part i en tvist är det bolaget som sådant som har en tvist. Detta innebär att det fortfarande kommer att vara bolaget som är part och att vem som äger bolaget inte spelar någon roll. Säljer ni bolaget kommer ni alltså att sälja ett bolag som är belastat med en tvist.