Vem av makarna har bäst behov av den gemensamma bostaden och har ena maken giftorätt i egendom som den bara andra maken äger?

2017-03-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min man har varit gifta drygt 3 år och sambo i två år innan dess. Vi ska nu skiljas. Jag hade en hyreslägenhet när vi träffades och min man köpte en bostadsrätt i närheten. Efter 7 månaders förhållande flyttade jag till hans lägenhet och hyrde ut min i andra hand. Sen flyttade vi till min lägenhet och han hyrde ut sin. Min lägenhet ombildades till bostadsrätt och vi köpte den tillsammans. Förra året sålde han sin lägenhet och köpte en lägenhet i Spanien för vinsten, så det finns inga skulder på den. Min önskan till honom är att jag får köpa ut honom för priset vi köpte lägenheten för och han får behålla lägenheten i Spanien. Det vill han inte gå med på och vad jag förstår enligt lagen har han rätt. Har jag då enligt lagen rätt till halva värdet av lägenheten i Spanien? Vi har inget äktenskapsförord. Han har en dotter som är 16 år som pluggar och bor i Halmstad. Innan dess bodde hon växelvis hos oss och hos sin mamma. Nu kommer hon troligtvis tillbaka till Stockholm och ska plugga här. Har min man rätt till bostadsrätten vid skilsmässa för att han har en 16 årig dotter? Hon står skriven hos sin mamma. Tacksam för snabbt svar!
Jenny Vilander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De aktuella rättsreglerna hittar du i äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Sammanfattning Både den lägenhet som fungerat som ert gemensamma hem och lägenheten i Spanien ska ingå i en bodelning. Din man har alltså rätt till hälften av den gemensamma lägenhetens värde men du har samtidigt rätt till hälften av värdet på hans lägenhet i Spanien. Det finns givetvis också möjlighet fördela egendomen på ett annat sätt om ni kan komma överens. Vid en behovsprövning angående vem som har bättre rätt till er gemensamma lägenhet kan dotterns boendesituation få betydelse men även andra omständigheter spelar roll. Jag kommer nu att utveckla detta svar nedan. Det är egendom som utgör giftorättsgods som ska ingå i en bodelningNär ett gift par skiljer sig ska en bodelning göras mellan de (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Det som ska delas mellan makarna är sådan egendom som benämns giftorättsgods (https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Huvudregeln är att all egendom som makarna äger, ensamma eller tillsammans, utgör giftorättsgods så länge egendomen inte ska klassas som enskild egendom (https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1). Egendom kan göras till den ena makens enskilda genom ett äktenskapsförord. Ett annat scenario är den ena maken fått något i gåva eller genom testamente med villkoret att egendomen ska utgöra denna makes enskilda (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Eftersom du skriver i din fråga att ni inte har ett äktenskapsförord kommer jag fortsättningsvis utgå ifrån att all den egendom ni äger klassas som giftorättsgods.Det är skillnad på giftorätt och äganderätt Det är viktigt att förstå att det finns en juridisk skillnad på giftorätt och äganderätt. Giftorätten aktualiseras först vid en skilsmässa och medför då att egendomen ska räknas med i bodelningen oavsett vem av makarna som faktiskt är den juridiske ägaren av egendomen. Bara för att en make köper en sak innebär det inte per automatik att makarna samäger den saken, däremot har den andre maken giftorätt i egendomen vid en skilsmässa. När det gäller den ombildade hyresrätten som ni gemensamt köpte som medför giftorätten att den ska tas med i bodelningen. Det stämmer alltså att din nuvarande man har rätt till detta enligt lag. Men även om ni inte var gifta så har han ju ändå en rätt till lägenheten genom ni äger den tillsammans. Som jag förstår dig äger din man ensam lägenheten i Spanien. Utgör lägenheten giftorättsgods ska lägenheten ändå tas med i bodelningen.Du har rätt till hälften av värdet på lägenheten i Spanien Värdet av makarnas sammanlagda giftorättsgods delas sedan lika mellan makarna (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Giftorätten medför alltså att du har rätt att göra anspråk på hälften av värdet när det gäller lägenheten i Spanien trots att din man äger lägenheten ensam. När egendomen sedan ska portioneras ut mellan makarna har varje make rätt att till sin del räkna sådan egendom som man ensam äger (https://lagen.nu/1987:230#K11P7S1). Din man har alltså rätt att själv behålla lägenheten i Spanien och istället ersätta dig ekonomiskt.Dotterns boendesituation är av betydelse men man tittar även på andra sakerNär det gäller makarnas gemensamma hem och möbler (oavsett vem som äger vad) är det den make som bäst behöver egendomen som har rätt att tillgodoräkna sig den (https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1). Vid behovsprövningen väger det ofta tungt ifall den ena av makarna har ett barn som ska bo hos sig. Men vid en sådan prövning måste man samtidigt se till alla aktuella omständigheter i situationen. Ska dotter t.ex. bo växelvis alternativt har möjlighet att bo hos sin mamma kan det vara en sak som minskar din mans behov av att få lägenheten. Man tittar också på ekonomiska förhållanden och en make kan även göra gällande affektionsvärde. Det är väldigt svårt att bedöma var det hela skulle landa i just ert fall men dotterns boende kan få betydelse. Detta blir ju dock främst aktuellt om man skulle dra det hela till domstol. För att din man ska få överta din del av lägenheten krävs det också att detta framstår som skäligt, alltså rättvist. Detta blir i sig ytterligare en bedömningsfråga. Det är ju fullt möjligt för er att komma överens om ett annat arrangemang. Du skulle till exempel kunna säga att du avsäger dig din giftorätt till lägenheten i Spanien mot att din man låter dig behålla lägenheten alternativt helt avsäger sig sitt anspråk.Det finns ytterligare en regel som jag skulle vilja uppmärksamma dig på. När det par som varit gifta under en kortare tid än 5 år finns det möjlighet att jämka en bodelning så att giftorättsgodset delas med en annan kvot än hälften (https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1). Till denna tidsperiod räknas även eventuell tid som paret varit sambor innan man gifte sig. Du skriver att ni varit gifta i 3 år och innan dess sambor i 2 år, denna jämkningsregel borde därför inte bli aktuell men jag vill ändå uppmärksamma dig på att den finns. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga och lycka till!Bästa hälsningar,

Vilka påföljder blir det av olovlig övningskörning?

2017-03-23 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Om det skulle varit så att jag övningskörde med min kompis "X", som har B körkort men inte hanledartillstånd. Samtidigt som jag har tillstånd att övningsköra med en handledare. Uppenbarligen inte med min kompis X dock. Vad är påföljderna och vem får påföljderna?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår så är det på det viset att du undrar om vad som händer om du övningskör med en handledare som inte är din handledare men har B-körkort. Till och börja med så finns det regler om handledare och körkortstillstånd i körkortslagen (KKL). För att få övningskörning krävs det att man har ett körkortstillstånd, se 4 kap. 1 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K4P1S1). Vidare krävs det att du har en handledare om du kör privat, se 4 kap. 5 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K4P5S1).Du skriver att din kompis inte har ett handledartillstånd, vilket innebär att denne inte får övningsköra med dig. Därför kommer det bli påföljder om det är så att denna kompis ändå kommer övningsköra med dig och dessa påföljder kan drabba er båda vilket jag redovisar nedan.Vad blir det för påföljder?Först och främst kan din kompis dömas för tillåtande av olovlig körning. Detta framgår av 3 § 3 st Lag om straff för vissa trafikbrott (TBL) (https://lagen.nu/1951:649#P3S3). Påföjden för detta är böter. Det kan också så att din kompis utöver böter även kan få sitt körkort återkallat, det framgår av 5 kap 3 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1) tillsammans med rättsfallet RÅ 2006 ref. 48 (se här). Efter att ha rådfrågat en polis är det så att din kompis inte kommer bli av med körkortet på plats utan transportsstyrelsen kan besluta om återkalla körkortet i efterhand.Vad beträffar dig kan du dömas för olovlig körning eftersom du kör ett fordon utan en handledare, det framgår av 3 § 1 st TBL (https://lagen.nu/1951:649#P3S1). Påföljden för detta är böter. Vidare kan du också få ditt körkortstillstånd indraget eftersom du kan anses som olämplig i trafiken, se 3 kap. 2 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K3P2S1). Om du får ditt körkortstillstånd indraget så kommer du få en spärrtid mellan 1 mån- 3 år, se 3 kap. 9 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K3P9S1). Med spärrtid menas den tid du inte kan få ett körkort utfärdat.Böter för olovlig körning brukar, enligt juridisk litteratur, vara på ungefär 1500 kr. Vad beträffar böter för din kompis som kan få påföljden tillåtande av olovlig körning har jag inte funnit något belopp men tror att det kommer landa på ungefär samma belopp som för olovlig körning.Sammanfattning:Om du övningskör med din kompis kan denne få böter för tillåtande av olovlig körning samt kan få sitt körkort indraget. Du kan få böter för olovlig körning samt få ditt körkortstillstånd indraget. Notera dock att jag inte med säkerhet kan säga att din kompis kommer få sitt körkort indraget och att du kommer få ditt körkortstillstånd indraget. Dels att det är transportsystemen som beslutar om detta, dels att jag inte vet alla omständigheter kring denna övningskörning. Hoppas detta svar gav klarhet och ha en trevlig kväll!Med vänlig hälsning

Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst?

2017-03-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst? Eller har det med integritetsskydd att göra osv?
Matilda Bona |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, man får inte sätta upp kameror hur som helst! Det finns en mängd regler att förhålla sig till om man vill göra det, och reglerna är högst beroende av i vilket sammanhang som kamerorna skall sättas upp. Är det du som privatperson som vill sätta upp dem i din trädgård och i din bostad, eller är du ett företag som vill sätta upp kameror i din affär eller arbetsplats? Eftersom jag inte vet detta i ditt fall kommer jag besvara detta ur tre olika scenarion. Reglerna för kameraövervakning hanteras i kameraövervakningslagen.Övervakningskameror i bostadSom privatperson får du sätta upp kameror i begränsat utsträckning i din bostad. Kamerorna får bara fånga det som är i din bostad eller en inhägnad villa, radhus eller trädgård. En kamera på ditt hus får exempelvis inte råka fånga med film från gatan utanför ditt hus där allmänheten rör sig. Även om du filmar i din bostad får man inte sprida materialet på exempelvis internet. I dessa fall behöver du inte ansöka om att få sätta upp kameror eftersom man i detta fall inte täcks utan kameraövervakningslagen. Övervakningskameror på arbetsplatsenOm du vill ha kameraövervakning på en arbetsplats, exempelvis ett kontor eller lager, dit allmänheten inte har tillträde, utan bara anställda, krävs det inget tillstånd. Man måste ändå förhålla sig till vissa regler. Övervakningen skall i dessa fall ha ett syfte, det skall vara för att exempelvis förhindra olyckor eller förebygga brott, det skall med andra ord ha ett "berättigat syfte" och man måste kunna visa att behovet att övervaka väger tyngre än personers intresse av att inte behöva bli övervakade. Tycker du dig ha ett syfte som väger tyngre än den enskildes i dessa fall får övervakningen trots det inte vara för mycket, mängden övervakning skall alltså motsvara syftet med övervakningen. Ett förenklat exempel på detta: vill du undersöka stöld i dina anställdas matsal är det proportionerligt att sätta upp kameror i matsalen, men inte på andra delar av arbetsplatsen. Om man skall övervaka sina anställda på en arbetsplats är det dock viktigt att ha med sig att den anställdas intresse av att inte få bli övervakade väger mycket tungt. Du måste alltså kunna visa på starka skäl för att kunna övervaka din personal. I dessa fall spelar det också stor roll om man spelar in det som kameran övervakar eller om den bara sänder i realtid, alltså inget sparas. Spelar kameran in anser man ofta att det är mer integritetskränkande och det krävs nästan alltid att det föregår brott på arbetsplatsen och man genom inspelningen vill undersöka en specifik person. Skall man övervaka på en plats det allmänna inte kommer åt måste man i alla fall dokumentera vilket syfte man har med övervakningen. Man måste även underrätta folk om att det finns kameror på platsen, detta skall vara tydligt med exempelvis skyltar eller liknande och man måste kunna uppge varför man har övervakning om en enskild begär det.Övervakningskameror på en plats dit allmänheten har tillträdeSkall du övervaka platser dit allmänheten kommer, exempelvis på gatan utanför ditt hus eller i din butik där kunder rör sig måste man söka tillstånd om detta hos Länsstyrelsen. Om det skall ges ett tillstånd övervägs ditt intresset att övervaka mot de enskildas intresse av att inte bli övervakade. Ett intresse att övervaka kan vara för att förebygga eller avslöja brott. I vissa fall kärvs det inte ett tillstånd men det krävs att man anmäler det till länsstyrelsen. I dessa fall skall syftet med övervakningen vara att undvika eller avslöja brott och det rör sig då om ex banker, postkontor eller i butikslokaler där man kan köpa eller hyra varor eller tjänsterSammanfattningSammanfattningsvis kan man inte sätta upp kameror hur som helst, den enskildes integritet väger som ett tungt motintresse till att få övervaka. Det spelar stor roll om du vill övervaka i din bostad(där detta kan ske utan tillstånd) på en arbetsplats (där det som huvudregel inte krävs tillstånd men där man måste följa vissa regler), eller om man skall övervaka platser dit allmänheten kan nå(där det som huvudregel krävs tillstånd av länsstyrelsen eller i alla fall en anmälan).Passade dessa scenarion inte in på ditt fall eller vill du ha mer information om reglerna kring kameraövervakning har datainspektionen en mycket informativ hemsida. Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Försenad leverans

2017-03-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Ja beställde en ny bil 2016/10/27. Nu 21 v senare ha ja inte fått den än! Säljaren sa först att det skulle ta ca 10-12 v för leverans. Nästa bud efter det blev ytterligare ca 7 v. Nu har det alltså gått 21 v...Hur kan jag göra?Vad kan jag kräva?Kan jag häva köpet?Begära nån slags rabatt/ersättning?
William Sandell |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Av den information du ger mig framgår det varken om du beställde bilen i egenskap av konsument eller näringsidkare och om säljaren är en privatperson eller näringsidkare. Detta får nämligen betydelse för vilken lag som är tillämplig på fallet. Köplagen (KöpL) gäller för köp mellan två privatpersoner eller två näringsidkare medan konsumentköplagen (KköpL) gäller för köp mellan en privatperson och en näringsidkare. Båda dessa lagar är dispositiva vilket innebär att avtal som reglerar köpet går före lagen. När det gäller konsumentköplagen är det dock inte möjligt för ett näringsidkare att avtala om SÄMRE avtalsvillkor än vad som framgår av lagen.Jag kommer i detta fall utgå ifrån att du är köper bilen som privatperson/konsument och säljaren är en näringsidkare. KköpL är därmed tillämplig. Påföljder vid säljarens dröjsmålEnligt 9 § KköpL föreligger dröjsmål på säljarens sida om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent och detta inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida. När säljaren är i dröjsmål/försenad med en leverans finns följande alternativ för köparen:1. Hålla inne med betalningen (11 §)2. Kräva att säljaren fullgör köpet (12 §) ELLER häva köpet (13 §)3. Kräva skadestånd (14 §) Köparen kan alltså enligt 11 § hålla inne med så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av dröjsmålet. Köparen får enligt 12 § hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör köpet. Detta gäller dock inte om det för säljaren föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Om ett förhållande som nyss nämnts upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet. Köparen förlorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet. Köparen får häva köpet med stöd av 13 § om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen eller om köparen före avtalets ingående har meddelat säljaren att avlämnande av varan senast en viss dag är avgörande för att han eller hon ska ingå avtalet. Köparen får också häva köpet, om säljaren meddelar att han eller hon inte kommer att avlämna varan. Om köparen har krävt att säljaren avlämnar varan inom en bestämd tillläggstid och om tilläggstiden inte är oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han eller hon inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid. Uttrycket ”väsentlig betydelse” ger inte någon egentlig vägledning. Det som måhända följer av uttrycket är att det för hävning skall krävas att konsumenten i det enskilda fallet objektivt sett har ett såväl påtagligt som befogat hävningsintresse. Vid bedömningen bör hänsyn tas till sådana omständigheter som köpets typ, varans art, dröjsmålets längd och om bestämmelserna i köpavtalet eller omständigheterna vid avtalets ingående visar att konsumenten var beroende av uppfyllelse på avtalad tid eller inom viss kortare tid efter avtalad leveransdag.Köparen har i enlighet med 14 § rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. BedömningMed hänsyn till bland annat att leveransen är försenad med så pass många veckor anser jag att hävning av köpet kan ske. Dessutom kan du kräva ersättning för dröjsmålet under förutsättning att dröjsmålet inte beror på hinder utanför hans kontroll (typiska exempel på hinder som är utanför säljarens kontroll är naturkatastrofer som medfört transporthinder, att ett elavbrott lett till produktionsstopp samt därutöver vissa olyckshändelser såsom eldsvåda och explosion. Även strejk och vissa myndighetsåtgärder, såsom t.ex. export- eller importförbud, nämns som möjliga hinder). Vänlig hälsning,

Störande grannar

2017-03-23 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Vi har en medlem i vår bostadsrättsförening som vi har haft problem med i flera år. Medlemmen har väsnats mycket osv och vi undrar nu hur man går tillväga för att få medlemmen att flytta här ifrån? Tacksam för svar!
Christian Postolovski |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor som rör bostadsrätter finns i huvudsak reglerade i bostadsrättslag (1991:614)(BRL). Enligt 7 kap 9§ BRL är bostadsrättshavare skyldiga att göra allt i sin makt för att bevara sundhet, ordning och gott skick. En bostadsrättshavare är också skyldig att följa eventuella ordningsföreskrifter som bostadsrättsföreningen ställt upp. Vidare ansvarar bostadsrättshavare för sina gäster, hushållsmedlemmar, hantverkare eller andra som är i dennes bostadsrätt. I 7:9 BRL stadgas att en bostadsrättshavare ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras boendemiljö. I de fall det förekommer störningar av detta slag ska bostadsrättsföreningen ge bostadsrättshavaren en tillsägelse om att störningarna omedelbart ska upphöra. Rör det sig om en bostadslägenhet ska bostadsrättsföreningen meddela socialnämnden om störningarna. Om störningarna är särskilt allvarliga kan bostadsrättsföreningen säga upp bostadsrättshavaren. I praxis har pianospel inte utgjort skäl för uppsägning (se. NJA 1991 s. 574) medan misshandel av en granne har ansetts vara ett särskilt allvarligt fall av störande aktivitet som kan ligga till grund för uppsägning av bostadsrättshavare (se. NJA 2008 s. 243). Även hot mot grannar kan föranleda uppsägning utan tillsägelse. Det behöver inte tas hänsyn till om personer i omgivningen är särskilt känsliga för störningar t.ex. om en boende har ett nattjobb som gör att hen måste kunna sova om dagen. Det är bostadsrättsföreningens styrelse som ska agera vid störningsfall. Om styrelsen är passiv kan 7:4 BRL tillämpas. Vid passivitet från styrelsens sida har en bostadsrättshavare i första hand rätt till nedsättning av årsavgiften och rör det sig om allvarliga störningar kan bostadsrättshavaren frånträda bostadsrätten, 7:2 BRL. Frånträder bostadsrättshavaren bostadsrätten ska bostadsrättsföreningen betala hen ersättning motsvarande marknadsvärdet för bostadsrätten, 7:29 BRL. Upplever ni störningar från en av era grannar råder jag er att meddela bostadsrättsföreningen om störningarna ni drabbats av. Bostadsrättsföreningen kommer då ge er granne en tillsägelse. Fortsätter grannen att väsnas bör ni återigen kontakta bostadsrättsföreningen. Beroende på de nya störningarnas art kan det finnas skäl för uppsägning. Det krävs i regel starka skäl för att en bostadsrättshavare ska sägas upp utan tillsägelse. Agerar inte bostadsrättsföreningens styrelse är det aktuellt med en nedsättning av er årsavgift. Med många vänliga hälsningar,

Har särkullbarn rätt till arv och att närvara vid bouppteckning?

2017-03-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Mina barns far är omgift. Nu har han avlidit. Änkan tänker göra boupptäcningen själv o hennes syster ska vara förrättningsman. Är det tilllåtet? Änkan säger även att särkullbarnen inte har något arv att hämta. Vad kan hindra barnen att ärva? Måste även änkans tillgångar o skulder redovisas i boupptäckningen? Änkan har även sagt att särkullbarnen inte behöver närvara vid boupptäckningsförrättningen. Korrekt?
Marika Moberg |Hejsan!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Sammanfattningsvis har barnen rätt till arv efter sin pappa och de har rätt att närvara vid bouppteckningen där även änkans tillgångar och skulder ska tas upp. Jag kommer börja svara på dina frågor angående särkullbarn eftersom de andra frågorna bygger på svaret på dessa. Lagreglerna gällande arv finns i ärvdabalken (ÄB). Det finns få saker som hindrar dina barn i egenskap av bröstarvingar från att ärva sin pappa, (i extrema fall försvinner rätten vid uppsåtligt dödande av arvlåtaren ÄB 15 kap. 1 §) men även ett testamente kan inskränka rätten till arv. Även om testamente finns har de dock rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av arvslotten (alltså vad de skulle varit berättigade till om testamente inte fanns), ÄB 7 kap. 1 §. I egenskap av särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv efter sin pappa direkt, de behöver inte vänta tills änkan avlider, ÄB 3 kap. 1 § st. 1. Du frågar också vad som gäller för bouppteckningen. Eftersom vi inledningsvis har konstaterat att barnen troligtvis har rätt till arv är de s.k. dödsbodelägare och ska tillsammans med den efterlevande makan ha hand om den dödes egendom under boets utredning, ÄB 18 kap. 1 §. Det finns inget som i sig hindrar den efterlevande makan att själv vara s.k. boutredningsman, ÄB 19:3 st. 2. Eftersom ni inte verkar helt överens gällande dessa frågor finns det dock möjlighet för dina barn att begära att tingsrätten istället utser en boutredningsman, ÄB 19 kap. 1 §. Det är då boutredningsmannen som ska förvalta egendomen och göra de åtgärder som krävs för att dödsboet ska kunna utredas, ÄB 19 kap. 11 §. Dödsbodelägare som har hand om egendom efter den avlidne eller boutredningsmannen ska bestämma tid och plats för bouppteckningen, samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den, ÄB 20 kap. 2 §. Det räcker därför inte att änkans syster är förrättare. Enligt samma paragraf ska samtliga dödsbodelägare kallas i god tid till bouppteckningen. Det stämmer visserligen som den efterlevande makan säger att barnen inte behöver vara med under själva förrättningen men de har alltså rätt att bli kallade. Slutligen så ska även änkans tillgångar och skulder antecknas vid bouppteckningen, ÄB 20 kap. 4 §. Jag hoppas att du fått de svar du behöver och om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen

Har snatteri begåtts?

2017-03-23 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En äldre person (92 år) har gått ut från butiken med en citron i fickan. Glömde betala. Butikspersonalen uppmärksammade det och anmälde till polisen. Vad blir det för straff/konsekvenser?
William Sandell |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt 8 kapitlet 1 § Brottsbalken (BrB) innebär stöld att någon olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det och detta tillgrepp innebär en skada. Med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter kan det istället för stöld vara fråga om snatteri enligt 8 kapitlet 2 § BrB. I detta fall rör det sig om en citron vilket är av ringa värde varför brottet snatteri bör diskuteras.För att paragrafen ska aktualiseras måste fyra brottsförutsättningar vara uppfyllda:1. Olovligt tagande2. Ett stöldobjekt som tillhör någon annan3. Tillägnelseuppsåt 4. Tillgreppet ska innebära skada.Huruvida rätten finner den äldre personen skyldig till snatteri kan jag inte ge direkta svar på, lika lite som vilken påföljd som eventuellt då kommer utdelas. Det är åklagarens uppgift att visa, utom rimligt tvivel, att personen har begått brottet. Straffet för snatteri kan i värsta fall bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Vänlig hälsning,

Arvsrätten förverkas inte på grund av att arvtagarens maka tidigare stulit pengar av den avlidne

2017-03-23 i Arvsordning
FRÅGA |Min sambos far blev bestulen på en stor summa pengar av hans brors fru. Detta polisanmäldes, hade sett henne på övervaknings kamera, vid bankomaten,men ledde inte till något . Detta hände för 6-7 år sen. Nu är pappan avliden den 5/1-17. Min sambo vill reda ut det nu, innan arvet delas ut, har pratat med sin bror,men han låtsas som inget har hänt. Kan man gå tillbaka och kolla polisärendet, hitta bevis..osv ?? Hur går man till väga?? Vi tycker att dom är återbetalning skyldiga, nu om någonsin, dra pengarna från brorsan arv..!! Tacksam för svar..!!
Jenny Vilander |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De regler som kommer behandlas finns i ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637), brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#A1) och rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740).Sammanfattning Utifrån de omständigheter du beskriver så kommer fruns stöld inte få en rättslig effekt för fördelningen av pappans arv mellan din sambo och hans bror. Detta kan kännas orättvist men beror främst på att det, som du skriver, är frun som stulit pengarna och hon har ingen arvsrätt efter pappan. Nedan kommer jag att utveckla detta svar.. I första hand har den avlidnes barn rätt till arvet.När en person avlider är det i första hand dennes barn som ska dela lika på arvet (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Frun till din sambos bror har alltid inte någon arvsrätt efter deras gemensamma pappa. Det finns ett fall som gör att en persons arvsrätt efter sin förälder försvinner, så blir fallet ifall barnet avsiktligt har dödat sin förälder (https://lagen.nu/1958:637#K15P1S1).Att frun stulit pengar från pappan får ingen arvsrättslig effekt. Att frun stulit pengar från den avlidne pappan leder givetvis till en orättvis fördelning eftersom den kvarlåtenskap som pappan lämnar efter sig minskar. Att stölden ger denna effekt får dock inte en arvsrättslig effekt vilket beror just på att det inte är frun som är berättigad arv efter pappan och arvsrätten annars endast försvinner i händelse av dödsfallet beror på ett avsiktligt dödande begånget av en arvtagare. Stölden medför istället straffrättsliga konsekvenser. I och med att det frun som begått stölden blir konsekvensen i första hand straffrättslig och kopplad till henne i form av att det är hon som är gärningspersonen (https://lagen.nu/1962:700#K8P1S1). Ifall en domstol skulle komma fram till att hon är skyldig skulle konsekvensen innebära en någon form av påföljd samt att pengarna ska betalas tillbaka, vilket i sin tur skulle kunna anses medföra en rättvis arvsfördelning. Ni har rätt att begära ut förundersökningen. Du skriver att polisanmälan inte ledde till något och jag tolkar det därför som att man valde att lägga ner förundersökningen. En avslutat förundersökning är en allmän handling varför ni har rätt att begära ut den från polisen. Detta är en grundlagsstadgad rättighet (https://lagen.nu/1949:105#K2P1S1)I vissa fall finns det möjlighet att väcka enskilt åtal när åklagaren lägger ner fallet. Ifall en åklagare väljer att lägga ner ett åtal kan det i vissa fall vara möjligt för den som blivit utsatt för brottet att själv väcka åtal, detta kallas enskilt åtal (https://lagen.nu/1942:740#K20P8S1). Eftersom det är pappan som har denna rätt skulle det alltså vara upp till dödsboet efter honom att väcka sådant åtal, något som blir upp till dödsbodelägarna att besluta om. Både din sambo och hans bror är att anse som dödsbodelägare så det är alltså de som får ta ett sådant beslut. Jag vill slutligen uppmärksamma dig på att fruns brott kan vara preskriberat, vilket i så fall innebär att hon inte längre kan hållas ansvarig för det. Preskriptionstiden för ett ”vanligt” stöldbrott (alltså ett brott som inte betecknas som grovt) är nämligen 5 år. Anses brottet som grovt är preskriptionstiden istället 10 år (https://lagen.nu/1962:700#K35P1S1). Hoppas du känner att du fått svar på din fråga och lycka till!