Hur fördelas arv efter avlidet syskon?

2021-10-23 i Arvsordning
FRÅGA |Min bror har avlidit, vem ärver honom ?Han har ingen maka/sambo eller barn.Våran far är avliden. Våran mor lever och är omgift och här har vi en halvbror.
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill börja med att beklaga sorgen. Jag ska försöka besvara din fråga så bra jag kan för att underlätta din situation. Då din fråga handlar om arvskifte blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Förhållandena i din situationJag är inte helt säker på att jag tolkar omständigheterna i din fråga korrekt, så jag kommer göra en tolkning. Som jag förstår har din avlidne bror efterlämnat, förutom dig, er gemensamma mamma, mammans nya make/maka och mammans barn (halvbror till din avlidne bror). Det är denna tolkning jag kommer att utgå ifrån i mitt svar. Vem ärver?Eftersom din bror varken hade barn eller maka ärver din brors föräldrar hälften var av arvet (2 kap. 2 § stycke 1 ÄB). Din mamma ärver m.a.o. hälften av din brors kvarlåtenskap. Er pappa kan inte ärva något då man måste leva vid arvlåtarens död för att få ta del av arvet (1 kap. 1 § stycke 1 ÄB). Istället ärver den avlidnes syskon pappans del av arvet (2 kap. 2 § stycke 2 ÄB). Som jag förstått är du det enda syskonet som är barn till pappan, det är därför du som ärver hans del. Finns det andra syskon till din bror som delar samma pappa ska du dela arvet med denne. Din halvbror ska inte ärva pappans del eftersom han inte är relaterad till pappan. Sammanfattningsvis ärver er mamma hälften av kvarlåtenskapen, medan du och andra eventuella helsyskon får dela på pappans halva av arvet. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Kan ovaccinerade nekas vård?

2021-10-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |https://lagen.nu/2017:30#K9P1https://lagen.nu/2017:30#K9P1https://lagen.nu/2017:30#K9P1Hej!Kan jag bli nekad vård för att jag inte har vaccinerat mig mot covid19?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Det finns flera olika bestämmelser som tryggar rätten till hälso- och sjukvård. Av den svenska grundlagen framgår att staten ska trygga rätten till (bl.a.) vård (1 kap. 2 § regeringsformen). Rätten till sjukvård följer också av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 25.1), men också av Europakonventionen om skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna (artikel 2). Avslutningsvis har vi i Sverige rätt till vad som kallas vårdgaranti. Det innebär att du har rätt till vård inom en viss tid i den region som du är bosatt i (9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Eftersom du har rätt till vård enligt ovanstående bestämmelser, kan du inte nekas vård med anledning av att du inte vaccinerat dig. I Sverige är dessutom all vaccinering frivillig, och således finns det inget tvång på att vaccinera sig mot covid-19. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad gäller avseende umgänge och vårdnad?

2021-09-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Lång historia så kort som möjligt. Jag är sedan 6 år bonuspappa till 3 barn som idag är 7,5 10,5 o 12 år. Lång tids problem med barnens pappa som ibland dyker upp som "gubben i lådan" efter månader av tystnad o kör på som om inget hänt. Kortfattat: Han har 3 "nya" barn o bonuspappa till 2 som han föredrar, spelmissbruk som lett till risk för vräkning, orosanmälan om elavstängning o då han väl har haft barnen är det: matbrist, dålig hygien, 0 rutiner o gör i princip allt för att manipulera barnen, uteblir sånt han lovat o har aldrig funnits där, vi får stå för alla barnens saker som går sönder när de är där. Han o barnens mamma delar på högtider o nu häromdagen så sa barnen att de vill inte åka till sin pappa då de inte känner sig omtyckta eller lyssnas på.10,5:åringen har selektiv ätstörning o blir tvingad att äta saker som lett till ångest över att åka dit.Måste barnen träffa honom om de inte vill o kan de tvingas att göra det då det är barnens rätt till umgänge o inte hans rätt? Har tidigare alltid sett till så att han kan träffa dom då han inte har körkort. Jag o barnens mamma gör allt för att tillgodose barnens behov i skola o hemma o lider av att se hur barnen "trasas" sönder av hans beteende. De har gemensam vårdnad men nu har allt gått så långt o pågått så länge att barnens mamma går i tankar att söka för ensam vårdnad då barnen far illa av att vara hos honom. Finns det någon chans för henne att kunna få igenom det?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att situationen ni befinner er i är påfrestande och krävande för alla inblandade, inte minst för barnen. Jag ska göra mitt bästa för att försöka besvara din fråga. Som jag förstår det undrar du dels om barnen kan tvingas träffa pappan, dels vilka möjligheter det finns för mamman att få ensam vårdnad om barnen. För att besvara dessa frågor får vi titta på föräldrabalken (FB). Kan barnen tvingas träffa pappan?Precis som du själv skriver så är det barnen som har rätt till umgänge med sin förälder, och inte tvärtom (6 kap. 15 § FB). Pappan har m.a.o. ingen skyddad rätt till att träffa barnen. Dock bör man ha i åtanke att barnets bästa ska vara styrande (6 kap. 2 a § FB). Om det i ert fall kan sägas vara barnens bästa att inte umgås med pappan, så bör barnen kanske inte ha umgänge med honom. Vidare ska man beakta barnets egna vilja i den utsträckning det kan motiveras i förhållande till barnets mognad och ålder (6 kap. 2 b § FB). Dina bonusbarn börjar komma upp i en ålder där det brukar anses motiverat att lyssna till barnets vilja. Att barnen inte vill träffa sin pappa talar därför för att de inte ska behöva göra det. Jag vill poängtera att det är viktigt att du och barnens mamma inte träder in och aktivt förhindrar umgänget mellan barnen och pappan. Om ni skulle göra det begår ni umgängessabotage, vilket kan ligga mamman till last om hon väljer att ansöka om att få ensam vårdnad. Beslutet om att träffa pappan ska ligga hos barnen och domstolen, inte hos er. Kan mamman få ensam vårdnad?Om mamman vill få ensam vårdnad om barnen finns det två alternativa vägar att gå. Det första alternativet är att hon sluter avtal med pappan om att hon ska få ensam vårdnad. För att avtalet ska bli giltigt krävs det att avtalet är skriftligt och godkänt av socialnämnden (6 kap. 6 § FB). Det andra alternativet är att mamman väcker talan i domstol om att få ensam vårdnad. När domstolen fattar beslut om vårdnad tittar de särskilt på föräldrarnas samarbetsförmåga och förmåga att sätta barnet först (6 kap. 5 § FB). Du skriver att pappan periodvis "försvinner", vilket självklart gör honom svår att samarbeta med. Att han inte har en förmåga att prioritera barnens hälsa och välmående framför sitt spelmissbruk talar också för att han inte sätter barnen först. Återigen så baserar domstolen sitt beslut på vad som är barnets bästa, och i viss mån på vad som är barnets egna vilja (6 kap 2 a-b § FB). Att barnen far illa hos pappan talar dock för att det inte är barnens bästa att stå under pappans vårdnad.Det är svårt för mig att ge ett definitivt svar på vad domstolen skulle besluta, men vid en sammantagen bedömning tycker jag det låter som att mycket talar för att mamman ska få ensam vårdnad. Sammanfattning och rekommendationSammanfattningsvis har barnen rätt till umgänge med sin pappa, men om de inte önskar utnyttja den rätten ska de inte tvingas till det. Avseende vårdnaden rekommenderar jag att mamman försöker få till ett avtal som ger henne ensam vårdnad. En fredlig lösning är alltid önskvärt och det absolut bästa för barnen. Om föräldrarna inte kan komma överens rekommenderar jag att mamman väcker talan i domstol om att få ensam vårdnad. Jag hoppas att jag kunnat besvara dina frågor och funderingar, och jag hoppas verkligen det löser sig för er! Har du ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen. Med vänlig hälsning,

Ska makarnas gemensamma gåva ingå i bodelningen?

2021-09-26 i Bodelning
FRÅGA |https://lagen.nu/1987:230Hej, vår dotter har begärt skilsmässa och snart har 6 mån betänketid gått. För ca 15 månader sedan delfinansierade hon och hennes man tillsammans med hennes syskon, ett nytt kök i en sommarstuga som jag och min fru äger. Stugan används av våra barn men ägs alltså av oss föräldrar.Vid bodelningen vill nu vår dotters man ha tillbaka hela deras gemensamma insats i nya köket. Han motiverar det med att han haft störst inkomst och att det därför i praktiken är han som bekostat köket och inte vår dotter. Hur ska vi tänka? Ska köket i vår sommarstuga över huvud taget tas med i bodelningen då det inte är något som de äger?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår har din dotter och hennes make tillsammans finansierat er renovering genom något som kan liknas vid en gåva. Jag tolkar det också som att det inte är fullt utrett vems pengar det är som utgjort gåvan, men att maken hävdar att det är hans pengar. För att besvara din fråga tillämpar jag äktenskapsbalken (ÄktB). Vad ska ingå vid en bodelning?Eftersom din dotter och hennes make ska skilja sig ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att allt giftorättsgods (dvs allt som inte är enskild egendom) ska delas mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som ska ingå i bodelningen avgörs av vad makarna har för egendom den dag som talan om skilsmässa väcks (9 kap. 2 § ÄktB). Eftersom pengarna som finansierat er renovering varken fanns i din dotters eller hennes makes besittning när de väckte talan om skilsmässa, ska pengarna inte ingå i bodelningen. Jag vill dock göra en reservation för att utfallet kan bli annorlunda eftersom pengarna givits till er som gåva. Eftersom ni fått pengarna inom tre år innan skilsmässan, skulle pengarna kunna ingå i bodelningen om er dotter givit er pengarna för att minska sin andel giftorättsgods (11 kap. 4 § ÄktB). Det förutsätter dock att din dotter gett gåvan utan sin makes samtycke, och att gåvan varit i icke obetydlig omfattning. Som jag förstår det var det dock inte enbart din dotters pengar som gavs bort, vilket tyder på att pengarna inte gavs bort för att minska giftorättsgodset. Maken tycks dessutom ha samtyckt till gåvan. Jag ser därför ingen anledning till varför pengarna skulle räknas in vid bodelningen. Sammanfattning Utifrån den information som framgår av din fråga så ska pengarna inte ingå vid bodelning. Hoppas jag har kunnat hjälpa dig med din fråga, om du har vidare funderingar eller frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Hur fungerar turordningsreglerna?

2021-10-23 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |För att kringgå turordnings regler vid uppsägning vad gäller.Hur många anställda får det max vara?Orsak måste det finnas det?Vad mera skall man tänka på?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänder till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga undrar du hur turordningsreglerna fungerar rent allmänt. Jag kommer nedan göra mitt bästa för att förklara vad det är för något! För att besvara din fråga får vi titta på lagen om anställningsskydd (LAS). Vad är turordningsreglerna?Vid en uppsägning av en anställd krävs enligt lagen att uppsägningen är sakligt grundad (7 § stycke 1 LAS). Det innebär att uppsägningen antingen ska ske med anledning av arbetsbrist eller omständigheter som är hänförliga till arbetstagaren. Det är när uppsägningen beror på arbetsbrist som turordningsreglerna aktualiseras (22 § stycke 1 LAS). Dessa regler fastställer att arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika lång anställningstid ger högre ålder företräde (22 § stycke 4 LAS). Det finns dock som du själv nämner vissa undantag från denna regel. UndantagEn arbetsgivare som har högst tio anställda får enligt lagen undanta två arbetstagare från turordningslistan. För att få göra så finns krav på att dessa två ska vara av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Ingen annan orsak än så måste anges (22 § stycke 2 LAS). Vidare finns det arbetstagare som helt och hållet undantas från tillämpningen av LAS. Det innebär att dessa personer inte omfattas av reglerna om turordning, och behöver därför inte avskedas vid arbetsbrist. De som undantas från LAS är arbetstagare med företagsledande eller jämförlig ställning,arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning, ocharbetstagare som är anställda i gymnasial lärlingsanställning (1 § st 2 LAS). Avslutningsvis finns undantag för arbetstagare som p.g.a. nedsatt arbetsförmåga getts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren. En sådan arbetstagare ska, om det inte medför allvarliga oangelägenheter, få undantas från turordningsreglerna och fortsätta sin anställning (23 § LAS). SammanfattningTurordningsreglerna aktualiseras vid arbetsbrist. Huvudregeln är att arbetstagare med längst anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid, dvs sist in först ut. Vid lika lång anställningstid ger högre ålder förtur till fortsatt anställning. De som undantas från LAS genom 1 § behöver ej sägas upp. Vid max tio anställda får arbetsgivaren dessutom välja två arbetstagare som ska undantas från turordningen, förutsatt att dessa två är av särskild betydelse för fortsatt verksamhet. Sist men inte minst kan, men behöver inte, arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga undantas från turordningsreglerna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Om du har fler frågor och funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Får jag kontakta gamla kunder när jag startar eget?

2021-10-07 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Har jobbat som anställd på en salong, har dock ej fått skriva på något anställningsavtal under hela den tid jag arbetat där. Efter avslutad anställning hörde jag av mig till några av mina kunder som jag haft efter att ha kollat upp telefonnummer på hitta.se och Facebook etc. Har aldrig letat nummer via företagets kundregister. Är numera egen företagare och hyr stol på en annan salong i en annan stad. Har jag gjort fel som hört av mig till de kunder som varit återkommande hos mig på det förra stället? Skulle aldrig fått för mig att gå in i kundregister eller locka till mig kunder som andra frisörer haft.
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Din situation och dina frågor regleras inte tydligt i en och samma lag. För att besvara dina frågor får vi därför titta på lite olika principer, lagar och avtal. Olagligt att använda arbetsgivarens kundregister?Jag vill börja med att poängtera att det är bra att du inte kontaktat kunder via din före detta arbetsgivares kundregister. Det hade kunnat betraktas som olagligt (lag om företagshemligheter). Jag kommer inte gå närmare in på detta då det inte verkar vara ett problem, men jag vill ändå uppmärksamma dig på detta. Föreligger hinder att kontakta gamla kunder?Som utgångspunkt är du bunden av den så kallade lojalitetsplikten under den tid som du är anställd. Detta är en princip som inte är uttryckt i anställningsavtal eller kollektivavtal, men som ändå är bindande. Lojalitetsplikten innebär att du inte får skada din arbetsgivare, vilket i sin tur innebär att du under tiden som du är anställd inte får bedriva verksamhet som konkurrerar med din arbetsgivare. Lojalitetsplikten upphör som huvudregel när anställningen upphör, och du har då rätt att starta konkurrerande verksamhet. Detta förutsatt att du inte är bunden till en konkurrensklausul. En konkurrensklausul är enkelt förklarat ett villkor i ett avtal som stoppar arbetstagaren från att bedriva konkurrerande verksamhet efter avslutad anställning. En konkurrensklausul kan förekomma i anställningsavtal, kollektivavtal, eller helt andra typer av avtal. Du skriver att du inte har skrivit på något anställningsavtal, men om det finns ett annat avtal mellan dig och arbetsgivaren kan det faktiskt finnas en konkurrensklausul. Du bör därför gå igenom eventuella avtal! Om du skulle vara bunden av en konkurrensklausul är huvudregeln att den gäller i 2 år. Vad har domstolen sagt i tidigare fall?I ett fall som är likt ditt, har arbetsdomstolen prövat om det var tillåtet för en frisör att kontakta gamla kunder efter avslutad anställning på en salong. I fallet kom domstolen fram till att det var förbjudet att ta med sig kundlistor från sin tidigare arbetsgivare, men att det är okej att kontakta kunder via information man har tillförskaffat sig på annat sätt. Kom ihåg att detta inte är helt identiskt med ditt fall, men att det kan fungera som en vägledning! Råd till digEftersom du har avslutat din anställning riskerar du inte att bryta mot lojalitetsplikten. Jag rekommenderar dock att du undersöker och tar en närmare titt på eventuella avtal du har med din tidigare arbetsgivare för att se om det finns en konkurrensklausul. Finns det ingen konkurrensklausul har du inget att oroa dig för! Jag hoppas att jag har lyckats besvara dina frågor, och jag önskar dig all lycka till med din verksamhet! Har du ytterligare frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig igen. Med vänlig hälsning,

Hur skriver man testamente?

2021-09-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Vi är pensionerade sambos med särkullbarn på båda sidor. Vi önskar att kunna testamentera allt till varandra med fri förfoganderätt. Vi äger hus tillsammans och hans ekonomi är mycket större än min och han vill att jag ska klara mig om han avlider. Vi är helt medvetna om arvsrätt och laglott.Han har två barn och jag tre barn. Vill också veta hur man skriver att arvet skall vara våra barns enskilda egendom. Har även en önskan att bröstarvingarna inte tar ut sin laglott utan väntar tills arv efter oss blir utgivet. Hur ska vi skriva? har just nu testamente som vi upprättat själva men vill att det kontrolleras så det är juridiskt riktigt.
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Frågor om arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB), och det är den lag jag kommer hänvisa till här nedan. Kan man testamentera bort allt till sin sambo?Som jag förstår det är du fullt medveten om att era bröstarvingar har en lagligt skyddad rätt till arv, den s.k. laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är med andra ord något som era bröstarvingar har rätt till och som inte går att testamentera bort. Bortsett från laglotten kan ni testamentera övrigt till varandra, och testamentet ska då vara skriftligt och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Kan man tvinga sina bröstarvingar till att vänta med att ta ut sin laglott?Om ni önskar att bröstarvingarna ska avvakta med att ta ut sin laglott, är en lösning att ni testamenterar all kvarlåtenskap till varandra. För att få ut sin laglott krävs då att era bröstarvingar jämkar testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Det innebär att bröstarvingarna själva måste uppmärksamma att de har rätt till sin laglott och att testamentet kränker denna rättighet. På så vi kan ni förhindra att laglotten delas ut med en gång. Om era bröstarvingar väljer att jämka testamentet finns det dock inte så mycket ni kan göra för att förhindra att de tar ut sin laglott. Hur ska man skriva testamente?För att era barn ska ärva allt som enskild egendom, krävs det egentligen inte mycket mer än att ni skriver just det i testamentet. Att utforma ett testamente kan dock kännas svårt, och eftersom du har så många olika frågor rekommenderar jag dig att ta hjälp av någon av våra övriga tjänster. Du kan enkelt boka tid med en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Ett annat alternativ är att du genom vår avtalstjänst får hjälp att upprätta ett testamente. Det kan du göra via https://lawline.se/fixed_price Jag hoppas att jag kunnat bringa klarhet och att jag svarat på dina frågor. Jag rekommenderar som sagt att du tar hjälp för utformandet av testamentet, men om du har ytterligare funderingar eller frågor är du varmt välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar,

Hur rangordnar man rättskällorna?

2021-09-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |vilken av förarbete, rättparxis och jurdiks littratur i rangording är bäst att använda som rättkälla och varför?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Läran om de olika rättskällorna, den s.k. rättskälleläran, är stor och det finns flera olika uppfattningar om hur de olika rättskällorna bör rangordnas. Utifrån din ställda fråga känns det därför menlöst att redogöra för de olika uppfattningarna då det inte kommer ge dig något definitivt svar. Jag kommer nedan därför ge en kort förklaring av förarbete, rättspraxis och juridisk litteratur, och vad dessa rättskällor bidrar med. Vad är ett förarbete och vad kan det användas till?Förarbete är ett samlingsord för alla de texter och utredningar som föregår stiftandet av en lag. Förarbeten används ofta som en vägledning för den som ska tillämpa lagen. Genom förarbeten kan man då utläsa t.ex. vad den som skrivit lagen menat med ett specifikt ord, eller vad som var syftet med lagen. Vad är rättspraxis och hur kan den användas?Rättspraxis är tidigare avgöranden i domstol. Genom att studera rättspraxis kan man bilda sig en uppfattning om hur andra domstolar bedömt en viss fråga. Rättspraxis kan därmed användas för att identifiera argument, eller för att få hjälp med tolkning av lagen. Rättspraxis från högsta domstolen har en ännu viktigare roll. Den fungerar nämligen som vägledande. Det innebär att domar från högsta instans skapar en regel som inte behöver, men som ofta följs av andra domstolar. Vad är juridisk litteratur och vad bidrar den med?Det finns olika åsikter om vilken tyngd den juridiska litteraturen ska tillmätas. Avgörande för hur viktig den kan sägas vara är dels författarens status och auktoritet, men också argumentens tyngd. Den juridiska litteraturen bidrar med alltifrån tolkning av bestämmelser, till hur olika frågor bör avgöras i domstol. Sammanfattning Avslutningsvis kan sägas att det inte är givet vilken rättskälla som ska väga tyngst. De olika rättskällorna bidrar med olika saker som alla är viktiga inom juridiken. Valet av rangordning av rättskällorna bör i de flesta fall inte få några betydande konsekvenser, men kan vara avgörande för hur argumentationen utformas. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har andra frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig igen! Med vänlig hälsning,