Testator har villkorat arvsandel utöver laglotten för särkullbarn
Hej,
Jag försöker hjälpa en väninna som har hamnat i en besvärlig sits i samband med bouppteckningen efter sin pappas död. Hon är ett s.k. särkullbarn. Hennes pappa har två barn med sin andra hustru. Hennes pappa har levt ett mycket gott liv. Därför var förvåningen stor när underlaget för bouppteckningen presenterades.
Nettotillgången uppgick till drygt 200 tkr. Det finns anledning att tro att alla tillgångar inte redovisas i bouppteckningen. Fadern har arbetat utomlands i större delen av sitt liv.
I samband med bouppteckningen presenterades ett testamente där det bl.a. framgick att om min väninna kräver sin laglott nu i samband med sin pappas bortgång kommer hon inte att ärva något mer när pappans hustru så småningom avlider, dvs. hon avstår då från arvslotten minus laglotten. Är det förenligt med gällande lagstiftning att testamentera bort resterande del av en arvslott om min väninna nu tar ut sin laglott.
I bouppteckning tas upp två poster som är värderade – en bil och en fritidsfastighet. Båda ska säljas efter bouppteckningen. Om försäljningen utfaller väl dvs. överstiger de värderade posterna i bouppteckningen kommer min väninna att "förlora" på det. Går det att kräva att fastigheten säljs innan laglotten räknas fram?
Lawline svarar
Hej och tack för att du valt att ställa en fråga till Lawline!
Testatorns disponibla kvot
Laglotten är 1/2 av arvslotten, 7 kap 1 §, ÄB. Vidare är laglotten personlig för varje arvinge och kommer inte att påverkas av testamente eller om andra arvingar avsäger sig sitt arv. Den andra halvan kallas för testatorns disponibla kvot, vilket innebär att det är den delan av arvsandelen som testatorn fritt får bestämma hu den ska fördelas. Laglotten är nämligen lagstadgad för att ge bröstarvingar skydd gentemot föräldrar som kanske inte vill att de ska få ta del av arvlåtenskapen över huvudtaget.
Särkullbarns rätt till arvslotten
Om villkoret i testamentet kan anses vara lagenligt så måste din väninna i egenskap av särkullbarn avsäga sig rätten till sin laglott för att inte få ut den direkt, 3 kap 1 § Ärvdabalk (1958:637), ÄB, se https://lagen.nu/1958:637. Gör hon det så har hon senare tillsammans med övriga arvingar rätt till efterarv då makan har avlidit, 3 kap 2 § ÄB.
Försäljning av fastigheten
Vid ett arvskifte kommer värdet på fastigheten att vara fastställt till sitt taxeringsvärde, vilket är 75% av marknadsvärdet. Det finns inget lagstöd för att din väninnna kan tvinga dödsboet att sälja fastigheten innan hon får ut sin laglott. Hennes laglott kommer nämligen att vara baserad på bouppteckningen där alla skulder och tillgångar registrerades, 20 kap 4 § ÄB, och därefter har skulderna i dödsboet reglerats, 21 kap 1 §, ÄB. Först därefter kommer att arvskifte att ske och då fastställs din väninnas laglott. Som nämnt tidigare är den personlig och kommer inte att ändras på grund av försäljningen av fastigheten eftersom den baserats på fastighetens taxeringsvärde.
Sammanfattningsvis
Som framkommer ovan har din väninnas far haft rätten att bestämma hur andra halvan av hennes arvslott ska disponeras, och när det kommer till tolkning av testamente så är det testatorns yttersta vilja som ligger till grund för det, 11 kap 1 § ÄB. Vidare har hon ingen rätt att kräva försäljning av fastigheten innan hon fått ut sin laglott. Till sist kan hon ha i åtanke att hon har rätt till efterarv om hon väljer att avstå sitt arv nu i första läget och måste i så fall avsäga sig sin arvslott.
Vill ni ha vidare rådgivning går det bra att boka tid med jurist här på Lawline för 1699 kr/h ink. moms, se http://www.lawline.se/boka.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
