Är det tillåtet att beträda en grannes tomt?
Vi äger en industrifastighet som ligger i ett industriområde. Vårt hus står på tomtgräns. Inga servitut finns. Vi skall montera apparater på vår husvägg. Innebär att vi måste beträda grannens tomt för montering. Inga ställningar eller stegar kommer att användas. Vi har via mail frågat grannen om han godkänner att vi beträder hans tomt. Han svarar undvikande. Han svarar att våra apparater som sticker ut 50 cm från vår vägg inkräktar på hans tomt. Apparaterna sticker ut med samma mått som takfoten. Byggnaden är uppförd 2018 i enlighet med bygglovshandlingarna, vilka är godkända av grannen. Inga staket eller grindar finns. Endast en gräsmatta behöver beträdas. Kan vi beträda grannens tomt utan hans tillåtelse ? Inkräktar våra apparater på grannens tomt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB) och brottsbalken (BrB).
Den straffrättsliga aspekten
I 4 kap. 6 § 1 st. BrB sägs att den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare stadgas i samma bestämmelse att för hemfridsbrott döms även den som olovligen tränger in eller stannar kvar i en trädgård, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats som tillhör bostaden eller boendet. Hemfrid är det skydd en persons hem och dylika områden åtnjuter och kan avse såväl ett vanligt inbrott som situationen då en från början inbjuden gäst inte vill avlägsna sig efter tillsägelse från innehavaren av bostaden. Med begreppet bostad avses för övrigt en plats som är bebodd varför exempelvis sommarstugor, husvagnar och tält träffas av skyddet. Likaså omfattas gård, trädgård och annat dylikt, vilket numera och sedan den 1 juli 2022 också följer av lagtexten på ett mer tydligt sätt (jfr den äldre lydelsen vari det föreskrevs att ”Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter”). Det är inte heller nödvändigt att gården eller trädgården är inhägnad eller ligger i direkt anslutning till bostaden om det på annat sätt klart framgår att området hör till denna.
Både grannens hus och trädgård är därför att betrakta som bostad i lagens mening och med inträngande avses helt enkelt att gå in i en bostad eller trädgård och det gäller även om en dörr eller grind skulle stå olåst (eller om sådana överhuvudtaget inte finns, vilket verkar vara fallet här). Sammanfattningsvis i den här delen kan därför konstateras att ni faktiskt skulle kunna göra er skyldiga till brott om ni utan grannens samtycke går in på dennes tomt.
Ytterligare en aspekt värd att nämna
Beroende på tomtens storlek och hur det i övrigt ser ut på platsen kanske ni kan åberopa avsaknad av s.k. hemfridszon, även om det fortfarande framstår som tveksamt. Begreppet hemfridszon är inte lagreglerat och ska ses som ett undantag från allemansrätten, vilken är den begränsade rätt envar har att använda annans fastighet, mark och vatten, och då främst genom att färdas över fastigheten (till fots) och även under kortare perioder uppehålla sig på den. För ordningens skull och för att undvika eventuella missförstånd förtjänar det också att påpekas att fast egendom utgör jord, vilken sedermera är indelad i olika fastigheter, se 1 kap. 1 § 1 st. JB. På en fastighet kan det sedan stå olika s.k. fastighetstillbehör, exempelvis byggnader, se 2 kap. 1 § JB. Allemansrätten är dessutom grundlagsskyddad enligt 2 kap. 15 § 4 st. regeringsformen, men vad den närmare innebär har inte kommit till uttryck i lagtexten. Det står i vart fall klart att allmänheten inte får ta sig sådana friheter att naturen och/eller en fastighetsägare orsakas nämnvärda olägenheter eller skador, jfr 7 kap. 1 § miljöbalken. Hur begreppet hemfridszon ska tolkas kan därför, i vart fall såvitt jag kan bedöma, få viss betydelse i förevarande fall.
Inledningsvis kan sägas att man exempelvis (och vanligtvis) brukar få nyttja upptrampade stigar. Oavsett vilket är hemfridszonen det område som är beläget närmast ett bostads- eller fritidshus och som ger den boende rätt till ett ostört område. Men det är oklart hur stort detta område egentligen är varför sedvanan, dvs. lokal praxis på orten, inte sällan brukar bestämma vad som de facto gäller. Förutom avståndet beaktas även hör- och synlighet från fastigheten och normalt anses ett avstånd på 15-20 meter vara skyddad av hemfridszonen. Men eftersom sedvanerättsliga hänsyn ska tas kan detta alltså variera mycket på grund av de närmare förutsättningarna geografiskt, lokala traditioner och/eller annan historik i området. Exempelvis ligger husen i många skärgårdssamhällen på västkusten mycket nära varandra varför det över tid har blivit naturligt (och brukligt) att människor rör sig nära inpå såväl varandra som förefintliga hus. I mer glesbebyggda områden råder däremot ofta motsatsförhållandet och där kan hemfridszonen ofta uppgå till ca 70-100 meter. I synnerhet om insynen är fri. Då måste allmänheten hålla sig på längre avstånd. Staket och liknande brukar vara bra riktmärken och sammanfaller många gånger också med hemfridszonen.
Mot bakgrund av ovanstående och för det fall avstånden skulle vara ganska så stora (så att grannens hemfridszon kan lämnas oinskränkt) går det möjligen att argumentera för att det kan vara tillåtet att beträda den aktuella delen av grannens fastighet. Samtidigt ska sägas att allemansrätten mig veterligen egentligen inte alls är tänkt att bereda en näringsidkare rätt att mer varaktigt uppehålla sig på annans mark varför detta, precis som påtalades ovan, fortfarande är tveksamt. Min uppfattning är därför att ni trots allt och på något sätt bör inhämta ett godkännande ifrån grannen för att undvika eventuella rättsliga övertramp.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.seoch du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
