Dubbelbeskattning vid fastighetsförsäljning

2021-10-18 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Jag fick ett hus i Irak i gåva för några år sedan men anmälde aldig detta till Skatteverket. Har jag gjort fel? Om jag säljer fastigheten, kommer den att dubbelbeskattas (jag bor stadigvarande i Sverige) ?Tack på förhand!
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är du obegränsat skattskyldig i Sverige? En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige beskattas för alla sina inkomster, både från Sverige och utlandet (3 kap. 8 § IL). För att räknas som obegränsat skattskyldig ska du antingen: - vara bosatt i Sverige,- stadigvarande vistas i Sverige eller- om du skulle ha flyttat härifrån, ha en väsentlig anknytning hit (3 kap. 3 § IL). Av din fråga framgår att du bor i Sverige vilket gör att du kommer att anses som obegränsat skattskyldig här för den eventuella kapitalvinst som uppstår när du säljer fastigheten. Vad gäller vid dubbelbeskattning? Eftersom du är obegränsat skattskyldig i Sverige finns en risk att du även blir beskattad för fastigheten i Irak när du säljer den. För att undvika en sådan dubbelbeskattning kan Sverige ha skatteavtal med andra länder. Se vilka skatteavtal Sverige har med andra länder här. Om det inte finns något skatteavtal som reglerar vilket land som ska beskatta inkomsten kan det i stället finnas en möjlighet att här i Sverige få avräkna den skatt som betalats i det andra beskattningslandet. Man begär avräkning för den utländska skatten i sin svenska inkomstdeklaration det år man redovisar den utländska inkomsten. På Skatteverkets hemsida finns ytterligare information om hur en sådan avräkning går till. Sammanfattning Eftersom du bor i Sverige anses du som obegränsat skattskyldig här. Det innebär att du kan komma att beskattas för en eventuell försäljning av fastigheten enligt både Iraks och Sveriges skatteregler. I ditt fall skulle jag därför rekommendera att du begär avräkning vid en eventuell försäljning av fastigheten. Det gör du alltså vid inkomstdeklarationen i Sverige det år du redovisar inkomsten. Det är alltså först när du sålt fastigheten och då vet om du har en kapitalvinst som det blir aktuellt att redovisa detta, du behöver inte redovisa något innan dess. Med vänliga hälsningar,

Är man obegränsat skattskyldig i Sverige trots att man flyttat utomlands?

2021-10-10 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Jag ska flytta utomlands om ett år. Jag har för tillfället ett ägande på 1/6 i ett hus som används som fritidshus, men som skulle kunna användas som ett året runtboende. Jag läste denna fråga https://lawline.se/answers/maste-jag-betala-skatt-i-sverige-om-jag-flyttar-till-usa där ni rekommenderar att sälja bostaden om man flyttar utomlands för att bli begränsat skatte skyldig. Skulle ni rekommendera detta även i detta fall då det bara handlar om 1/6 del av ett hus? Vart tror ni gränsen går för vad man kan äga i Sverige för att man skall kunna bli begränsat skatteskyldig om man flyttar utomlands? Tack på förhand
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är man fortfarande obegränsat skattskyldig i Sverige trots att man flyttat utomlands?Som även framgår i det svar du läst är man i Sverige obegränsat skattskyldig fastän man flyttar utomlands om man fortfarande har en väsentlig anknytning hit (3 kap. 3 § 1 stycket 3 punkten IL).För att avgöra om någon har väsentlig anknytning till Sverige finns ett antal aspekter man beaktar (3 kap. 7 § IL). Av dessa aspekter görs sedan en samlad bedömning. En av de aspekter man beaktar är om det finns en fastighet i Sverige. Enbart det faktum att man har en fritidsbostad i Sverige kan inte resultera i att man ska anses ha väsentlig anknytning hit och därmed vara obegränsat skattskyldig (RÅ 1992 not. 367). Det är dock av betydelse att möjligheten att nyttja fastigheten året runt funnits. Man tittar inte på den faktiska användningen av fastigheten utan på möjligheten att använda den året runt. Man beaktar då både standard och läge för fastigheten, till exempel om det är möjligt att använda fastigheten som åretruntbostad och om det utan svårigheter går att ta sig till den (RÅ 1974 ref. 97). Vad innebär det för dig?Det är svårt att säga exakt var gränsen går för när man tappar den väsentliga anknytningen till Sverige och därmed räknas som begränsat skattskyldig. Genom praxis ser man en röd tråd på så sätt att HFD tittar mer på vad fastigheten kan användas till än vad den faktiskt används till. Att din fastighet går att använda som åretruntbostad lutar mot att du har en väsentlig anknytning till Sverige, men att du inte äger mer än 1/6 lutar åt att du ska ses som begränsat skattskyldig.Att komma ihåg är också att ägandet av en fastighet är en av flera aspekter man tittar på gällande väsentlig anknytning. Om du har ytterligare faktorer som knyter dig till Sverige är detta något som kommer att påverka helhetsbedömningen av om du ska anses ha väsentlig anknytning hit eller inte. Mitt förslag till dig är att kontakta en av våra jurister för personlig rådgivning. Nedan hittar du information om hur du bokar en tid för rådgivning. Du är också varmt välkommen att ställa ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller köprättsligt när en butik beställt in en vara åt kund?

2021-09-27 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Skulle köpa en kappa idag, men i butiken fanns den inte i den färgen jag ville ha. Hon som jobbade där frågade om jag ville att hon skulle beställa in en sådan kappa till butiken, om det var från leverantören eller från annan butik uppfattade jag inte. Hon förklarade att när hon hade ringt och beställt den åt mig så gäller köptvång. Är det korrekt? Tänker huruvida det faller utanför konsumenköplagen då jag inte har sett eller provat den i butiken? Blir ju att hon beställer den åt mig.
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att butiken beställt hem/ska beställa hem en kappa åt dig för att den färgen du ville ha inte fanns i butik och att de nu hävdar att det föreligger köptvång för dig för den beställda kappan. Eftersom du är en privatperson som och det gäller köp av en kappa från ett företag är konsumentköplagen tillämplig (1 § KkL). Du har rätt att avbeställa varan Det finns ingen lagstadgad ångerrätt vid köp i butik som det gör vid köp på distans. Eftersom du är konsument har du dock rätt att avbeställa varan innan leverans sker (37 § KkL). Om du gör detta har du ingen skyldighet att betala för varan men du kan däremot bli skyldig att betala ersättning till säljaren (41 § KkL). Vad har säljaren rätt till för ersättning vid avbeställning? Om du som köpare avbeställer varan kan säljaren som sagt ha rätt till viss ersättning. Det finns tre anledningar som säljaren kan begära ersättning för: - kostnader som uppkommit på grund av avtalet och om dessa inte kan tillgodogöras säljaren på annat sätt- särskilda kostnader till följd av beställningen - och eventuell förlust som säljaren haft med ett skäligt belopp med hänsyn till priset på varan, tidpunkten för avbeställningen, omfattningen av nedlagt arbete och omständigheterna i övrigt. (41 § KkL). I ditt fallOm du går med på att hon beställer varan blir det som att ni ingår ett avtal och hon beställer den åt dig, precis som du beskriver i din fråga. I så fall har du alltså ingen lagstadgad ångerrätt. Du har däremot en rätt att avbeställa varan efter att hon beställt den. Tänk på att ju längre du i så fall väntar med detta desto större risk är det att säljaren kommer ha kostnader hänförliga till beställningen som du kan få stå för. Det är svårt för mig att göra en bedömning av vad du mer exakt kan bli skyldig att betala då det som jag redogjort för beror på kostnader säljaren haft i samband med beställningen.Att komma ihåg är också att många företag erbjuder sina konsumenter öppet köp och bytesrätt vilket eventuellt kan vara ytterligare en utväg för dig. Om det är så att butiken redan har beställt in kappan till dig och du ångrat dig skulle jag kontakta dem och säga det. Förhoppningsvis kan ni då komma överens om en bra lösning tillsammans. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Med vänliga hälsningar,

Rätt att använda väg på annan fastighet

2021-09-26 i Servitut
FRÅGA |Två fastigheter ligger intill varandra. Vägen går över båda fastigheterna. Det finns ingen annan väg till den innersta fastigheten. Har ägarna till den innersta fastigheten rätt att använda vägen?
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten att nyttja annans mark Rätten för en fastighet att använda en annan fastighets väg kallas servitut. Det finns olika typer av servitut, officialservitut och avtalsservitut. Ett officialservitut bildas efter beslut av myndighet till skillnad från ett avtalsservitut som bildas genom att avtal sluts mellan fastighetsägarna. Hur vet jag om det finns ett servitut på fastigheten? Oavsett vilken typ av servitut det rör sig om framgår av fastighetsregistret om fastigheten belastas av något sådant. Här kan du beställa utdrag om information ur fastighetsregistret. Om du inte vet om det finns ett servitut på fastigheten skulle jag rekommendera dig att först beställa ett utdrag ur fastighetsregistret. Om det visar sig att det inte finns något servitut skulle jag fundera på om det kan vara aktuellt att sluta ett sådant avtal med din granne och därmed bilda ett. Vad krävs för ett giltigt servitut? I jordabalkens 14 kap. finns förutsättningar som måste vara uppfyllda för att detta ska vara möjligt. När man talar om servitut brukar man skilja på fastigheterna som den tjänande och den härskande fastigheten. Den tjänande fastigheten är den som ger den härskande fastigheten rätt att nyttja ex. en väg på den tjänande fastighetens mark (14 kap. 1 § JB). Först och främst krävs att servitutet ska vara ägnat för att främja en ändamålsenlig markanvändning. Med det menas att nyttan för den härskande fastigheten (din fastighet) ska vara större än belastningen för den tjänande fastigheten (din grannes fastighet). Vidare måste servitutet upplåtas för stadigvarande ändamål (14 kap. 1 § andra stycket JB.) Syftet med upplåtelsen ska alltså inte vara tillfällig. Utöver dessa krav måste servitutet vara skriftligt och det ska anges vilken som är den tjänande respektive härskande fastigheten samt vad syftet är med servitutet (14 kap. 5 § JB).Det finns inte krav på att servitutet efter detta ska skrivas in i fastighetsregistret, men det kan vara en fördel då det annars upphör att gälla om din granne överlåter sin fastighet (23 kap. JB). Sammanfattning Jag skulle som sagt rekommendera att först begära ett utdrag ur fastighetsregistret för att se om det finns något servitut mellan fastigheterna. Om det inte finns det skulle jag kontakta din granne för att bilda ett nytt servitut mellan era fastigheter. Detta under förutsättning att kraven jag redogjort för är uppfyllda. Av informationen i frågan framgår inte något som skulle hindra att kraven för servitut är uppfyllda. Men om det finns ytterligare omständigheter som inte framgår av frågan bör du tänka på att det kan vara omständigheter som kan påverka möjligheterna för servitut. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Med vänliga hälsningar,

Är det någon skillnad mellan att få ett belopp som förskott på ett arv eller som gåva?

2021-10-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Är det någon skillnad mellan att få ett belopp som förskott på ett arv eller som gåva både i juridiskt och skattemässig synvinkel
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör dels arv, dels skatterätt är ärvdabalkens och inkomstskattelagens regler tillämpliga (ÄB och IL).Arvsrättslig konsekvens av att en gåva klassas som förskott på arv Det finns en presumtion att en gåva som ges av en arvlåtare till dennes bröstarvinge är förskott på arv (6 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Vad gäller andra arvingar föreligger inte denna presumtion om inget annat är föreskrivet eller om omständigheterna talar för att det borde räknas som förskott på arv. Om gåvan ska ses som förskott på arv blir konsekvensen att beloppet kommer att räknas av från arvet vid arvsskiftet. Om beloppet inte räknas som förskott på arv och enbart utgör gåva kommer det däremot inte påverka arvslotten. I så fall får gåvomottagaren både hela sitt arv och gåvan.Skatterättslig konsekvens av att en gåva klassas som förskott på arv Både gåvor och arv är skattefria vilket gör att det ur skatterättslig synvinkel inte kommer spela någon roll vad beloppet klassificeras som (8 kap. 2 § IL).Sammanfattning Skillnaden mellan om gåvan kommer klassificeras som förskott på arv eller bara som gåva är främst att om den klassificeras som förskott på arv så kommer beloppet räknas av från arvet. Skatterättsligt är det ingen skillnad. Eftersom jag inte har några specifika omständigheter att utgå från är det svårt för mig att svara mer exakt än så vad skillnaden hade blivit i ett specifikt fall. Med vänliga hälsningar,

Ska man betala skatt i Sverige för att man är skriven här när man jobbar i Norge?

2021-10-10 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar i Norge men är skriven i Sverige där jag har minderåriga barn. Jag betalar vanlig skatt här i Norge just nu. Jag behöver väl inte betala skatt och sociala avgifter med mera i Sverige också?
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ett avtal som kallas för det nordiska skatteavtalet och som reglerar vad som gäller i situationer som din. Enligt detta avtal ska du betala skatt där du utför ditt arbete. Alltså ska du som arbetar i Norge betala skatt i Norge. Du ska inte betala någon skatt i Sverige. Det finns dock undantag från denna huvudregel där inkomsten ändå ska beskattas i Sverige. Undantagen gäller: - kortvariga arbeten (under 183 dagar på ett år),- om du bor i en svensk gränskommun och arbetar i en norsk gränskommun, - om din tjänst är en offentlig tjänst för en svensk arbetsgivare eller- om du arbetar på flygSammanfattningsvis ska du alltså inte betala någon skatt eller socialavgifter i Sverige om du inte omfattas av undantagen ovan.Med vänliga hälsningar,

Hur långt sträcker sig allemansrätten?

2021-09-27 i Servitut
FRÅGA |Hur förhåller sig allemansrätten till avtalsservitut som avser brygga på annans mark? Från tomtgräns till bryggan är det ca 20 m. Gäller allemansrätten på den remsan och får vem som helst använda sig av bryggan?
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad omfattar allemansrätten? Det finns inte någon exakt definition om vad allemansrätten innebär men den regleras som en grundlagsskyddad rätt till naturen i regeringsformen (2 kap. 15 § RF). Allemansrätten innebär att personer får vistas på någon annans mark under förutsättning att man inte förstör eller stör (2 kap. 15 § fjärde stycket RF). Allemansrätten kan därför innebära en inskränkning på markägares äganderätt. Det finns dock undantag till denna frihet som måste respekteras. Vad innebär hemfridszonen? Med hemfridszonen avses det område som närmast omger ett bostadshus. Detta betraktas som ett privat område och omfattas alltså inte av allemansrätten. I området har man rätt till ett privat område utan att bli störd. Hur stor denna hemfridszon är finns inte lagreglerat utan det beror på omständigheter i varje enskilt fall. Det brukar bland annat diskuteras kring synligheten från fastigheten och risken för störningar. I juridisk litteratur är dock de flesta överens om att 15–20 meter runt omkring fastigheten anses höra till hemfridszonen. Vad gäller om det finns ett avtalsservitut? Ett avtalsservitut innebär en rätt för en fastighet att nyttja en annan fastighet. När det gäller servitut skiljer man på den härskande fastigheten och den tjänande fastigheten. Den härskande fastigheten är den som har en rättighet till någon annan fastighet. I ditt exempel med bryggan skulle därför den härskande fastigheten ha rätt att använda den tjänande fastigheten för att nyttja bryggan. Sammanfattning Allemansrätten tillåter användning av bryggan under förutsättning att det inte inskränker på hemfridszonen. Vad denna omfattar är som sagt inte helt klarlagt men en utgångspunkt kan vara om huset syns från bryggan och vice versa. Om svaret är ja tyder detta på att det ligger inom hemfridszonen och att allemansrätten därför inte gäller där. Av frågan framgår inte om det faktiskt finns ett avtalsservitut mellan fastigheterna. Om det finns ett sådant kan det ge rätt att nyttja bryggan trots att det ligger inom hemfridszonen. Observeras bör dock att det är beroende på vad som står i avtalet. Jag rekommenderar därför att göra ett utdrag ur fastighetsregistret för att se om det finns ett servitut och vad det i så fall innebär för rättigheter i just ditt fall. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Med vänliga hälsningar,

Värdering av tillgångar vid efterarv

2021-09-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Om särkullbarnen väntar med att ta ut sin arvslott tills efterlevande makan avlider, hur räknas beloppet upp? Tex inkluderar arvet del av fastighet, gör man ny värdering av fastigheten då?Finns det någon schablon om hur man beräknar marknadsvärdet av fastigheten utifrån taxeringsvärdet.
Moa Seger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man värderar tillgångar som en arvinge har rätt till i efterarv. Vad har efterarvingar rätt till? Efterarvingar har rätt till en kvotdel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att man utgår från den bodelning som gjordes vid den första makens bortgång. Utifrån denna bodelning beräknas vilken del av tillgångarna som särkullbarnet har rätt till vid den efterlevande makens bortgång. Vilken värderingsmetod ska användas för att beräkna efterarvet? När det gäller arv ska tillgångar och skulder värderas utifrån marknadsvärdet dagen för dödsfallet. Vad gäller ditt exempel om fastigheter finns ingen reglering om hur det ska värderas men även här rekommenderar Skatteverket att man använder marknadsvärdet. Om det gäller en fastighet kan man ta hjälp av mäklare för att få fastigheten värderad. Taxeringsvärdet går att använda om dödsbodelägarna är överens om det men huvudregeln är alltså marknadsvärdet. Hur gör man själva beräkningen? Speciellt för fastigheter är att man från marknadsvärdet får dra av latent skatt, beräknad försäljningskostnad och eventuell uppskovsskatt. Latent skatt är endast aktuellt om fastigheten värderas till ett högre marknadsvärde än den köptes för, alltså om det uppstår en vinst. Här, på Skatteverkets hemsida kan du få hjälp med hur du beräknar vinstskatten. Exempel på uträkning: Marknadsvärdet - uppskattade försäljningskostnader (inkl. mäklararvode) - skulder som följer med fastigheten (dvs ev. bolån) - tidigare uppskovsskatter - latent vinstskatt = Fastighetens värde Observera att skatten och det jag ovan beskrivit inte är något som betalas när en fastighet tas över genom arv utan endast för att ta hänsyn till vad skatten skulle bli vid en eventuell försäljning. Detta för att beräkna det verkliga värdet på fastigheten och då använda detta som underlag för arvet. Vad gäller din fråga om beräkning av taxeringsvärde utgår man från att taxeringsvärdet är 75 % av fastighetens marknadsvärde två år före taxeringsåret. Även detta har Skatteverket hjälpmedel för hur man räknar ut här. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Med vänliga hälsningar,