Anmäla sig själv - allmänt och enskilt åtal

2014-01-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Vad händer om jag har gjort inbrott hos en familjemedlem medan denne var på semester, förfalskat hans uppgifter, tagit banklån i hans namn på 100 tusen tals kronor och vill nu erkänna och sitta inne men han vill ej göra en anmälan. Kan bevisa brottet och har en hel del villkorligt inom de senaste 10 åren för bl.a. stöld och misshandel mot tjänsteman.
Marcus Holming | Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De handlingar du beskriver tycks falla inom brottsbalken 8 kap. 1 § stöld alternativt 8 kap. 4 § grov stöld,  9 kap. 1 § bedrägeri alternativt 9 kap. 3 § grovt bedrägeri samt möjligtvis urkundsförfalskning, 14 kap. 1 §. Det sistnämnda brottet torde dock konsumeras av bedrägeriet. Inget av dessa brott faller under enskilt åtal, d.v.s. brott för vilket åtal enbart kan väckas och föras av målsäganden själv. Brotten faller istället under allmänt åtal och talan ska därför föras av åklagare. Att din familjemedlem inte vill göra en anmälan saknar därför större betydelse. Vad påföljden kommer bli kan jag inte svara bestämt på utan att veta mer om de brottsliga gärningarna, din historik och situation i övrigt. Min bedömning utifrån det du har uppgett är dock att risken är ganska hög att påföljden blir fängelse. MVH

Rättshabilitet vid demensdiagnos

2013-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, jag tänkte fråga om en person som har demensdiagnos har processhabilitet?
Oscar Campos |Hej och tack för din fråga!För att en tvist ska kunna prövas i domstol krävs att parterna har partshabilitet. Med detta förstås rätt att vara part i en rättegång. Part är den som blir berättigad eller förpliktad genom domen. Varje fysisk person kan vara part i rättegång. Partshabiliteten behandlar dock inte frågan om vem som har rätt att uppträda inför domstolen och utföra talan för parten. Processhabilitet har den som har förmågan att själv utföra talan. Fysiska personer saknar processhabilitet i den mån de saknar rättslig handlingsförmåga på det civilrättsliga planet. Omyndiga personer är ett exempel på personer som saknar processhabilitet och talan ska därmed utföras av den omyndiges ställföreträdare.På ålderns höst är det inte ovanligt att personer drabbas av senilitet till den grad att de inte kan förstå innebörden av sina handlingar. Det finns inga gränsfall för ålder utan man får ta hänsyn till alla omständigheter från fall till fall. Finns det ett skyddsbehov får man hos rätten ansöka om förordnande av god man eller förvaltare (se Föräldrabalken 11:4 och 7) som därmed får rättshandla för huvudmannens räkning.Med vänliga hälsningar, 

Parts utevaro

2013-03-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om tex två parter har hamnat i en tvist om en såld bil, käranden yrkar 30.000 kr i ersättning och har skickat in all bevisning om bilen fel. Tredskodom kan bli gällande om svaranden inte dyker upp på föreberedelsesammanträdet, men vad händer om käranden väljer att inte dyka upp ?? mvh
Felicia Perfect |Hej, tack för din fråga!Det som händer om kärande eller svarande inte dyker upp på ett förberedelsesammanträde skiljer sig åt vad gäller dispositiva och indispositiva tvistemål. I ditt fall rör det sig om ett dispositivt tvistemål. När det gäller dispositiva tvistemål, vilka är de mål där förlikning om saken är tillåten, gäller att tredskodom kan utdömas om någon av parterna eller deras ombud inte infinner sig till förberedelsesammanträdet. Det krävs dock att den andra parten yrkar tredskodom för att så ska ske. Det krävs även att den part som inte dyker upp vid sammanträdet tidigare har fått en kallelse till sammanträdet och att det av kallelsen framgår att tredskodom kan utdömas om personen inte dyker upp. Om den andra parten inte yrkar tredskodom eller om det inte framgår av kallelsen att tredskodom kan utdömas så avskrivs istället målet. Vid dispositiva tvistemål kan alltså tredskodom utdömas även om det är kärande som inte dyker upp. Att en tredskodom utdöms innebär att rätten dömer till det som den andra parten har yrkat (till fördel för den part som har dykt upp).Om parterna måste infinna sig personligen (när det inte är tillåtet att skicka ett ombud utan när parterna själva måste komma till sammanträdet) kan även vite utdömas om parterna väljer att inte dyka upp. Om varken kärande eller svarande dyker upp till förberedelsesammanträdet avskrivs målet.Med vänlig hälsning

Rätt till kostnadsfri rådgivning

2012-06-09 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om man är i behov av kostnadsfri rådgivning av en advokat- Kan man välja vilken advokat man vill till det och isåfall är den advokaten skyldig att då hjälpa dig? Eller väljer advokaten själv om han vill ge kostnadsfri rådgivning i en fråga ? Och isåfall "letar man runt" tills man finner en advokat som vill utföra det? Hur funkar "rätt till en timmes kostnadsfri juridisk rådgivning"?
jacob sandelin |Hej, svaret på din fråga är kort och gott nej, man har inte rätt till gratis rådgivning. För att bättre förstå relationen mellan advokat och klient skulle man kunna likna advokatbyrån med en bilåterförsäljare. Självfallet kan du få komma in och provköra bilen innan du köper den, men försäljaren har ingen skyldighet att låta dig göra det. En advokat är i det hänseendet i princip en näringsidkare som vilken annan. "En timmes kostnadsfri juridisk rådgivning" är en marketingstrategi som byråer använder för att nå ut med sin verksamhet. An advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed följer beträffande vböjande och frånträdande av uppdrag att en advokat är inte skyldig att ta emot ett uppdrag som erbjuds, men är skyldig att snarast meddela om uppdraget inte antas. Advokaten behöver inte ange skäl för att inte anta ett uppdrag. För helt kostnadsfri rådgivning behöver du inte leta längre, då du redan tycks ha funnit oss på Lawline. Vi gör vårt bästa för att besvara de frågor du kan tänkas ha, så klart helt kostnadsfritt. Lycka till

Vilka personer befinner sig i rättsalen under en rättegång?

2013-05-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag kommer bli kallad som vittne till en rättegång. Jag skulle vilja veta vilka personer som kommer befinna sig i rättssalen då? Är det alla som är inblandande eller bara åklagare och juryn?
Johanna Forsberg |Hej och tack för din fråga!Till att börja med kan sägas att det beror lite på om du är kallad till ett brottmål eller ett tvistemål. Men i huvudsak gäller att samma personer kommer att finnas i rättsalen. Eftersom du nämner åklagare har jag utgått från att du ska vittna vid ett brottmål. För det första kommer målsäganden (den som påstås blivit utsatt för brott) och åklagaren finnas där. Ibland har även målsäganden ett målsägandebiträde. Du som vittne kommer att ha dem till vänster om dig. Sedan kommer till din höga sida den tilltalade (den som påstås begått ett brott) och dennes försvarare att sitta. Längst fram i rättssalen kommer en juristdomare, enpotokollförare och oftast tre nämndemän att sitta. Det är dessasom dömer målet och är själva rätten. Utöver ovanstående personer kan, beroende på målet, tex olika sakkunniga kallas in, tolkar och som du, vittnen. Längst bak i salen kan också åhörare sitta. Eftersom rättegångar i Sverige är offentliga får i princip vem som helst vara närvarande och lyssna. Om målet rör tex sexualbrott eller minderåriga kan dock rättegången ske bakom stängda dörrar, vilket betyder att bara de som är direkt berörda får närvara. Vänliga Hälsningar

Part i tvister vid företagsöverlåtelser

2013-03-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej Vi har en intressent som vill köpa vårat bygg bolag AB. Han är ute efter namnet i företaget och våra anställda. Vi har dock en tvist i bolaget med skatteverket om moms och skattetillägg. intressenten är medveten om tvisten. Kan man sälja bolaget i en pågående tvist, och intressenten tar över tvisten i bolaget, eller faller tvisten över på den nuvarande ägaren i bolaget.
Victor Aldegren |Det är fullt möjligt att överlåta ett bolag som är inblandat i en tvist. Eftersom ett aktiebolag är en juridisk person som kan vara part i en tvist är det bolaget som sådant som har en tvist. Detta innebär att det fortfarande kommer att vara bolaget som är part och att vem som äger bolaget inte spelar någon roll. Säljer ni bolaget kommer ni alltså att sälja ett bolag som är belastat med en tvist.

Åklagarens uppgifter

2012-12-22 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! För en tid sedan blev jag åtalad för en sak. Var/är oskyldig. Bad åklagaren via min advokat om ett förhör med den person som åklagaren menade pekade ut mig. Fick nej på detta och saken hamnade i domstol. Vittnet sa sanningen och åklagaren fick lägga ner åtalet under sittande rättegång. Hur vanligt är det att åtal läggs ner under sittande rättegång? I mitt fall slösades det säkert bort en kvarts miljon kr på ingenting. Hade åklagaren gått med på förhöret så hade allt retts ut i förväg. Kan åklagare bete sig hur som helst?
Angelica Rigborn |Hej Lars och tack för din fråga! Åklagaren har främst dessa huvuduppgifter; leda polisens brottsutredning, fatta beslut om åtal ska väckas och föra talan i domstol. Det som antagligen har gått fel i ditt fall är när åklagaren beslutar sig för att väcka åtal. Detta beslut tas när brottsutredningen/förundersökningen är färdig och vid tillräckligt underlag att gärningspersonen kan misstänkas ska åtal väckas. Åklagaren har en objektivitetsplikt som innebär en skyldighet att ta hänsyn till såväl det som talar för som det som talar mot den misstänkte. Åklagaren måste göra en bedömning ifall bevisningen är att anse som tillräckligt stark så att denne på en objektiv grund kunde förvänta sig en fallande dom. Tyvärr i ditt fall har antagligen denna bedömning inte upprätthållits helt perfekt. Om det under rättegången framkommer uppgifter som förändrar ärendet kan åklagaren behöva göra en ny bedömning och i undantagsfall kan åtalet läggas ner under pågående rättegång. Detta är alltså inget som brukar ske utan inträffar endast i undantagsfall. Med vänlig hälsning,

Återkalla åtal, delgivning av beslut, rätt till offentlig försvarare

2012-05-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Undertecknad har inte fått svar på först insända fråga, och tecknande har heller inte ftt annat besked ifrån Er, varigenom frågeställningen upprepas enligt nedan stående. Enkel fråga: är inte åklagare skyldig att återkalla åtal ifall tilltalad kan förete bevis som enbart kan medföra frikännande ifrån brottsanklagelse i åtalet? Och är inte rättsforum vari åtalet har väckts skyldigt att beakta motbevisning som har framlagts? Först utsatta huvudförhandling inställdes sedan undertecknad inkommit till rätten med inlaga, vari vittne åberopades som kan styrka att tecknande inte är skyldig till brott för vilket åtalet har väckts, med motivering att förundersökning skulle kompletteras, som endast kan innebära att vittnet skulle höras. Senare fick undertecknad kallelse till ny huvudförhandling, vilken skulle genomföras tjugosex (26) timmar (h) efter delgivning. (Brott som tecknande tillvitas ha begått, och är sak för åtal, är per se ringa – snatteri -, och påföljden renderar aldrig fängelse, men tecknande är bevisligen oskyldig, och upplever åtalet som kränkande.) Yrkande om offentlig försvarare har tillika avslagits av tingsrätt, och ”beslut” om avslaget delgavs inte undrtecknad, utan hade - enligt tingsrätten - uppsatts på anslagstavla till rättens kansli, beroende på svårighet att delge tecknande. (Kommunikation medelst Internet har dock fungerat utmärkt från början, och kund nyttjats för delgivning.) Undertecknad är efter senaste besked av tingsrätten oerhört angelägen om att få försvarare, vilken kan bevaka tecknandes rättigheter och andra tillgodose intressen som har emanerat ur situationen. Jämlikt Rättegångsbalken 21 kap 3 a & (jämte Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, ratificerad i Rom av 1950-11-04, artikel 6 under styckena b, c respektive d – vilken tillika utgör svensk lag sedan av 1994-10-01 -), vilket undertecknad har meddelat rätten, finns inget rationellt eller eljest beaktansvärt skäl till att förmena tecknande offentlig försvarare. Ny tid för huvudförhandling är nu utsatt, men beslut om att avslå yrkandet om offentlig försvarare menar handläggande rådman inkom till tingsrätten försent. Undertecknad delgavs inte beslutet enär detta enbart anslogs på rättens kansli. Någon mening med att avsätta tid på att överklaga beslut vad avser försvarare finns inte beroende på kausaliteten, enär tecknande bevisligen är oskyldig till brott, och rådmannens ”beslut” om avslag till yrkad försvarare är avfattat och delgivet i allt utom laga ordning, vilket per se bör vara föremål för rättslig prövning. Något förtroende för och tillit för att rådmanen skall döma omdömesgillt därjämte lagenligt i åtalet förefinns inte efter vad som hitintills har förevarat. Är Justitieombudmannen – d v s Rksdagens ombudsmän – lämpligast att anmäla förfarandet av Polismyndighet som inte har genomfört utredning, åklagare som har väckt åtal förutan att inhämta erforderlig bevisning respektive rådman i tingsrätten (vilken påtagligt evident ignorerar, negligerar eller nonchalerar allt som har framkommit i målet) till?. Undertecknad är tacksam för svar, oavsett om innehåll i svaret går tecknandes intresse emot. N N
Frida Karlsson |Hej och tack för din fråga, Åklagaren har en skyldighet att väcka åtal för brott som faller under allmänt åtal. Snatteri faller under allmänt åtal och om åklagaren finner att en person är skäligen misstänkt får åtal väckas. Åklagaren är inte skyldigt att återkalla åtalen även om det inkommer motbevisning eftersom rätten ändå kommer att göra en prövning av motbevisningen (ditt vittne) vid huvudförhandlingen. Däremot är det rimligt att anta att åklagaren skulle återkalla åtalet om den nya bevisningen innebar att den misstänkte inte längre var skäligen misstänkt. Den domstol vari åtalet väckts är inte innan huvudförhandlingen skyldig att värdera motbevisningen. Efter att du begärt komplettering av förundersökningen fick du en ny kallelse till huvudförhandling, detta kan jag endast se som att åklagaren trots komplettering av förundersökningen ansett dig skäligen misstänkt för snatteri och därför väljer att väcka åtal. Delgivning kan ske på olika sätt (se delgivninglagen: https://lagen.nu/2010:1932) och hur detta sker i praktiken kan variera och därför kan jag inte svara på om domstolen handlat fel eller inte. Det som däremot står klart är att domstolen ska anstränga sig och har en skyldighet att delge dig, det är rimligt att tycka att de borde skickat en delgivningsman om det inte var möjligt att skicka till en folkbokföringsadress osv. Vad gäller kommunikation via internet kan jag inte svara på det eftersom jag inte vet vilken sort kommunikation som förekommit tidigare och om det därigenom vore rimligt att de skulle försöka delge dig på sådant vis. Om tingsrätten inte kunnat nå dig för en delgivning är det möjligt att delge genom att anslå beslutet på rättens kansli, detta kallas för kungörelsedelgivning. De situationer när en offentlig försvarare ska utses regleras i RB 21:3 a. Eftersom det är snatteri det rör sig om är det ytterst tveksamt om en offentlig försvarare kan utses och av din fråga framgår ingenting som kan tala i den riktningen. Du har däremot självklart möjligheten att anlita en advokat som i egenskap av försvarare kan hjälpa dig. Snatteri är ett brott med en straffskala från böter till fängelse i maximalt 6 månader. Detta är inte heller tillräckligt för att ha rätt till en offentlig försvarare. Om det minsta straffet man kan dömas till vore fängelse i 6 månader då hade en offentlig försvarare kunnat utses m h a RB 21:3 a. Om jag har förstått din fråga korrekt hade din överklagandetid gått ut för att överklaga beslutet om att avslå begäran om offentlig försvarare. Det finns då en möjlighet att ansöka om återställande av försutten tid i enlighet med RB 58:11. Detta skulle innebära att du får en ny överklagandetid inom vilken du kan överklaga beslutet om att avslå offentlig försvarare. För att få återställande av försutten tid måste du ha haft laga förfall och det är möjligt att rätten kan se det som laga förfall om de kommer fram till att du inte delgivits korrekt. Ansökan om återställande av försutten tid ges in till Hovrätten. Om du känner dig felaktigt behandlad kan du absolut vända dig till Justitieombudsmannen (JO), de kan dock dock inte ändra besluten utan för få till en ändring måste besluten överklagas. JO s erinran väger ändå tung och är kännbar för den som utpekas som felande. Bedömer de att någon t ex. begått tjänstefel kan de även i vissa fall väcka åtal, detta är dock relativt sällsynt. Vänligen,