Ränta på skadestånden i Instagrammålet?

2021-10-02 i Ränta
FRÅGA |Jag har en fråga som gäller skadestånd i det så kallade Instagrammålet i Göteborg. Två tjejer hade kränkt 38 andra kvinnor genom att ta bilder och skriva sexuellt negativa bildtexter till bilderna. Tjejerna greps och dömdes att betala skadestånd på 15 000 kronor vardera till de 38 andra kvinnor som de lyckades kränka. Den sammanlagda summan blir 570 000 kronor, men jag undrar om de inte behöver betala ränta också och hu hög blir den sammanlagda summan i så fall?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om de två tjejer som dömdes i det s k Instagrammålet också behöver betala ränta på skadeståndet, samt hur hög den sammanlagda summan är i dag i så fall.Enligt tingsrättens dom ska båda tjejerna var för sig utge skadestånd till var och en av de 38 målsägandena med 15 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 18 december 2012 till dess betalning sker. De ska alltså betala ränta på skadestånden. (Domen överklagades till såväl hovrätten som Högsta domstolen, men ingen ändring skedde).Som tingsrättens domslut antyder finns bestämmelser om ränta i räntelagen ("RänteL").Hur hög är räntan?Den årliga räntan är referensräntan plus åtta procentenheter (6 § RänteL). Referensräntan fastställs varje halvår av Riksbanken (9 § RänteL). Referensräntan är i dag 0 % och har under den aktuella perioden (18 december 2012 till i dag) varit som högst 1,5 % och som lägst -0,50 %.Räntan i dag beräknas således 0 + 8 = 8 %.Den här räntan utgår inte som "ränta på ränta". Förfallen räntebetalning läggs alltså inte till i den totala skulden och läggs till grund för nästa räntebetalning (prop. 1975:102 s. 128). Räntan beräknas alltså enbart utifrån skadeståndet.Räntan i det här falletDet går inte att exakt fastställa vad den sammanlagda summan, skadestånd plus ränta, är i dag. Detta eftersom det inte går att veta hur mycket respektive har betalat av varje enskilt skadestånd. Det vore en alltför stor gissningslek att bedöma den totala summan i dag, flera år efter att skadestånden utdömdes.Det jag kan konstatera är att på ett skadestånd på 15 000 kr är den årliga räntan 1 200 kr (15 000 x 0,08). Totalt på alla skadestånd är det således 45 600 kr ränta per år (1 200 x 38). Räntan minskar i takt med att skadestånden betalas av, vilket än en gång gör det svårt att ange den totala summan i dag.Jag kan även tipsa om Kronofogdens tjänst "Beräkna skuldräntan" där man enkelt kan beräkna skuldräntor där även hänsyn tas till ändringar av Riksbankens referensränta.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på nytt!Med vänliga hälsningar,

Kan man avtala om en rätt att återfå en skänkt häst?

2021-09-22 i Avtal
FRÅGA |Hej!Frågan gäller avtalsrätt, och huruvida en person kan kräva förköpsrätt vid en senare försäljning av köparen?Fallet rör en häst som blivit skänkt till nuvarande ägare, den går vad jag kan tolka det som under kategorin gåva. Nuvarande ägare står på ägarbeviset. När hästen idag ska säljas vidare kräver föregående ägare att hästen i fråga ska skänkas tillbaka till denne. Kan man juridiskt sett avtala detta eller har nuvarande ägare rätt att sälja hästen till annan lämplig köpare?Tack på förhand!
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar situationen som att den nuvarande ägaren har fått hästen skänkt till sig gratis i form av en gåva. När hästen ska säljas vidare kräver nu den föregående ägaren att hästen ska skänkas tillbaka till denne. Frågeställningen uppfattar jag således som att du undrar om man juridiskt sett kan avtala om detta, eller om den nuvarande ägaren har rätt att sälja hästen till vem den vill.För att besvara frågan kommer vi att titta på den allmänna avtalsrättens regler, som främst återfinns i avtalslagen.Avtalsfrihet gällerUtgångspunkten i avtalsrätten är avtalsfrihet. Avtalsfrihet innebär att man är fri att bestämma om man vill ingå avtal, med vem man vill ingå avtal samt vilket innehåll som avtalet ska ha.Med anledning av avtalsfriheten kan alltså den nuvarande och föregående ägaren fritt med juridiskt bindande verkan ha avtalat om villkor avseende framtida överlåtelser av hästen. Var nuvarande och föregående ägaren överens om detta är det ett giltigt villkor.Avtalsfriheten begränsas av avtalslagens ogiltighetsregler (28-36 § avtalslagen). Ett avtal får inte komma till stånd genom tvång, svek, ocker eller vara oskäligt. I sådana fall kan avtalet korrigeras till vissa delar, eller förklaras helt ogiltigt.Den relevanta ogiltighetsregeln att titta på här är den s.k. generalklausulen (36 § avtalslagen). Avtalsvillkor som är oskäliga med hänsyn till dess innehåll kan jämkas (korrigeras). Skulle avtalsvillkoret – att den nuvarande ägaren måste skänka tillbaka hästen till den föregående ägaren – vara oskäligt kan det alltså korrigeras. Men eftersom nuvarande ägaren har fått hästen skänkt till sig gratis så ser jag ingen anledning till varför avtalet skulle vara oskäligt. I praktiken är det ju nästan att likställa med ett lån av hästen på obestämd tid.SammanfattningJag ser alltså inga hinder mot att ha ett sådant avtalsvillkor i det här fallet, utifrån uppgifterna i frågan. Nuvarande och föregående ägare kan ha ett sådant juridiskt bindande avtalsvillkor. Om de har ett sådant blir å andra sidan en fråga om avtalstolkning och eventuellt bevisning för att ett sådant avtalsvillkor finns.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information. Vi erbjuder bland annat fasta priser för upprättande av överlåtelsehandling och avtalsgranskning. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skoluppgift avtalsrätt

2021-09-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Fruktgrossisten AB är leverantör till ett tiotal olika matvarubutiker. I ett e-postmeddelande har man nyligen erbjudit en av butikerna att köpa ett större parti apelsiner med 25 procents rabatt eftersom Fruktgrossisten AB i sin tur fått löfte om en ovanligt billig leverans från Brasilien. Dagen efter får Fruktgrossisten AB meddelande om att leveransen från Brasilien blivit förstörd vid transporten över Atlanten. Man skickar därför omedelbart ett nytt mejl till matvarubutiken i vilket man drar tillbaka rabatterbjudandet och säger att det normala priset gäller. Samma dag kommer dock ett svar per brev från butiken att man accepterar rabatterbjudandet. Brevet är daterat samma dag som det ursprungliga erbjudandet. Vad gäller? Har parterna ett avtal? Och i så fall – med vilket innehåll?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det verkar som att din fråga är en skoluppgift. Vi har som policy på Lawline att inte besvara skoluppgifter. Jag hänvisar dig därför till relevant kurslitteratur och lagtext för att lösa frågan, ett tips är att titta på första kapitlet i avtalslagen.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Hur gammal måste man vara för att vara styrelsesuppleant i ett aktiebolag?

2021-09-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, hur gammal måste man vara för att sitta som suppleant i ett AB? Jag behöver en suppleant till mitt AB och har tänkt på min dotter som är 17 år, funkar det?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du har ett aktiebolag och funderar på om din dotter, som är 17 år, kan vara styrelsesuppleant i detta bolag.Aktiebolagslagens (ABL) bestämmelser om kraven på styrelseledamöter tillämpas även vad gäller suppleanter (8 kap. 3 § andra stycket ABL). Någon som är underårig, dvs. under 18 år, får inte vara varken styrelseledamot eller styrelsesuppleant (8 kap. 11 § ABL).Din dotter kan alltså tyvärr inte vara styrelsesuppleant i ditt AB.Med vänliga hälsningar,

Är standardavtalet en del av anbudet när det är hänvisat till, men inte bifogat?

2021-10-01 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Om en leverantör i sitt anbud till mig som konsument hänvisar till en bilaga i detta specifika fall på följande sätt: "Entreprenaden utföres i överensstämmelse med förfrågan, bifogade handlingar och syn på plats den 29/1 och i enlighet med Hantverkarformuläret 17 med nedanstående förutsättningar mot ett uppskattat pris av: PRIS KRONOR: xxx inklusive mervärdesskatt."Bilagan Hantverkformuläret 17 är inte bifogad som bilaga till anbudet.Min fråga: är Bilagan Hantverkformuläret 17 fortfarande gilltig och del av anbudet?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att du har mottagit ett anbud om entreprenad och undrar om standardavtalet Hantverkarformuläret 17 är en del av anbudet när det är hänvisat till, men inte bifogat. Jag förutsätter att leverantören är näringsidkare.Regler om standardavtals införlivande i anbud/avtal finns inte i någon lag, utan man får snarare utläsa principerna från olika rättsfall och juridisk doktrin.Standardavtalet är en del av anbudetHuvudregeln vid standardavtal – dvs. avtalsvillkor som inte är individuellt framförhandlade – är att de anses vara en del av anbudet/avtalet om de har bringats till motpartens kännedom innan avtalsslutet. Det förutsätts att leverantören vidtagit skäliga åtgärder för att uppmärksamma dig på villkoren. Tyngande, överraskande eller oväntade villkor måste man uppmärksamma motparten särskilt om. Eftersom du är konsument ställs det generellt högre krav på detta.Det krävs emellertid inte att du faktiskt har tagit del av standardavtalet. Det räcker normalt med en tydlig hänvisning till standardavtalet, förutsatt att du utan svårighet kan ta del av det innan avtalsslut. Hantverkarformuläret 17 finns tillgängligt på Konsumentverkets hemsida och fanns lättillgängligt för mig efter en snabb internetsökning.I ditt fall framstår det som att du på ett rimligt sätt informerats om standardavtalet, är medveten om det, samt att villkoren är tillgängliga utan svårighet för dig. Jag gör därför tolkningen att standardavtalet Hantverkarformuläret 17 är en del av anbudet, trots att det inte är bifogat (NJA 2011 s. 600). Accepterar du leverantörens anbud blir alltså standardavtalet en del av ert avtal.Tvingande konsumentlagstiftning ger dig extra säkerhetDet bör även erinras om att konsumenttjänstlagen gäller för tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter. Lagen är tvingande, vilket innebär att ni inte kan avtala om villkor som är sämre för dig än vad som anges i lagen (3 § konsumenttjänstlagen). Om det skulle vara så att Hantverkarformuläret 17 ger dig sämre villkor än konsumenttjänstlagen, gäller alltså inte standardavtalet i det avseendet.En ytterligare säkerhet för dig som konsument är att om innebörden av något villkor i Hantverkarformuläret 17 är oklar så ska det tolkas till förmån för dig (10 § lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden).SammanfattningSammanfattningsvis gör jag alltså tolkningen att Hantverkarformuläret 17 är giltigt och en del av anbudet, trots att det inte är bifogat. Skulle det bli tvist om villkoren i standardavtalet finns en del tvingande konsumentlagstiftning som en extra säkerhet för dig.Behöver du ytterligare rådgivning är du varmt välkommen att boka en tid med en av våra erfarna jurister. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag häva avtalet när en målare har gjort ett dåligt jobb?

2021-09-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, vill veta om jag har gjort rätt. Min mamma hade en målare hos sig som har gjort ett dåligt jobb. Jag mailade till målaren att vi inte var nöjda med hans arbete dels för att de inte hade gjort det de skulle. skrapa/ putsa färgen innan målning. Dels har de inte gjort klart. Jag mailade även att vi vill häva avtalet omgående.Har jag gjort rätt här enligt distansavtalslagen?Målaren har inte besvarat mitt mail utan ringt mamma och vill ha sina pengar.Tacksam för snabbt svar då detta hände den 3 september 2021.Mvh
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar situationen som att din mamma har haft en målare hos sig som gjort ett dåligt jobb, och på grund av den dåligt utförda tjänsten vill du häva avtalet omgående, medan målaren å sin sida vill ha betalt. Jag förutsätter att målaren är näringsidkare.Tjänsten anses som felaktig enligt konsumenttjänstlagenRegler om tjänster som en näringsidkare utför åt konsumenter finns i konsumenttjänstlagen ("KTjL") (1 § KTjL). Anledningen till att vi tillämpar KTjL, och inte distansavtalslagen, är för att vi vill komma åt påföljdssystemet vid fel i utförd tjänst som finns i KTjL (16 § KTjL). I den lagen finns alltså ett antal rättigheter för konsumenten om näringsidkaren utför tjänsten felaktigt. Dessa finns inte i distansavtalslagen, och vid ett utnyttjande av ångerrätten där hade ni fått betala för den del av tjänsten som är utförd. KTjL är tvingande, vilket innebär att målaren inte får ge er sämre villkor än vad lagen säger (3 § KTjL).Tjänsten som målaren har utfört ska anses vara felaktig dels då den inte är fackmässigt utförd, dels då målaren inte har gjort vad ni kommit överens om (9 § första stycket första och tredje punkten KTjL). Med fackmässigt utförande menar man en professionell standard som man objektivt sett kan förvänta sig av en näringsidkare som utför dessa tjänster (4 § KTjL). En målare ska med andra ord utföra måleritjänster på ett tillfredsställande sätt, vilket inte verkar vara fallet här.En förutsättning för att få rätt till de påföljder vid fel i tjänst är att konsumenten reklamerar felet (17-18 § KTjL). Det finns inga särskilda formkrav på en reklamation, man behöver bara meddela näringsidkaren inom skälig tid att man anser att tjänsten är felaktig. Jag gör därför tolkningen att ni har reklamerat tjänsten på ett fullgott sätt i och med ditt mail till målaren.Påföljder vid fel i tjänstenNi har rätt att hålla inne betalningen för att ge säkerhet åt era krav på påföljder (19 § KTjL). När målaren kräver din mamma på betalning ska hon alltså inte betala utan hänvisa till reklamationen.Målaren har i första hand rätt att på eget initiativ avhjälpa felet, det vill säga att utan kostnad fixa till målandet så att det blir rätt (20 § andra och fjärde stycket KTjL). Detta är målarens rätt, denne får alltså en chans att rätta till felet innan andra påföljder kan göras gällande. Det verkar dock inte som att målaren erbjuder sig eller kommer att erbjuda sig detta.Om avhjälpande inte blir av så har ni rätt att häva avtalet om syftet med tjänsten är i huvudsak förfelat och om målaren insåg eller borde ha insett detta (21 § andra stycket KTjL). Att "syftet med tjänsten är i huvudsak förfelat" innebär att tjänsten måste vara så dåligt utförd att den inte har något värde för konsumenten, med andra ord helt värdelös, vilket är höga krav. Det är svårt för mig att bedöma om dessa förutsättningar för hävning föreligger utan att veta mer om den utförda tjänstens beskaffenhet.Om förutsättningarna för hävning föreligger har ni rätt att kräva det, och ska då inte behöva betala något för det utförda arbetet (23 § KTjL). I annat fall – om förutsättningarna för hävning inte är uppfyllda – skulle jag rekommendera att kräva prisavdrag, vilket ni har rätt till vid fel i tjänsten (21 § första stycket KTjL). Prisavdraget ska motsvara vad det kostar för er att få felet fixat av en annan målare (22 § KTjL).Kontakta målaren med era kravSammanfattningsvis kan ni häva avtalet om de höga kraven är uppfyllda. I annat fall har ni rätt till antingen avhjälpande av målaren utan extra kostnad, eller ett prisavdrag motsvarande vad det kostar att få felet fixat av en annan målare. Som säkerhet för era krav under tiden ska din mamma hålla inne betalningen. Kontakta målaren och meddela era krav, hänvisa då till ovanstående argument och hänvisningar. Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Lurad av chefen att ingå uppsägningsavtal

2021-09-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag har blivit lurad till att skriva på ett uppsägningsavtal.Jag har haft kontakt med facket tidigare, och min chef och facket hade möte i förrgår. Chefen kommer till mig dagen efter och säger att facket ej kan hjälpa mig, i vilket jag säger upp mig. I efterhand visar det sig att han har ljugit för både mig och facket, och haft som uppsåt att jag ska säga upp mig.Vad gör jag nu?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din situation som att din chef lämnat oriktiga uppgifter till dig i syfte att du skulle ingå ett uppsägningsavtal, och att du efter ingående av avtalet fick vetskap om chefens lögner.Ogiltigförklarande av avtal man blivit lurad att ingå enligt avtalslagenFör att besvara din fråga kommer vi att titta på den allmänna avtalsrättens regler, som främst finns i avtalslagen. Dessa regler kan tillämpas på alla typer av avtal, däribland uppsägningsavtal.Om någon svikligen förleder annan att ingå avtal, gäller inte avtalet mot den förledde (30 § avtalslagen). Att medvetet lämna oriktiga uppgifter eller att medvetet förtiga omständigheter av betydelse är två exempel på svikliga förledanden. Ett avtal är alltså inte gällande mot någon som ingått avtalet efter att ha blivit lurad att göra det.Det finns goda möjligheter för dig att ogiltigförklara uppsägningsavtaletAvgörande för bedömningen i ditt fall är om chefen faktiskt ljugit, om chefen ljög i syfte att lura dig att ingå avtalet, samt om chefens lögner hade betydelse för dig vid ingående av avtalet. Enligt dina uppgifter verkar så vara fallet, vilket innebär att det finns goda möjligheter för dig att ogiltigförklara uppsägningsavtalet. Arbetsdomstolen har i ett fall från 2011 ogiltigförklarat ett uppsägningsavtal på dessa grunder (Arbetsdomstolens dom nr 92 år 2011).Du kan ha rätt till lön och andra anställningsförmåner om ditt uppsägningsavtal förklaras ogiltigt, även fast inget arbete har utförts (se Arbetsdomstolens dom nr 10 år 2017, som är en fortsättning på 2011 års fall ovan). Detta eftersom ditt anställningsavtal då fortfarande anses gällande.Kontakta facketDetta är ett ärende som ditt fack bör ha ett intresse av att driva. Min rekommendation till dig är därför att kontakta ditt fack för hjälp med att driva ärendet vidare. Som ovan nämnt finns det goda möjligheter för dig att ogiltigförklara uppsägningsavtalet.Om facket inte kan eller vill hjälpa dig i ditt ärende är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag häva ett avtal om installation av diskmaskin på grund av långa förseningar?

2021-09-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! I samband med att jag fick erbjudandet 20 januari att hyra en lägenhet (nybyggd) så erbjöds jag att köpa till installation av diskmaskin. Jag antog då att den skulle vara installerad o klar tills inflytt 1 april, men de hade inte sagt ett installationsdatum. En betalning skulle ske efter installation. När jag flyttar in så finns ingen diskmaskin och dom meddelar då att den var försenad. Jag har nu insett att jag inte behöver en längre. Skickar i juni att jag vill makulera ordern då jag behövt vänta så längre. De säger då att det inte går att avbryta ordern, "avregistrera anmälan" då dom är beställda.Nu 5 september har jag fortfarande inte fått någon info om diskmaskinen? Kan jag häva "ordern"/"köpet"? I o med en lång försening utan info? Tack på förhand!
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din situation som att du ingått ett avtal om installation av diskmaskin till din nybyggda lägenhet, som fem månader efter inflyttning fortfarande inte är installerad, och att du på grund av dröjsmålet vill häva avtalet.Konsumenttjänstlagen gällerEftersom jag uppfattar det som att det rör sig om ett köp av en installation, och inte ett köp av själva maskinen därtill, gäller konsumenttjänstlagen ("KTjL") (1 § KTjL). Konsumenttjänstlagen är tvingande, vilket betyder att installatören inte får ge dig sämre villkor än lagen (3 § KTjL).Det finns goda möjligheter till hävning på grund av det långa dröjsmåletEftersom ni inte har avtalat något installationsdatum ska diskmaskinen vara installerad inom "skälig tid". Vad som är skälig tid ska jämföras med liknande tjänster, i det här fallet andra installationer av diskmaskiner. Att diskmaskinen inte är installerad fem månader efter inflyttning (och åtta månader efter ingående av avtal) kan knappast vara inom skälig tid. Dröjsmål föreligger därför i lagens mening. Det spelar ingen roll om dröjsmålet beror på något utanför installatörens kontroll, exempelvis leveransproblem, dröjsmål anses föreligga ändå (24 § KTjL).För att du ska kunna häva avtalet krävs det att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig (29 § KTjL). Vad som ska förstås med "väsentlig betydelse" är inte helt glasklart, utan man får göra en bedömning från fall till fall. I ditt fall fäster jag vikt vid dels dröjsmålets totala längd, dels att du hade en berättigad förväntan på att diskmaskinen skulle vara på plats någorlunda nära inflyttning, eftersom du ingick avtalet nästan tre månader före inflyttning.Jag finner därför goda möjligheter för dig att häva avtalet på grund av det långa dröjsmålet, ännu bättre än vid ditt senaste försök i juni då installationen "bara" var två månader försenad. Att diskmaskinerna är beställda är ingen giltig ursäkt, se ovan. Kontakta installatören och meddela att du vill häva avtalet på grund av det långa dröjsmålet, med hänvisning till lagen om så krävs.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,