Invändningar mot att tillämpa 12 kap, 2§ Äktenskapsbalken
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.
Det finns, precis som du säger, en rätt för den efterlevande i ett äktenskap att begära att vardera part behåller sitt giftorättsgods vid en bodelning (12 kap, 2§ Äktenskapsbalken). Rätten att åberopa detta tillfaller ovillkorligt den efterlevande maken och det spelar ingen roll vad rättsinnehavarna som ärver den bortgångna maken har att invända. Regeln är en skyddsregel som ska skydda efterlevande make från att behöva ge sin egendom till särkullbarn eller testamentstagare.
Att åberopa regeln i 12 kap, 2 § Äktenskapsbalken är helt lagligt och din mans morfars nya fru har rätt att göra detta. Det kan dock finnas möjlighet för er att ifrågasätta om alla tillgångar ska anses utgöra hennes giftorätts gods. Beroende på situationen i er familj så kan det vara märkligt att hon är att anse som ägare till allt? Nedan ska jag förklara tre olika situationer då det kan bli aktuellt att ifrågasätta om frun kan tillgodoräkna sig alla egendomar i bodelningen som sitt giftorättsgods.
Om dina barns mans morfar har minskat det efterarv som fanns kvar efter deras fars mormor, genom gåva till sin nya fru så finns det möjlighet att få värdeminskningen kompenserad. För att detta ska bli aktuellt ska gåvan givits utan hänsyn till arvingarna och gåvan ska väsentligt ha minskat tillgångarna. Om gåvan klandras kan arvingarna få en större lott i boet än vad de skulle fått annars. Har gåvan givits inom fem år så kan ni föra en talan om att gåvan ska återbäras till morfaderns bo. Återbäring kan ske under förutsättning att mottagaren har insett att gåvan har påverkat arvingarnas rätt negativt. Om dina barns mans morfar har gett en stor summa till sin nya fru så kan denna skyddsregel vara tillämplig. Frun borde vid en gåva vara medveten att gåvan kommer påverka arvet. Huruvida denna rätt kan utnyttjas beror även på hur stort efterarvet efter din mans mormor var (3 kap, 3§ Ärvdabalken).
Om barnens mans morfar har gett stora summor av sin egendom till sin nya fru så kan det under vissa förutsättningar även vara att se som förskott på testamente (7 kap, 4§ Ärvdabalken). En gåva kan, till exempel, vara att likställa med ett förskott på testamente om givaren ger gåvan i väntan på döden. Om gåvan är att likställa med ett testamente så kan dina barn ha rätt att få ut sin laglott baserat på det som har givits bort. Ni måste väcka talan att gåvan ska återbäras senast ett år från bouppteckningen efter dina barns mans morfar upptecknas.
Även om frun står som ägare på tillgångarna så kan hennes man vara att anse som dold samägare vilket möjligen skulle göra det svårt för henne att åberopa 12 kap, 2§ Äktenskapsbalken. Dolt samägande uppstår om egendomen är förvärvad för gemensamt bruk. Parterna ska båda ha bidragit till köpet ekonomiskt och båda parterna ska vid köpet ha avsett att egendomen ska vara för gemensamt bruk. Vid denna bedömning så ser man till förhållandena vid köpet.
Beroende på omständigheterna i ert fall så kan det finnas möjlighet att invända mot hur 12 kap, 2§ Äktenskapsbalken ska tillämpas. Möjligen är det inte fel att tillämpa denna men en annan uppdelning av goftorättsgods ska kanske ske? Om bodelningen och ett eventuellt arv rör stora summor ska kan jag rekommendera att kontakta en advokat för närmare rådgivning om ert specifika fall.
För mer information hittar du Äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230 och Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637
Vänligen,
