Jämkning enligt 12 kap. 2§ äktenskapsbalken
A och B är gifta. Inga barn. B avlider 2005. I bouppteckningen begär A att bodelning ej skall ske. I bouppteckningen antecknades B:s giftorättsgods till ett värde av 100 000 kr och A:s till 1000 000 kr. Senare avlider B. Hur mycket ärver A.s arvingar resp. B;s efterarvingar?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline!
Reglerna gällande arv finner vi i ärvdalbalken, se https://lagen.nu/1958:637. Svaret på din fråga är tämligen okomplicerad om man förstår hur lagstiftningen avseende arv är utformad.
Då A och B var gifta med varandra, och en av makarna sedan avlider, gäller som huvudregel att den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogandrätt. I ditt fall uppgår denna summa till 100.000 kr, som nu B fullt ut kan disponera(med undantag från att hon ej får testamentera bort hans kvarlåtenskap). Denna regel kommer med ett undantag som innebär att särkullbarn, dvs barn som inte har A som mamma, alltid har rätt till sin arvslott om särkullbarnet/särkullbarnen inte själva väljer att avsäga sig den rätten. Som jag förstår uppgifterna i din fråga så har både A och B särkullbarn. Då kan B:s särkullbarn som sagt välja att ta ut sin arvslott direkt vid B:s död. Alternativt kan de avsäga sig den rätten och istället välja att få en del i A:s totala kvarlåtenskap då hon avlider.
Om den efterlevande maken begär det, ska han som sin andel i bodelningen helt eller delvis få behålla sitt giftorättsgods. Denna jämkning innebär att vardera sidan behåller proportionellt en lika stor del av sitt giftorättsgods som de har i sina andelar. Det är den efterlevande maken ensam som bestämmer om och i vilken utsträckning regeln ska tillämpas. Möjligheten har tillkommit som ett skydd för efterlevande maken och syftar till att han eller hon inte ska behöva avstå egendom till den avlidne makens testamentstagare eller särkullbarn. Således behåller A 1 miljon kronor, som sedan blir föremål för arv för A:s arvingar vid tillfället då A:avlider. B:s arvingar delar på de återstående 100.000 kr.
Den efterlevande maken kan alltså genom att åberopa denna jämkningsregel sätta bodelningen ur spel. Praktiskt sätt innebär detta att den efterlevande maken kan se till att giftorättsgodset behandlas som enskild egendom. I ditt fall gynnar detta A då denne är den ekonomiskt starkare parten. A behöver därmed inte dela med sig av kvarlåtenskapen till B:s arvingar.
Hoppas Du känner dig nöjd med mina svar. Om inte, så är Du välkommen att återkomma med frågor.
Anes Sabic
Sabic92@me.com
Med vänlig hälsning,
