Vem ska ärva när arvinge avlidit?
Vem ärver änka med ett barn kvar i livet, ett barn är avlidet men har en efterlevande änka och två barn?
Lawline svarar
Hej
Tack för att du skickar ditt svar till Lawline!
Jag förstår situationen som att änkan som avlidit har två barn, varav ett har avlidit men som efterlämnat en maka och två barn. I och med att frågan handlar om arv är den relevanta lagen bl.a. ärvdabalken (ÄB). Jag förutsätter i min bedömning att ett testamente inte finns.
Hur fungerar arv?
Utgångspunkten är att arv bygger på släktskap och det finns tre kategorier för släktingars arvsrätt:
Den första arvsklassen inkluderar arvlåtarens (den avlidnes) bröstarvingar, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. (2 kap 1 § ÄB).Den andra arvsklassen inkluderar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB)Den tredje arvsklassen inkluderar arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn (alltså arvlåtarens eventuella faster/farbror och moster/morbror) (2 kap. 3 § ÄB)Alla grenar inom en arvsklass ska ha lika stor lott, alltså ärva lika stora delar av arvlåtarens tillgångar. Denna princip kallas stirpalgrundsatsen.
En förutsättning för att kunna ärva något är att arvtagaren (den som ska få arv) ska vara vid liv vid arvlåtarens (den som ska ge arv) död.
Vad händer om en arvinge har avlidit?
I detta fall har en av arvlåtarens barn avlidit, och därför använder man sig av principen istadarätten. Denna säger att om en arvinge avlidit träder dennes arvingar i dennes ställe. Jag ska ge ett exempel på detta:
Anna avled 2019 och efterlämnade ingen make. Anna hade två barn, Bertil och Camilla. Camilla avled 2017 och efterlämnade två barn, Dennis och Erik. När Anna dör ska hennes kvarlåtenskap (tillgångarna som är kvar efter hennes död) delas lika mellan Bertil och Camilla. Kvarlåtenskapen var 100 000 kr, vilket innebär att Bertil och Camilla ärver 50 000 kr var. Då Camilla avled innan Anna kan hon inte ärva och Dennis och Erik träder istället in i hennes plats. Dennis och Erik får då dela Camillas andel lika mellan sig. Annas kvarlåtenskap fördelas alltså genom att:
- 50 000 kr (½ av kvarlåtenskapet) ärvs av Bertil- 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av Dennis
- 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av Erik
Om en gift person avlider ska det först ske en bodelning, då äktenskapet anses upplöst när en av makarna har avlidit (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen fördelas alltså makarnas tillgångar på samma sätt som man gör vid en skilsmässa. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med full äganderätt, vilket innebär att maken kan göra vad som helst med tillgångarna. Den avlidne makens andel av bodelningen ska också ges den efterlevande maken, men med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken kan göra vad som helst med tillgångarna förutom att testamentera bort dem. Makarnas gemensamma barn får alltså inte tillgångarna direkt, utan får en så kallad efterarvsrätt, vilket innebär att de får arvet när den efterlevande maken avlider. Ett undantag från detta finns för särkullbarn, alltså barn som endast en av makarna är förälder till. Särkullbarn får ut sitt arv direkt. (3 kap. 1-2 § ÄB)
Principen att den efterlevande maken ärver innan barnen gäller även i detta sammanhang.
Vem ärver änkans tillgångar?
Sammanfattningsvis är det till en början änkans barn som ärver hennes tillgångar med ½ var. I och med att en av barnen har avlidit innan änkan ska dennes andel fördelas lika mellan dennes barn (alltså änkans barnbarn). Barnbarnen ska alltså få ¼ var av änkans kvarlåtenskap. Däremot är det den efterlevande maken som egentligen får tillgångarna med fri förfoganderätt och barnbarnen får sitt arv först då efterlevande maka avlider.
Jag hoppas att svaret har varit till hjälp!
Med vänliga hälsningar,
