Har min mamma som utsatts för tortyr rätt att stanna i landet?

hej, vi fick beslut från migrationsdomstolen att de vill deportera oss till Azerbajdzjan. Huvudorsaken är att min mors historia var inkonsekvent jämfört med tidigare intervju. Men det har gått nästan 5 år är det naturligt att inte ge exakt samma uttalande. Min mamma hade problem med myndighet, polisen förföljde henne, hotade henne, torterade henne. Och allt är godkänt av svensk läkares utvärdering. Men chefsrådman utelämnar det, han säger att han inte kan veta när det hände. Men han måste bedöma att det är sannolikt. Min mamma nämnde också i ett mål vid Europens domstol. Så hennes namn är hundra procent regeringens eftersökt lista. När vi lämnade landet lämnade vi också olagliga så vi inte har pass, när de deporterar oss kommer de att fånga oss omedelbart. Vi är mycket rädda för att gå tillbaka. Även vår advokat förstår inte, han säger att vi måste få skydd. Men den chefsrådman gav oss orättvist beslut, en nämdeman instämde med honom, men två andra gav oss att stanna. Men som ett resultat fick vi avslag. Vi är mycket rädda för att gå tillbaka, döden väntar oss ... Och vi är rädda för att migrationöverdomstolen kommer att rättfärdiga orättvisa beslut och inte lyssnar på oss.

Lawline svarar

Hej. Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan hjälpa dig så mycket som möjligt.

Hur jag tolkar frågan

Eftersom det du nämner att du har en advokat så kommer jag utgå från att du har viss koll på reglerna gällande asyl i Sverige. Jag kommer därför inte gå in så djupt på de materiella reglerna utan istället kommer jag att peka på vissa rättsfall som användas i er argumentation om varför ni ska få rätt att stanna i Sverige. Jag kommer dock inleda med en kort sammanfattning av vilka rättsregler som gäller för att sedan gå in på rättsfall som kan peka på att beslutet var felaktigt.

Vilka regler gäller för Asyl i Sverige?

Rätten till att få Asyl i Sverige bygger på internationella åtaganden och återfinns i Utlänningslagen (UtlL). Man kan i det svenska systemet få Asyl som flykting eller alternativt skyddsbehövande, 1. Kap 3 §. UtlL. För några år sedan fanns även möjligheten att få stanna som övrigt skyddsbehövande men genom införandet av den tillfälliga utlänningslagen (TutlL) så har den möjlighet tagits bort, 3 § TutlL.

Som flykting

För att man ska få Asyl som flykting krävs en välgrundad fruktan för förföljelse som är kopplad till någon av skyddsgrunderna, d.v.s det är inte tillräckligt att som din mamma frukta förföljelse utan de måste vara kopplat till t.ex hennes ras eller kön, 4 kap. 1§ UtlL. Alltså utesluts detta för din mamma.

Som alternativt skyddsbehövande

Det finns två sätt att anses var alternativt skyddsbehövande. Eftersom det ena alternativet kräver att de skulle vara en väpnad konflikt i Azerbaijan så blir inte det tillämpligt, 4 kap. 2§ 1p. UtlL. Det andra alternativet är det som domstolen har prövat mot din mor. Det kräver att man är en utlänning utanför sitt hemland där det finns en grundad anledning att anta att sökande kommer utsättas för tortyr eller förnedrande behandling ifall man återvänder till hemlandet, 4 kap. 2§ 1p. UtlL. Detta bygger på principen om non-refoulement som betyder att man inte får utvisas till ett land där man riskerar tortyr. Detta tolkas in i Europakonveitonens (EKMR) tredje artikel om förbudet mot tortyr. Detta är ett absolut förbud och får aldrig överträdas oavsett vad orsaken är. Det är inte ens tillåtet att utvisa en dömd terrorist om han riskerar att utsättas för tortyr, Saadi vs Italien (2008).

Domstolen har ansett att din mamma inte kunnat visa att det finns en "grundad anledning att anta" att hon kommer utsättas för tortyr och därmed beslutat att hon ska utvisas.

Eftersom beslutet fattades av Migrationsdomstolen så överklagas det till Migrationsöverdomstolen , 16 kap. 9§ UtlL. Till MÖD krävs dock prövningstillstånd, 16 kap. 11§ UtlL. Prövningstillstånd meddelas mycket restriktivt och det krävs att det är av vikt för rättstillämpningen eller eller att det finns synnerliga skäl, 16 kap. 12§ UtlL.

Rättsfall som liknar din situation

Jag ska därför visa på vissa rättsfall som pekar på varför din mor borde ha rätt till Asyl och varför det finns synnerliga skäl för att din mor ska få prövningstillstånd.

Visserligen är bevisbördan på din mamma att visa att hon kommer utsättas för tortyr, men på grund av de specifika omständigheterna i Asylmål så krävs enbart att man gjort det sannolikt.

Det finns här två prövningar domstolen måste göra. Först måste de pröva om din mamma kan göra sin identitet sannolik, men kan hon inte göra detta så har Migrationsöverdomstolen slagit fast de inte är ett hinder för prövning av flyktingstatus om inte sökande berättelse är tätt kopplat till söakndesidentitet, MIG 2019:1. Kan inte din mamma göra sin identitet sannolik så kan hon inte åberopa att hon nämns i en dom från Europadomstolen. Detta ska dock inte hindra domstolen för att pröva resterande del av hennes berättelse, MIG, 2019:1.

Vid en prövning av berättelsen så är bevisbördan på din mamma. Hon ska försöka göra sin berättelse sannolik. Men om hon inte kan göra detta men gör allt hon kan för att försöka göra den sannolik så är ska berättelsen ändå anses som sann om hon ses som trovärdig. Detta följer av principen om benefit of doubt som är en internationellt erkända princip inom asylrätten. För att ses som trovärdig så ska enligt Migrationsöverdomstolen i rättsfallet MIG 2007:12 följande beaktas.

- Är berättelsen sammanhängande

- Motsäger den sig själv

- Kan man förklara luckor

- Stämmer den överens med landinformation

- Förblir den oförändrad

Bevisbördan kan vidare även vändas i vissa situationer, en av dom är om man genom en läkarrapport kan visa att man blivit utsatt för tortyr. Vilket din mamma kan. Sverige har redan fällts av Europadomstolen för att vi inte beaktade en läkarrapport som visade att sökande utsatts för tortyr. I målet sa domstolen att det är myndighetens skyldighet att "dispel any doubts" att sökande riskerar att utsättas för tortyr igen om det är visat att man har utsatts för tortyr, RC vs Sverige (2010)P. 50.

Det finns även ett svenskt rättsfall som tar upp precis denna frågan. Fallet har stora likheter med din mammas situation. Det fanns trovärdighetsbrister i sökandes historia vilket ledde till att Migrationsdomstolen avslog ansökan, beslutet överklagades och Migrationsöverdomstolen kom fram till att det visserligen är sökande som har bevisbördan. Men eftersom sökande hade ett intyg att han hade blivit utsatt för tortyr så " borde migrationsdomstolen ha inhämtat ett expertutlåtande vad gällde skadornas uppkomst", MIG 2012:12. Det krävdes inte i fallet att läkaren var en expert för att domstolen skulle vara skyldig att pröva intyget. Det var tillräckligt att en vanlig distriktsläkare utan expertis i tortyr frågor hade sagt att skadan var på grund av tortyr. Alltså hade då domstolen ansvar att pröva uppgifterna som din mamma presenterade om att hon utsatts för tortyr.

I fallet repeteras även de som sades i RC vs Sweden, d.v.s: Att om det visats att man utsatts för tortyr så ska domstolen "visa att det inte förelåg någon risk" för tortyr om man återvände d.v.s domstolen har bevisbördan för att din mamma inte kommer utsättas för tortyr igen.

Har inte domstolen på detta sättet tagit hänsyn till läkarintyget så har de agerat felaktigt och det finns därmed skäl för Migrationsöverdomstolen att ta upp ärendet.

Här ska dock nämnas att det inte är så att man automatisk får asyl om man kan visa att man utsätts för tortyr. Asylprocessen är nämligen en framåtsyftande process och det är en riskbedömning av framtida risker. Detta illustreras väl av rättsfallet MIG 2007:16 där det var visat att en familj hade utsatts för förföljelse men att de ansågs ändå inte ha den välgrundad fruktan som krävs för att räknas som flykting eftersom förhållandena hade förbättrats i hemlandet.

Men eftersom din mamma har ett läkarintyg så är det på migrationsverket att först pröva intyget och om det är sannolikt att hon utsätts för tortyr "dispel any doubt" att de inte kommer hända igen om hon återvänder.

Vad du ska göra om Migrationsöverdomstolen inte tar upp ditt överklagande

Avslutningsvis ska nämnas två alternativ som finns kvar om Migrationsöverdomstolen avslår din ansökan.

Ett beslut om utvisning får inte verkställas om men det finns skälig anledning att anta att sökande kommer utsättas för tortyr i hemlandet, 12 kap. 1§ UtlL. Enligt förarbetena är kravet ställt lägre för att detta ska anses uppfyllt än vid en prövning av status som alternativ skyddsbehövande, Prop 2009/10:31 s.260. Detta kan alltså hindra själva verkställandet av utvisningen. Eftersom du har överklagat till Migrationsöverdomstolen så har du uttömt alla din nationella rättsmedel och kan därmed ansökan om prövning i europadomstolen inom 6 månader från avslags beslutet, Art 35 EKMR. Då ska du åberopa att Sverige genom att utvisa din mor strider mot principen om non-refoulement som tolkas in i Europakonventionens tredje artikel. Här kan aktualiseras att Sverige redan tidigare i nämnda RC vs Sverige har fällts för ett liknande beslut. För att få reda på hur du konkret går tillväga för detta rekommenderar jag att du tar kontakt med din advokat.

Sammanfattningsvis finns det skäl att ifrågasätta domstolens beslut och jag hoppas att jag kunnat visa på det på ett tydligt och klart sätt.

Med vänliga hälsningar

Karl MontalvoRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Offentlig rätt och Migrationsrätt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000