Rekvisit upphovsrättslagen

2014-04-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |Har en fråga om upphovsrättslagen! Det jag undrar är vad som krävs för att ett brott mot denna lag ska föreligga. Vilka rekvisiter finns?
Jennifer Rönnerhed |Hej!Upphovsrättslagen är en lag inom immaterialrätten som består av patent, upphovsrätt, varumärkesskydd och designskydd. Upphovsrättslagen omfattar upphovsmannens rätt till sina verk och syftar till att förhindra intrång i verken. För att det ska kunna vara ett brott mot lagen krävs att det är att ses som ett verk 1 kap. 1 §. Detta innebär bl.a. att verket ska vara självständigt och originellt. 1 kap 2 § anger vad som omfattas av upphovsrätten och tar främst sikte på den ekonomiska rättigheterna som nämns mer i 2 kap. Vidare finns ideella rättigheter 3 § som innebär att upphovsmannen ska angivas när ett verk utnyttjas. 2 kap. omfattar inte 3 § utan tar sikte på ekonomiska rättigheterna som anges i 1 kap. 2 §. För brott mot upphovsrättslagen krävs det att man gör intrång i någon annans verk som denne har ensamrätt till t.ex. genom att göra någons ljudinspelningar offentliga via internet. Se mer 7 kap. 53 §.Rekvisiten för brott kan delvis bestå i intrång och olovligt brukande.   Upphovsrättslagen hittar du https://lagen.nu/1960:729

Tillvägagångssätt för ansökande av Patent

2014-04-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har en produktidé (konsumentprodukt inom livsmedel) som jag skulle vilja undersöka om det finns patent på, nationellt (Sverige), regionalt (Norden/EU). Om det inte finns patent skulle jag vilja söka patent på den, nationellt (Sverige), regionalt (Norden/EU). Kan ni hjälpa till med det? 
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi kan tyvärr inte hjälpa dig med att söka ditt patent, men däremot kan jag informera dig om vad ett patent innebär och hur du går tillväga för att söka det för din produktidé. Ett patent är ett skydd för tekniska uppfinningar, som innebär ett förbud för andras kommersiella användning av den patentskyddade produkten. Patent regleras i svensk rätt i patentlagen, och internationellt sett så finns det även olika konventioner och fördrag som reglerar patent inom till exempel EU. I patentlagen finns ett antal krav som ställs på en uppfinning för att det ska vara möjligt att få en patentansökan beviljad. De framgår av 1-2§§ (se https://lagen.nu/1967:837#P1S1). Först och främst måste uppfinningen kunna tillgodogöras industriellt, vilket betyder att den ska ha en teknisk effekt (enkelt uttryckt, den ska fungera) och den ska vara reproducerbar. Vidare måste uppfinningen vara ny i förhållande till vad som redan existerar, och även väsentligen skilja sig från detta. Patent kan aldrig ges för en ren upptäckt, en vetenskaplig teori, en konstnärlig skapelse och dylikt. Slutligen får inte ett ansökt patent vara näraliggande för en fackman. Denna något kryptiska formulering innebär att en uppfinning inte får ”kännas igen” eller redan vara bekant av en person som är verksam inom området, i ditt fall inom livsmedelsbranschen. För att undersöka om din produktidé är ny i förhållande till vad som redan existerar och skiljer sig därifrån, så kan man kontrollera de databaser som finns och innehåller patenterade uppfinningar. Detta görs enklast genom en sökning i Svensk Patentdatabas, som kan återfinnas i denna länk http://was.prv.se/spd/search?lang=sv. Där kan du själv söka på din uppfinning och se om du hittar någonting som liknar din produktidé för att säkerställa att din ansökan kommer att beviljas. Vad gäller internationella patent, så finns även en databas för detta ändamål som du finner i denna länk http://worldwide.espacenet.com/?locale=se_SE.Att sedan ansöka om patent för din produkt gör du hos Patent- och Registreringsverket. Det kan faktiskt göras direkt via deras hemsida som du hittar i denna länk http://www.prv.se/sv/Patent/Ansoka-om-patent/. Ansökan ska innehålla en beskrivning av uppfinningen, ritningar ska bifogas om det är nödvändigt, uppgifter om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, och allt detta ska vara så tydligt att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen (8§ patentlagen). Vid patentansökningen så tillkommer en ansökningsavgift, som varierar i pris beroende på hur ingående ens ansökan ska vara. Den lägsta avgiften är för tillfället åtminstone 3000 kr för en ansökan. Det är inte möjligt att ansöka om ett ”världspatent”, utan patent måste i själva verket sökas i samtliga länder som man önskar erhålla patent i. Undantaget är inom Europa där man kan göra en europeisk ansökan, som dock också varierar i pris beroende på i hur många länder som patentet ska gälla. Själva ansökningsdagen är av betydelse på det sätt, att patentet börjar gälla från den dagen då ansökan gjordes (givetvis förutsatt att det senare beviljas). Det är alltså inte från den dag som patenten sedan beviljas som man lätt kan tro. Ett beviljat patent kan maximalt gälla i tjugo års tid (40§) och måste förnyas varje år genom ett betalande av en årsavgift, en avgift som stiger för varje år som patentet kvarstår. Lycka till med din produktidé!Med vänliga hälsningar,

Upphovsrätt till meny

2014-03-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan en restaurang ha copyright på sin meny? Alltså, får jag kopiera menyn från en restaurangs hemsida och sedan publicera den på en annan hemsida utan deras vetskap? Med hänvisning till vilken restaurang det är förstås.
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga. För att menyn ska vara skyddad av upphovsrätt så ställs krav på att den är tillräckligt originell, man brukar i lagens mening tala om att verket ska ha verkshöjd. 1§ Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Kraven för att ett alster ska anses ha verkshöjd är relativt lågt ställda. Exempelvis har Högsta Domstolen ansett att melodin till Drängarnas ''Vill du bli min fru?'' har upphovsrätt trots dess mycket enkla karaktär. Frågan är således om en meny kan anses vara originell i den grad att den skyddas av upphovsrätt. Jag skulle vilja påstå att det är möjligt. En meny som inte är alltför simpel torde genom dess utformning såväl som i text som i bild kunna omfattas av upphovsrätt. Följden av detta är att du inte får, utan lov från upphovsrättsinnehavaren, göra menyn tillgänglig för allmänheten genom att lägga upp den på en annan hemsida. 2§ URL.Har du ett intresse av upphovsrättsliga frågor och vill fördjupa dig, kan du göra detta på Patent- och registreringsverkets hemsida http://www.prv.se/sv/Kunskapscenter/PRV-skolan/Steg-4-Upphovsratt/Vill du själv läsa upphovsrättslagens regler kan du göra det https://lagen.nu/1960:729Vänliga hälsningar,

Citaträtt i en roman

2014-03-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Jag håller på att skriva min första roman och jag är väldigt influerad av musik när jag skriver. Om man skall citera låttexter i en roman, hur omfattande får man vara, alltså hur många procent av en låttext får man använda? Det är relevant för innehållet i boken att ha med dessa texter. Jag skulle dessutom behöva översätta ett par av dem från engelska till svenska och vice versa, eftersom jag ska översätta boken till engelska senare, är det okej? Jag är medveten om att jag måste namnge upphovsmän osv.
Caroline Degerfeldt |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln är att man i svensk rätt har något som kallas citaträtt vilket är ett slags undantag från låtskrivarens upphovsrätt. Denna rätt regleras i 22 § upphovsrättslagen (URL), http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.htm. Enligt 43 § gäller upphovsrättsskydd till och med det sjuttionde året efter det år upphovsmannen avled, är det alltså fråga om en låttext från en sedan länge död person kan det vara okej att skriva ut hela låttexten.Om upphovsrättsmannen inte är död sedan sjuttio år tillbaka gäller följande: citaträtten enligt 22 § URL har vissa begränsningar. Verket, det vill säga låttexten måste vara offentliggjort, det vill säga att den med upphovsrättsmannens samtycke har blivit allmänt tillgänglig. Vidare måste citatet ske i överensstämmelse med god sed och vara motiverat av ändamålet. Att citatet ska ske i överensstämmelse med god sed innebär t.ex. att man inom ramen för ett eget arbete använder citatet som hjälpmedel för framställningen, till exempel "för att kritisera, utlägga eller belysa det andra verket eller för att understryka det egna ställningstagandet eller ytterligare utveckla vad som sägs i det citerade", NJA 1996 s. 712 (se http://www2.notisum.com/rnp/domar/hd/HD996712.htm) under HD:s domskäl. Man får således inte bara använda citat hur som helst för att utsmycka sin egen text, tanken med citaträtten är att ge utrymme för att citera stycken framförallt i vetenskapliga och kritiska sammanhang.Att det ska vara motiverat av ändamålet innebär att det är förbjudet att göra citatet längre än vad god sed kräver. Hur långt ett citat får vara kan inte sägas generellt utan varierar från fall till fall, HD:s domskäl NJA 1996 s. 712. Det går därför inte svara på hur många procent av en låttext som man får använda i ett visst fall. Vad gäller översättningen så omfattas även denna av låtskrivarens upphovsrätt, 4 § URL men du äger även upphovsrätt på översättningen. Samma regler som ovan gäller, citatet ska göras i god sed och vara motiverat av ändamålet.Du får framförallt ta och fundera om ditt användande av citatet kan anses göras i enlighet med god sed och i så fall hur långt stycke du vågar dig på att citera. Det är svårt att veta exakt hur långt citaträtten sträcker sig.Med vänliga hälsningar

Är det tillåtet att använda mönsterskyddad vara för eget bruk?

2014-04-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Får jag tillverka en mönsterskyddad vara till eget bruk? OBS endast en till privat bruk! Och använda den? V h Lennart Collin
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.Frågor om användande av mönsterrätt regleras i 5 och 7§§ mönsterskyddslagen. I 5§ stadgas att ingen får utnyttja en mönsterrätt utan samtycke från den som är innehavare av den. I 7§ samma lag kommer sedan ett undantag som stadgar att 5§ inte ska gälla i följande fall, vid nyttjanden: 1. som företas för privat bruk och utan vinstsyfte,2. som företas i experimentsyfte, eller3. som innebär återgivning i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att det görs med god affärssed samt att källan varifrån mönstret är taget anges. Enligt 7§ mönsterskyddslagen så kan du således tillverka en mönsterskydd vara och använda den för eget bruk om du inte har ett vinstintresse.(notera att en omskrivning av lagen har gjorts av mig, vill du läsa lagen i sin och särskilt ovanstående punkter i originalform så hittar du mönsterskyddslagen https://lagen.nu/1970:485)Vänligen,

Ersättning för tidigare arbetstagares medverkan vid marknadsföring

2014-03-30 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej Jag är anställd i ett livsmedelsföretag och har gjort en tv reklam som gick under 2013 och för det fick jag ett arvode på 4000 eur utöver min lön. Arbetet utfördes under arbetstid. Nu slutar jag på företaget och går till en annat livsmedelsföretag och de ämnar att använda de filmer jag medverkade i under våren 2014. Vi har inte skivit några avtal eller överenskomelser inte heller muntligen. Min fråga har jag rätt till ersättning då jag inte är anställd längre.mvh peter
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 § i lagen om namn och bild i reklam får inte näringsidkare använda sig av någons namn eller bild vid marknadsföring utan den personens samtycke. Bryter näringsidkaren mot 1 § ska han enligt 3 § utge skälig ersättning. Ersättning ska också utgå då en arbetstagare utför ett sådant uppdrag i tjänsten. Ersättningen bestäms efter praxis i reklambranschen och kan exempelvis motsvara normalt arvode för en modell. Kända personer har i praxis tillerkänts högre belopp. Är reklamen utformad på ett sådant sätt att du framstår som osympatisk eller klandervärd har du även rätt till kränkningsersättning.I ditt fall förefaller du ha gett samtycke och du har dessutom fått ersättning. Någon ytterligare ersättning finner jag inget stöd för att du har rätt till.Vänliga hälsningar,

Utköp av delägares aktier i AB

2014-03-24 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Är premiumkund och vill ha svar på nedan frågor:Jag äger ett bolag som startades i oktober 2013. Bolaget startades av mig men tanken var att 2 personer som jobbar i bolaget skulle ta över bolaget inom ca 6 månader, på detta finns ett affärsavtal skrivet som reglerar övertagandet på så sätt att personerna i fråga köper ut bolaget från mig för 30 tkr var. (Vi kan kalla personerna M och B.)Nu visar det sig att M har svårt att samarbete med B och vill inte köpa in sig i bolaget och fortsätta driva bolaget ihop med B. I dag vet dock inte B om att M tänker hoppa av och när det blir känt (förmodligen redan nästa vecka), så kan det bli liv i luckan.Värdet på bolaget är givetvis svårt att uppskatta efter bara några månaders verksamhet, men vi gissar på runt 400.000 kr och använder detta belopp som mall.Jag själv vill helst inte stå kvar som 50 % ägare ihop med B, ens på kort tid och som jag ser det finns då 3 alternativ.1.) Bolaget avvecklas och tillgångarna delas mellan de övertagande parterna efter att jag fått mina 60 tkr. - Hur görs en sådan avveckling och hur lång tid kan det ta innan detta är klart och pengarna kan betalas ut? Gör man ett interimsbokslut, som verifieras av Revisorn? ( Vi har aukt Revisor!) 2.) B köper halva bolaget av mig för 30 tkr och andra halvan av M för 200 tkr. B är sannolikt mycket intresserad av detta men frågan är om han kan få fram erforderligt kapital dvs 230 tkr. Han får ju inte låna av bolaget han äger, eller hur!? Jag vill i så fall ställa krav på att han inte får köpa min andel om han inte köper M:s andel samtidigt. Kommer vi inte överens så blir det avveckling. Låter det rätt tänkt?3.) M köper halva bolaget av mig och andra halvan av B enl pkt 2. (Detta alternativ är dock inte aktuellt, eftersom M inte vill ha det så och B sannolikt inte heller vill sälja. ) M vill alltså bli utköpt eller få bolaget avvecklat.Alternativet 2 är alltså det mest troliga och är det så att B inte kan betala hela beloppet inom säg två veckors frist, så är frågan hur vi gör. Står jag kvar som ägare till 50 % så får ju inte M ut några av ”sina” pengar och kan inte starta på ny kula. Om jag har förstått en annan Revisor rätt så ska man dessutom i alternativ 2 se till att bolaget blir ett dotterbolag till mitt egna helägda bolag, på så sätt kan innestående kapital delas ut utan beskattning. - Är det er uppfattning att detta är korrekt? - Kan jag neka B att köpa min andel om han inte har råd att lösa ut M. Och i så fall hävda att då blir det avveckling med den tid det tar, uppsägning av övrig personal (3 st) mm.Detta borde vara ett enkelt case men ändå med vissa komplikationer. Antar dock att det är vanligt att det kan bli så att kompanjoner går skilda vägar.Emotser ert svar snarast eftersom det redan i nästa vecka kan börja brinna i knutarna.
Joel Wickman |Hej Göran,Jag besvarar dina frågeställningar i ordningen du skrivit dem:1. Detta alternativ går bra att göra, om åtminstone två av er är överens genom ett bolagsstämmobeslut (enkel majoritet krävs). En likvidation kan ta olika lång tid beroende på hur komplicerad eller stor verksamheten är. Om det är ett enkelt fall kan en likvidation genomföras på 7-9 månader. Det som drar ut på tiden är att man måste skicka ut en kallelse med en tidsfrist för eventuella okända borgenärer. Fristen för dessa att ge sig till känna är sex månader. Vissa företag ägnar sig emellertid åt tjänster för snabbavveckling, där de köper bolaget för ett värde motsvarande dess egna kapital eller liknande och sedan sköter likvideringen. Detta kan vara ett alternativ om man vill snabbt få saken snabbt ur världen.2. Det är riktigt att lån inte får ges från bolaget för förvärv av bolagets aktier (det s.k. förvärvslåneförbudet). Detta alternativ skulle även eventuellt leda till uttagsbeskattning för mottagaren. Detta eftersom det kan framstå som att det är en underprisöverlåtelse (se 23 kap i inkomstskattelagen) när B köper dina aktier för ett mycket lägre värde än vad denne köper M:s aktierför. Stäm gärna av detta med din revisor eller någon annan kunnig inom skatterätt. Reglerna är ganska komplicerade."Om jag har förstått en annan Revisor rätt så ska man dessutom i alternativ 2 se till att MRT blir ett dotterbolag till Jornevald Consulting, på så sätt kan innestående kapital delas ut utan beskattning."Detta stämmer. Det är inte säkert dock att du som privatperson behöver skatta ändå, detta beror på vilket anskaffningsvärdet var på aktierna."Kan jag neka B att köpa min andel om han inte har råd att lösa ut M. Och i så fall hävda att då blir det avveckling med den tid det tar, uppsägning av övrig personal (3 st) mm."Detta kan ni reglera i ett aktieöverlåtelseavtal. Rent praktiskt kan man sätta en tidsperiod mellan ingåendet av aktieöverlåtelseavtalet och tillträdet till aktierna. Om inte de förutsättningar ni väljer inte är uppfyllda, exempelvis att betalning inte skett i tid, blir det inget tillträde till aktierna och förmodligen kan man även i aktieavtalet ta in en bestämmelse om att bolaget därmed ska likvideras. Om ni behöver hjälp med ett aktieöverlåtelseavtal kan du återkomma till mig så kan vi offerera pris för detta.Ang. frågemall för premiumkunder så är det samma som gratisrådgivningen. När du fyller i ditt företag så känner formuläret av att du är premiumkund och frågan hamnar i premiumlådan där våra extra duktiga premiummedlemmar vi besvarar den inom 3 arbetsdagar.Återkom gärna om något är oklart.Med vänlig hälsning,

Olagligt med WiFi-hotspot med varumärkesskyddat namn

2014-03-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är olagligt att sätta upp ett öppet trådlöst nätverk (en såkallad WiFi Hotspot) och döpa det till ett varumärkesskyddat namn (till exempel en restaurang/butik eller liknande)? Det gäller alltså inte nätverket i sig, utan om namnet. Tidsmässigt rör det sig om ett par timmar i syfte att undersöka användandet av just WiFi Hotspots.
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för din fråga!Varumärkeslagen ger innehavaren av ett varumärkesskydd ensamrätt att i näringsverksamhet använda sig utav varumärket, se 1 kap  10 § varumärkeslagen.Det innebär att om du sätter upp WiFi-hotspoten i privat syfte är handlingen inte olaglig. Om du istället skulle göra det för att på något sätt locka kunder till din näringsverksamhet eller för att ta fram statistikunderlag som gynnar dig i din näringsverksamhet är situationen mer osäker. Då finns risk att du gör dig skyldig till varumärkesintrång enligt varumärkeslagen.Vidare bör man alltid se upp med brottsbestämmelser såsom bedrägeri eller bedrägligt beteende när man utger sig för att vara någon annan. Ett grundläggande rekvisit är dock även här att den som vilseleder ska få någon sorts ekonomisk vinning av gärningen.Sammanfattningsvis kan du använda dig av ett varumärkesskyddat namn som beteckning för din WiFi-hotspot om du gör det i privat syfte.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga.Om du vill läsa mer i varumärkeslagen hittar du den https://lagen.nu/2010:1877 .Mvh