Instagram och rättigheter till fotografier och applikationer

2015-05-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga gällande Instagram.Ett exempel;Jag skapar en mobilapplikation som hämtar information från Instagram.Den kommer visa vissa delar som finns på Instagram, det vill säga bilden, användaren samt texten som lagts till.Får jag göra detta eller äger Instagram allting?Tänker eftersom jag egentligen endast lånar bilden med all information så kanske det inte är någon fara? Man ser ju all information precis som det är på Instagram.
Philip Ideström |Hej och tack för din intressanta fråga!Först lite om upphovsrättFotografier och texter (nedan kallat “verket”) är som huvudregel upphovsrättsskyddade material enligt Upphovsrättslagen (URL) 1§. Enkelt uttryckt så har upphovsmannen rätten att bestämma vad som ska göras med verket och att göra det tillgängligt för allmänheten, 2§ URL. Där inkluderas till att göra kopior och lägga ut på internet. Som huvudregel måste du därför få tillstånd från upphovsmannen innan du till exempel delar dennes innehåll via din app.I den här frågan har vi en till spelare med i bilden, Instagram. Därför ska vi kolla lite på deras användaravtal. Enligt punkt 5 “Rättigheter” (se här https://help.instagram.com/478745558852511) gör företaget “inga ägaranspråk” men får en royalty-fri (gratis), icke-exklusiv och världsomgripande licens att använda det innehåll du publicerar på eller via tjänsten i enlighet med deras sekretessvillkor (se här http://instagram.com/legal/privacy/). Den här rätten kan också “underlicenseras”, alltså, Instagram kan ge en annan aktör licens att göra använda innehållet på samma sätt. Observera att denna licens upphör om upphovsmannens konto avslutas (punkt 2, Rättigheter).Instagram “äger” alltså inte innehållet, men har mycket stora möjligheter att använda det. Eftersom licensen är icke-exklusiv kan upphovsmannen fortfarande ge tillstånd till andra än Instagram att använda verken. Man kan inte så att säga “låna” rättigheten utan att be om lov.Jag vet inte hur du tänker skapa din applikation, men jag antar att du gör det genom Instagrams API (application programming interface). Då gäller ännu ett set villkor (https://instagram.com/about/legal/terms/api/). Vad jag ser som de viktigaste att få ut därifrån är:Du har ansvar för få tillstånd från upphovsrättshavarna att dela deras innehåll genom din applikation, punkt 2Använd Instagrams varumärke enligt deras specifikationer (http://3835642c2693476aa717-d4b78efce91b9730bcca725cf9bb0b37.r51.cf1.rackcdn.com/Instagram-Identity-Brand-Guidelines-Mar2015.pdf). Glöm inte att varumärket innehåller namn, logotyp etc. Hoppas att du fått lite hjälp av mitt svar. Jag rekommenderar att du undersöker det här mycket noga och inte förlitar dig enbart på det jag skriver. Ett bra tips är att ringa vår telefonrådgivning 08-533 300 04.MVH

Legala begränsningar av en nyhetstjänsts verksamhet

2015-05-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Finns det någon möjlighet att vi som företag får driva en hemsida där vi publicerar nyheter från nyhetsbolag som Aftonbladet, Expressen, Newyorktimes etc. Tanken är att vi ska förmedla de stora nyheterna. Går detta att åstadkomma ?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Det finns inget allmänt förbud mot en den tjänst som du beskriver. Däremot kan en sådan tjänst bedrivas på ett sådant sätt att en lagöverträdelse sker.En lag som är extra viktig att hålla ögonen på är upphovsrättslagen. Av lagens 1-2 §§ framgår att den personen som har skapat ett alster, t.ex. skrivit en text, har upphovsrätt om alstret har verkshöjd. Kravet på verkshöjd innebär att alstret måste ha en tillräckligt hög kvalitet. Det bör dock noteras att kravet är relativt lågt satt och att en vanlig beskrivande artikel normalt har verkshöjd, medan en TT-annons möjligen saknar verkshöjd.Upphovsrätten innebär bl.a. att det är förbjudet för alla som inte har fått en journalists tillstånd att kopiera och sprida vidare dennes artikel på t.ex. en hemsida. När det gäller att sprida uppgifter (påståenden, information etc.) som ni först tar del av i en artikel skriven av någon annan är istället den starka huvudregeln att det är tillåtet att sprida dessa vidare. Dock är det ändå viktigt att se upp, att ni inte ska begå t.ex. förtal eller ett sekretessbrott.Hoppas du fick svar på dina frågor.Vänligen,

Upphovsrätt i anställningsförhållande

2015-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |hejJag arbetade i ett nystartat företag (följde med personalgruppen från ett tidigare som gick i konkurs).I det nya företaget blev jag tillfrågad om jag kunde rita en logga till företaget. Jag gjorde detta eftersom jag skulle ju jobba där. 3 veckor senare får jag sparken och det är där jag står nu.Visst har jag väl rätt till loggan eftersom det är jag som har gjort den? Kan jag kräva företaget på ersättning för framställandet av loggan alt att de inte får använda den?De har inte frågat mig om jag tänker ta betalt för loggan men upphovsrätten torde ju vara min eftersom jag framställt den.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Vem som får rätten till ett upphovsrättsskyddat verk som skapats i en anställning och hur verket får användas regleras oftast i anställningsavtalet. Det vanligaste är att äganderätten till allt upphovsrättsskyddat material går över till arbetsgivaren. Om frågan inte har reglerats i ditt anställningsavtal så är det du som designer av loggan som är ägare till upphovsrätten. Enligt praxis har arbetsgivaren emellertid rätt att använda verket i företagets normala verksamhet, t.ex. som ett varumärke, utan att betala någon ersättning. Detta kallas ibland Karnells tumregel. Denna rätt påverkas inte av att du fått lämna företaget. Företaget får emellertid inte ändra i verket eller överlåta sin nyttjanderätt vidare (Upphovsrättslagen 28§).Om frågan inte reglerats i ditt anställningsavtal eller i kollektivavtal så har du alltså tyvärr varken rätt till extra ersättning eller till att hindra företaget från att använda loggan. Däremot har du ensamrätt till allt övrigt utnyttjande av verket. Jag hoppas att svaret klargjorde läget för dig.Med vänlig hälsning

Upphovsrätt till fotografier

2015-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Vad säger lagen om att använda gamla nyhetsbilder från tidningar? Att t ex använda gamla bilder på friidrottare för att ha som omslagsbild på sin hemsida? Är det fortfarande 50 år från då att fotot togs?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågor om rätt till fotografier behandlas i Upphovsrättslagen, som du hittar https://lagen.nu/1960:729. I upphovsrättsliga sammanhag delas fotografier upp i två kategorier, fotografiska verk, 1§ URL och fotografiska bilder, 49a§ URL. Till fotografiska verk räknas fotografier som uppnår verkshöjd, vilket innebär att fotografiet måste uppnå viss originalitet, och klassas därmed som ett konstnärligt verk. För dessa fotografier gäller det upphovsrättsliga skyddet i 70 år efter att upphovsmannen avlidit, 43§ URL, och skyddar bland annat mot förfoganden som innebär ett tillgängliggörande för allmänheten, till exempel genom en hemsida, URL 2§. Fotografiska bilder är fotografier som inte uppnår verkshöjd, för att de inte uppvisar tillräckligt hög rad av originalitet. Dessa bilder också skyddade mot tillgängliggörande för allmänheten, dock gäller skyddet endast i 50 år efter bildens framställning, URL 49a§.Det kan vara svårt att avgöra om ett foto räknas som ett konstnärligt verk eller en fotografisk bild, och det kan därför finnas anledning att vara försiktig, särskilt om fotot tagits av en professionell fotograf. Om det finns möjlighet är ju ett alternativ givetvis också att kontakta fotografen och be om tillåtelse att använda bilden på din hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Mönsterskydd byxor

2015-05-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag driver ett företag som specialiserat sig på industriell design och designar på uppdrag av olika kunder. En konkurrent till oss saluförde ett par byxor med ett mönster bestående av krokodiler som äter äpplen och som är mer eller mindre identiskt med det mönster som jag har tagit fram på uppdrag av en kuddtillverkare och som vi mönsterhavare till. Jag anser att företaget har gjort intrång på min mönsterrätt i kommersiella syften och har därmed orsakat oss en sådan skada att den bör rendera i ett skadestånd. Trots upprepade påtryckningar har konkurrenten visat en total avsaknad på vilja till att samarbeta med oss. De är inte i god tro då ett sådant unikt mönster omöjligt kan ha designats oberoende av varandra.Vilka lagrum har jag som styrker att de är skyldiga?
Joakim Wahlgren |Hej och tack för din fråga.Mönsterskyddslagen är tillämplig och den hittar du HÄR.I 2§ framgår att ett mönster ska vara nytt och särpräglat. Ett mönster anses som nytt om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan. Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före den dag som anges i andra stycket.Det lagrum som är aktuellt är 5§ som innebär att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren). Förbudet riktar sig särskilt mot att tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa eller utföra från Sverige en produkt som mönstret ingår i eller används på eller att lagerhålla en sådan produkt för nämnda ändamål.Det finns undantag från 5§ i 7-7b§§ som inte är tillämpliga då er konkurrent har salufört sin produkt.Om er konkurrents produkt kan anses ha gjort intrång på er produkts mönsterskydd och ni kan bevisa att skada har uppstått finns det anledning att kräva motparten på ersättning och eventuellt uppkommen skada enligt 36§.Det är även möjligt att ansvarig för intrånget döms till straffansvar eller böter enligt 35§och domstol kan efter yrkande av er ålägga konkurrenten att vid vite avbryta mönsterintrång, enligt 35b§.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Kund betalar inte fakturor för logotyp

2015-05-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har designat en logotyp åt ett företag som nu inte betalar sina fakturor. (han har betalat ungefär hälften)Hade kunden varit missnöjd med mitt arbete hade jag inte brytt mig så mycket, men nu använder kunden "min" logotyp på sitt företag. Räknas en designad logotyp som ett konstverk och bryter kunden då mot upphovsrätten eftersom de använder mitt konstverk för att promota deras företag?Skulle jag kunna fortsätta skicka fakturor enligt upphovsrätten? (potentiellt i 70 år framöver)
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga!En designad logotyp kan ses som ett verk i upphovsrättslagens mening, om verket har en viss originalitet och är ett uttryck för designerns eget intellektuella skapande. Logotypen du har designat kan alltså ha upphovsrättsligt skydd om den är tillräckligt unik.Om logotypen har upphovsrättsligt skydd har du ensamrätt att använda den, enligt 2 § upphovsrättslagen. Eftersom din kund använder logotypen, trots att kunden bara har betalat hälften av det ni kommit överens om, gör de intrång i din ensamrätt enligt 54 § upphovsrättslagen. Då har du rätt till skälig ersättning för utnyttjandet. Skälig ersättning bestäms oftast utifrån en hypotetisk licensavgift, och eftersom ni redan har kommit överens om vad kunden skulle ha betalat för logotypen bör den överenskomna summan motsvara en skälig ersättning.Om logotypen är tillräckligt unik för att vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, så kan du fortsätta skicka fakturor med hänvisning till upphovsrätten. Du kan även stämma kunden i tingsrätten för upphovsrättsintrång. En annan möjlighet är att skicka fakturor med hänvisning till det avtal där ni kommit överens om vad logotypen skulle kosta. (Jag antar att ni har upprättat ett sådant avtal, även om det skulle vara så att ert avtal var muntligt så är det ändå bindande, men då blir det svårare att bevisa vad ni kommit överens om.) När kunden inte lämnar full betalning utgör det ett avtalsbrott enligt avtalslagen. Detta gäller oavsett om logotypen anses vara upphovsrättsligt skyddad eller inte. Du kan stämma kunden i tingsrätt även för avtalsbrott.Hoppas att mitt svar är till hjälp för dig!Vänlig hälsning,

Användning av Einsteins bild i reklam

2015-05-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får använda historiska, avlidna kända personer i reklamsammanhang? T ex att man i en rekryteringsannons skriver "Vi söker dig som är programmerarnas Einstein" och sen har man en riktig bild av Einstein. Följdfrågan om det inte går är om man får skriva texten men sen ha en look-a-like?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom Albert Einstein är avliden så står det en marknadsförare fritt att företa reklamåtgärden utan hinder av lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Däremot begränsas användningen av straffbestämmelsen om förtal av avliden och möjligen även upphovsrätt.Om reklamannonsen förtalar Einstein på ett sätt som är sårande för de efterlevande så är detta straffbart, vilket framgår av Brottsbalk (1962:700) 5:4. Beskyllningar mot den avlidne kan av de efterlevande nämligen uppfattas som angrepp mot deras ära eller pietetskänsla. Det ska då vara fråga om att den avlidne utpekas som brottslig eller klandervärd på ett sätt som är ägnat att väcka andras missaktning (Brottsbalk 5:1 första stycket). Klandervärdhet kan bestå i att den avlidne utpekas ha varit exempelvis aktiv nazist, prostituerad eller grovt försumlig i vårdnad av barn. Det ska dock noteras att exempelvis historisk forskning om avlidna personer har stort utrymme att lämna den sortens uppgifter, eftersom forskning i regel anses som en försvarlig anledning (Brottsbalk 5:1 andra stycket). Eftersom en beskrivning av Einstein som programmerare i reklamannonsen inte torde vara ett utpekande av honom som klandervärd så kan inte förtal av avliden anses föreligga i ett sådant fall.I fråga om upphovsrätt så bör det hållas i minnet att fotografiers upphovsrätt gäller i femtio år från det år då bilden framställdes, vilket framgår av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § tredje stycket. Denna rätt innefattar för fotografen en uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten, oavsett i ursprungligt eller ändrat skick, exempelvis genom marknadsföring (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § första stycket). Lagen är som utgångspunkt endast tillämplig på svenska förhållanden, men regeringen kan meddela föreskrifter om dess tillämplighet med avseende på verk och fotografiska bilder från andra länder, vilket den har gjort genom den internationella upphovsrättsförordningen (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 62 §). Eftersom de mest berömda bilderna av Einstein togs av amerikanska medborgare eller först gavs ut i USA, USA är medlem i Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk sedan 1989 och fotografiska bilder som tillkommit innan landet gick med i unionen får retroaktivt skydd av den svenska upphovsrättslagen, så omfattas de av den svenska upphovsrättslagen, vilket framgår av Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) 2 § första stycket, punkt 1-2, 5 § och 31-32 §§. Eftersom Einstein avled 1955 så har upphovsrätten alltsedan 2005 därmed utgått för alla fotografiska bilder av honom. Även amerikansk domstol har nyligen bekräftat att upphovsrätten har upphört för Einsteins bild, vilken tidigare innehades av Hebreiska universitetet i Jerusalem genom förordnande i Einsteins testamente. Domstolen motiverade sitt beslut genom att upphovsrätten endast var giltig i femtio år efter Einsteins död 1955, det vill säga att den löpte ut 2005, och att Einstein blivit en så pass inpräntad figur i det kollektiva medvetandet att dennes bild efter så lång tid måste kunna accepteras att användas för visuella uttryck, även i form av ”smaklösa reklamkampanjer”. Med andra ord så synes det inte finnas några upphovsrättsliga hinder mot användningen av bilder föreställande Einstein i marknadsföringssyfte.Med vänlig hälsning

"Exhaustion of rights" - Affischer

2015-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,I Stockholm är det fullt av reklamaffischer för tex, konsterter, nattklubbar och diverse andra händelser, uppsatta på gator och torg. Ofta på platser där affischering inte är tillåtet. Är dessa, för mig som privatperson, lagliga att plocka ner och sedan behålla dessa, dels för sin egen skull men även för att ge bort som gåvor eller sälja?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga! Detta är en intressant fråga. Enligt mig så kan du ta ner en affisch och behålla den för eget bruk så som en övergiven sak eller Res Derelicta som det kallas. Det bör inte ses som hittegods eftersom det är lämnat med vilje och du behöver därför inte lämna in det till polisen. När det gäller att ge bort eller sälja affischen så bör du dock vara försiktig. Innehållet på affischen kan vara upphovsrättsligt skyddad som ett konstverk enligt 1§ Upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729). Konsertaffischer och liknande är oftast utformade för att vara estetiskt och grafiskt tilltalande, så chansen är stor att de uppfyller kraven på “verkshöjd” som krävs för att de ska vara skyddade enligt URL. Om ett exemplar av verket har överförts med upphovsmannens tillstånd får exemplaret spridas vidare, 19§ URL. Detta kallas konsumtion eller exhaustion of rights och är en av anledningarna till att man kan sälja vidare sådana saker till exempel på blocket.Vänlig hälsningar,