Näringsförbud och indragen F-skattsedel

2015-08-31 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hejsan!Min man har fått indragen F-skattsedel. Är det desamma som näringsförbud?
Alfred Brandt |Hej! Näringsförbud och indragen F-skattsedel är inte samma sak. En indragen F-skattsedel kan vara en påföljd av att det till exempel föreligger näringsförbud. I skattebetalningslagen (1997:483) främst kapitel fyra kan du läsa om vilka grunder som kan utgöra underlag för en indragen F-skattsedel. Hur näringsförbud uppkommer och varför det uppkommer framgår av Lagen om näringsförbud (1986:436). Här av kan man utläsa att näringsförbud grundas på näringsidkarens skyldigheter och handlingar. Om denna gjort sig skyldig till grov ekonomisk brottslighet eller om näringsidkaren grovt åsidosatt sina skyldigheter. Det kan handla om betalning av skatt eller andra avgifter som näringsidkaren är skyldig att betala. Utöver dessa skyldigheter kan även sådan näringsidkare vilken fortsatt sin verksamhet trots konkurs också vara ett föremål för näringsförbud. Jag hoppas du känner att din fråga är besvarad! Vänligen,

Spridningsrätten av ett stick- eller virkmönster i en tidning

2015-08-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej..Har sett det är stora diskussioner på nätet angående huruvida man får sälja ett stick eller virkmönster från en veckotidning. Många som tror att det skulle vara ett brott mot upphovsrättslagen, vilket jag inte ser det som.Vi pratar alltså om att sälja en eller två originalsidor utrivna en veckotidning, och inte något kopierat.Jag ser ju tidningen som MIN ägodel, och att jag har rätt att sälja den vidare, antingen hela, eller delar av den.Jag skulle gärna vilja ha ett svar på vad lagen säger, och hur den tolkas i det fallet..
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Mycket riktigt reglerar upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729 ) dessa frågor. 1 § anger att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Upphovsrätten innebär ensamrätt att förfoga över verket genom att kopiera det, mångfaldiga det, och göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, enligt 2 §. Med termen ”förfoga över ett verk” menas att upphovsmannen har exemplarrätt, framföranderätt, överföranderätt, spridningsrätt och visningsrätt. När ett verk kopieras eller görs tillgängligt för allmänheten ska upphovsmannen anges, enligt 3 §. Den som medvetet eller av grov oaktsamhet gör intrång i upphovsrätten kan dömas till böter eller fängelse i högst två år, enligt 53 §.I det här fallet när det handlar om försäljning av ett tidningsexemplar som redan har sålts första gången är det spridningsrätten enligt 19 § som är av intresse. Spridningsrätten ger upphovsmannen rätt att bestämma över när exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning, utlåning, pantsättning, gåva eller på annat sprids till allmänheten. När ett exemplar av ett verk lovligen överlåtits säger man att spridningsrätten (och visningsrätten, se 20 §) har konsumerats. Med det menas att upphovsmannens ursprungliga rätt att bestämma över spridningen av det enskilda exemplaret har övergått till köparen. Den här bestämmelsen gör det möjligt att t.ex. sälja böcker, tidningar och DVD-filmer "second hand". För att spridningsrätten ska konsumeras inom EU krävs alltså att den första försäljningen, eller annan form av övergång av äganderätten, av exemplaret i fråga görs inom EU av rättighetsinnehavaren eller med dennes samtycke. Köparen av ett enskilt exemplar får enbart rätt att sprida och visa just det exemplaret, någon rätt att göra fler exemplar av verket, utöver vad som medges enligt 12 §, eller att offentligt framföra verket får köparen däremot inte. Alltså får man inte göra kopior av mönstren i tidningen och sälja medan man själv behåller originalet, se 12 §. Kopiering av mönster får enbart göras i ett eller några få exemplar för privat bruk. Med privat bruk menas att kopian enbart får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Kopior får alltså inte framställas i syften som är direkt eller indirekt kommersiellt.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Användande av skyddat mönster

2015-08-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi driver ett skylt, dekor o expo-företag och jag har en fråga om mönsterskydd. Säg att vi får en beställning på en fönsterdekor av en privatperson till dennes hem och kunden har med sig ett färdigt original. Om det då visar sig att originalet var ett mönster från exempelvis Marimekko. Är det ok eller går det under någon typ av mönsterskydd? Vem har i så fall gjort fel, vi eller kunden? Har vi skyldighet att kolla upp mönstret? Vad kan straffet i så fall vara för oss eller kunden?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Frågor om användande av mönster regleras i 5 och 7 §§ mönsterskyddslagen (1970:485), ML. Av 5 § ML framgår att stadgas att ingen får utnyttja en mönsterrätt utan samtycke från den som är innehavare av den.Enligt 7 § ML får dock en mönsterrätt utnyttjas utan samtycke under vissa förhållanden. Det gäller om utnyttjandet sker för privat bruk utan vinstsyfte, i experimentsyfte eller återgivning i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att sådana utnyttjanden är förenliga med god affärssed och inte oskäligt inkräktar på ett normalt utnyttjande av mönstret samt sker på villkor att källan anges. Undantaget för privat bruk och utan vinstsyfte innebär att i princip all yrkesmässig användning av ett mönster kräver samtycke. Det är tyvärr inte möjligt att tillämpa undantaget eftersom ni har en yrkesmässig verksamhet, dessutom förutsätter jag att ni har ett visst vinstsyfte. En annan möjlighet är att ändra mönstret i så stor utsträckning att det gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret. Vid prövning av mönsterrättens skyddsomfång skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret. Om dessa vilkor är uppfyllda får mönstret användas i sin ändrade form, se 5 § andra stycket ML.AnsvarGör någon intrång i en mönsterrätt och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år, se 35 § ML. Den av er som gör intrång kan dömas om minst grov oaktsamhet föreligger. Kunden kan eventuellt dömas för detta brott p.g.a. medhjälp. Skadestånd enligt 36 § ML kan också komma i fråga. Det ska ni betala. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör mönsterintrång ska då betala skälig ersättning för utnyttjandet av mönstret samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När det gäller mönster kan oaktsamhet inte generellt anses föreligga för att ett mönster finns i registret, men det kan vara bra att kontrollera om ett mönster finns där. En skyldighet finns inte.SammanfattningNi måste ha mönsterrättshavarens samtycke. Undantagen i lagen blir inte tillämpliga i ert fall. Ni kan hållas ansvariga enligt 35 och 36 §§ ML. Kunden kan eventuellt hållas ansvarig för medhjälp. Om det endast rör sig om enstaka framställningar är det troligen lägre straff och belopp det handlar om.Det finns inget lagkrav på att kolla upp mönster, men för att undvika konflikter kan det vara en fördel. Med vänliga hälsningar

Utnyttjande av namn utan samtycke

2015-08-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag jobbade för en webbshop och designade lite produkter åt dem som vi sålde och kallade dem för "design by -mitt namn, för och efternamn-). Nu jobbar jag inte kvar där men de har fortsatt lägga upp massa nya produkter där de fortfarande använder mitt namn på. Alltså säljs det produkter idag där det står att det r jag som gjort dem men jag har ingeting alls med dem att göra och jag har inte designat dem alls. Detta är inte okej väl? Vad ska jag göra och vad kan man få för det?Tack
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I marknadsföring kan man inte hur som helst använda människors namn. Lagen (1978:800) om namn och bild i reklam reglerar dessa fall. Av 1 § i denna lag framgår att en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet inte får använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Den som bryter mot lagens 1 § ska enligt 3 § utge skäligt vederlag till den vars namn eller bild har utnyttjats. Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning utgå också för annan skada. Vid bedömande om och i vad mån sådan skada har uppstått tas hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.Enligt 4 § kan domstol, om du yrkar det, även förordna att trycket ändras eller att de varor som tillverkats med trycket förstörs alternativt att du ges en lösensumma.Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § i lagen döms dessutom till böter. För detta krävs att du anger brottet till åtal, se 5 §.Det är att föredra att förlikas utanför rätten, om möjligt. Tvister avgörs oftast mellan parterna utan att det behöver gå så långt som till domstol.Med vänliga hälsningar

Spridningsrätten av ett stick- eller virkmönster i en tidning

2015-08-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej..Har sett det är stora diskussioner på nätet angående huruvida man får sälja ett stick eller virkmönster från en veckotidning. Många som tror att det skulle vara ett brott mot upphovsrättslagen, vilket jag inte ser det som.Vi pratar alltså om att sälja en eller två originalsidor utrivna en veckotidning, och inte något kopierat.Jag ser ju tidningen som MIN ägodel, och att jag har rätt att sälja den vidare, antingen hela, eller delar av den.Jag skulle gärna vilja ha ett svar på vad lagen säger, och hur den tolkas i det fallet..
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Mycket riktigt reglerar upphovsrättslagen (https://lagen.nu/1960:729 ) dessa frågor. 1 § anger att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Upphovsrätten innebär ensamrätt att förfoga över verket genom att kopiera det, mångfaldiga det, och göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, enligt 2 §. Med termen ”förfoga över ett verk” menas att upphovsmannen har exemplarrätt, framföranderätt, överföranderätt, spridningsrätt och visningsrätt. När ett verk kopieras eller görs tillgängligt för allmänheten ska upphovsmannen anges, enligt 3 §. Den som medvetet eller av grov oaktsamhet gör intrång i upphovsrätten kan dömas till böter eller fängelse i högst två år, enligt 53 §.I det här fallet när det handlar om försäljning av ett tidningsexemplar som redan har sålts första gången är det spridningsrätten enligt 19 § som är av intresse. Spridningsrätten ger upphovsmannen rätt att bestämma över när exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning, utlåning, pantsättning, gåva eller på annat sprids till allmänheten. När ett exemplar av ett verk lovligen överlåtits säger man att spridningsrätten (och visningsrätten, se 20 §) har konsumerats. Med det menas att upphovsmannens ursprungliga rätt att bestämma över spridningen av det enskilda exemplaret har övergått till köparen. Den här bestämmelsen gör det möjligt att t.ex. sälja böcker, tidningar och DVD-filmer "second hand". För att spridningsrätten ska konsumeras inom EU krävs alltså att den första försäljningen, eller annan form av övergång av äganderätten, av exemplaret i fråga görs inom EU av rättighetsinnehavaren eller med dennes samtycke. Köparen av ett enskilt exemplar får enbart rätt att sprida och visa just det exemplaret, någon rätt att göra fler exemplar av verket, utöver vad som medges enligt 12 §, eller att offentligt framföra verket får köparen däremot inte. Alltså får man inte göra kopior av mönstren i tidningen och sälja medan man själv behåller originalet, se 12 §. Kopiering av mönster får enbart göras i ett eller några få exemplar för privat bruk. Med privat bruk menas att kopian enbart får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Kopior får alltså inte framställas i syften som är direkt eller indirekt kommersiellt.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Prisinformation gentemot konsument

2015-08-20 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |En snickare har lagt altangolvet till mig. Inget material. Han sa att han tar 365kr per timme. Nu har han fakturerat mig 365kr per timme och lagt på moms. Jag tog för givet att 365kr va inkl moms eftersom jag är privatperson. Har jag fel? Jag betalade fakturan på ca 18000kr innan jag upptäckte det. Vad kan jag göra?Vänligen
Soroosh Parsa |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Prisinformation gentemot konsumenter ska alltid vara korrekta och tydliga. Om det tillkommer andra avgifter och kostnader, ska det anges särskilt (t.ex. moms). Det är lite problematiskt i ditt fall eftersom det troligtvis framgick ett tydligt slutpris på fakturan där moms har varit inkluderat. Du syftar på det prisförslag du fick muntligen, vilket var felaktigt då det var exklusive moms. Du har alltså rätt i sak, men det är en annan sak att få rätt. Det kräver bevisning, vilket är svårt när det har sagts muntligen.Du skulle kunna anmäla det till Konsumentverket, men chansen att det uppmärksammas är litet, om inte andra konsumenter anmäler samma snickare för samma sak. I andra hand kan du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten.Vänligen

Firmatecknare i olika associationsformer

2015-08-18 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej!Undrar vem som är firmatecknare i aktiebolag, ekonomisk förening och kommanditbolag? Tack på förhand!
Tatjana Johansson |Hej och tack för din fråga! Vem som är firmatecknare i de olika associationsformerna framgår av olika lagar eftersom bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (se https://lagen.nu/2005:551), bestämmelser om ekonomiska föreningar finns i lagen om ekonomiska föreningar (se https://lagen.nu/1987:667) och bestämmelser om kommanditbolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag (se https://lagen.nu/1980:1102). Aktiebolag: I ett aktiebolag är det styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma (se https://lagen.nu/2005:551#K8P35S1). Även VD:n får företräda bolaget och teckna dess firma när det gäller uppgifter som han eller hon ska sköta (se https://lagen.nu/2005:551#K8P36S1). Styrelsen får även bemyndiga någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma (vilket kallas för särskild firmatecknare) (se https://lagen.nu/2005:551#K8P37S1). Ekonomiska föreningar:I en ekonomisk förening är det styrelsen som företräder föreningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan emellertid bemyndiga en styrelseledamot, VD:n eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma om inte det har förbjudits i stadgarna. (se https://lagen.nu/1987:667#K6P11S1). VD:n har dock alltid rätt att företräda föreningen och teckna dess firma när det gäller sådana åtgärder som ankommer på honom eller henne (se https://lagen.nu/1987:667#K6P12S1).Kommanditbolag:Ett kommanditbolag är ett handelsbolag där en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser med mera än han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (en sådan bolagsman kallas för kommanditdelägare). Annan bolagsman i kommanditbolaget kallas komplementör (se https://lagen.nu/1980:1102#K1P2S1). I ett kommanditbolag får inte en kommanditdelägare vara firmtecknare (se https://lagen.nu/1980:1102#K3P7S1), utan istället är det komplementären som företräder företaget och tecknar dess firma (se https://lagen.nu/1980:1102#K3P1S1) (se https://lagen.nu/1980:1102#K2P17S1). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Upphovsrätt till artikel i branschtidning

2015-08-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi har flera medlemsmagasin. Vad säger upphovsrättslagen om att ta en artikel från en branschtidning där vi är med och använder i vårt eget medlemsmagasin, förutsatt att det är tydligt angivet var artikeln kommer ifrån och vem som författat den. Vad gäller? Är det tillåtet?Behöver man upphosrättsmannens tillåtande? Tack på förhand
Philip Ideström |Hej och tack för din fråga.Artikeln omfattas med all säkerhet av upphovsrättskydd enligt URL 1§ (https://lagen.nu/1960:729). Ni gör rätt i att tydligt visa vem som har skrivit artikeln. På så sätt uppfyller ni författarens "ideella rätt" att bli omnämnd när dennes verk offentliggörs, 3§. Dock måste ni ha tillstånd att publicera artikeln eftersom upphovsrättskyddet innebär en exklusiv rätt att göra verkat tillgängligt för allmänheten, 2§. Ni kan också citera artikeln utan licens om det överensstämmer med god sed, 22§. Vad som är god sed beror på vad som är bruklig i branschen och hur mycket ni använder. När man läser texten ska det vara tydligt att citaten används som ett hjälpmedel snarare än som det dominerande inslaget. Till exempel kan citaten inkluderas i en egenhändigt komponerad text som kommenterar artikeln om er,Om ni vill ha licens till hela artikeln tycker jag att ni ska vända er till författaren men också tidningen denne skrev för. Det är möjligt att upphovsrätten övergått till den tidningen enligt deras anställningsvillkor eller separat avtal.Vänligen,