Arvsrätt för efterlevande make, gemensamma bröstarvingar och särkullbarn
Hej
Är gift sen 16 år tillbaka och har två gemensamma barn med min make.
Min man har sedan tidigare en son som han ej har kontakt med.
Min fråga är hur kommer det bli om min man skulle gå bort. Hur mycket har sonen rätt att få i arv? Om vi har en testamente hjälper det ngt så han inte ska få ngt av arvet?
Finns det ett lag på hur mycket han har rätt att få och isåfall när och hur mycket?
Hur blir det med vår gemensamma barn och för mej?
Mvh
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Rättsregler kring arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis att redogöra för aktuell lagstiftning och därefter besvara dina frågeställningar.
Efterlevande makes och gemensamma bröstarvingars arvsrätt
Om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § första stycket 1 ÄB). Finns efterarvingar i första eller andra arvsklassen ärver efterlevande maken med fri förfoganderätt (jfr 3 kap. 2 § första stycket 2 ÄB). Fri förfoganderätt innebär att maken fritt kan disponera över egendomen, men med begränsningen att egendomen inte kan testamenteras bort.
Avseende gemensamma bröstarvingar gäller att dessa får efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (jfr 3 kap. 2 § första stycket 1 ÄB). Efterarvsrätten innebär att bröstarvingarna har rätt att få ut sin lott först när andra maken har avlidit. Man kan uttrycka det som att efterlevande make ärver bröstarvingarnas arvslott och att bröstarvingarna får ut sin del först när båda föräldrarna har avlidit.
Särkullbarns arvsrätt
Barn från tidigare relation benämns inom arvsrätten som särkullbarn. Rättsläget vid arv för särkullbarn skiljer sig åt jämfört med arvsrätten för gemensamma bröstarvingar.
Särkullbarn har rätt att ta ut sin arvslott direkt när första maken avlider, istället för att ha efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta gäller såvida särkullbarnet inte väljer att avstå från att ta ut sitt arv direkt till fördel för efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Om särkullbarnet väljer att avstå, får denne inte ut sin del direkt utan ärver först när efterlevande maken har avlidit (det vill säga samtidigt med de gemensamma barnen).
Bröstarvinges laglottsskydd
En bröstarvinge kan inte genom testamente göras helt arvlös. Varje bröstarvinge har en lagstadgad rätt till sin laglott. Laglotten utgör femtio procent av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En arvslott utgör den del som en bröstarvinge fått ärva om förälderns totala kvarlåtenskap tilldelats denne. Det är enbart bröstarvingar som är berättigade till laglott.
Om laglotten kränks genom testamente kan bröstarvingen alltid påkalla jämkning för att få ut sin del (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Jämkningen ska göras inom sex månader från det att man tog del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Om jämkningen inte framställs inom den angivna tiden förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.
När har din makes son rätt att taga arv och kan sonen göras arvlös genom upprättande av testamente?
Din makes son är inte ert gemensamma barn och benämns därför som särkullbarn. Särkullbarn har enligt lag rätt att taga ut sitt arv vid först avlidne maken. Det här medför att din makes son kan få ut sin arvslott omedelbart när din man avlider. Det är enbart om sonen väljer att avstå från arvet och därmed får rätt till efterarv, som han får ut sitt arv först när båda makarna har avlidit.
Om testamente inte har upprättats har din makes son som utgångspunkt rätt till sin arvslott. Arvslotten är den del som arvingen har rätt till utifrån den totala kvarlåtenskapen fördelad på antalet arvingar. Eftersom din make sammanlagt har tre bröstarvingar blir arvslotten ⅓. Din makes son från tidigare relation (särkullbarnet) har således rätt att få ut ⅓ av hans totala kvarlåtenskap vid arvsfördelningen.
Du undrar emellertid om ni genom testamente kan göra sonen arvlös. Som tidigare nämnt är detta inte möjligt när det gäller bröstarvingar, eftersom de har det s.k laglottsskyddet. Med ett testamente kan din make däremot göra så att hans son endast har rätt till sin laglott och inte arvslott. Eftersom laglotten är femtio procent av arvslotten, kan ni genom testamente fördela arvet så att särkullbarnet enbart får ärva ⅙ av din makes totala kvarlåtenskap och inte ⅓.
Vad gäller för dig och era gemensamma barn avseende rätten till arv?
Om din man avlider först kommer du som efterlevande make att ärva hans kvarlåtenskap, med undantag för den andel som kommer att tillskiftas särkullbarnet. Eftersom det finns efterarvingar i första arvsklassen (era gemensamma bröstarvingar), kommer du att erhålla arvet med fri förfoganderätt. Det innebär att du inte kan testamentera bort egendomen. Era gemensamma barn har efterarvsrätt och kommer att tillskiftas sin del av arvet först när båda makarna har avlidit. De får alltså inte ut något i arv när ena maken avlidit.
Slutsats
Om din man skulle avlida kommer du som efterlevande make kommer att ärva din mans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Era gemensamma bröstarvingar kommer att ha efterarvsrätt och får således ut sitt arv först när båda makar avlidit. Särkullbarnet har istället rätt att få ut sin del av arvet direkt vid din makes bortgång. Sonen kan inte göras arvlös, men med ett testamente kan din make göra så att han endast har rätt till sin laglott (⅙ av din makes kvarlåtenskap).
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
