Fråga om hantverkares oaktsamhet/vårdslöshet vid vållande av golvskada
Vid en vattenskada i köket placerade byggfirman kyl och frys i vardagsrummet, de lade täckplast under skåpen. Det läckte lite från skåpen och orsakade en ytskada på parketten,några stavar måste bytas och golvet slipas om. Kostnaden för detta blir enligt byggfirmans offert 13800kr. Försäkringsbolaget ersätter 20% byggfirman har erbjudit sig att ersätta självrisken på 1500kr. Återstår för mig att betala 8000kr för något som jag inte har orsakat. Genom oaktsamhet att inte använda ett kar under skåpen tycker jag att byggfirman är vållande till skada och bör stå för en högre del av kostnaden.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställning.
Ytskadan i golvet utgör, uttryckt i juridiska termer, en sakskada. Enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ersätta skadan.
I detta fall blir det alltså av avgörande betydelse för byggfirmans ersättningsskyldighet att de kan anses ha vållat skadan på grund av vårdslöshet (oaktsamhet).
Vårdslöshet i juridisk mening anses föreligga om skadegöraren inte uppträtt på samma sätt som en förnuftig och hänsynsfull person av samma kategori kan antas ha handlat, om han varit i skadegörarens situation. Man kan till en början fråga, vilket handlingssätt som i ett visst läge varit det riktiga. Ibland kan man få hjälp av bestämmelser i lagar och författningar eller offentliga myndigheters föreskrifter. Saknas däremot sådan vägledning, får man göra en s.k. fri culpabedömning. (culpa = latin för vårdslöshet/oaktsamhet). Här är den centrala frågan vilka risker skadegörarens uppträdande medfört. Ju större sannolikhet som föreligger för skada ska uppstå och ju allvarligare skadan riskerar att bli, desto mer får man kräva av den handlande. I viss utsträckning får man också ta hänsyn till skadegörarens person när man bedömer hans handlande. Av en yrkesman begär man särskilda kunskaper och ett särskilt omdöme, när han handlar på sitt område; en väsentlig fråga är om han handlat som en god representant för hans yrkesgrupp skulle ha gjort.
Man tar slutligen också hänsyn till vilken möjlighet som fanns att förebygga skadan samt vilken insikt skadevållaren hade i det enskilda fallet. Man gör sedan en helhetsbedömning av de olika omständigheterna i den enskilda fallet.
I det här fallet verkar det vara en fackman (snickare, rörmokare eller dylikt) som har ställt vitvarorna på parkettgolvet. Eftersom skadan verkar ha uppstått i samband med att en annan vattenskada skulle åtgärdas, kan man rimligen förutsätta att den skadevållande fackmannen förväntas ha god kunskap om vattenskador samt hur de uppstår, förebyggs och åtgärdas. Att i ett sådant läge placera kyl och frys på ett parkettgolv med endast en plan skyddsplastfilm emellan bör enligt min uppfattning anses vara vårdslöst. Detta särskilt med tanke på skadevållarens ställning som fackman med förväntad kompetens att hantera just vattenskador. Det torde vara allmänt känt att en kyl/frys som ”pluggats ur” kan börja droppa ansenliga mängder vatten efter ett tag. En naturlig följd av detta blir ju då att vattnet så småningom rinner av skyddsplasten och vidare ut på trägolvet. Risken för skada får alltså i det aktuella sammanhanget betraktas som stor. Risken för stora skador på parkettgolvet får också anses ha varit såväl uppenbar som överhängande. Skadan hade dessutom enkelt kunnat undvikas genom att ställa vitvarorna på något lämpligare underlag eller åtminstone placera dem i någon form av kar eller dylikt. Detta borde fackmannen rimligen ha insett. Mycket talar därför för att fackmannen agerat vårdslöst när denne ställt vitvarorna på parkettgolvet med endast skyddsplast som underlag. I så fall ska byggfirman ersätta hela skadan, detta med stöd av 2 kap. 1 § Skadeståndslagen.
Det nu sagda stöds också av 32 § Konsumenttjänstlagen. Bestämmelsen säger att ”om föremålet för tjänsten eller annan egendom [i detta fallet trägolvet] som tillhör konsumenten (…) skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren (…) skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten.”
Det är alltså enligt lagen upp till byggfirman att bevisa att de inte varit vårdslösa för att de ska slippa skadeståndsansvar.
Om det var något i mitt svar som du inte förstod och därför önskar få förtydligat är du välkommen att kontakta mig via e-post till filip.redin@gmail.com.
Vänligen,
