Reklam innefattande bild på tidigare anställd utan samtycke

2017-03-20 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |hej det är såhär att min gamla arbetsplats använder en bild som är på mig i reklamsyfte både på deras egna hemsida sam på en hemsida som dom annonserar på, jag har aldrig gett min tillåtelse för användning av bilden vad har jag för rättigheter angående den här frågan.mvh Filip rabe
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Lag om namn och bild i reklam stadgas i 1 § att det är förbjudet för näringsidkare att använda sig av namn eller bild på personer i marknadsföringssyfte utan att dessa personer har samtyckt. Är situationen så som du beskriver har din gamla arbetsgivare ingen rätt att använda en bild på dig i sin reklam.Den som bryter mot det förbudet kan bli ålagd att betala böter, 2 §. Du kan även, enligt 3 §, få ersättning för motsvarande "modellarvode", samt skadestånd ifall du har lidit annan ytterligare skada av publiceringen. För ytterligare skadestånd krävs att näringsidkaren har handlat uppsåtligen, det vill säga med avsikt, eller av oaktsamhet och att man därmed kan visa på brott.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Marknadsföring av eget varumärke tillsammans med annat varumärke

2017-03-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Jag driver ett smyckesföretag och ska börja marknadsföra oss på sociala medier. Fråga ett är om jag får publicera vårt armband med tex en känd klockdesign på vår sida?Fråga två är om jag även haschtagga en annan tillverkare, tex då en klockdesigner eller ett väskmärke som syns på bild med mitt armband? Tack! Julia
Anastasia Matveeva |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår utav att läsa dina frågor så önskar du att publicera bilder på sociala medier innehållande dina produkter tillsammans med produkter från andra tillverkare samt nämna dessa med en haschtag. Otillbörlig marknadsföring Att marknadsföra egen produkt tillsammans med produkter från annat varumärke kan efter en bedömning anses som otillbörlig marknadsföring. Det råder alltså ett förbud mot att marknadsföra på ett otillbörligt sätt, se Marknadsföringslagen 4 § (här). Marknadsföringen ska istället ske enligt god marknadsföringssed, se Marknadsföringslagen 5 § (här).Vilseledande marknadsföring Den otillbörliga marknadsföringen kan uppstå vid olika marknadsföringssätt vilka regleras i Marknadsföringslagen. Det sätt du vill marknadsföra din produkt på kan anses som vilseledande, se Marknadsföringslagen 8 § (här). Med vilseledande marknadsföring menas att marknadsföringen påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut och är därmed otillbörlig. Förbudet mot vilseledande marknadsföring regleras i Marknadsföringslagen 10 § (här). I lagregelns andra stycke listas olika framställningar av produkten vilka ses som vilseledande och är därmed otillbörliga. Som tidigare nämnt ska det ske en bedömning innan det kan konstateras att marknadsföringen är otillbörlig. Av den informationen som du har gett så anser jag att den önskade marknadsföringen är vilseledande på så sätt att det välkända varumärket (klockan/väskan och tillhörande haschtag) som syns bredvid dina smycken kan sannolikt påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut genom att framställningen av din produkt omfattar även bl.a. andra varumärken, varunamn, kännetecken och dess rättigheter, se marknadsföringslagen 10 § andra stycket, femte strecksatsen (här). Sammantaget behövs det en djupare bedömning om den önskade marknadsföringen skulle kunna anses som vilseledande och otillbörlig. Efter en grundläggande bedömning vill jag avråda dig från att placera dina produkter bredvid produkter av andra varumärken i direkt marknadsföringssyfte då detta kan skapa en vilseledning. Hoppas att detta gav på din fråga! Du kan alltid vända dig till oss på Lawline igen om något skulle vara oklart! Med vänliga hälsningar,

Servering av alkohol till enstaka tillfällen och slutna sällskap

2017-03-06 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej! Vi bedriver ett catering företag och har inte serveringstillstånd. Nu har vi fått en förfrågan om en sommarfest/bröllop där dom vill hyra serveringspersonal av oss. Fråga: Vi kan ju givetvis inte sälja alkohol till denna festen men kan våran personal servera kundens egenköpta alkohol och eventuellt ta betalt i baren till självkostnadspris?Vänliga hälsningarFredrik
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du har funderingar kring om ditt företag och din personal har rätt att servera och ta betalt för självkostnadspriset av en kunds egenköpta alkohol, trots avsaknad av alkoholserveringstillstånd. Till att börja med regleras rätten om servering av alkoholdrycker i Alkohollagen (AL). Som utgångspunkt krävs det ett serveringstillstånd för att kunna servera jästa alkoholdrycker. Det finns dock ett undantag till detta. Serveringstillstånd krävs inte om serveringen: * avser ett enstaka tillfälle, * riktar sig till i förväg bestämda deltagare, * sker utan vinstintresse, * sker utan övrig kostnad för deltagarna än inköp av dryckerna, och * äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol eller lättdrycker. (8 kap. 1 och 1 a § AL). För tillfälliga och privata arrangemang där serveringen av jästa alkoholdrycker bedrivs till självkostnadspris, krävs alltså inget tillstånd. Med självkostnadspris menas att deltagarna enbart betalar för dryckernas inköpspris. Det får därför inte ske något kommersiellt utbyte av alkoholserveringen. Skulle det vara så att det brister i något utav ovan uppställda krav, krävs ett alkoholserveringstillstånd. Ett sådant tillstånd kan lämnas för servering till ett slutet sällskap och gälla enbart för ett enstaka tillfälle, så kallat tillfälligt serveringstillstånd. För att kunna få ett tillfälligt serveringstillstånd, måste ditt företag göra en skriftlig ansökan om detta till den kommun där serveringsstället är beläget. För att pröva om tillståndet ska ges, får kommunen ta ut en prövningsavgift. Ett serveringstillstånd kommer endast att lämnas om: * sökanden av serveringstillståndet med hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter, är lämplig att utöva den typen av verksamhet, och * verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med Alkohollagens krav. Den sistnämnda punkten prövas genom att sökanden gör ett kunskapsprov som visar på hens kunskaper om Alkohollagen som krävs för att få utöva serveringsverksamheten. Kommunen får dock göra undantag från skyldigheten att genomgå kunskapsprovet för den allra första ansökan som avser ett tillfälligt serveringstillstånd till ett enstaka tillfälle och till ett slutet sällskap. (8 kap. 2, 10 och 12 § AL). Sammanfattningsvis. Om: * sommarfesten eller bröllopet avser ett enstaka tillfälle, * serveringen av alkoholdryckerna riktar sig till en i förväg bestämd kund och bestämda gäster, * serveringen av alkoholdryckerna i sig inte syftar till att generera en vinst för ditt företag, * serveringen av alkoholdryckerna enbart bedrivs till självkostnadspriset, och * serveringen av alkoholdryckerna sker i en lokal där det inte alls bedrivs någon yrkesmässig alkoholförsäljning, så blir svaret ja på din ställda fråga. Din personal får då servera kundens egenköpta alkohol och ta betalt för alkoholdryckernas självkostnadspris, trots att ditt företag inte har alkoholserveringstillstånd. Skulle det som sagt vara så att det brister i något utav ovan uppställda krav, kan ditt företag ansöka om ett tillfälligt serveringstillstånd. En sådan ansökan kan du med stor sannolikhet finna på webbplatsen för den kommun där serveringsstället är beläget. Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar. Har du fler frågor, är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Namngivelserätten och respekträtten i upphovsrättslagen

2017-03-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit en redovisning/rapport om ett två-årigt projekt. Arbetet genomfördes i tjänsten, på uppdrag av ett större sjukhus. Rapporten blev dock ersatt efter en månad (trots att den var godkänd med mkt gott betyg). Min fråga är: Får en annan anställd ta bort två sidor ur en befintlig tjänsterapport och sedan sätta sitt eget namn under rubriken "författare", utan att ange hänvisningar till den egentlige rapportförfattaren? Arbetsgivaren har ju rätt till det material som jag producerar i tjänsten, men det verkar märkligt om en annan anställd kan plagiera ett stort antal sidor utan att hänvisa till mig.Tack på förhand!Hälsningar
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Eftersom du har skrivit en redovisning/rapport så borde det uppfattas som att du har skapat en beskrivande framställning i tal eller skrift och att du därför har upphovsrätt till din redovisning/rapport. Upphovsmännens skydd för litterära verk finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Din redovisning/rapport som du har skapat borde falla under upphovsrättslagen 1 kapitlet 1 § första stycket punkt 1.Upphovsmannens ideella rättigheterDe ideella rättigheterna i upphovsrättslagen 1 kapitlet 3 § finns för att skydda upphovsmannens personliga intressen när verket utnyttjas av allmänheten och består i sin tur av två delar.Den första delen anges i upphovsrättslagen 1 kapitlet 3 § första stycket och kallas för namngivelserätten. Namngivelserätten innebär att upphovsmannens namn alltid ska framgå i samband med att verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten.Den andra delen finns i upphovsrättslagen 1 kapitlet 3 § andra stycket och kallas för respekträtten. Respekträtten innebär att en upphovsmans verk inte får ändras på ett sätt som kränker upphovsmannens litterära, konstnärliga anseende eller egenart. Verket får heller inte göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen.I ditt fall så har personerna valt att ta bort två sidor ur rapporten. De har heller inte hänvisat till dig.Att de tar bort två sidor ur din rapport kan innebära att de bryter mot respekträtten. Din rapport får inte ändras i en så stor utsträckning att rapportens syfte förloras. Det kan vara så att de har valt att ta bort två sidor som är väldigt viktiga i din rapport. Detta skulle då kunna innebära att de har brutit mot respekträtten.Att de tar bort ditt namn innebär att de bryter mot namngivelserätten. Du har rätt att bli namngiven i din rapport som författare. Om du inte blir namngiven så kan det framstå som att de har skrivit rapporten när det egentligen är du som har skrivit den. Detta är alltså plagiat och är brottsligt. Se upphovsrättslagen 7 kapitlet 53 § första stycket.Ifall du behöver mer hjälp eller har fler frågor rörande den här frågan så är du alltid välkommen att kontakta våra jurister här på Lawline.E-post: info@lawline.seTelefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Visa upp och sälja avmålning av ett känt konstverk

2017-03-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående upphovsrätt.Jag har målat av den svenske konstnären John Bauers tavla "Prinsessan Tuvstarr stirrar ännu ner i tjärnen". Min tavla är målas i oljefärg och är c:a 100 x 100 cm.Originalmålningen är gjord i akvarell, 25 x25 cm. Min tolkning är enligt andra mycket lik originalet. Den är signerad av mig.Jag undrar nu om jag får visa upp denna tavla i offentliga sammanhang, alternativt sälja den, i det fall någon vill köpa den?
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver rör det sig här om upphovsrätt, vilket aktualiserar Upphovsrättslagen (URL).Med tanke på att John Bauers tavla är ett välkänt konstnärligt verk har den en viss originalitet och särprägel, vilket är ett grundläggande krav för att någon ska kunna ha upphovsrätt till ett verk, 1 § URL. Vidare har upphovsmannen en ensamrätt att förfoga över sitt verk, vilket innebär att bara denne har rätt att framställa exemplar av verket eller göra det tillgängligt för allmänheten, 2 § URL. Utöver detta finns även en ideell rätt som innebär t.ex. att upphovsmannen har rätt att bli namngiven och rätt att slippa att verket återges i kränkande sammanhang, 3 § URL. I Sverige är emellertid upphovsrätten begränsad på det sättet att ett verk endast har upphovsrätt under upphovsrättsmannens livstid och 70 år efter dennes död, 43 § URL. Det innebär att när denna tid löpt ut behöver inte hänsyn tas till varken förfoganderätten eller den ideella rätten, och vem som helst är fri att göra vad den vill med verket. När det gäller klassiska verk finns det något som kallas klassikerskydd, då det anses vara ett samhällsintresse att dessa verk återges på ett ”värdigt sätt” i offentliga sammanhang även efter att upphovsrätten har upphört, 51 § URL. Denna regel blir dock endast tillämplig på grova förvanskningar av ett verk är och endast om återgivningen är grovt stötande, vilket enligt min uppfattning inte verkar vara fallet med din tavla.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att eftersom John Bauer varit död i mer än 70 år är det således fritt fram att både visa upp din tavla i offentliga sammanhang och sälja den. Hoppas att svaret hjälpte dig!Med vänlig hälsning,

Serveringstillstånd, åldersgräns och marknadsföra lättdryck (under 2,25 %)?

2017-03-08 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej!Jag är intresserad av att driva en foodtruck med öl/vin/drinkar av låg eller ingen alkoholnivå och undrar nu över serveringstillstånd. Har jag förstått det rätt om jag säger att en restaurang/cafe/foodtruck kan sälja lättdrycker (under 2.25%) utan serveringstillstånd eller åldersgräns för köp?Vad gäller om jag sedan dessutom vill göra reklam för dessa drycker?Tack!
Michelle Gaudin González |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline!Kan man sälja lättdrycker, dvs öl/vin/drinkar under 2,25 %, utan serveringstillstånd?Ja, du får sälja lättdrycker (med alkoholhalt under 2,25 %) utan serveringstillstånd då serveringstillstånd endast krävs för servering av alkoholdrycker, vilket i alkohollagen definieras som dryck med alkoholhalt över 2,25 % (1:5 AL).Kan man sälja lättdryckerna utan åldersgräns?I alkohollagen finns ingen regel om åldersgräns för servering av lättdrycker, vilket borde innebära att du får sälja lättdryckerna utan åldersgräns för köp (3:7 AL).Kan man göra reklam för lättdryckerna?När det gäller reklam för lättdrycker är det viktigt att tänka på att inte marknadsföra dem på så sätt att konsumenterna förväxlar dem med alkoholdrycker, dvs. drycker med en alkoholhalt över 2,25 % (7:6 AL). Anledningen till detta är att man inte ska kunna göra indirekt reklam för drycker med högre alkoholhalt (då det finns särskilda regler för reklam av sådana alkoholdrycker). Det räcker inte att alkoholhalten anges i annonsen för att konsumenter inte ska förväxla dryckerna utan det krävs att annonsens utseende och innehåll inte ger intrycket av att det är reklam för alkoholdrycker (över 2,25 %) vid en hastig blick. Det är svårt för mig att säga hur en sådan annons ska se ut eftersom det är något som bedöms från fall till fall, men det är i alla fall något du bör tänka på när du ska marknadsföra dryckerna.Hoppas att svaret har varit till hjälp. Du är välkommen att ställa fler frågor!Med vänliga hälsningar

Går det att hindra någon från att använda ett domännamn som innehåller ens företagsnamn?

2017-03-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Om någon som Inte är ägare till ett företag eller har någon som helst koppling till detta i dagsläget. Men har företagets hemsida på sitt namn samt driver den utan samtycke av företags ägaren.. Hur skall man gå tillväga då?
Viktor Svensson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att någon har registrerat och använder ett domännamn som innehåller ett annat företags namn. Jag utgår ifrån att domänen är registrerad under den svenska toppdomänen .se.Det saknas lagstiftning som specifikt reglerar frågan om vem som har bäst rätt till ett domännamn. IIS, som ansvarar för toppdomänen .se, har dock reglerat detta i sina registreringsvillkor (som alla ägare av .se-domäner är bundna av). IIS har ett alternativt tvistlösningsförfarande där den som har anspråk på en registrerad domän kan få dessa villkor prövade.Enligt registreringsvillkoren kan ett domännamn avregistreras eller överföras till en annan ägare om följande tre förutsättningar är uppfyllda (7.2 i registreringsvillkoren):1. Domännamnet är identiskt eller liknar t.ex. ett företagsnamn,2. domännamnet har registrerats eller använts i ond tro, och3. innehavaren inte har något berättigat intresse till domännamnet.Det första kravet är av informationen i din fråga att döma uppfyllt. När det gäller det andra och det tredje kravet blir det svårare för mig att göra en bedömning eftersom jag inte vet vilket domännamn det gäller eller vad den nuvarande innehavaren använder det till.Vid bedömningen av om innehavaren har registrerat eller använt domännamnet i ond tro ska enligt IIS regler en helhetsbedömning göras. Omständigheter som kan tala för att ond tro föreligger kan (enligt registreringsvillkoren) t.ex. vara:- Innehavaren utnyttjar eller planerar att utnyttja företagets goda rykte.- Domännamnet har registrerats med syfte att säljas vidare till företaget vars namn finns i domännamnet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Skydd för affärsidé

2017-02-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har kommit igång med och själv starta ett eget företag, med en idé som jag och en gammal kompis kom på för x antal år sedan. Jag har idag ingen kontakt med den kompisen idag och undrar rent juridiskt om detta är något som kan ge mig problem. Då idén var gemensam med den personen men det blev i get utav det?
Niklas Junker |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har själv valt att bortse från en eventuell moralisk aspekt på denna fråga, utan undrar om du rent juridiskt kan få "problem" om du realiserar en affärsidé du och din kompis utvecklat.Generellt sett anses inte affärsidéer i sig uppnå sådan verkshöjd (vara så unika) att de legalt kan skyddas från intrång och plagiering. Däremot kan man skydda olika aspekter av affärsidén genom exempelvis varumärkesskydd, patent på uppfinningar, mönsterskydd för design och upphovsrätt för konstnärliga och litterära verk (uppstår automatiskt). Man kan även teckna sekretessavtal med potentiella samarbetspartners och konsulter för att de inte ska sprida idén vidare innan den är realiserad. Genom att kombinera olika av dessa typer av skydd kan du skapa ett så gott helhetsskydd som möjligt för din affärsidé.I rättsfallet NJA 1998 s. 633 så menade dock HD (lite i motsats till vad jag skrivit ovan) att en affärsidé visst kan vara skyddad som sådan enligt lagen om skydd för företagshemligheter. Dock avser det när ett företag (som är bildat) presenterar en unik idé för någon som sedan realiserar företagets idé. Jag bedömer inte att HDs resonemang är applicerbart på två privatpersoner som pratar om en idé.Alltså: om det du och din kompis pratat om inte inkluderar mönsterskydd eller upphovsrätter som kan vara din kompis skyddade verk, att din kompis sökt skydd för någon del av affärsidén redan, eller att ni tecknat någon form av avtal gällande idén sinsemellan har jag inget att invända juridiskt.Behöver du vidare hjälp med juridiken, att upprätta sekretessavtal, kompanjonsavtal eller söka patent, varumärkesskydd eller liknande är du välkommen att ringa Lawline på 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se