Upphovsrätt till fotografier

2015-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Vad säger lagen om att använda gamla nyhetsbilder från tidningar? Att t ex använda gamla bilder på friidrottare för att ha som omslagsbild på sin hemsida? Är det fortfarande 50 år från då att fotot togs?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågor om rätt till fotografier behandlas i Upphovsrättslagen, som du hittar https://lagen.nu/1960:729. I upphovsrättsliga sammanhag delas fotografier upp i två kategorier, fotografiska verk, 1§ URL och fotografiska bilder, 49a§ URL. Till fotografiska verk räknas fotografier som uppnår verkshöjd, vilket innebär att fotografiet måste uppnå viss originalitet, och klassas därmed som ett konstnärligt verk. För dessa fotografier gäller det upphovsrättsliga skyddet i 70 år efter att upphovsmannen avlidit, 43§ URL, och skyddar bland annat mot förfoganden som innebär ett tillgängliggörande för allmänheten, till exempel genom en hemsida, URL 2§. Fotografiska bilder är fotografier som inte uppnår verkshöjd, för att de inte uppvisar tillräckligt hög rad av originalitet. Dessa bilder också skyddade mot tillgängliggörande för allmänheten, dock gäller skyddet endast i 50 år efter bildens framställning, URL 49a§.Det kan vara svårt att avgöra om ett foto räknas som ett konstnärligt verk eller en fotografisk bild, och det kan därför finnas anledning att vara försiktig, särskilt om fotot tagits av en professionell fotograf. Om det finns möjlighet är ju ett alternativ givetvis också att kontakta fotografen och be om tillåtelse att använda bilden på din hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Jämförande marknadsföring

2015-04-26 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får man i en annons jämföra sig med en konkurrent? Exempel (fingerat): Vi håller alltid 10 % lägre pris än företaget A och alltid samma rea-priser. Det lönar sig att titta in hos oss!
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Jämförande marknadsföring av detta slag är tillåtet under vissa förutsättningar som finns uppräknade i 18§ Marknadsföringslagen (https://lagen.nu/2008:486).Lagen har i mångt och mycket syftet att skydda konsumenter och näringsidkare från vilseledande marknadsföring. Observera att du måste uppfylla samtliga av dessa punkter:1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.Som du märker måste du vara noggrann med hur du utformar annonsen. Se till att verkligen hålla det du säger och att jämförelsen är saklig. När det gäller prisjämförelser ska man vara extra försiktig med överdrifter och generaliseringar. Marknadsdomstolen har i ett flertal fall sett strängt på formuleringar i stil med "Alltid billigare" och "där bättre produkter kostar mindre" (Se MD 1985:20 och MD 2013:16)Vänlig hälsning,

Mönsterrättstvist + hot

2015-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!X är ett företag som specialiserat sig på industriell design och designar på uppdrag av olika kunder allt från hushållsmaskiner till grafiska tryck. En dag när en anställd designer på X var inne i FW:s butik uppmärksammade denna att FW saluförde ett par byxor med ett mönster bestående av krokodiler som äter äpplen och som är mer eller mindre identiskt med ett mönster som X har tagit fram på uppdrag av en kuddtillverkare och som X är mönsterhavare till. X har skriftligen meddelat FW om deras mönsterintrång och att de omedelbart ska sluta göra intrång i deras mönsterrätt genom att omgående sluta att sälja de aktuella byxorna. Dock utan framgång.FW å sin sida hävdar att deras designteam har tagit fram mönstret till de aktuella byxorna helt internt och att de inte har haft någon kännedom kring att X har registrerat ett liknande mönster. FW vitsordar i och för sig likheter mellan de båda mönstren, men förnekar mönsterintrång - både ett uppsåtligt sådant eller på grund av oaktsamhet. Kärande har också på ett otillbörligt sätt hotat och försökt att skrämma FW till att sluta sälja byxorna. En mycket otrevlig medarbetare på X kom en dag in i butiken och krävde att få ta med sig samtliga byxor och samtliga intäkter de har genererat annars skulle denna gå till polisen.
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga! MönsterrättsfråganJag förstår din fråga som att X anklagar FW för mönsterrättsintrång i och med försäljningen av byxorna med krokodilmönstret. I slutänden hamnar vi i bedömningen om FW:s mönster är tillräckligt olikt X:s för att ge ett annat helhetsintryck hos en kunnig användare, 5§ 2 st Mönsterskyddslagen (https://lagen.nu/1970:485). Alltså, om mönstret på byxorna ger ett annat helhetsintryck för en kunnig användare så föreligger inget mönsterintrång. I praxis ställs olika krav på hur stor skillnad som krävs beroende på bransch (https://lagen.nu/dom/nja/1990s168). Jag tror dock att liknande krav gäller för både kläder och kuddar. Det är dock svårt för mig att avgöra likhetsfrågan utan att ha sett mönstren. Jag råder er att försöka lösa situationen i samförstånd och komma fram till en skälig licensavgift ifall X mönster föregår FW:s och helhetsintrycket är tillräckligt likt. Hoten från XVad gäller X:s hotfulla beteende så behöver jag mer information för att kunna avgöra om det rör sig om brott. Ifall X:s anställde hotat med brottsliga gärningar med syftet att framkalla allvarlig fruktan för sin eller sin egendoms säkerhet hos FW, då kan det röra sig om “Olaga hot” enligt Brb 4:5 (https://lagen.nu/1962:700)Vänlig hälsning,

Konsumtion av varumärkesskydd

2015-04-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Tack för en superbra tjänst! Min fråga avser parallellimport.Jag ska starta en hemsida som säljer musiktillbehör. Musiktillbehören importeras från Tyskland, alltså inom EU.Produkterna kommer läggas upp på min webshop och där ska jag ha en bild på varje produkt som säljs, som vilken webshop som helst.Nu är frågan vad som gäller med produktbilder när jag har parallellimporterat varorna. Är det OK om jag tar produktbilderna själv med egen kamera och lägger upp? Alltså inte använder mig utav tillverkarnas egna bilder. Då äger jag som sagt bilden och man ser flertalet ha egna bilder på internet. Jag var i kontakt med Fender som sa såhär: Hi againThe pictures you take will be your yours and free to use.But you cant have a profit generated business using Fender trademarks without an agreement with the company that own the reg. trademark.You need to be authorized by Fender to sell Fender products. You need to be authorized to use a Fender logo.Its different if its second hand or used products. But it need to be clear for the buyer that the products comes without warranty backed up from Fender.Så vad säger lagen? Kan jag ta egna bilder och använda mig utav dem? Eller får jag bara skriva vad jag säljer, typ ha en bild där det står Fender strängsats 010-048? Tacksam för klarhet då man får olika bud vart man än vänder sig.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om varumärken hittar du i varumärkeslagen (VmL ), se https://lagen.nu/2010:1877. Enligt VmL 1 kapitlet 12§ så är det tillåtet att importera och sälja varumärkesskyddade varor i Sverige om de blivit satta på marknaden inom EES-området med märkesinnehavarens samtycke. Detta är vad man kallar konsumtion av varumärkesrätten. Enligt EU-domstolens praxis är det vidare tillåtet för importören att använda det skyddade märket i normal reklam för varorna så länge märket inte skadas allvarligt eller det görs på ett sådant sätt att det förefaller finnas ett samband mellan importören och rättighetsinnehavaren (Mål C-337/95 och C-63/97). Liknande konsumtionsregler för upphovsrätt finns i upphovsrättslagen 19-20 §§.Förutsatt att varorna du köper i Tyskland någon gång blivit satta på marknaden med rättighetsinnehavarens tillstånd så är det alltså tillåtet för dig att både sälja varorna och att använda dina bilder på din hemsida, även om man kan se Fenders namn och logga på varorna på bilden. Du kan också använda namnet Fender separat i beskrivningen. Jag skulle dock undvika att använda loggan separat då den kan vara skyddad av upphovsrätt som inte blivit konsumerad.Jag hoppas svaret var till hjälp! Om du behöver mer rådgivning kring varumärken och marknadsföring eller vill ha hjälp med andra juridiska frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss på telefon 08-533 300 04 eller på mail info@lawline.se.Lycka till med din webshop!

"Exhaustion of rights" - Affischer

2015-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,I Stockholm är det fullt av reklamaffischer för tex, konsterter, nattklubbar och diverse andra händelser, uppsatta på gator och torg. Ofta på platser där affischering inte är tillåtet. Är dessa, för mig som privatperson, lagliga att plocka ner och sedan behålla dessa, dels för sin egen skull men även för att ge bort som gåvor eller sälja?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga! Detta är en intressant fråga. Enligt mig så kan du ta ner en affisch och behålla den för eget bruk så som en övergiven sak eller Res Derelicta som det kallas. Det bör inte ses som hittegods eftersom det är lämnat med vilje och du behöver därför inte lämna in det till polisen. När det gäller att ge bort eller sälja affischen så bör du dock vara försiktig. Innehållet på affischen kan vara upphovsrättsligt skyddad som ett konstverk enligt 1§ Upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729). Konsertaffischer och liknande är oftast utformade för att vara estetiskt och grafiskt tilltalande, så chansen är stor att de uppfyller kraven på “verkshöjd” som krävs för att de ska vara skyddade enligt URL. Om ett exemplar av verket har överförts med upphovsmannens tillstånd får exemplaret spridas vidare, 19§ URL. Detta kallas konsumtion eller exhaustion of rights och är en av anledningarna till att man kan sälja vidare sådana saker till exempel på blocket.Vänlig hälsningar,

Använding av andras videoklipp på egen hemsida

2015-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har en generell fråga angående upphovsrättslagen. Hur förhåller sig denna lag när det handlar om att återanvända materal såsom videoklipp från exempelvis aftonbladet, Youtube och svt:s hemsida för att sedan publicera det sin egen hemsida? Är detta tillåtet?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729) ger upphovsmannen Ekonomiska och ideella rättigheter till verket. De ekonomiska rättigheterna består i ensamrätten att bestämma vad som ska göras med verket (förfoga över det) genom att göra exemplar av det och att göra de tillgängligt för allmänheten, 2§ URL. Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven på exemplar av verket enligt god sed. Verket inte ändras eller utgivas på ett sätt som kränker upphovsmannens anseende och egenart, 3§ URL. Upphovsmannen kan överföra hela eller delar av de Ekonomiska rättigheterna till en annan genom avtal, 27§ URL. För att få visa särskilda videoklipp inhämtar t ex SVT rätt till detta genom att komma överenskommelser med upphovsrättshavaren mot en skälig avgift och med särskilda villkor.Huvudregeln är alltså att du måste söka tillstånd från upphovsrättshavaren innan du publicerar upphovsrättsskyddat material. Utan det är det inte tillåtet.Vänlig hälsning,

Nedladdning av filmer i utlandet

2015-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har laddat ner filmer utan problem här i Sverige. Sedan åkte jag till Tyskland, i några månader och bodde hos en person. Jag antog att jag skulle även där kunna ladda ner filmer. Då fick han som jag bor med hem att han måste betala böter för nedladdning av en film, där det även stod vilken MAC-dator som använts, vilket var min. Nu har jag åkt till Sverige och har fått hem två brev från detta "företag" Waldorf Frommer, som vill att jag ska betala 340 euro för en film och 550 euro till en annan. Med tanke på att jag inte var medveten om att det är så pass strängt i Tyskland, och konsekvenserna man kan få av detta så vet jag inte hur jag ska gå tillväga? Bör jag tala om för dem att jag inte vetat om detta, och att jag egentligen inte kommer från Tyskland och kan ingenting om deras lag, då det funkat felfritt för mig att ladda ner film i Sverige. Jag har verkligen inte pengarna till att betala dessa böter, så snälla vad kan jag göra? Vad har jag för alternativ?
Philip Ideström |Hej och tack så mycket för din fråga. Hur det juridiska läget ser utFilmer täcks av flera rättsliga skydd, viktigast däribland är upphovsrätten som i Sverige regleras i upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729). Upphovsmannen har ensamrätt på att framställa exemplar av verket och det är ett upphovsrättsbrott att göra detta utan tillstånd, 2-3§ URL. Detta inkluderar även att lägga upp det på internet som en digital kopia utan tillstånd. Det är sant att man får framställa ett fåtal kopior för “privat bruk” enligt 12§, men detta undantag gäller inte om förlagan framställts i strid mot upphovsrätten. Alltså om du till laddar ner en film som lagts upp utan tillstånd så bryter du mot upphovsrätten, 12§ 4 st URL. Det går alltså inte att “utan problem” som du uttrycker det ladda ner filmer i Sverige och ej heller i tyskland. Du har bara undgått att åka dit fram tills nu. Waldorf Frommer är såvitt jag förstår en tysk advokatbyrå som företräder en rad musik - och filmförlag. Det verkar som firman ägnar sig åt att sätta dit enskilda som laddat ner skyddat material. Vad du kan göra Jag råder dig till att försöka betala boten så fort som möjligt. Jag vet att det svider, men förmodligen så tickar räntan så länge du väntar. Sverige och Tyskland ingår i flera konventioner (Bryssel I och II och Luganokonventionen) som förenklat innebär att Tyska domar kan verkställas i Sverige och vice versa. Waldorf Frommer kan ansöka till den tyska motsvarigheten till “Kronofogdemyndigheten” och få till stånd beslut på åtgärder som kan komma att tillämpas i Sverige. Förr eller senare kan du alltså få krav från Kronofogden. Du kan läsa mer om detta på kronofogdens hemsida (https://www.kronofogden.se/Skuldiutlandet2.html) Du kan också bestrida skulden, men du har inte något bra rättsligt stöd för att skulden skulle vara ogiltigt. Waldorf Frommer kan då gå till domstol för få detta avgjort och det är inte en process du vill ge dig in i. Det tar mycket tid och pengar, särskilt i Tyskland.Ifall du vill veta mer så rekommenderar jag vår telefonrådgivning. Den är öppen 10-16 mån-ons och är helt gratis. Du kan nå dit genom att ringa 08-533 300 04.Vänlig,

Upphovsrättsbrott, skadestånd och cease and desist brev

2015-04-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Har en fråga om vad som gäller om ett företag har haft licens på ett dataprogram men att licensen och avtalet som reglerar licensen har gått ut och detta företag har kopierat programmet och sedan sålt detta program till en ny köpare. Vad gäller med avseende på lagen om upphovsrätt?Funderar på att stämma företaget som kopierat programmet.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Dataprogram skyddas genom upphovsrätt och regler om upphovsrätt hittar du i upphovsrättslagen (URL), se https://lagen.nu/1960:729. Enligt upphovsrättslagen är det både förbjudet att kopiera och sprida ett skyddat program vidare genom försäljning utan tillstånd 2§. Att företaget tidigare haft en licens till programmet innebär visserligen att företaget kan ha haft rätt att framställa kopior i enlighet med URL 26 g § men det innebär i regel inte att licenstagaren har rätt att framställa kopior efter att licensavtalet upphört eller att företaget har rätt att sälja kopiorna vidare. Licensavtal ger i regel bara licenstagaren en rätt att använda programmet under en begränsad tid. Det verkar alltså som att företaget brutit mot upphovsrättslagen men det slutliga svaret beror på vad som står mer exakt i licensavtalet.Eftersom det förmodligen föreligger ett upphovsrättsbrott så har du också rätt att begära skadestånd. Enligt URL 54§ ska skadeståndet bestå av en skälig ersättning. Ersättningsnivån räknas ut genom att man gör en bedömning av vilken licensavgift parterna skulle ha kommit överens om ifall de hade avtalat fram ett licensavtal frivilligt. Avgiften i ert föregående licensavtal är en bra indikation på hur stor ersättningen ska vara.Om upphovsrättsbrottet dessutom skett med uppsåt eller oaktsamhet så kan rättighetsinnehavaren ha rätt till ytterligare skadestånd för den skada rättighetsinnehavaren har lidit. Vid den beräkningen ska domstolen bland annat särskilt beakta utebliven vinst för rättighetsinnehavaren och den vinst som inkräktaren gjort på grund av intrånget (URL 54§ 2st).Sammanfattning och rekommendationDet verkar som att det föreligger ett upphovsrättsintrång och du har därför rätt att begära skadestånd av den före detta licenstagaren. Min rekommendation är att du istället för att stämma företaget först skickar ett så kallat cease and desist brev till dem där du bland annat upplyser dem om att de begår ett upphovsrättsbrott och visar varför de gör det, kräver att de upphör med intrånget samt begär ersättning för det intrång som redan skett. På så sätt slipper du att dra på dig onödiga kostnader i ett tidigt skede av processen. Om du vill försöka undvika en konflikt så kan du skriva brevet som ett licenserbjudande istället för att skriva det som ett hot om stämning.Om du vill ha hjälp med att granska licensavtalet, upprätta brevet och/eller med att beräkna skadeståndet så är du välkommen att höra av dig till oss på telefon 08-533 300 04 eller mail info@lawline.se. Lycka till!