Upphovsrätt artikel

2017-01-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!En lokaltidning har skrivit ett reportage om min förening. Repotaget är publicerat i papperstidning och på internet, internetartikeln kommer man dock bara åt om man är betalande pluskund. Vi skulle gärna vilja att våra medlemmar fick ta del av artikeln. Vad jag förstår så kan vi inte digitalisera (ta skärmdump) av artikeln, eller kopiera den i pappersformat. Är det dock tillåtet att köpa in ett exemplar av papperstidningen och låta den ligga i klubbrummet, alternativt sätta upp ett tidningsurklipp på anslagstavlan? Eller borde vi hänvisa till att tidningen finns att tillgå på biblioteket? Och är det tillåtet att citera delar av artikeln samt länka till internetartikeln (där man, om man följer länken, hänvisas till att bli pluskund)?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det föreligger upphovsrättsskydd får som du har förstått inte spridning av verket/artikeln ske hur som helst, inte heller i förändrat skick såsom exempelvis en skärmdump (1 kap 1-2 §§ Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). Dock finns möjlighet att för privat bruk framställa ett verk eller några exemplar av detta såvida det är offentliggjort. (2 kap 12 § URL) För litterära verk får framställningen endast avse begränsade delar av denna eller i begränsat omfång. Med andra ord: du får kopiera begränsade delar av artikeln, förutsatt att det är för privat bruk. Det finns inte heller något som inskränker i att du får ha ett exemplar av papperstidningen i klubbrummet (2 kap 21 §, URL), att hänvisa till internetartikeln eller att hänvisa till att tidningsartikeln finns att tillgå i biblioteket. Även citaträtt föreligger såvida det är motiverat av ändamålet och jag ser inte här några hinder till att du skulle kunna citera ur artikeln (2 kap 22 § URL).Hoppas att du fick svar på din fråga!

obeställd reklam

2017-01-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det ligger till med rätten om jag vill skicka ett offert med en tjänst till bolag. Kan jag ta email till vilket bolag som hälst och skicka mitt offert ? Eller måste jag köpa ut lista med email till företag från tex. allabolag,se ?
Niklas Junker |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inga hinder att skicka reklam till juridiska personers (företags) mailadresser. Dessa kan du inhämta på det sätt du önskar. Till exempel genom att ringa till företaget och fråga vem som tar emot erbjudanden av den typen eller genom att köpa en lista från ett adressregister.Observera att om du ska skicka reklam till privatpersoner behövs deras samtycke eller ett redan upparbetat kundförhållande där kunden inte har motsatt sig reklam via e-post. Mer om detta i 19 § marknadsföringslagen.Du måste även inkludera en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till en juridisk person (20 §).Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på 08-533 300 04 eller info@lawline.se

Publicering av bild i reklam (utan samtycke)

2016-12-30 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag och min kompis blev fotograferade på en välkänd restaurang i smyg utan vårat samtycke. Restaurangen har sedan använt denna bild på facebook. Syftet är att göra reklam för nyårsmiddag och firande. Har dem rätt till det? Om inte, vilken sorts ersättning kan vi kräva?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så kan man konstatera att det är okej att ta bilder, utan att fråga om lov, på allmän plats, men däremot inte i hemlighet i privata miljöer som t.ex. omklädningsrum (4 kap. 6a § BrB). Men eftersom ni blev fotograferade på en restaurang så täcks inte fotograferingen i sig av något förbud.Däremot kan det ändå vara så att det finns vissa begränsningar vad gäller publicering/spridning. Enligt lag om namn och bild i reklam så måste man inhämta samtycke från den/de fotograferade innan man publicerar bilder på någon i reklamsyfte (1 §). ”Reklam” i det här sammanhanget är ett ganska vidsträckt begrepp. Att använda en bild på ett företags facebook-sida kan definitivt anses vara reklam.När det kommer till din andra fråga, angående ersättningen så är svaret att ja det finns viss möjlighet att kräva ersättning då man får sin bild/namn publicerat utan samtycke, detta framgår av lagens 3 §. Sker användandet (utan samtycke) uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning utgå också för annan skada. Vid bedömande om och i vad mån sådan skada har uppstått tas hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.Hoppas att du fick svar på din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Inspelning av konsert

2016-12-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vem äger rättigheterna till en ljud-/videoinspelning som gjorts av publik på en konsert? Hur får denna inspelning användas? På tex. YouTube finns massor av videofilmer från konserter inspelade och uppladdade av konsertbesökare.
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt upphovsrättslagen är det den utövande konstnären som har rätt att förfoga över sitt framförande, både när det gäller själva inspelningen och spridning till allmänheten. Utan tillstånd är det således inte lagligt att filma en konsert och lägga upp på t.ex. YouTube. En annan sak är att det ofta sker utan åtgärder, sannolikt eftersom att det inte är värt för artister att stöta sig med sina fans samtidigt som det ger nya människor möjligheten att upptäcka deras musik. Med vänlig hälsning,

Länka till YouTube-klipp

2017-01-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag vill länka till ett klipp (en låt av Kent) på min hemsida. Alltså bara länken. Genom att klicka på länken öppnas Youtubes hemsida där låten ligger.Länken ligger i slutet av en artikel på lätt svenska skriven i utbildningssyfte. Sajten kommer att vara gratis, åtminstone ett par år.Är det lagligt?Jag har sökt på er hemsida och funnit en artikel i ämnet men den är från 2010.http://lawline.se/answers/10365?q=l%C3%A4nka+till+youtubeVänligenIngemar
Niklas Junker |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag ser inget juridiskt problem med att länka till en video på YouTube. Detta är till och med någonting som YouTube uppmuntrar till genom sina olika delningsfunktioner. Om du klickar på "share" under videon du vill länka till så får du upp olika delningsalternativ. Bland annat en kod som du kan placera i källkoden på din egen hemsida så visas klippet direkt där istället för att besökaren ska slussas vidare till YouTube.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på 08-533 300 04 eller info@lawline.se

Artiklar kopieras av konkurrent

2016-12-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar för en motortidning (givs ut enbart på webben) och en juridisk fråga har kommit upp.En nystartad konkurrent har mer eller mindre kopierat vår tidning. Allt ifrån titlar på artiklar, utseendet på hemsidan och arbetsmodellen är i princip kopierat rakt av från vår tidning. Nu senast handlar det om en titel på en recension som de har kopierat. Vår artikel heter "BMW XX - Kompromisslös komfort" och deras heter "Lexus YY - Kompromisslös Komfort."Kan vi anmäla dem för brott, alternativt begära att de tar ner sin artikel och/eller begära skadestånd?
Martin Persson |I fallet med artiklarna är det lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, som blir aktuell.I dess 2 § anges att upphovsrättsinnehavaren (med vissa undantag) har ensamrätt på att göra ett verk "tillgängligt för allmänheten". Det innebär exempelvis att man överför ett verk, i form av en artikel, till allmänheten via en hemsida. Denna ensamrätt gäller samtliga publiceringar och inte enbart den första utgivningen bör noteras.Därmed kan det anses som ett intrång i er ensamrätt och det i sig är såväl ett brottsligt förfarande som det även öppnar upp för ersättningsanspråk för skadan som skett.För både utseendet på hemsidan samt arbetsmodellen krävs mer preciseringar för att kunna uttala sig i frågan, men om det är en unik design på hemsidan skulle det mycket väl kunna vara skyddat, arbetsmodellen kan jag dock inte uttala mig om pga. bristfällig förklaring om vad denna innebär.Hoppas det löser sig!

Upphovsrätt på sociala medier

2016-12-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur stora skadestånd kan det bli för upphovsrättsbrott på sociala medier, finns det några domar i Sverige? Var hittar man dem i så fall?
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns några domar som rör upphovsrätt på sociala medier. En dom som fick prövotillstånd i HD handlade om Wikimedia. HD kom fram till att Wikimedia gjorde ett upphovsrättsintrång och målet skickades tillbaka till Tingsrätten som ska avgöra vem som ska betala kostnader för ombud. HD:s avgörande hittar du här.Lagen om upphovsrätt hittar du här.Nästan alla domar finns att hitta på nätet, problemet kan vara vad man ska söka efter. Det är dock svårt att få skadestånd om man inte märker bilder som man lägger upp på nätet. Här kan du läsa om journalister som råkat ut för att deras bilder dyker upp någon annan stans. Det finns ett examensarbete skrivet om hur ersättning för brott mot upphovsrättslagen fastställs. Läs den här.Vänliga hälsningar

Immaterialrättsligt skydd till design

2016-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag ska efter egen design trycka tröjor i en liten upplaga, sälja mer eller mindre till självkostnadspris. Trycket är teckningar jag gjort utifrån scener och karaktärer ur den norska TV-serien SKAM. Får mitt tryck egen verkstatus i och med att jag ritat och designat trycket själv, eller gäller annan upphovsrättslag? Tacksam för svar!Med vänlig hälsning,Ottie Marusarz
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kommer att besvaras utifrån ett upphovsrättsligt samt mönsterrättsligt perspektiv.UpphovsrättUpphovsrätt tillkommer den som skapat ett literärt eller konstnärligt verk. Det framkommer av upphovsrättslagen 1 § (här). Lagen är därmed tillämplig på teckningarna. För att få upphovsrättsligt skydd krävs det att verket har verkshöjd, d.v.s. att det har uppnått viss grad av självständighet och originalitet. I bedömningen jämförs skillnaden mellan allt som tidigare skapats samt skillnaden till allt som kan tänkas skapas. Teoretiskt sett kan ett verk vara identiskt med ett skyddat verk utan att göra intrång om likheten bevisligen skett utan utnyttjande av det skyddade verket. Då jag inte har tillgång till dina teckningar kan jag inte göra en närmare bedömning än så. Då du förmodligen inte har kopierat tidigare teckningar rakt av har ditt verk med största sannolikhet uppnått verkshöjd och därmed fått upphovsrättsligt skydd. Skydd behöver inte sökas utan uppkommer i och med skapandet.MönsterrättDen som har skapat ett mönster kan genom registrering få mönsterrätt. Det framkommer av mönsterskyddslagen (MSL) 1 a§ (här). Förutsättningarna för beviljat skydd är att mönstret ska vara nytt och särpräglat. Det framkommer av MSL 2 § (här).Nyhet - MSL 2 § 2 st (här)Ett mönster är nytt om inget identiskt mönster gjorts allmänt tillgängligt före ansökningsdagen. Mönster ska anses som identiska om skillnaderna endast är oväsentliga. Med "allmänt tillgängligt" menas att mönstret har offentliggjorts genom ett registreringsförfarande eller på annat sätt blivit känt. Det framkommer av MSL 3 § (här). Då jag inte har tillgång till något bedömningsunderlag kan jag inte ge dig ett närmare svar i denna del. Sannolikheten är dock stor att dina teckningar uppfyller nyhetskravet.Särprägel - MSL 2 § 3 st (här)Ett mönster har särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före ansökningsdagen. Med "kunnig användare" avses en särskilt uppmärksam användare som inte är expert på området. Personen ska ligga någonstans mellan en vanlig konsument och en expert på området. Hen är till exempel inte designer men har besökt flera butiker och sökt information på internet. Vid bedömningen av om mönstret har särprägel ska variationsutrymmet som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret beaktas. Bedömningen skiljer sig mellan olika branscher beroende på hur stor mönstertätheten är. Ju större tätheten är (och mindre variationsutrymme), desto lägre krav kan ställas på särprägeln. Ju lägre tätheten är (och större variationsutrymme), desto högre krav kan ställas på särprägeln. Kläder anses ha litet variationsutrymme och lägre krav ställs därmed på mönstrets särprägel.Har dina teckningar originalitet är det högst troligt att den "kunniga användaren" skulle anse att designen uppnått särprägel. Frågan skulle bli mer komplicerad om fallet t.ex. gällde skydd till designen av knappar på tröjan.Då jag inte har tillgång till teckningarna kan jag inte göra en närmare bedömning i denna del. Jag rekommenderar dig att ansöka om mönsterskydd hos patent- och registreringsverket.__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänliga hälsningar,