Testamente med nyttjanderättsförbehåll
Hej!
Jag och min man är gifta och har båda särkullbarn, inga gemensamma barn. Jag har nu köpt en lägenhet som jag står som ägare på och som vi genom äktenskapsförord gjort till min enskilda egendom. Vi har sedan tidigare upprättat ett inbördes testamente.
Jag vill att min man får bo kvar i lägenheten om jag dör först men att min son sedan ensam ärver den när min make dör. Hur ser jag till att det blir så? Om min man dör först är jag nu garanterad att bo kvar i lägenheten och sedan se till att det är min son som ensam ärver den.
Tacksam för svar!
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Vad händer med egendomen vid första makens död?
När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap 1§ Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1§ Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap 3 § ÄktB.
I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1§ ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom 7 kap 1-2§ ÄktB. Ni kan därför genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap 3 § ÄktB. Eftersom lägenheten är enskild egendom kommer den därför inte ingå i bodelningen. Allt giftorättsgods kommer sedan att fördelas lika er emellan, se 11 kap 3 §ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvsskifte.
Fördelning av kvarlåtenskapen efter den första avlidne
Kvarlåtenskapen efter er kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Eftersom inbördes testamenten ensidigt kan återkallas, kommer jag även redogöra för hur arvet fördelas enligt den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.
Enligt huvudregel ärver efterlevande make före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, se 3 kap 1 § ÄB. Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB. Särkullbarnen till den först avlidne kommer i så fall erhålla den avlidnes hela kvarlåtenskap.
Särkullbarn kan dock avstå sitt arv från den döda till förmån för den efterlevande maken och få rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB.Skulle du gå bort innan din man, kan detta innebär att den efterlevande maken kan ha möjlighet att få bo kvar i lägenheten, eftersom han då kommer att att ärva din kvarlåtenskap och särkullbarnets del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap 2 § ÄB.
Särkullbarnets efterarvsrätt innebär rätt till en viss kvotdel av efterlevande makes hela förmögenhetsmassa. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel(den del som ärvs med fri förfoganderätt) av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken.
Vid efterarv stadgas det vidare i 3 kap 5 § ÄB att vardera makes arvingar har rätt att som arv få ut de som tillhörde arvlåtarna under äktenskapet, vilket innebär att lägenheten kommer tillfalla din son om han skulle avstå från sitt arv, även om värdet av bostadsrätten då är högre än kvotdelen han skulle ha rätt till.
Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamente
En annan möjlighet, för de fall ni vill försäkra er den efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen är att upprätta ett testamente, precis som du skriver att ni har gjort. Genom testamente kan ni eller du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas.
Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB.Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. Laglott är dock en värdemässig rätt till viss del av kvarlåtenskapen, bröstarvingarna kan därför inte begära att få viss bestämd egendom, såsom lägenheten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3§ ÄB.
Som jag tolkar din fråga, vill du att ditt barn ska ärva fastigheten som är din enskilda egendom men att din nuvarande make ska få tillgång till fastigheten under hans livstid och att din son därefter ska ärva den. För att försäkra dig om att din son ska ärva just lägenheten, är det möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamenttagare, din man, ska erhålla nyttjanderätt till lägenheten medan en annan testamenttagare, din son får äganderätten till den. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att din son ska bli ägare till lägenheten vid nyttjanderättshavarens, din mans bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.
Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
