Ersättning av kostnader för advokat

2018-01-16 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Kan vi kräva ersättning för advokatkostnader som uppkommit i samband med att vi överklagat ett negativt besked på ett förhandsbesked om bygglov. Vi har nu även fått prövningstillstånd i Svea Hovrätt med vårt ärende. Frågan är alltså om vi skulle vinna ärendet i Svea Hovrätt kan vi då begära att Kommunen som är vår motpartbetalar våra advokatkostnader. Dessa uppgår i dagsläget till ca 50 000:-
Oxana I |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om rättegångskostnader i tvistemål hittar vi i rättegångsbalken (RB) 18 kap. Huvudregeln är att den förlorande parten ska ersätta rättegångskostnaderna för den vinnande parten (18 kap. 1 § RB). Detta gäller förutsatt att den vinnande parten har yrkat om ersättning av rättegångskostnader innan handläggningen avslutats (18 kap. 14 § RB). Det som ersätts i de fall den vinnande parten har yrkat om ersättning är bland annat arvode och ombud (18 kap. 8 § RB). I ert fall är det era advokatkostnader.Om ni yrkar ersättning för era rättegångskostnader och vinner målet, så blir kommunen således skyldig att ersätta era kostnader i samband med rättegången.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förutsättningar för betalda rättegångskostnader vid tvistemål

2017-11-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Jag skall överklaga ett kommunalt beslut till Mark- och miljödomstolen, gällande avslag av mina krav på ersättning av kostnader i samband med installation av kommunalt vatten och avlopp på min fastighet.Frågan är komplicerad så jag vill anlita juridisk hjälp.Ersätter kommunen mina juridiska kostnader om beslutet vänder till min fördel och jag beviljas de ersättningar som jag yrkat på?
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Reglerna om rättegångskostnader återfinns i rättegångsbalkens (RB) 18 kap. när det gäller tvistemål och i 31 kap. när det gäller brottmål. I ditt fall rör det sig dock om ett tvistemål vilket leder till att 18 kap. blir tillämpligt. Huvudregeln enligt 18 kap. 1 § RB är att den förlorande parten ska ersätta rättegångskostnaderna för den vinnande parten. För att detta ska kunna ske krävs dock att part yrkat om ersättning för rättegångskostnader innan handläggningen avslutats (18 kap. 14 § RB). Det som ersätts i de fall parten yrkat om ersättning och parten vinner målet återfinns i 18 kap. 8 § RB och innehåller bland annat arvode för ombud. Sammanfattningsvis: Ja, förutsatt att du yrkar om ersättning för rättegångskostnader samt att du vinner målet så ska kommunen ersätta dina kostnader i samband med rättegången. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning för rättegångskostnader då tilltalad friades

2017-11-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Har blivit oskyldigt åtalad för våldsamt motstånd. Igår blev jag äntligen friad från åtalet. Har fått köra 40 mil och förlorat arbetsinkomst för att kunna inställa mig vid rättegången. Nu när jag blivit friad, har jag då rätt till att få ersättning för förlorad arbetsinkomst och milersättningen?
Caroline Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förutsättningar för ersättningRegler om rättegångskostnader kan du läsa mer om i 31 kap. Rättegångsbalken (RB). I 31 kap. 2 § RB kan då utläsas vad den tilltalade kan få ersatt samt under vilka förutsättningar. Det som paragrafen då säger är att om den tilltalade(du) frikänns i ett mål där åklagaren för talan, kan rätten besluta att den tilltalade kan få viss ersättning. Om jag tolkat din fråga rätt så har du alltså blivit frikänd under dessa förutsättningar och i så fall omfattas du av bestämmelserna i paragrafen. Vad kan ersättasEnligt 31 kap. 2 § RB kan den tilltalade få ersättning för kostnader för försvarare, rådgivning, bevisning samt inställelsekostnader. Det sistnämnda alternativet är det som är relevant för din fråga. Inställelsekostnader innebär alltså ersättning för kostnader som uppstått på grund av en tilltalads inställelse vid rätten. Det finns ytterligare en bestämmelse i 21 kap. 12 § RB som även förklarar inställelsekostnader. Den paragrafen säger då att en misstänkt som har kallats till rättegång kan få ersättning för kostnader för resa och uppehälle, OM det är skäligt med hänsyn till hens ekonomiska förhållanden samt utifrån de kostnader som kan uppstå. Vilket innebär att det görs en prövning i det enskilda fallet. Ersättning utges i enlighet med förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. I den 7 § 2p. kan det då utläsas att reseersättning och traktamente får utges till tilltalad i brottmål som är berättigad till ersättning enligt 31 kap. 2 § RB. Utifrån de förutsättningarna som jag beskrev i det första stycket bör du därför omfattas av dessa bestämmelserna. Sammanfattning Observera att det lagen säger är att den tilltalade KAN få ersättning, men det är alltså ingen skyldighet. Om rätten bestämmer att du kan få ersättning kan du enbart få ersättning för resa och uppehälle, men inte tidsspillan. Vilket innebär att det finns en möjlighet att få ersättning för transporten och inte din förlorade arbetsinkomst. Detta är alltså upp till rätten att pröva om det är skäligt att du får ersättning för det eller inte. Hoppas det gav svar på din fråga!

Målsägandes rätt till ersättning för förlorad inkomst

2017-11-08 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Kan man som målsägande få ersättning från tingsrätten för att en rättegång drar ut på tiden?Det hela har skötts dåligt från början och ställts in två gånger med väldigt kort varsel (flygbiljetter har köpts inför båda tillfällena eftersom den sker på annan ort, vilka då har brunnit inne).Nu ska det bli rättegång om två veckor - 1 år och 11 månader sedan brottet begicks.Vad har man för rättigheter? Eller får man bara gilla läget?
Mikhail Atayev |Hej och tack för att du har vänt dig till oss!Nej, du ska inte gilla läget utan du har rättigheter att kräva på ersättning från tingsrätten för tidspilan (se även rättsfall RH 2012:41). Av 5§ Förordning (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. framgår följande:"Ersättning för tidsspillan får betalas till den som på grund av inställelsen mister inkomst eller gör annan ekonomisk förlust. Ersättningen får bestämmas till det belopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högst 700 kronor per dag."Hoppas att jag har svarat på din fråga och mitt svar var till hjälp!Med vänliga hälsningar

Rättegångskostnader då vinnaren agerat försumligt

2017-12-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har fråga om rättegångskostnad.I en rättegång uppgår vinnarens advokatkostnader till 50 000 kr. Hur påverkas förlorarens ersättningsskyldighet för denna kostnad om en påbörjad huvudförhandling fick avbrytas och göras om, därför att vinnarens ombud glömde bort att återkomma till domstolen efter lunchpausen.
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Frågor om rättegångskostnader är reglerade i 18 kap. Rättegångsbalken (RB). I 18 kap. 1 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K18P1S1) anges att som utgångspunkt ska den part som förlorat målet ersätta motpartens rättegångskostnader. För att den förlorade parten inte ska drabbas av slarv eller försumlighet från vinnarens sida finns en reglering i 18 kap. 6 § RB som anger att om en part på grund av till exempel försumlighet uteblivit från rättegången och därmed orsakat merkostnader ska den parten själv stå för de kostnaderna, oavsett hur rättegångskostnaderna i övrigt ska fördelas. Om den parten som varit försumlig vunnit målet kommer därmed en avräkning ske för dessa kostnader. I doktrinen har det uttryckts att exempel på fall som omfattas av 18 kap. 6 § RB är om en part genom försumlighet gör så att huvudförhandlingen måste ställas in eller uppskjutas. Det anges även i doktrinen att en part ska ansvara för sina ombuds handlingar (Zeteo, lagkommentar 18 kap. 6§). Därmed verkar den situation som du beskriver omfattas av ersättningsskyldigheten som anges i 18 kap. 6 § RB, och därmed ska en avräkning ske för de kostnader som har skett på grund av motpartens försummelse.Hoppas du fick svar på din fråga!

Riskerar jag att få betala rättegångskostnader när en skola vägrar besvara ett skadeståndskrav?

2017-11-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag står i begrepp att skicka in en stämningsansökan mot en skola p.g.a. mobbning. Skolan ifråga vägrar svara på om de bestrider etta eller ej. Vad jag har förstått är att så länge de inte svarar, och om jag går vidare med stämning, så måste jag betala rättegångskostnader eftersom skolan ej svarat i någon riktning. Hur gör man för att avkräva skolan ett svar på detta?
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ska utveckla någonting i svaret är du välkommen att höra av dig med en kommentar eller mejla marcus.backstrom@hotmail.com.Vad gäller generellt kring rättegångskostnadsansvar?Regler kring rättegångskostnadsansvar i tvistemål, vilket det handlar om här, återfinns i 18 kap. rättegångsbalken, som jag i det följande refererar till om ingenting annat anges.Huvudregeln är att den som förlorar ett mål ska betala motpartens rättegångskostnad (1 §). Som rättegångskostnad räknas, enligt 18 §, allt som varit nödvändigt för att driva processen (t.ex. kostnad för juridiskt ombud, egen arbetstid och resor till och från domstolen).Gäller tvisten ett belopp som understiger 22 400 kr är den förlorade parten dock bara skyldig att betala rättegångskostnader motsvarande en timmes juridisk rådgivning samt eventuella utlägg för resor, uppehälle, översättning av dokument m.m. (18 a §). Denna undantagsregel finns för att det inte ska riskera att bli orimligt dyrt att tvista om förhållandevis blygsamma belopp.Slutligen finns i 6 kap. 13 § skollagen en specialregel som säger att den som stämt en skola p.g.a. kränkande behandling, och förlorat, ibland inte behöver betala skolans rättegångskostnader. Kravet för att undgå betalningsansvar är att det ska ha funnits en "skälig anledning" att inleda processen (exempelvis att eleven blivit utsatt för kränkande behandling men att skolan ändå inte gjort något formellt fel).Vad innebär detta för dig?En part i en domstolsprocess blir aldrig skyldig att betala några rättegångskostnader till motparten förrän tvistefrågan blivit avgjord. Således behöver du inte bekymra dig för den aspekten förrän det finns en dom. Detta gäller oavsett om skolan svarar på dina meddelanden eller inte.Väljer du att frivilligt ta tillbaka din stämningsansökan blir du dock skyldig att betala de kostnader som skolan eventuellt haft för att bemöta det du presenterat. Men det kan ju först bli aktuellt efter att du faktiskt skickat in din ansökan till tingsrätten.Med vänlig hälsning,

Vilka kostnader och vilken ränta kan man kräva

2017-11-10 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Vid en genstämning så undrar jag vilken ränta man har rätt att kräva samt vilka kostnader i målet man har rätt att kräva.MVH
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Reglerna om rättegångskostnader finns i rättegångsbalken 18 kap. Reglerna handlar om vilka kostnader som man kant kräva att få ersättning för pga en rättegång.Inom begreppet "rättegångskostnader" ingår:- Kostnaden för rättegångens förberedande,- Kostnaden för talans utförande,- Kostnaden för arvode till ombud eller biträde.- Kostander för partens arbete och tidspillanKostnaderna ska ha varit nödvändiga för att tillvarata partens rätt.Den ränta som man har rätt att kräva finns bestämd i räntelagen 6 §. Man brukar i stämningsansökan skriva att man "önskar att få ersättning för rättegångskostnaderna jämte ränta enligt räntelagen 6 § från dagen då målet avgörs till dess betalning sker"Denna information hittar du i rättegångsbalken 8 § och detta är generellt vad som gäller för rättegångskostnader.I rättegångsbalken 8 a § kan vi läsa om särskilda regler för rättegångskostnader i tvistemål. Det står att rättegångskostnaderna inte får avse något annat än kostnaderna för:1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen under en timme,2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift,3. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,4. vittnesbevisning,5. översättning av handlingar.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

När har man rätt till en offentlig försvarare? Vad räknas som grov oaktsamhet vid narkotikasmuggling?

2017-10-27 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag kom nyligen hem från Amsterdam och glömde att jag hade en väldigt liten mängd weed i fickan. Jag blev stoppad av tullen och anklagas nu för ringa narkotikasmuggling. Enligt 7 § 4 stycket smugglingslagen kan en sådan handling gå utan ansvar om den begicks av grov oaktsamhet och är ringa (vilket min mängd faller under). Hur bedömer man grov oaktsamhet i ett fall som detta och kan faktumet att jag missade att jag hade det i fickan (låg bland massa sedlar osv) anses som grov oaktsamhet? Jag undrar även om detta fall ger mig rätt till en offentlig försvarare? Tack
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer dela upp mitt svar i två delar. 1. Hur bedömer man grov oaktsamhet enligt 7 § 4 stycket smugglingslagen? Den möjlighet som generellt sett finns för att rätten ska anse att man begått brottet olovlig införsel enligt 7 § 4 stycket smugglingslagen är att man genom grov oaktsamhet inte skaffat sig kännedom om restriktionen (det vill säga, att man inte var medveten om att marijuana inte får föras in i Sverige). Som allmän utgångspunkt kan dock sägas att det ska kunna ställas ganska betydande krav på att den som avser att föra in en vara till landet informerar sig om vad som i detta avseende gäller för varan i fråga. I ditt fall verkar du dock inte sakna kunskap om att det är olagligt att införa marijuana till Sverige, utan att du fått med dig drogen av misstag. "Grov oaktsamhet" ovan tar inte riktigt sikte på dessa situationer, och rätten kommer sannolikt istället bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att du begått handlingen med uppsåt ("vett och vilja") eller inte för att då avgöra om du ska dömas för narkotikasmuggling eller inte. Det är ytterst en bevisfråga. Samtidigt är det inte helt uteslutet att domstolen ändå anser att denna handling faller under grov aktsamhet, men mig veterligen har detta inte skett tidigare. 2. Har du rätt till en offentlig försvarare? Rätten till offentlig försvarare regleras i 21 kap. rättegångsbalken (RB). I 21 kap. 3 a § första stycket RB anges att om den misstänkte är anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare förordnas för den misstänkte, om denne begär det. Jag utgår från att du inte är varken anhållen eller häktad i detta fall. Vidare ska offentlig försvarare också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott för vilket det lindrigaste straffet på skalan är fängelse i sex månader. För ringa narkotikasmuggling är det lindrigaste straffet böter, du kan alltså inte heller på denna grund ha rätt till offentlig försvarare. Vidare anges i 21 kap. 3 a § andra stycket RB att offentlig försvarare därutöver ska förordnas om… 1. den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen 2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller 3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Om ditt fall går under någon av dessa punkter är svårt att säga, men som utgångspunkt gäller att en misstänkt ska ha rätt till juridiskt biträde vid åtal. Domstolen tar bland annat hänsyn till målets karaktär (om det är ett enklare eller svårare mål), vad själva målet kommer handla om (är det en komplicerad rätts- eller bevisfråga som ligger i centrum för bedömningen kan det exempelvis tala för rätten till offentligt försvar), men också hur god möjlighet den misstänkte har att själv föra sin talan. När du gör din ansökan om att få offentlig försvarare, bör du uppmärksamma rätten på att din situation faller in på någon av ovan nämnda punkter (till exempel att du behöver en försvarare med hänsyn till utredningen, och motivera varför). Observera att du som tilltalad under vissa närmare förutsättningar som anges i 31 kap. 1 § RB måste ersätta staten en del av kostnaderna för ett offentligt ansvar om du fälls till ansvar för brottet. Jag hoppas du fick svar på dina frågor. Om du fortfarande har några funderingar får du gärna kommentera under frågan, så svarar jag så snabbt som möjligt. Bästa hälsningar,