Säljare ska tillverka, leverera och montera bänkskivor, men är i dröjsmål. Kan jag häva köpet och begära skadestånd?
Hej!
Jag har anlitat en firma för stenbänskivor i mitt kök. De ska både tillverka samt leverera och montera bänkskivorna. För att få igång processen betalade jag halva offerten i handpenning (ca 13,000 kr). De har varit på plats och mätt upp köket samt skickat ett mail om att bänkskivorna är tillverkade och klara för leverans. Därefter bokade de in ett datum för leverans av bänkskivorna. Först samma dag kl 14:45 får jag reda på att de inte kan komma den dagen pga för få i tjänst för att bära in skivorna (pga tyngden). Vi bokar in ett leveransdatum en vecka senare. Efter upprepad kontakt under dagen så säger kundtjänst först vid kl 15:30 att deras monteringspersonal fått problem att ta sig till Sverige och därför inte kunnat leverera den dagen heller. Vad har jag som kund för rätt att kräva kompensation för att jag är hemma vid två tillfällen utan att de levererar som bestämt och har jag rätt att dra mig ur affären (och få tillbaka handpenningen) om de upprepat inte dyker upp som bestämt? Har jag andra rättigheter att kräva i sån här situation? Jag har ett jobb som jag har svårt att ta ledigt ifrån för att sitta hemma en hel dag utan att få leverans som jag ska. Har när jag läst på mer om företaget sett att de har haft svårt att uppfylla sina löften till andra kunder också.
Tack på förhand!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämplig lag
I förevarande fall är det antingen konsumentköplagen (1990:932) (KKL), eller konsumenttjänstlagen (1985:716) (KtjL), som ska tillämpas. Du nämner förvisso att det är fråga om leverans "till Sverige". Det skulle sålunda kunna vara fråga om leverans från utlandet, varför en internationell privaträttslig bedömning vore aktuell. Av frågan framgår dock inte från vilket land varorna levereras, varför jag inte kan uttala mig mer ingående avseende den frågan.
KtjL omfattar enligt 2 § p. 1 sådana installationsarbeten konsumenten tillhandahåller en stor del av materialet som ska installeras. Om däremot konsumenten kontaktar en näringsidkare och ber att den bygger något åt konsumenten som sedan levererar och installerar det färdiga föremålet så kan det vara fråga om köp och sålunda falla utanför KtjL. Sådana blandade avtal – avtal som avser köp, leverans och installation av en vara till ett gemensamt pris – kan ibland vara svåra att bedöma, men kan falla in under 2 § p. 2 KtjL. Ett blandat avtal kan under vissa förutsättningar vara att uppdela i en köp- och en tjänstdel (jfr. prop. 1984/85:110 s. 153 f. och prop. 1989/ 90:89 s. 64 f.). Det kan i sådana situationer behöva göras en avvägning avseende hur stor del som ekonomiskt sett avser köp och hur stor del som avser utförande av en tjänst, samt om det krävts särskild fackkunskap, skicklighet eller utrustning och om varan efter installationen lätt kunde frigöras och sålunda behållit sin identitet eller inte (se prop. 1984/85:110 s. 153 f. och prop. 1989/ 90:89 s. 64 f. och NJA 2001 s. 138).
Valet av lagstiftning fastställs sålunda av huruvida det är tjänsten (tillverkningen, leveransen och installationen) eller köpet (att leverantören överlåter det som denne installerar till dig) som utgör den övervägande delen av dennes förpliktelse (2 § 2 st. KKL). Båda lagarna är tvingande till konsumentens fördel (3 § KKL och 3 § KtjL).
Med hänsyn till att det i detta fall krävs särskild fackkunskap, skicklighet och utrustning för tillverkningen, medför att det förmodligen är fråga om tillämpning av KtjL. Det är dock tveksamt huruvida bänkskivan enkelt kan frigöras och behålla identiteten, varför även KKL kan tillämpas.
Vilken lag som är tillämplig spelar dock inte någon roll för den praktiska tillämpningen. Det kan istället fastställas, att enligt 9, 10, 14 och 15 §§ KKL (jag kommer i fortsättningen utgå från KKL), samt 24, 25, 26 och 31 1 och 2 st. §§ KtjL, gäller följande.
Dröjsmål?
Dröjsmål på säljarens sida föreligger om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent och detta inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida (9 § KKL). I förevarande fall är det tydligt att det föreligger dröjsmål på säljarens sida efter vad du angivit avseende avtalad tid för leverans och att dröjsmålet inte kan anses åläggas dig.
Följder av säljarens dröjsmål
Vid dröjsmål på säljarens sida får köparen hålla inne betalningen enligt 11 § KKL. Köparen får välja mellan att kräva att säljaren fullgör köpet enligt 12 § KKL och att häva köpet enligt 13 § KKL. Dessutom får köparen kräva skadestånd av säljaren enligt 14 § KKL. Av frågan framgår det, att hävning och skadestånd är aktuellt, varför dessa påföljder kommer redovisas i det följande.
Hävning
Köparen får häva köpet, om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen eller om köparen före avtalets ingående har meddelat säljaren att avlämnande av varan senast en viss dag är avgörande för att han eller hon ska ingå avtalet. Det ska tilläggas, att köparen har bevisbördan för avtalsbrottets väsentlighet (se prop. 1989/90:89 s. 80 f.). Om köparen har krävt att säljaren avlämnar varan inom en bestämd tilläggstid och om tilläggstiden inte är oskäligt kort, får dock köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han eller hon inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid.
Såsom väsentlighetsrekvisitet är uppbyggt finns inte utrymme för någon fri intresseavvägning där hänsyn tas till även de svårigheter som uppstår för säljaren vid en hävning. Det enda som enligt förarbetena och lagtexten äger relevans är avtalsbrottets betydelse för köparen (se prop. 1988/89:76 s. 104).
I förevarande fall får det anses, att det för byggnationen av köket och dess fortskridande är av väsentlig betydelse, att bänkskivan levereras. Säljaren bör även har insett att det är av stor betydelse för dig att bänkskivan levereras. Säljaren har heller inte inom eller efter den avtalade tilläggstiden kunnat leverera bänkskivan. Dessutom har säljaren meddelat under tilläggstiden att varan inte kan levereras, vilket innebär att köpet får hävas. Någon ytterligare utredning om dröjsmålets väsentlighet krävs inte (se prop. 1989/90:89 s. 81.). I det fall du häver köpet ska även handpenningen återgå.
Vilka möjligheter har du att kräva skadestånd?
Köparen har rätt till ersättning för den skada denne lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (14 § KKL).
Säljaren kan bli fri från skadeståndsansvar om det har legat utanför dennes så kallade kontrollansvar. För att det ska vara fallet så krävs:
1. att det förelegat ett hinder,
2. det har legat utanför säljarens kontroll,
3. det ska ha varit oförutsett och säljaren ska inte ha förväntats räkna med hindret vid köpet
4. och säljaren kunde inte skäligen ha undvikit eller övervunnit hindret genom aktivt ingripande.
Det är säljaren som ska kunna bevisa att alla fyra punkterna är uppfyllda och om denne kan det så är denne fri från skadeståndsskyldigheten. Hindret som ska ha uppkommit ska objektivt sett omöjliggöra leveransen. Det är inte tillräckligt att det försvårar eller ger säljaren ökade kostnader att leverera trots hindret. En rimlighetsbedömning kan dock göras för att bedöma vilka uppoffringar säljaren är skyldig att tåla. Hindret får inte heller ha orsakats inom säljarens kontrollområde, något som säljaren i det enskilda fallet haft möjlighet att påverka. Det kan vara inom dennes egen organisation eller bero på planering, övervakning eller liknande. Säljaren har även ansvar för personal och kontrakterade medarbetare.
Det är omtvistat om sådant som personalstrejk, brand och stöld faller inom säljarens kontrollansvar. Kunde säljaren skäligen förutse hindret vid köpet, oavsett om det ligger inom hans kontrollområde eller inte, så är han skadeståndsskyldig. Säljaren är alltså skyldig att hålla sig informerad om vilka risker som finns för att leveransen kan bli försenad.
Det finns inte något i frågan som föranleder en bedömning som innebär att dröjsmålet ligger utanför säljarens kontrollansvar.
Skadeståndets omfattning regleras i 32 § KKL, vari anges, att köpare har möjlighet att få ersättning för utgifter, inkomstförlust, sådan prisskillnad som anges i 33 § KKL (så kallade "täckningsköp"), samt annan förlust på grund av dröjsmålet (32 § KKL).
Slutsats
I förevarande fall kan såväl konsumentköplagen som konsumenttjänstlagen tillämpas; resultatet blir detsamma. Det är tydligt att säljaren är i dröjsmål. I detta fall kan du hålla inne ytterligare betalning, välja att säljaren fullgör köpet, häva köpet, samt kräva skadestånd. Med hänsyn till frågans utformning är det lämpligast att häva köpet och begära skadestånd. Hävning kan ske eftersom säljaren inte inom eller efter den avtalade tilläggstiden har levererat bänkskivan. Dessutom har säljaren meddelat under tilläggstiden att varan inte kan levereras, vilket innebär att köpet får hävas. Sker hävning ska handpenningen betalas åter. Skadestånd kan begäras för ersättning för utgifter, inkomstförlust och "täckningsköp", samt annan förlust på grund av dröjsmålet, eftersom dröjsmålet ligger inom säljarens kontrollansvar.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!
