Vems är skulderna i en enskild firma?

2015-07-28 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Om jag vill skriva över min enskilda firma som jobbar med löpande redovisning på en annan person ?Vad händer med skulderna i företaget ? följer dom med till den nya enskilda personen ?Eller blir dom mina privat istället ?
Tobias Håkansson |Hej, och tack för att ni har valt att ställa er fråga till oss på LawLine. En enskild firma är ingen juridisk person. En enskild firma kan därför inte vara bärare av tillgångar eller skulder. Skulderna eller tillgångarna är därmed redan dina som privatperson. Vid en överlåtelse av firman överlåts endast firman (d.v.s namnet och ensamrätten till detta) andra tillgångar kan givetvis överlåtas, men är inte att anse som en del av näringsverksamheten. Jag hoppas att ovanstående ska ge svar på er fråga, annars är ni välkommen att återkomma med eventuella följdfrågor i frågeformuläret.

"Stöld" av Patent

2015-07-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur ska man hantera stulet patent som går långt bak i tiden? (ca 50 år)Vi säger att en person uppfinner en nyare, bättre variant av något som redan finns på marknaden. Personen har ej tagit patent pga att den inte har kunskap inom det området och bor långt ifrån närmsta stad.Personen skickar sedan in ritningar, skisser, bild på prototyp etc. till ett svenskt företag. Svaret från företaget är i stil med "tack, men nej tack", ett knappt år senare lanserar företaget en identisk kopia av vad personen skickade in som förslag. Produkten blir stor succe, sätter företaget på kartan och drar in massor av pengar. Företaget stal patentet på denna ide, lanserade den som sin egna och har släppt nyare varianter baserade på originalet, dvs de tjänar fortfarande på den idag.Personen i fråga lever inte längre, men alla originalpapper finns kvar. Ritningar, foton, svar från företaget etc.Hur kan man gå till väga med detta?
Philip Ideström |Hej och tack för din intressanta fråga,I Sverige gäller en så kallad ”first-to-file”-princip, alltså att den som ansöker om patent först får rättigheterna. Den dystra verkligheten är att uppfinnaren inte har någon ensamrätt till uppfinningen om han inte har patent. Jag ska förklara lite varför det är så.Inom patenträtt skiljer man på ”kreativa anspråk” och ”ekonomiska anspråk”. De kreativ anspråken hänvisar till uppfinnarens rätt. Detta består mest i rätten att namnges som uppfinnare på patentet. I vissa andra länder, särskilt USA, är de kreativa anspråken viktigare än i Sverige. Ifall fel uppfinnare står på ett Amerikanskt patent så måste det ändras. Tidigare var det till och med en möjlig grund för att ogiltigförklara patentet. I Sverige och de andra Europeiska patentsystemen så är det oftast bara en formalitet att ändra det.Förenklat är de ekonomiska anspråket rätten att blockera andra från att använda eller sälja uppfinningen, PL 3§ (https://lagen.nu/1967:837). Det är alltid den som söker patentet som kan göra de ekonomiska anspråken. Till skillnad från upphovsrätten så uppkommer inte patenrättigheter utan ett administrativt förfarande. ”Hur ska man gå till väga med detta?”, var din fråga. Då undrar jag vad det är du vill uppnå. Möjligtvis söker du någon typ av ersättning å uppfinnarens vägnar. Där tror jag inte att du kan få framgång. Som jag sa hade har inte uppfinnaren inga patenrättigheter utan att ansökan. När man presenterar sin uppfinning för ett företag är det brukligt att skriva sekretessavtal för att inte riskera att uppfinningens nyhetsvärde förstörs, detta är en förutsättning för att få patent, PL 2§ (https://lagen.nu/1967:837). I sådana avtal har man ofta klausuler som reglerar skadeståndsansvar. En uppfinnare bör inte bjuda ut sin uppfinning till försäljning innan han ansökt om patent, annars händer lätt sådant här.Det är 50 år sedan detta hände, så ett eventuellt bedrägeri enligt BrB 9:1 (https://lagen.nu/1962:700#K9) är sedan länge preskriberat. Preskriptionstiden är fem eller tio år från dagen brottet begicks, BrB 35:1 (https://lagen.nu/1962:700#A3)Ifall du vill prata mer om detta så rekommenderar jag vår telefonrådgivning.08-533 300 04. Telefonrådgivningen är öppen mån-ons kl. 10-16.MVH

Är recept skyddade av upphovsrätt?

2015-07-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, om jag som egenföretagare (näringsterapeut) vill dela ut recept till mina patienter, har jag då laglig rätt att plocka recept från nätet från tex kända receptbanker som Ica, Coop eller recept från privatpersoners bloggar? Eller är det upphovsrätt på dessa? Eller måste jag ange på de recept jag delar ut vem upphovsmannen är? Tack!Vänligen Maria
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Upphovsrätt är något som uppstår i och med skapandet av verket, till skillnad från andra immaterialrätter som t ex patent, som man ansöker om och får beviljat. För att något ska bli skyddat av upphovsrätt krävs att det når upp till vad som kallas "verkshöjd". Med detta menar man att det har ett visst mått av originalitet och konstnärlighet. Man brukar även uttrycka det som att det som skyddas ska vara ett resultat av upphovsmannens egna, personliga skapande.Även om det är teoretiskt möjligt att ett recept skulle vara så pass originellt och särpräglat att det skulle kunna nå upp till verkshöjden och bli upphovsrättsligt skyddat så är detta rätt osannolikt. I litteratur och rättspraxis anser man i allmänhet att matrecept inte är skyddade av upphovsrätt (se bland annat NJA 1946 s 371).Det är alltså fritt fram att använda vilka recept du vill!

Tillstånd för Start-ups inom E-cigaretter

2015-07-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag och en kamrat har länge haft en dröm om att öppna en webbshop för ecigaretter. Ett nyttigare, billigare och fräschare alternativ till rökning, vi har kommit riktigt långt i planeringen och vi har gjort vårat bästa för att hitta lagar angående försäljning men får olika svar överallt. Så nu hoppas jag att lawline kan hjälpa oss att uppfylla våran dröm genom att bekräfta att det inte behövs några tillstånd, eller om det nu tyvärr behövs tillstånd, vilka och vart man hittar dem. Ber verkligen till gud och alla övermäktiga krafter att det inte finns någon lag som vi har missat som sänker hela våran idé och det många många timmarna vi har lagt redan. Hoppas du förstod min text, jag är absolut värdelös på att formulera mig i text, men som tur är så har jag min partner som är duktigt på sådant.
Philip Ideström |Hej och tack så mycket för din intressanta fråga.Kammarrätten i Stockholm kom nyligen med en dom som innebär att E-cigaretter klassas som ett läkemedel i Sverige. Fallet stod mellan Läkemedelsverket och ett E-cigarrettföretag och Läkemedelsverket vann. Numera behöver man alltså ett tillstånd från Läkemedelsverket för att sälja e-cigaretter, detta enligt Läkemedelslagen 5§ (https://lagen.nu/1992:859#P2c)Jag rekommenderar att du tar kontakt med Läkemedelsverket och ansöker om tillstånd. Om E-cigarrettföretaget i rättsfallet hade haft ett tillstånd så skulle de aldrig hamnat i domstol.Tobakslagen skulle kunna bli aktuell (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930581.htm). Tobakslagen medför begränsningar i hur ni får marknadsföra era produkter, till vem ni får sälja etc. Dock tror jag ej att et är relevant utan man bör istället hantera det som ett läkemedel.Jag önskar dig all lycka till med din dröm. Ifall du vill veta mer så rekommenderar jag vår telefonrådgivning.Telefon: 08-533 300 04 Telefontid: Mån-ons kl. 10.00−16.00MVH

Är det legalt att nyttja webbplatser såsom swefilmer.com?

2015-07-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Funderade på att streama en film (johan falk) från swefilmer.com ikväll. Men innan jag gör det vill jag veta om det är legalt att göra så?
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline! Det är lagstridigt att ladda upp upphovsrättsliga material via hemsidor som piratebay och tankafetast vilket ni möjligtvis har insikt om. Däremot förekommer inte samma klarhet beträffande huruvida det är illegalt att "streama" upphovsrättsligt material, eftersom frågan är så vitt jag vet oprövad i Sverige. Således föreligger det en gråzon, beträffande din fråga, vilket innebär att envar får konstruera en egen tolkning av gällande rätt. Jag kan dock konstatera att det råder konsensus bland ett stort antal jurister om att "streaming" med stöd av dagens lagstiftning är rättsligt tillåten. Förevarande slutsats går att fastställas med stöd av föreskrifter i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, samt tillhörande förarbeten. Således finns det fog till en viss lättnad beträffande "streaming" som tillskillnad från nedladdning samt uppladdning av upphovsrättsligt material, via hemsidor som exempelvis piratebay, är obehandlad och antagligen fullt legitim.Vänligen,

Upphovsrätt till opublicerade dagböcker och fotografier

2015-07-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejVi är två som arbetar med en dokumentärbok som bygger på upphittade autentiska dagböcker, brev, fotografier och myndighetsintyg från en kvinna som uppenbart var nazist men flydde till Sverige 1945 och som satt sedan i ett avnazifieringsläger i Danmark fram t om 1947. Vi undrar följande; hon dog förra året, 2014, men hon har brorsbarn i livet i Tyskland. Har de upphovsrätten till hennes anteckningar, dikter , teckningar mm? Kan man gå förbi upphovsrätten (för citaträtten gäller väl endast redan tryckta alster?); alltså återge vad hon skrivit genom att omformulera innehållet?Att publicera fotografier innebär väl att man måste ha brorsbarnens medgivande? Eller
Philip Ideström |Hej och tack för din interessanta fråga.Kvinnans dagböcker och andra alster är upphovsrättsskyddat material enligt URL 1§ och gäller i 70 år från och med hennes död. För fotografier gäller en skyddstid på 50 år från att bilden framställts, 49a§ (https://lagen.nu/1960:729#P1). Fotografier kan också ges samma skydd som dagböckerna om de uppår tillräcklig ”verkshöjd”. Vid den bedömningen tar man fasta på om det finns någon nivå av konstnärligt skapande. Skulle vem som helst kunnat ta den här bilden utan större ansträngning eller konstnärligt skapande?Upphovsrätten ligger förmodligen hos brorbarnen i nuläget och du måste ha deras tillstånd för att publicera materialet. På grund av det känsliga innehållet är det extra viktigt att du tar hänsyn till familjens vilja i den här frågan.Jag tror inte att du skulle kunna undgå upphovsrätten genom en lätt omformulering av materialet. Du ger mig intrycket av att du vill berätta kvinnans historia på ett balanserat och mänskligt sätt. Ifall du bygger upp ett förtroende hos familjen kan du möjligtvis få dem att förstå värdet i att berätta historien. Nazi-tiden är fortfarande att tabu-ämne för många tyskar, men de har på senare tid börjat tala om den mer och mer. TV-serien ”Unser Väter, Unser Mȕtter” gjorde mycket för den utvecklingen.Citaträtten gäller som du säger endast om verken är offentliggjorda. Det ger var och en rätt att citera en annans verk enligt god sed, 22§ (https://lagen.nu/1960:729#P1). Därför är det förmodligen inte aktuellt förutom möjligtvis för myndighetsintygen som möjligtvis är offentliga dokument.Lawline kan hjälpa dig skräddarsy ett avtal med kvinnans familj, http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Kontakta oss gärna på numret nedan om du vill ha mer rådgivning.Telefon: 08-533 300 04 Telefontid: Mån-ons kl. 10.00−16.00MVH

Parallellimport av kläder

2015-07-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |hej! Jag funderar på att starta en egen hemsida där jag säljer kläder efter visst koncept. Tanken är att kläderna ska komma från andra butiker/märken och jag funderar på hur det fungerar. Är det tillåtet att sälja andra företags produkter utan avtal med dem? Det företag jag tänker mig köpa från är esprit, som är ett amerikanskt företag, men verksamt i hela världen. Har läst om parallellhandel och undrar om det gäller eller om det rör sig om återförsäljning?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga.Parallellhandel är vanligt i klädbranschen. Butiker köper kläderna från grossister i t ex Ungern och säljer det sedan i Sverige. Parallellhandel får effekten att priser på t ex märkeskläder pressas ner och detta kan ha negativ inverkan på märkets anseende. Varumärkesinnehavare har också anledning att motsätta sig handeln på grund av att parallellimportören får nytta av marknadsföringsengagemang som varumärkesinnehavaren betalat för.Dock kan detta komma i konflikt med varumärkesrätten. . Esprit har ett mycket omfattande varumärkesskydd, däribland i Sverige och resten av EU. Enligt varumärkeslagen har de ensamrätt på att använda varumärket i näringsverksamhet , VmL 1:10 (https://lagen.nu/2010:1877). Som användning räknas också att sälja varor försedda med varumärket.När varorna väl är ute på marknaden så brukar man säga att varumärkesrätten ”konsumerats. Då kan de säljas vidare med vissa undantag. Enligt praxis inträder konsumtion endast om varorna kommit ut på marknaden med varumärkesinnehavarens tillstånd. Detta återfinns också i svenska varumärkeslagen, 1:12. Det är en viktig sak att tänka på när du köper in varorna, annars kan Esprit reagera med stämning för varumärkesintrång.Var noga med att köpa dina varor från bra källor så att du inte av misstag säljer piratkopior. Varningstecken är om varorna har felstavade etiketter eller om de sitter på fel ställen. Klädmärken som Esprit har oftast väldigt tydliga riktlinjer för hur sådant ska vara utformat.Enligt EU-domstolens praxis så får du också göra reklam för varorna så länge varumärkesinnehavarens anseende skulle skadas eller att konsumenten blandar ihop dig med Esprit. Var mycket försiktig med detta.Hoppas att jag varit till hjälp.

Avtal om beställningsverk (internettjänster)

2015-07-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Ifall jag har kommit på en ny internetrelaterad tjänst(tex facebook, tradera osv) och vill anställa ett företag att bygga denna tjänst åt mig hur skyddar jag mig så att företaget jag anställer att utföra jobbet inte stjäl min idé? Mvh.
Philip Ideström |Hej och tack för din intressanta fråga,En internettjänst som denna bygger på datorkod och skyddas genom upphovsrätt, 1§ URL (https://lagen.nu/1960:729). Upphovsrätt kan inte skydda själva idén utan enbart det sätt som idén kommer till uttryck, i det här fallet koden och det grafiska utseendet. Vanligtvis tillfaller upphovsrätten den som skapade verket. I sådana här fall av beställningsverk överförs ofta de flesta av rättigheterna till beställaren, detta är möjligt genom 27§ URL. Upphovsrätten består av två typer av rättigheter, de ekonomiska och de ideella. De ekonomiska rättigheterna återfinns i 2§ URL och innefattar rätten att göra kopior, sälja, göra tillgängligt för allmänheten , använda etc och är den del som kan överföras helt eller delvis genom avtal. Den ideella rätten skyddar upphovsmannens rätt att namnges och att dennes verk inte ändras eller tillgängliggöras på ett sätt som är menligt för hans anseende och konstnärliga integritet, 3§. Till skillnad från de ekonomiska rättigheterna kan de ideella bara eftergivas för en mycket begränsad användning av verket.Förmodligen har företaget du tänker anlita någon typ av standardavtal som de brukar använda för sina kunder. Var försiktig när de lägger fram detta. Begreppet standardavtal är förrädiskt i mitt tycke eftersom alla affärsrelationer är olika. Jag föreslår att du kontaktar Lawline’s avtalsstjänst så kan vi hjälpa dig att uforma ett schysst avtal. Notera att upphovsrätt ger ett ganska smalt skydd och du kan förvänta dig att det kommer liknande tjänster i framtiden.Ring oss på 08-533 30 http://lawline.se/vara_tjanster/avtal 0 03MVH.