Mönsterskydd för knivfodral

2015-03-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag tänker starta ett företag som ska låta tillverka och sälja ett knivfodral. Jag har några idéer och skisser på hur det ska se ut. Planen är att med hjälp av en sadelmakare ta fram ett par prototyper. Efter att ha hittat en version som verkar bra ska jag hitta billig serietillverkning.Min fråga är, hur skyddar jag mig mot sadelmakaren? Kan hen vid ett senare tillfälle hävda bättre rätt till fodralet på något sätt?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom det är fråga om ett visuellt utseende som du har designat för knivfodralet så utgör det ett mönster, varav Mönsterskyddslagen är tillämplig, vilket framgår av Mönsterskyddslag (1970:485) 1 § första stycket, punkt 1. En mönsterrätt innebär som huvudregel att ingen, inklusive sadelmakaren som du begär att producera prototyperna, får utnyttja mönstret utan ditt samtycke. Utnyttjande inbegriper särskilt att tillverka, bjuda ut eller marknadsföra mönstret (Mönsterskyddslag 5 § första stycket). En sådan rätt får du i egenskap av formgivare om du registrerar mönstret, d.v.s. din skiss över knivfodralet, hos patent- och registreringsverket (Mönsterskyddslag 1 a och 9 §§).Det huvudsakliga kravet för att söka mönsterrätt är att mönstret ska vara nytt och särpräglat (Mönsterskyddslag 2 § första stycket). När du ansöker om mönsterrätt så ska knivfodralet för det första vara nytt objektivt sett i förhållande till andra knivfodral som har gjorts allmänt tillgängliga före dagen för registreringsansökan. Om ditt knivfodral eller ett som liknar det i väsentligt avseende har blivit allmänt tillgängligt så kan inte nyhetskravet uppfyllas. Det har därmed ingen betydelse om du har känt till tidigare knivfodral (Mönsterskyddslag 2 § andra stycket). Som utgångspunkt så anses ditt knivfodral eller väsentligt liknande ha blivit allmänt tillgängliga om de har offentliggjorts i samband med registrering eller förevisats på annat sätt utan sekretesskydd (Mönsterskyddslag 3 § första stycket och andra stycket, punkt 2). Om du dock i egenskap av formgivare själv har förevisat fodralet, eller någon annan förevisar mönstret till följd av att du har tillhandahållit uppgifter om fodralet, inom en period av tolv månader före den dag du registrerar knivfodralet, så anses mönstret inte ha blivit allmänt tillgängligt. Det innebär att nyhetskravet fortfarande kan uppfyllas inom tolvmånadersperioden, vilket utgör en s.k. ”grace period” (Mönsterskyddslag 3 a § första stycket, punkt 1-2).För det andra ska knivfodralet ha särprägel, d.v.s. en kunnig användares helhetsintryck av fodralet ska skilja sig från motsvarande av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före registreringsdagen. Här tas dock hänsyn till det variationsutrymme som finns, exempelvis graden av mönstertäthet i knivfodralbranschen och huruvida produkten i sig tillåter några större variationer eller inte (Mönsterskyddslag 2 § tredje stycket).Om du således vill få ensamrätt till designen av knivfodralet och hindra sadelmakaren från att utnyttja den så gör du bäst i att skicka en ansökan om registrering till patent- och registreringsverket. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om dig som formgivare och om fodralet som produkt samt bildmaterial eller modell av mönstret (Mönsterskyddslag 10 och 13 §§). Ansökningsavgift ska också erläggas (Mönsterskyddslag 10 § fjärde stycket). Patent- och registreringsverket prövar inte om knivfodralets mönster är nytt och särpräglat. Dessa krav kan dock bli föremål för senare prövning om det slutliga beslutet om registrering av mönstret överklagas inom två månader från beslutets dag (Mönsterskyddslag 21 och 22 §§). Mönsterregistreringen av knivfodralet gäller för en eller flera femårsperioder. Om perioden understiger tjugofem år så kan förnyelse göras för ytterligare femårsperioder, dock aldrig till mer än sammanlagt tjugofem år (Mönsterskyddslag 24 § första stycket).Skulle sadelmakaren av någon anledning få kännedom om mönstret innan du gör en registrering och ansöka om registrering i eget namn så kan du i egenskap av dess formgivare inom två månader från det att mönstret tagits in i registret och kungjorts göra en invändning (Mönsterskyddslag 18 § första och andra styckena, och 18 a § första stycket, punkt 1). Om du kan bevisa att du är fodralets formgivare så hävs sadelmakarens registrering (Mönsterskyddslag 20 § första stycket). Med vänlig hälsning

Bild på någon utan dennes samtycke i reklam

2015-03-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |HejJag har en fråga kring lagen om namn och bild i reklam (1978:800)."Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person" Vad räknas som annans bild? Får jag till ex. publicera en bild utan samtycke av den avbildade om bilden inte visar den avbildades ansikte?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Lagrummet du hänvisar till är 1 § 1 stycket i lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Med "annans bild" menas att en näringsidkare vid marknadsföring inte får använda framställning i vilken det finns en bild där en individ kan identifieras på bilden utan att ha samtycke från den personen. Alla bildåtergivningar av en identifierbar person omfattas. Detta gäller även om personen är okänd för allmänheten. Skyddet mot bildanvändning i reklam omfattar alltså inte bara kändisar, utan skyddar även okända personer. Frågan om du kan publicera en bild utan samtycke av den avbildade om man inte ser den avbildade personens ansikte är svår att svara precist på, eftersom man skulle kunna tänka sig att det i vissa fall trots detta går att identifiera personen på något annat sätt. Förmodligen blir det en bedömning från fall till fall. Det finns emellertid ett rättsfall som handlade om skadestånd för publicering av en kvinnas mage i samband med en plastikoperation. Frågan var där om hon var tillräckligt identifierad för att det skulle ha varit otillåten publicering, just eftersom ansiktet inte syntes på bilden. Domstolen kom fram till att hon inte var tillräckligt identifierad för att det skulle vara fråga om en otillåten publicering (se Hovrätten över Skåne och Blekinge den 27 juni 2006 i mål T 6426-05).Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Avtal om användande av know-how och "Letters of intent"

2015-03-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! En forskare inom immaterialrätt har en metod som ett annat företag vill kunna utnyttja genom know-how, men forskaren är rädd för att det företaget ska lämna forskaren utanför så fort de har utnyttjat av hans s.k. know-how. Forskaren vill därför upprätta ett letter of intent, (LOI), dvs en avsiktsförklaring innan ett huvudavtal skapas, för att va säker på att detta inte sker. Forskaren är en fysisk person (ej juridisk). Jag undrar vilka de viktigaste punkterna är att ta upp i ett sådan LOI i grunden?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Avsiktsförklaringar har funktionen att parterna i god tid innan ett huvudavtal skrivs är på det klara med vad man förvänta sig. Sådana är vanligtvis inte juridiskt bindande utan ses snarare som ett "utbud", likt hur en butik har varor i sitt skyltfönster för att visa vad som är till salu. Det är viktigt att vara tydlig med vad man vill så att motparten inte går in i förhandlingar med helt andra förväntningar.När ni skriver detta är det viktigt att ta ställning till följande punkter:Vilken know-how är det som åsyftas?Hur får företaget använda den? Är avtalsförhållandet exklusivt eller kommer forskaren kunna licensera till andra?Var och hur länge? Vad händer efter avtalets slut?Ska ersättning utgå till forskaren?Gör tydligt att informationen är konfidentiell och att huvudavtalet kommer innehålla sekretessbestämmelser.Forskaren borde också vara vaksam över hur eventuella "konkurrensklausuler skrivs". Han vill säkert själv kunna använda sin know-how under och efter avtalstiden. Hoppas jag varit till hjälp.

Förtida upphörande av franchiseavtal

2015-03-18 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej,om jag ingår ett franchiseavtal med ett företag som sedan döms för brott för att ha sålt felaktiga produkter (ljugit om kvalité) är jag då skyldig att fullborda avtalet? I avtalet är det meningen att jag själv ska sälja dessa produkter. Vart hittar jag lagstöd?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du är franchisetagare och att din franchisegivare misskött sig. Sådana här konflikter löses enligt vad som står i avtalet. Vanligtvis har ett franchiseavtal en klausul för "Avtalets förtida upphörande" som reglerar hur avtalet kan upphöra innan det går ut. Vanligtvis har varje part rätt att häva avtalet om motparten begått ett "väsentligt avtalsbrott". För att bedöma vad som är ett sådant avtalsbrott så hade jag behövt en helhetsbild av hur ert affärsförhållande ser ut. Hur är avtal och prospekt utformade och hur korrespondensen emellan er sett ut. Beroende på omständigheterna finns det en möjlighet att frångå avtalet om det är det är "oskäligt" enligt 36§ Avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218). Denna paragraf åberopas ofta men domstolarna ger sällan bifall och ribban är mycket högt ställt. Som sagt är det svårt att ge dig ett slutgiltigt svar utan fler detaljer. Ifall du vill veta mer kan du ringa vår telefonrådgivning mån-ons 10:00-16:00 via detta nummer:08-533 300 04.Hoppas att jag varit till hjälp.

Angivande av allergiframkallande ingredienser

2015-03-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar ifall det finns någon lag på ingredienser som måste stå på med på ett livsmedels innehållsförteckning? Till exempel nötter och liknande som är känt att ge upphov till överkänslighetsreaktioner.
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I EU:s informationsförordning finns särskilda bestämmelser om märkning av livsmedel. I dess artikel 9 första stycket punkt a) framgår att det som huvudregel måste finnas en ingrediensförteckning på livsmedels förpackningar. Vidare stadgas i artikel 18 första stycket att vissa ingredienser som många är allergiska mot måste anges särskilt tydligt. Vilka dessa ingredienser är framgår av den nämnda förordningens andra bilaga.Hoppas du fick svar på dina fråga.Vänligen,

Användning av film - och litteraturcitat i reklam

2015-03-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga gällande upphovsrätt. Jag funderar kring om det är okej att använda kända citat från olika filmiska och litterära verk i reklam, men att de är omskrivna och att man bara använder en del av citatet? Exempelvis "Nobody puts baby in a corner".
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Upphovsmannen har upphovsrätt till texten enligt Upphovsrättslagen 1:1 (här). Det innebär att han/hon/hen har ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, URL 1:2. Jag har tidigare svarat på en liknande fråga och du finner säkert vägledning i mitt svar där.http://lawline.se/answers/citering-av-lattext-pa-tavlor. Att använda kända citat från upphovsrättsskyddade verk är i reklam är endast tillåtet med rättighetsinnehavarens tillstånd, URL 1:2Hoppas jag varit till hjälp.

Citering av låttext på tavlor

2015-03-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Har en undran ang. Upphovsrättslagen.Om man citerar låttexter, (skriver texten för hand), på en tavla, är detta lagligt enl upphovsrättslagen. Jag tolkar Pragraf 4. Stycke 2 som. det:4 § .... Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket.Men jag känner mig inte helt säker. Gäller det endast för hemmabruk isåfall,- eller får man även sälja sådana tavlor? Måste det finnas citationstecken...(hmm... stavning...?) :) och måste låtskrivaren finnas synlig?Tack så länge!
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!Upphovsmannen har upphovsrätt till texten enligt Upphovsrättslagen 1:1 (https://lagen.nu/1960:729). Det innebär att han/hon/hen har ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, URL 1:2. Detta gäller också att utge "bearbetningar" av verket, däribland förkortningar. Dock behöver det inte vara så att en textrad anses som en bearbetning av originalet. Ifall citatet du vill använda är så generellt att man kan hitta det på många ställen och det inte förknippas starkt med ett upphovsrättsskyddat verk, täcks det möjligtvis inte av upphovsrätten. 1:4§ 2 st URL tar sikte på situationen då någon skapat ett nytt verk och att det är tydligt att det inte innehåller någon annans upphovsrättsskyddade material.Om textraden förknippas starkt med ett upphovsrättsskyddat verk behöver du upphovsmannens tillstånd. Annars gör du dig skyldig till upphovsrättsbrott enligt URL 54§ och kan då bli skadeståndsskyldig. Om du offentliggör tavlan måste du också namnge låtskrivare, URL 3§ och 11§. Ifall du inte gör det så kan du också bli skadeståndsskyldig. Citationstecken och dylikt har ingen betydelse för bedömningen. Dock får du framställa ett fåtal kopior för privat bruk, URL 12§.Hoppas att jag varit till hjälp

Licenskrav vid försäljning av e-böcker

2015-03-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående försäljning av abonnemang gällande eböcker.Hur står sig upphovsrätten gällande eböcker? Vilka rättigheter behöver jag för att sälja eböcker via abonnemang på en hemsida? Behöver jag gå via bokförlag eller direkt via återförsäljare?
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga!När det gäller litterära verk har författaren upphovsrätten från och med att verket skapats, URL 1:1, (https://lagen.nu/1960:729). Det betyder att författaren har exklusiv rätt att framställa och sälja exemplar (de sk "ekonomiska rättigheterna"), även om det överförts till digitalt format, URL 1:2. Genom ett förlagsavtal överlåter författaren vissa av sina rättigheter till förlaget, URL 3:31. Det är vanligt att man i ett sådant avtal inkluderar särskilda bestämmelser om utgivning och försäljning av E-böcker och förlaget har vanligtvis rätt att underlicensera till utomstående. Ca 2800 svenska författare är medlemmar i fackförbundet "Sveriges Författarförbund", som sedan länge uppmanat sina medlemmar att vara noggranna hur de skriver avtalen med förlagen på denna fråga. Författare är numera mer vaksamma på hur villkoren skrivs.Du behöver kort och gott en licens för att kunna sälja e-böcker på din hemsida. Den kan du oftast få via förlaget och jag råder dig att börja där. Återförsäljarna har troligtvis inte rätt att ge ut licenser.