Domännamns intrång i varumärke

2015-06-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag som privatperson äger varumärke xxxx, lydelse xxxx sedan xxxx. Jag driver också företaget xxxx som har licens på att använda varumärket. Nu har ett företag registrerat domänen xxxx.se innan jag ha göra det och påstår att de har rätt att använda namnet och presentera bitcoin, underkläder med mera på denna internetsida. Tidigare ägare av domänen xxxx.se har inte använt sig av domänen då jag påpekat att jag innehar varumärket xxxx. Min fråga är om mitt företag som licensanvändare av varumärket någon laglig rätt att förbjuda ägare av domänen xxxx.se att inte använda domänen på det vis som görs? Eller kan jag på något sätt förbjuda visst innehåll. Efter kontakt med ägaren av xxxx.se har jag har fått bland annat denna information av domänägaren: Vi har lagt upp domännamnet till försäljning på en sajt som samtidigt vill uppmärksamma bitcoin. Du kanske personligen inte gillar och tror på bitcoin men vi är många som anser att det är en bransch som kommer att revolutionera våra liv, precis som internet gjorde på nittiotalet. Men oavsett vilket, vidta åtgärder om du vill. Annars är du välkommen att surfa in till www.xxxx.se och lämna ett bud så kanske du slipper du allt krångel och viktigast av allt, kan ta över ägandeskapet direkt istället för att inleda en kostsam och utdragen tvist som du förmodligen ändå inte vinner. Tacksam för Ert svar.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du har valt att ställa din fråga till oss på Lawline!I mitt svar utgår jag från att ditt företag endast bedriver verksamhet inom de typer av tjänster som ditt varumärke er registrerat för. Därtill utgår jag från att du verkligen bedriver den typ av verksamhet som omfattas av din varumärkesregistrering.------InledningFrågan om huruvida ett domännamn kan utgöra ett varumärkesintrång är en fråga som är mycket komplicerad och det råder i vissa delar osäkerhet om hur frågan ska besvaras. Allmänt har dock sagts att, för att ett domännamn överhuvudtaget ska kunna utgöra ett varumärkesintrång, det aktuella domännamnet måste ha funktionen av ett varumärke.Fråga 1. Utgör domännamnet ett varumärke?Ett varumärkes huvudsakliga syfte anses vara att koppla samman detta med en viss såld vara eller tjänst. Varumärket har således en identifierande funktion, det vill säga det utgör en ursprungsangivelse för en viss bedriven näringsverksamhet.Om ett domännamn leder till en hemsida som innehåller material som är tänkt att användas i yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk art, oberoende av om sidans innehåll utgörs av information, försäljning eller marknadsföring av tjänster och/eller varor, det vill säga om domännamnet används i näringsverksamhet, bör således domännamnet anses användas som ett varumärke.Mina studier av den aktuella hemsidan ger vid handen att hemsidans huvudsakliga syfte verkar vara att informera om företeelsen bitcoin. Såtillvida ägaren till hemsidan inte på något sett tagit betalt för denna tjänst hade således inte kunnat anses att någon form av näringsverksamhet bedrivits på hemsidan, varför domännamnet inte hade kunnat anses används som ett varumärke.Emellertid förekommer även reklamannonser rörande diverse varor/tjänster på hemsidan. Om denna reklam utförs mot betalning (vilket jag utgår från) kan detta anses utgöra näringsverksamhet i form av reklamförmedling. Bitcoinverksamheten på hemsidan kan då anses vara dragplåstret för näringsidkares intresse av att betala för att få reklamföra sina varor/tjänster på hemsidan, betalningar som i sin tur bekostar den bitcoinupplysning som sker på hemsidan. Domännamnet bör då möjligen kunna anses användas som ett varumärke.Då du endast har ett svenskt varumärke är det dock viktigt att avgöra om hemsidan "riktar sig" mot Sverige. För att så ska vara fallet har som en tumregel anförts att det krävs att domännamnet har en kommersiell effekt i Sverige. En sådan effekt anses föreligga om ägaren till domännamnet, genom hemsidan, bedriver eller planerar att bedriva handel / göra affärer i Sverige. Mot bakgrund av att en svensk toppdomän ".se" används och att många av de reklamannonser samt en del av den information som finns på hemsidan rörande bitcoin är på svenska bör enligt min mening detta krav vara uppfyllt. Hemsidan bör därför, i vart fall delvis, rikta sin verksamhet mot Sverige. Det kan således bli aktuellt att diskutera frågan huruvida användandet av domännamnet kan anses utgöra ett intrång i ditt registrerade varumärke.Fråga 2. Om domännamnet anses användas som ett varumärke, utgör det aktuella användandet av domännamnet ett intrång i din varumärkesrätt?Ensamrätten till ett varumärke innebär enligt 1 kapitlet 10 § första stycket Varumärkeslagen att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken som är1. Identiskt med varumärket för varor eller tjänster av samma slag,2. Identiskt med eller liknar varumärket för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varumärket, eller3. Identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen avser varor eller tjänster och drar otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning är till skada för varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende.Med att ett tecken används menas, enligt 1 kapitlet 10 § andra stycket Varumärkeslagen,1. att varor eller deras förpackningar förses med tecknet,2. att bjuda ut varor till försäljning, föra ut dem på marknaden, lagra dem för dessa ändamål eller bjuda ut eller tillhandahålla tjänster under tecknet,3. att importera eller exportera varor under tecknet, eller4. att använda tecknet i affärshandlingar och reklam.Vad först gäller frågan om hur domännamnet används som ett varumärke så kan enligt min mening hävdas att det faktum att reklam rörande varor/tjänster lanseras på hemsidan kan innebära att domännamnet (varumärket) används för att hjälpa marknadsföringen av dessa varor/tjänster samt lanseringen av information rörande företeelsen bitcoin. Domännamnet kan således möjligen anses användas genom reklam.Frågan som då inställer sig är om denna användning av domännamnet innebär ett intrång i ditt varumärke.Såsom jag konstaterade i början av mitt svar på fråga 2 anger 1 kapitlet 10 § första stycket Varumärkeslagen tre situationer där ett intrång i en varumärkesrätt kan anses föreligga.Intrångssituation nr 1.Den första intrångssituationen avser situationen att ett varumärke är identiskt med ett annat, äldre varumärke, såväl vad gäller det äldre varumärkets utseende som vad gäller de varor/tjänster som är registrerade på det äldre varumärket.Vi kan här konstatera att ordalydelsen av domännamnet är identiskt med ditt varumärke (det faktum att domännamnet även, utöver namnet på ditt varumärke, innehåller toppdomänet ".se" bör här inte spela någon roll då denna skillnad för den genomsnittlige konsumenten bör vara obetydlig, se för ett liknande resonemang Högsta domstolens dom i NJA 2003 s. 555. Därtill krävs i princip, för hemsidor, att någon form av toppdomän används.)Vad gäller frågan om de varor och tjänster som marknadsförs under domännamnet är identiska med de varor och tjänster som ditt varumärke är registrerat för så kan först konstateras att du inte närmare specificerat vilken typ av verksamhet det är du bedriver inom ditt företag. Jag måste därför dessvärre utgå från min egen, icke branschkunniga, uppfattning av vad för typ av verksamhet som kan rymmas inom de varu- och tjänstetyper som ditt varumärke är registrerat för.Av varumärkesregistreringen framgår att ditt varumärke är registrerat för festarrangemang, arrangerande av tävlingar i kulturella syften samt för kulturarrangemang.För att kunna jämföra de typer av varor och tjänster som ditt varumärke omfattar med de varor- och tjänster som lanseras på hemsidan måste först och främst fastställas vilka former av varor och tjänster som lanseras på hemsidan.Denna bedömning är inte helt enkel. Självklart är att någon form av reklamförmedling bedrivs på hemsidan. En sådan tjänsteverksamhet är dock inte särskilt lik någon av de varu- och tjänstetyper som ditt varumärke är registrerat för.Att endast se verksamheten på hemsidan som reklamförmedling skulle emellertid medföra en del problem som jag tänkte belysa med ett exempel.Vi ponerar att en medelstor klädfirma äger ett klädvarumärke som är mycket känt i den ort där klädföretaget bedriver sin kärnverksamhet och att en annan aktör på samma ort äger en hemsida som har ett domännamn som är identiskt med klädfirmans varumärke. Denna andre aktör tillverkar även denne kläder (dock inte lika kända) och säljer dessa kläder på en annan hemsida vars namn inte alls är likt den stora klädfirmans varumärke. På den hemsida som har samma namn som klädfirmans varumärke lägger den andre aktören upp reklam för sina egna kläder med hänvisningar till hemsidan som inte har samma namn som klädfirmans varumärke.Förutsatt att klädfirmans varumärke inte är så pass känt att det är känt inom en betydande del av omsättningskretsen inom en betydande del av Sverige (mer om detta nedan) skulle, om hemsidan med det identiska namnet som klädfirmans varumärke endast ansågs bedriva reklamverksamhet, inget intrång i klädfirmans varumärke anses begås på hemsidan. Detta trots att hemsidans namn och det kända varumärket är identiska. Detta beror då på att verksamheten på hemsidan (reklamförmedling) är mycket olik den typ av verksamhet som klädfirmans varumärke är registrerat för (klädförsäljning). Inte heller skulle ett varumärkesintrång anses begånget på hemsidan som den andre aktören säljer kläder på. På denna hemsida bedrivs visserligen samma typ av verksamhet som den som klädfirmans varumärke är registrerat för (klädförsäljning). Likväl har denna hemsida ett helt annat namn än klädfirmans varumärke, varför inget intrång skulle anses föreligga i varumärket.Mot denna bakgrund anser jag att, vid bedömningen av vilken typ av verksamhet som bedrivs under domännamnet, de varor och tjänster som den reklam som lanseras på hemsidan avser måste räknas med.Vid mitt besök på hemsidan kunde jag,utöver den omfattande upplysningen av företeelsen bitcoin, iaktta reklam för bland annat casinoverksamhet, diverse datorspel samt reklam för en film. Till detta har du nämnt att hemsidan kan komma att användas för reklam rörande underkläder. Dessa former av varor och tjänster bör således, enligt min mening, jämföras med de typer av varor och tjänster som ditt varumärke är registrerat för.Enligt min mening är dock samtliga av de former av varor och tjänster som lanseras på hemsidan tämligen olika de som ditt varumärke är registrerat för. Varorna och tjänsterna som lanseras på hemsidan är därför, enligt min mening, i vart fall inte identiska med de varor och tjänster som ditt varumärke är registrerat för.Den första intrångssituationen i 1 kapitlet 10 § första stycket Varumärkeslagen bör således inte anses föreligga.Intrångssituation nr 2.Den andra intrångssituationen i 1 kapitlet 10 § första stycket Varumärkeslagen kräver dock inte fullständig likhet, vare sig vad gäller utseendet på de båda varumärkena samt vad gäller de varor eller tjänster som varumärkena används för. Istället krävs endast att de båda varumärkena liknar varandra samt att de varor och tjänster som varumärkena används för är av liknande slag. Till detta krävs dock att det ska föreligga en risk för förväxling mellan varumärkena, inbegripet risken för att användningen av det yngre varumärket leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder det yngre varumärket och innehavaren av det äldre varumärket.Här blir det således fråga om en helhetsbedömning där främst likheter och olikheter rörande utseendet av de båda varumärkena samt de varu- och tjänsteslag som varumärkena används för vägs emot varandra. Därtill beaktas även hur pass känt det äldre varumärket är samt hur pass hög särskiljningsförmåga det äldre varumärket har för de varor och tjänster som det är registrerat för, se preambeln till såväl Varumärkesförordningen som Varumärkesdirektivet (EU-rättsliga rättskällor). Vid denna helhetsbedömning brukar generellt sägas att desto större likhet rörande utseendet mellan de båda varumärkena, desto mindre likhet rörande de använda varorna/tjänsterna krävs (och vice versa), se EU-domstolens dom i mål C-342/97 Lloyd Schuhfabrik v Klijsen Handel, REG 1999 s I-3819.Då, såsom jag tidigare konstaterat, namnet på ditt varumärke och domännamnet i princip är identiskt, bör, för att en risk för förväxling mellan dessa två "varumärkan ska kunna konstateras föreligga, kravet på varu/tjänsteslagslikhet minska.Likväl är dock, såsom jag tidigare konstaterat, de varor och tjänster som lanseras på hemsidan mycket olika de varor och tjänster som ditt varumärke är registrerade för. Trots att namnet på ditt varumärke och domännamnet i princip är identiska namn bör således risken för förväxling mellan ditt varumärke och domännamnet vara relativt liten, inte minst mot bakgrund av det tunga bitcoininslaget på hemsidan. Inte heller bör det finnas en risk för att någon tror att det finns en koppling mellan ditt varumärke och domännamnet.Inte heller den andra intrångssituationen i 1 kapitlet 10 § första stycket Varumärkeslagen bör därför anses föreligga.Intrångssituation nr 3.Vad gäller den tredje intrångssituationen i 1 kapitlet 10 § första stycket Varumärkeslagen vet jag dessvärre för lite om hur pass känt ditt varumärke är för att kunna göra någon reell bedömning. Om ditt varumärke är känt av en betydande del av den relevanta omsättningskretsen (de personer som agerar på den relevanta marknaden som ditt varumärke omfattar samt de genomsnittliga konsumenterna till de varor och tjänster ditt företag säljer och som omfattas av de varor och tjänster som ditt varumärke är registrerat för) och inom en betydande del av Sverige så behöver dock varu- och tjänsteslagslikhet inte föreligga mellan ditt varumärke och de varor och tjänster som lanseras på hemsidan. Istället krävs då endast att graden av likhet mellan de båda varumärkenas utseende är så stor att den berörda allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan varumärkena och att denna likhet medför att det ifrågasatta varumärket drar otillbörlig fördel av eller skadar det kända varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende, se EU-domstolens dom i mål C-408/01, Adidas v FitnessWorld, Reg 2003 s. I-12537.Då jag dessvärre inte hört talas om ditt varumärke tidigare kan jag dock befara att ditt varumärke inte är så pass känt som krävs för att denna förmånligare intrångssituation ska anses föreligga, även om jag självklart inte med säkerhet kan säga att så inte är fallet.---------Sammanfattning:Sammanfattningsvis kan därför konstateras att du i dagsläget, enligt min bedömning, inte bör väcka talan mot ägaren till domännamnet rörande ett eventuellt varumärkesintrång. Om det på hemsidan emellertid exempelvis skulle börja lanseras reklam som inkräktar på de varor eller tjänster som ditt varumärke är registrerat för bör detta dock kunna anses utgöra ett intrång i din varumärkesrätt, varför du borde kunna se till att denna reklam förbjuds, se 8 kapitlet 3 § Varumärkeslagen, samt eventuellt kräva skadestånd, se 8 kapitlet 4 § Varumärkeslagen.---------Detta blev ett långt svar. Frågor kring domännamns eventuella intrång i varumärkesrätter är dock mycket komplicerade och såsom jag nämnde i inledningen till mitt svar, är rättsläget delvis oklart. Jag har således givit dig min syn på hur rättsläget för din del kan se ut.I brist på klara uttalanden om hur dessa typer av tvister ska avgöras skulle jag därför rekommendera att du för säkerhets skull även konsulterar en färdig jurist med expertis inom varumärkesrätt. Om du vill kan jag koppla ihop dig med någon av våra färdiga jurister eller med någon av våra samarbetspartners. Om du vill att jag ska förtydliga någonting i mitt svar är du alltid välkommen att kontakta mig.Du kan nå mig på min E-postadress:Med vänlig hälsning

Nedtagande av debattartikel

2015-06-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit en halvdan debattartikel, vilken publicerats på en nyhetssajt för ett antal månader sen. Vill numera inte att den ska finnas kvar på den sidan, och undrar därför om det finns någonting i den juridiska världen som berättigar att jag får den raderad?Tack På Förhand!
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga.Det är svårt att avgöra denna fråga utan att veta vilken nyhetssajt det gäller. Huvudregeln är att du som författare har upphovsrätt till verket och därmed kontrollen över dess användande, 1§ URL (https://lagen.nu/1960:729). När du publicerade artikeln antar jag att du godkände någon typ av standard avtal. Du vet den där rutan man klickar i där det står "godkänna våra allmänna villkor" eller något liknande. Det är möjligt att du därmed överlåtit upphovsrätten eller givit en långgående licens. Jag råder dig att kolla upp detta. Om det inte finns något sådant avtal så kan du kräva att sajten tar ner din artikel. I vilket fall som helst råder jag dig att kontakta sajten och be dem att ta ner artikeln.MVH

Mönsterskydd

2015-06-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan. Hur skyddar jag min designDet är så att jag har ett logo/desing jag vill lägga på kläder , tygkassar osv Tänker sälja det till H&M och liknande men vill behålla ägande rätt så jag kan sälja till andra men orolig att de får se den och tar designen till sig själva. Hur skyddar jag min design
Eric Brinck |Hej!Tack för din fråga!Det du först ska fundera över är om du vill varumärkesskydda ditt märke eller om du vill mösterskydda varje specifik produkt. Alla typer av tecken som kan återges grafiskt och som kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andras kan registreras som varumärke, detta följer av 2:4 Varumärkeslagen (VML) som du hittar här. För att få ett varumärke skyddat ska du registrera det hos Patent och registreringsverket, 2:1 VML. Är din affärsidé att sätta samma logga på alla kläder/produkter och du på så vis vill skapa ett varumärke, bör du varumärkesskydda ditt märke. Är det däremot endast ett nytt mönster du vill skydda gör du detta med hjälp av mönsterskyddslagen (ML) som du hittar här. För att ett mönster ska kunna erhållas skydd krävs att det är en nyhet och särpräglat 2 § 1 st. Ett mönster anses nytt om inget identiskt mönster finns före den dag som registreringsansökan lämnas in. Mönstret ska dock anses identiskt med ett annat mönster trotts att de skiljer sig åt om skillnaderna endast är oväsentliga, 2§ 2 st ML. Mönstret ska även ha särprägel 2§ 3 st. Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från alla andra mönster som redan finns tillgängligt för allmänheten. Det ska här tas hänsyn till variationsutrymmet som finns för formgivning vid famtagande av ett nytt mönster. Ett mönsterskydd är lätt att få då det endast krävs att det nya mönstret som vill skyddas inte är identiskt med ett redan registrerat mönster. Effekten av detta blir dock att mönstret får ett svagt skydd då en annan part kan söka skydd för ett liknande mönster, så länge det nya mönstret inte är identiskt. Även mönsterskydd sker hos Patent och registreringsverket i enlighet med 9-10 §§ ML. Jag rekommenderar dig att gå in och på deras hemsida där det tydligt framgår hur allt det praktiska går till för ansökan. Det är möjligt att kombinera ett varumärke med ett mönsterskydd. Du kan skydda ditt varumärke som du använder på produkterna men sedan också mönsterskydda dina nya specifika mönster som du arbetar fram efterhand. Hoppas det var svar nog på din fråga! Vänliga hälsningar

Musikgenre som varumärke

2015-06-11 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är ok att registrera ett varumärke för art och design (smycken, foto, skulptur, måleri, keramik) som även är namnet på en musikgenre? Till exempel sammandragningar av :cooljazz, deephouse, rootsreggae. Orden i sig kommer vara staplade på varandra i ett figurmärke, men jag kan inte utläsa om detta är ok ur PRV:s perspektiv på deras hemsida.Tacksam för vägledning!/Ida
Alfred Brandt |Hej! Om jag har förstått dig rätt, undrar DU ifall en musikgenre kan utgöra namnet för ett varumärke för att erhålla varumärkesskydd. I svensk varumärkesrätt är det varumärkeslagen (https://lagen.nu/2010:1877) som utgör gällande rätt. I denna lag, närmare bestämt i 1kap. 4§ framkommer det att det främst är två krav som ska vara uppfyllda för att uppnå sådant varumärkesskydd. Dessa krav består i att varumärket ska kunna återges grafiskt, samt att varumärket måste inneha särskiljningsförmåga - i frågan tycks kravet om särskiljningsförmåga vara det centrala. Varans namn måste vara tydligt särskiljande på så vis att det kan urskiljas från andra liknande produkter på marknaden. Dessa varumärken ska alltså inte kunna förväxlas med varandra. Bortsett från särskiljningskravet finns även ett krav om att varumärkets namn inte får vara beskrivande. Till exempel kan man alltså inte erhålla varumärkesskydd genom att registrera ett varumärke som heter ”dator” då produkten är just en dator. I ditt fall, handlar det om smycken, keramik och så vidare – en musikgenre kan troligen inte ses som beskrivande till dessa produkter. Därför skulle jag säga att du kan registrerna dina varor på detta vis, förutsatt att det inte finns någon förväxlingsrisk med andra liknande varor som har likande namn och som därmed skulle innebära risk för förväxling. Tack för att du vänder dig till Lawline! vänligen,

Inbäddade youtube - videos

2015-06-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det finns någon juridisk problematik (t ex upphovsrättsliga) med att dela inbäddade Youtube-klipp på en kommersiell blogg? Jag tänker på att det finns sajter som delar Youtube-klipp på sin sajt och som tjänar pengar på t ex annonser.Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga.Viss ledning kan finnas i mitt svar på en tidigare fråga (se http://lawline.se/answers/anvanding-av-andras-videoklipp-pa-egen-hemsida). MVH

Citaträtt

2015-06-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur fungerar upphovsrätten på gamla citat, tex kloka ord som Buddha sagt? Och om jag vill citera en icke levande person från låt säga 40-50-talet, gäller upphovsrätten fortfarande där? Slutligen ifall man inte hittar någon upphovsman, till exempel något som snurrat runt på nätet i omgångar, kan man använda detta?Gäller tryck för kommersiellt syfte på t-shirts etc.Tack på förhand!
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga.Huvudregeln är att upphovsrätt gäller till utgången av det 70:e året efter den siste upphovsmannens död, URL 43§ (https://lagen.nu/1960:729). Så när det gäller Buddha eller andra äldre författare så är verket allmän egendom. Du kan alltså använda citaten även i kommersiellt syfte. Dock måste du alltid sätta ut upphovsmannens namn, 3§. I vissa fall finns så kallat "klassikerskydd", 51§. Klassikerskyddet är en gammalmodig regel som förbjuder särskilt grova skildringar av verk som som av allmänt kulturellt intresse. Det skall vara fråga om ett återgivande som för den bildade allmänheten i stort ter sig grovt stötande, varvid hänsyn skall tas till samtliga omständigheter. Avsikten är inte att det skall kunna ingripas mot konstnärligt syftande bearbetningar av äldre verk, även om resultatet är omstritt eller starkt kritiserat. Det lär dock inte ha någon större betydelse i detta fall, men kan vara bra att ha i åtanke. Som exempel väckte Svenska akademin talan mot Mercedes Benz för enligt akademin kränkande användning av en dikt skriven av Karin Boye. Detta så sent som 2014. När det gäller citaten från 40-50-talen är sannolikheten stor att upphovsrätten fortfarande gäller. Då behöver du i regel ha licens från upphovsmannen eller dennes arvingar. Citaträtten enligt 23§ är inte tillämplig eftersom denna paragraf inte kan rättfärdiga att endast öka underhållningsvärdet hos en kommersiell produkt. Ifall verket inte har någon känd upphovsman, eller denne inte hade några arvingar, är det inte möjligt att inhämta någon licens. Dock får du som användare ansvara för eventuella intrång. Även här måste du märka upphovsmannens namn, eller i det här fallet "okänd". Om något "snurrar runt på nätet" bör du vara försiktig. Undersök noga om du kan hitta upphovsmannen. Försök ta kontakt med hemsidan där du hittar materialet.Ifall du vill veta mer så rekommenderar jag vår telefonrådgivning. Den är öppen 10-16 mån-ons och är helt gratis. Du kan nå dit genom att ringa 08-533 300 04.MVH

Upphovsrätt till assets i datorspel?

2015-06-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Vi är en grupp om 6 dataspelsutvecklare som med 11 andra individer skapat ett dataspel under en skolkurs. Vi 6 är intresserade av att ta vidare idén och tjäna pengar på den som ett företag. Skulle vi kunna skriva ett juridiskt giltigt kontrakt om att få använda de föregående medlemmarnas material om de skriver på eller skulle det vara hindrat av IP lagarna?Tack!
Tobias Håkansson |Hej, och tack för att ni har valt att ställa er fråga till LawLine. Grundprincipen i upphovsrättslagen är att den som bidragit med beståndsdelar till ett verk som omfattas av lagen (ex datorspel eller datorprogram) förvärvar upphovsrätt till det färdiga verket enligt 1 kap 1§ och 6§ Upphovsrättslagen. Om ni använder de beståndsdelarna som dessa 11 individer bidragit med förvärvar de således upphovsrätt till det färdiga verket (i det här fallet spelet) när det offentliggörs. Detta gäller dock inte om arbetet med beståndsdelar har gjort som ett led av en arbetstagares arbete för en arbetsgivare sedan upphovsrätten då förbehålls arbetsgivaren. 3 kap 40:a § i Upphovsrättslagen. Frågan är därmed på vilket sätt arbetet bedrivits. Vidare kan sägas att upphovsrätten till ett verk kan överlåtas genom avtal enligt 1 kap 3§ samt 3 kap 27§ i Upphovsrättslagen. I branschen talas ofta om att en upphovsrättshavare licensierar sina tillgångar. Dessa kan dock också helt överlåtas till i det här fallet er så att de kan användas i den färdiga produkten utan att övriga ursprungsdeltagare har någon upphovsrätt till den färdiga produkten. Vänd er i så fall gärna till vår betaltjänst så kan de hjälpa er att ta fram ett sådant avtal. Jag noterar också att ni tidigare haft frågor kring upphovsrätten till ursprungsiden. Här kan sägas att en inte kan förvärva upphovsrätt till idéer. Upphovsrätt finns enbart till verk eller beståndsdelar av verk. Här kan sägas att det är något oklart huruvida iden skall ses som en beståndsdel av verket eller ej, bäst är således är att också skriva ett avtal med den som tagit fram konceptet för att undvika eventuella framtida problem. Jag hoppas att ovanstående ska ge svar på er fråga, annars är ni välkomna att återkomma med eventuella följdfrågor i frågeformuläret.

Upphovsrätt till roman vid avtal med förlag

2015-06-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Försvinner min rätt som upphovsman om jag skulle vilja låta ett förlag trycka och sälja min roman och har dem rätt att ändra hur som helst i mitt verk?
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Sammanfattning och rådHur mycket av din ekonomiska rätt som upphovsman du vill ge förlaget är upp till dig att avtala med förlaget om. Alla ekonomiska rättigheter behöver alltså inte gå över till förlaget om du låter det trycka och sälja din roman. Oavsett vad ni kommer överens om vad gäller den ekonomiska rätten, så har du alltid kvar din ideella rätt (om du inte uttryckligt avstått från den). Du kan ge förlaget rätt att ändra hur de vill i ditt verk, men även det är upp till dig. För att förlaget ska få ändra i din roman krävs att det tydligt framgår i ert avtal att du gått med på det. Mitt råd är att du ska vara tydlig gentemot förlaget, både kring vilka rättigheter du vill sälja till dem och kring och hur mycket de ska få ändra i din roman. Se även till att det ni kommer överens om skrivs ner på ett tydligt sätt i avtalet. Vill du ha hjälp med detta så kan du vända dig till oss via e-postadress info@lawline.se eller via telefonnummer 08-533 300 04.Utförligare svar och utredningUpphovsrätt regleras i Upphovsrättslagen (URL), som du hittar här.Du har som upphovsmannen från början både en ekonomisk och en ideell rätt till din roman, se URL 1§. Den ekonomiska rätten innebär rätten att framställa exemplar av romanen och att göra romanen tillgängligt för allmänheten, se URL 2§. Att sälja romanen är ett sätt att göra den tillgänglig för allmänheten, se URL 2§ 3 st.Den ideella rätten innebär att när romanen säljs så skall du som upphovsman anges enligt god sed. Den ideella rätten innebär också att romanen inte får ändras så att ditt anseende som upphovsman kränks och att romanen inte får göras tillgänglig på ett sätt som är kränkande för dig som upphovsman, se URL 3§. Den ekonomiska rätten kan du sälja till ett förlag för att de ska trycka och sälja romanen, se URL 27§. Den ideella rätten kan du dock inte sälja, men om du vill så kan du avstå från den (rent juridiskt kallas det att ”efterge” den). Den ideella rätten kan bara efterges såvitt angår en begränsad användning av verket, URL 3 § 3 st. För att den ideella rätten ska efterges krävs en explicit och uttrycklig förklaring från upphovsmannens sida och upphovsmannen kan inte ”generellt” avstå från den ideella rätten.Enligt den så kallade specifikationsprincipen tolkas oklara avtal om upphovsrätt restriktivt, vilket innebär att om inget annat uttryckligen anges i avtalet så förblir rätten att exempelvis ändra i romanen kvar hos upphovsmannen (om inte branschpraxis tydligt säger något annat, men det kan inte jag uttala mig om), se URL 28§.Det är alltså upp till dig som upphovsman att avtala med förlaget kring hur du vill göra. Om ni inte avtalar om något särskilt kommer URL 31§ - 38§ om Förlagsavtal att reglera avtalet, se URL 27§ st. 2. Dessa hittar du här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du fler frågor om något särskilt i den här generella beskrivningen så kan du återkomma till oss. Vänliga hälsningar,