Kan kronofogden utmäta min frus egendom på grund av mina skulder?

2021-10-17 i Utmätning
FRÅGA |Hej kan fogden ta av min frus lön eller bil för skulder som jag har långt före vi gifte oss ? Hur kan vi skydda oss mot det isåfall ? Äktenskapsförord ? Kan med hjälp av advokat man göra ett så kallat ackord. Betala en del av skulden för att få ett avslut ?
Frida Källhage |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Det korta svaret är nej, kronofogden kan inte utmäta din frus konto eller bil för att betala dina skulder. Nedan följer en förklaring varför:Även fast ni är gifta så äger vardera make sina egna saker och ansvarar för sina egna skulder. Kronofogden har rätt att utmäta lös egendom men den måste tillhöra gäldenären, dvs den som har skulden hos kronofogden, 4 kap 17§ UB. Lös egendom är exempelvis elektronik, bilar, pengar och dylikt. Sådan egendom som inte tillhör dig kan kronofogden således inte utmäta.Det som kan ställa till problem är om ägandeförhållanden är oklara. Sådan egendom som ni använder tillsammans, exempelvis möbler, kan kronofogden utmäta om det inte finns bevis på att ni äger den tillsammans eller att din fru äger egendomen. Detta beror på att det finns en presumtionsregel som presumerar att du äger egendomen om det inte finns bevis för något annat ägandeförhållande, 4 kap 19§ UB. Genom att spara kvitton, fakturor eller liknande som bevisar att ni antingen köpt saken gemensamt eller att din fru har köpt den kan ni undvika en sådan situation. Du nämner din frus lön och din frus bil, så länge hon står som innehavare till bankkontot där lönen kommer in och som ägare av bilen kan kronofogden inte utmäta egendomen.Baserat på det jag skrivit ovan finner jag ingen anledning att skriva ett äktenskapsförord eller kontakta en advokat. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma med en ny!Med vänliga hälsningar,

Får jag ärva och bära vargpäls?

2021-09-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om man ärver en kappa gjord av vargpäls och man inte vet när eller var kappan inköptes då kvitto saknas (men kappan ser ut att vara inköpt i vanligt butik), och det ej heller finns någon annan information om kappan - är det då lagligt att ärva och sedan ha på sig en sådan kappa? Tack!
Frida Källhage |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer nedan besvara din fråga.Så som jag tolkar din fråga vill du använda pälsen för privat bruk och du undrar därför om det är lagligt.Det korta svaret på din fråga är: ja, det är lagligt att ärva och använda vargpälsen. Jag kommer nedan förklara lite mer djupgående kring detta.Kort om lagrumJag kommer besvara din fråga utifrån reglerna i CITES-överenskommelsen (Förordning (EG) nr 338/97 om kontroll av handel för att skydda arter av vilda djur och växter).Förbud att sälja pälsenDet finns regler kring pälsar från arter som är utrotningshotade vilket du redan verkar känna till. Denna lagstiftning säger att huvudregeln är att det är förbjudet med kommersiella aktiviteter av A- samt B-listade djurarter. Varg är en A-listad djurart och får därför inte kommersialiseras. Du kan läsa mer om detta på jordbruksverketshemsida, här. Vad innebär då "kommersiell aktivitet"?Enligt Jordbruksverket är sådan aktivitet följande:• annonsera ut, saluföra eller sälja ditt exemplar• annonsera om att du vill köpa ett exemplar (du får inte erbjuda dig att köpa exemplar som eventuellt kan sakna intyg utan att du själv först har skaffat ett intyg)• byta ditt exemplar mot en produkt eller tjänst• inneha ett exemplar för försäljning eller transportera ett sådant exemplar• använda exemplaret i marknadsförings­syfte, hyra ut, visa upp eller på annat sätt använda exemplaret i vinst­syfte.Det finns undantagDet finns däremot ett undantag till detta om du skulle vilja sälja den. Ett sådant undantag är om du erhåller ett CITES-intyg, du kan ansöka om ett sådant här. I ansökan beskriver du pälsens bakgrund, bifogar dokumentation som visar hur länge du haft pälsen samt bilder av pälsen. Har du ett sådant intyg så får du använda pälsen i kommersiella aktiviteter. Skulle det vara så att pälsen är tillverkad före den 3:e mars 1947 så kan även antikundantaget gälla och i så fall behöver du inget CITES-intyg för att sälja den. Du måste däremot kunna bevisa att pälsen är så gammal att den omfattas av undantaget. Detta kan du göra genom exempelvis kvitto, gamla fotografier där pälsen syns eller försäkringshandlingar om sådana finns.SammanfattningsvisDet är som sagt inte olagligt för dig att varken ärva eller bära pälsen. Skulle du däremot vilja sälja den så finns det en del saker du bör ha i åtanke.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars kan du alltid vända dig till Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Kan flyttfirman fakturera mig mer än vad vi kommit överens om?

2021-09-10 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag bokade en flyttfirma för att flytta från lägenhet till hus. Fick en offert på 6200:- för en hel dags flytt.. Priset var efter rotavdrag. Vi kom överens om att de även skulle hjälpa till att köra saker som skulle slängas, till återvinningscentralen. När de flyttat klart säger de att de inte hinner åka till återvinningscentralen den dagen, då de slutar sina flyttjobb kl 16:00. Det skulle de göra dagen efter istället. När jag fick fakturan kostade det 9000:- totalt (15500:- före rotavdrag)Kan jag överklaga fakturan, eller har de rätt att öka betalningen från 6200:- till 9000:-, utan att ens säga något till mig?
Frida Källhage |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Aktuellt lagrumJag tolkar din fråga som att du undrar om flyttfirman har rätt att fakturera ett högre pris än vad ni kommit överens om. Jag förstår din fråga som så att ni kommit överens om ett fast pris (6200:- ) och att oklarheten ligger i huruvida besöket till återvinningscentralen kan anses ingå i det fasta priset. Så som jag uppfattar situationen är du en privatperson och flyttfirman ett företag, vilket gör att konsumenttjänstlagen blir tillämplig (KtjL). Det är utefter den lagen som jag kommer besvara din fråga.AvtaletEn allmän princip är att det som har avtalats ska hållas. Offerten får därför stor betydelse gällande både pris och vad ni kommit överens om. Huruvida besöket till återvinningscentralen ingår i det fasta priset beror alltså på om det framgår i offerten eller om firman på annat sätt har uttryckt att den tjänsten skulle vara inkluderad i grundpriset. Om så är fallet är du inte skyldig att betala mer än de 6200:- ni kommit överens om.PrisetOm besöket inte är specificerat i offerten och firman inte heller har uttryckt att tjänsten skulle ingå i det fasta priset så gäller istället att priset för tjänsten ska vara skäligt utefter dess art, omfattning och utförande samt vad liknande tjänster kostar, 36§ KtjL. För att veta om det ökade priset är rimligt i förhållande till antal arbetade timmar har du som konsument rätt att kräva en specificerad faktura, 40§KtjL. Detta innebär att firman ska ta fram underlag som visar hur många timmar de arbetat, vilka arbeten de har utfört och vad detta kostar för dig som kund. Bestrid fakturan Om du erhåller en specificerad faktura och ändå anser att fakturan är orimligt hög bör du bestrida fakturan på grund av oskälighet så fort som möjligt. Att bestrida en faktura innebär att du skickar ett meddelande till firman skriftligen, antingen per post eller via mejl där du tydligt meddelar att du inte kommer betala fakturan till fullo och varför. Tänk även på att spara en egen kopia av fakturan. Du kan däremot enbart bestrida den del av fakturan som är felaktig. Det avtalade priset om 6200:- bör du därför betala men hålla inne resterande belopp tills du och firman kommit överens. Betalar du in hela det fakturerade beloppet, dvs 9000:-, kan det försvåra din möjlighet att få rättning. Det är flyttfirman som har ansvaret att bevisa att du är skyldig dem pengar och att den summan de fakturerar är rimlig, vilket kan vara bra att veta om fakturan skulle gå vidare till inkasso eller kronofogden. Kronofogden kan inte utföra något utslag (anmärkning) så vida firman inte har lyckats bevisa att du är skyldig dem pengar. Det är därför viktigt att du bestrider fakturan hos varje instans. Mitt råd till digBörja med att be om en specificerad räkning, utefter detta kan du göra en bedömning om priset verkar rimligt eller om du vill gå vidare genom att bestrida fakturan. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad!Med vänliga hälsningar,

Vilken rätt har jag att höja avgift för arrende?

2021-09-06 i Arrende
FRÅGA |Jag har personer som arrenderar mark av mig för att ha en bod där för en låg summa som jag vill höja. Vad har jag för laglig rätt att göra det och har jag någon möjlighet att få dom att flytta boden om de inte betalar en ny avgift?
Frida Källhage |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumDet finns fyra olika arrendeformer, av din fråga framgår att det rör sig om en bod men inte vad denna används till. Detta kan få betydelse på svaret och därför kommer jag besvara din fråga utifrån de tre olika arrendeformerna jag tror är relevant för din frågeställning och förklara vad som är skillnaden mellan dessa utifrån 8-11 kapitlet i jordabalken (JB).BostadsarrendeNär mark arrenderas på grund av att den som arrenderar ska bo på platsen är det en form av bostadsarrende. Detta kan antingen vara i form av en permanentbostad eller ett fritidshus. Är det så att arrendatorn (den som arrenderar) nyttjar boden som någon slags bostad så föreligger ett bostadsarrende, 10 kap 1§ JB.Villkorsändring vid bostadsarrendeAtt ändra avgiften för arrendet är en villkorsändring av arrendeavtalet. För att kunna genomföra en villkorsändring skickar du ett meddelande till arrendatorn genom rekommenderat brev. Detta måste göras senast ett år innan arrendetiden tar slut, 10 kap 3§ 1 st JB. Tanken med begäran om villkorsändring är att det är ett första steg till att nå en överenskommelse om den nya avgiften. Skulle ni inte komma överens finns en möjlighet att vända sig till arrendenämnden. De kan fatta beslut om vilken arrendeavgift som ska gälla med utgångspunkt i vad som är skäligt med hänsyn till arrendeavtalets innehåll, 10 kap 6§ 1 st JB. Både du som är markägare och arrendatorn har också möjlighet att lämna in jämförelsematerial som ligger till grund för arrendenämndens beslut. Uppsägning vid bostadsarrendeVid bostadsarrende finns något som kallas för direkt besittningsskydd, vilket betyder att arrendatorn har rätt till förlängning av arrendeavtalet trots att markägaren har sagt upp avtalet. Det finns däremot en del undantag till detta, det kan exempelvis vara om arrendatorn misskött sig eller på annat sätt åsidosatt sina förpliktelser. Det kan också vara om boden exempelvis är upprättad utan bygglov, se 10 kap 5§ JB. Tänk på att även uppsägningen ska göras senast ett år innan arrendetidens slut. Gör du inte detta så förlängs avtalet automatiskt till en ny arrendeperiod, 10 kap 3§ JB. AnläggningsarrendeÄr det istället så att arrendatorn använder boden för någon form av verksamhet så kan det istället röra sig om anläggningsarrende. Ett anläggningsarrende innebär att den som arrenderar har rätt att ha byggnader på marken som används till att driva någon form av verksamhet 11 kap 1§ JB.Villkorsändring vid anläggningsarrendeFör att ändra villkoren vid anläggningsarrende görs en uppsägning av avtalet med ett krav om att avgiften som en förutsättning för att avtalet ska förlängas. Det du behöver göra för att få till en giltig villkorsändring är att skicka ett meddelande till arrendatorn med en beskrivning av de nya villkoren samt informera om att han eller hon måste ansöka om medling i arrendenämnden om de inte godtar de nya villkoren. Kommer ni inte överens om en villkorsändring så leder detta till uppsägning av avtalet, 11 kap 6§. Uppsägning vid anläggningsarrendeVid anläggningsarrende finns ett indirekt besittningsskydd så länge det inte framgår något annat av ert avtal. Det betyder att arrendatorn inte har rätt att förlänga avtalet, däremot kan det i vissa bli så att markägaren blir ersättningsskyldig för kostnader som arrendatorn får på grund av uppsägningen, 11 kap 5§. Uppsägningen måste ske senast 6 månader innan arrendetiden tar slut, annars förlängs avtalet, 11 kap 3§ 2 st. LägenhetsarrendeDen sista arrendeformen som kan vara aktuell i ditt fall är lägenhetsarrende. Om inte bodens användningsområde passar in på något av de former jag skrivit ovan så kan det röra sig om ett lägenhetsarrende. Det kan exempelvis vara om en förening använder boden som klubbstuga, då rör det sig om ett lägenhetsarrende, 8 kap 1§ 2st. Villkorsändring vid lägenhetsarrendeRör det sig om ett lägenhetsarrende så är arrendatorns skydd begränsat. För dig hade detta inneburit att du meddelar den nya avgiften, sedan får arrendatorn antingen välja att godta den nya avgiften eller så får de säga upp avtalet. Uppsägning vid lägenhetsarrendeVid lägenhetsarrende finns inget besittningsskydd överhuvudtaget. Om det inte finns något besittningsskydd kan du alltså säga upp avtalet av vilken anledning du vill utan att arrendatorn har rätt till någon förläggning av avtalet. Om avtalet inte är tidsbestämt är uppsägningstiden 6 månader, är avtalet tidsbestämt beror uppsägningstiden på vad ni kommit överens om, 8 kap 5 § JB.Mitt råd till digFör att sammanfatta mitt svar råder jag dig att först och främst undersöka arrendeavtalet för att ta reda på vilken form av arrende din fråga avser och hur länge arrendeavtalet varar. Beroende på vilken arrendeform det gäller är reglerna för villkorsändring olika. Eftersom att ett arrendeavtal är tidsbestämt är det bra att redan nu kolla när perioden går ut för att inte gå miste om möjligheten att genomföra en villkorsändring eller få till en uppsägning. Det är först om avtalet sägs upp som du kan få dem att flytta boden. Jag råder dig också till att både meddela en eventuell villkorsändring samt uppsägning skriftligt eftersom att detta oftast är ett krav. Du kan alltid återkomma med en ny fråga till oss om det är något mer du undrar över eller så kan du vända dig till Lawlines juristbyrå för att få hjälp med ditt arrendeavtal av erfarna jurister. Boka tid direkt på: http://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag bevisa att hyran är oskälig?

2021-10-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,det gäller hyreshöjning utförd av hyresvärden, utan anledning, med påhittade orsaker, sådana som "värdering av bruksvärde 2021" som även den inte värderats rättvist i mitt fall. Grannar med 2rumslägenhet betalar mindre än jag. Enligt hyresavtal 2012 betalar är min hyra (som betecknas som marknadshyra då) ca.4800 kr/mån, för en 2rumslägenhet med köksvrå, orenoverat i 20 år, med lika gamla vitvaror, utan balkong, alla fönster mot hårt trafikerat gatan. Varje år höjdes hyran med ca.1700 kr/år och nu 2021 betalar jag redan ca.5700 kr/mån. Hyresfastigheten har chockhöjt hyran nu 2021 till ca.6700 kr/mån, med hänvisningar till "bruksvärde". Anställda från hyresvärden behandling av hyresgäster i huset (inkl.mig): har besökt lägenhet med anledning "ventilationskoll" ca. 30 ggn/9 år, dvs.var 4. månad; några gånger har låst upp lägenhet även utan ngn. förvarning med anledning "behövs reparation efter ha förstört skåpet efter ventilationskoll") och mars 2021 även kom anställda in i lägenhet utan förvarning, hotfullt och börjat fotografera överallt och angav anledning: "fotografering för hyreshöjning". Vad ska jag göra för att motbevisa felaktigt "bruksvärde" nu på Hyresnämnden, för att vinna ärende? Jag har inte ngn advokat. Hyresvärden kommer däremot med jurist& Fastighetsägare förbund till Hyresnämnden.Hyresgästförening har valt att inte företräda mig, och står på hyresvärdens sida om bruksvärde&hyreshöjning.
Frida Källhage |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer nedan besvara din fråga. FrågeställningSå som jag förstår din fråga anser du att du har fått oskäliga hyreshöjningar som också har lett till en oskälig hyra. Det verkar som att en förhandling i hyresnämnden väntar och därför undrar du hur du kan bevisa att hyran är oskälig. Eftersom du även nämner att hyresvärden har gått in i lägenheten utan att informera dig kommer jag även nämna vilka regler som gäller kring det. Aktuellt lagrumRegler kring hyra regleras i 12:e kapitlet jordabalken (nedan förkortat JB), det är utifrån detta lagrum som jag kommer utreda dina frågeställningar. Jag kommer även gå in lite kort på brottsbalken (nedan BrB).Hyran baseras på bruksvärdetVad som är skälig hyra bestäms utifrån lägenhetens bruksvärde. En lägenhets bruksvärde avgörs av faktorer så som var lägenheten ligger, dess planlösning, skick, storlek, grad av modernitet mm. Så som värden motiverar höjningen är därför inte fel i sak, men hyran ska förstås ändå vara skälig, vilket följer av 12 kap 55§ 1 st JB.Bedömningen görs på hyran i sin helhetDet verkar som att du främst reagerar på att höjningarna är oskäliga. Det som är viktigt att känna till då är att bedömningen som hyresnämnden gör i sin skälighetsbedömning är utifrån hela hyran och inte höjningarna i sig. De kollar alltså på om den nya hyran, dvs 6700:-/månad som jag förstår det, är rimlig. Vad som är skälig hyra i ditt fall är svårt att svara på eftersom det är en bedömningsfråga utifrån faktorerna jag beskrev ovan. En förhandlingsordning hade bundit dig till hyreshöjningenDet framgår dessvärre inte om din lägenhet ingår i en så kallad förhandlingsordning, en sådan innebär att det är hyresgästföreningen som förhandlar om din hyra varje år för din räkning. Huruvida du har det beror på om det finns en förhandlingsklausul i ditt hyreskontrakt. Om så är fallet är du bunden till den hyra som hyresgästföreningen och hyresvärden förhandlar fram, 12 kap 55§ 3 st JB. Eftersom ni ska förhandla om hyran i hyresnämnden kommer jag nedan utgå från att det inte finns någon sådan klausul. Samla in jämförelsematerialHyresnämnden avgör vilken hyra som är skälig utifrån en jämförelse med liknande lägenheter. Det du behöver göra är att ta fram jämförelsematerial, främst från lägenheter med förhandlingsordning, som du anser borde ligga till grund för bedömningen. Du skriver exempelvis att dina grannar med liknande lägenheter har billigare hyra, om du kan få fram något underlag på detta (exempelvis hyresavtal eller annan dokumentation som styrker hyra och skick) så kan det eventuellt vara en form av jämförelsematerial. Desto mer material du samlar in som styrker att hyran värden begär är oskälig, desto bättre. Därför kan det vara en god idé att kontakta andra hyresvärdar som äger liknande fastigheter i närområdet. Det är möjligt att de kan dela med sig av dokumentation över deras hyresnivåer på en liknande lägenhet som din. Hyresvärden ska också inkomma med jämförelsematerial som stärker att deras uppfattning av hyran är rimlig. Det är bra om du kan hitta jämförelsematerial som är så lik din lägenhet som möjligt eftersom hyresnämnden kommer rensa bort de lägenheterna som inte är jämförbara med din. Skulle det vara så att det inte finns något relevant jämförelsematerial att jämföra med så kan hyresnämnden istället göra en allmän skälighetsbedömning. Då gör de istället en bedömning utifrån sin egen kännedom om hur hyresläget är på orten där lägenheten ligger. Du kan läsa mer om hur processen och bedömningen går till här. Ombud kan vara en god idéSom du förstår av det jag skriver ovan så är det en hel del arbete som krävs för att dina möjligheter att nå framgång i ärendet ska bli så stora som möjligt. Det framgår av frågan att hyresgästföreningen inte tänker företräda dig, du kan såklart företräda dig själv men oftast är det inget att rekommendera om du vill få din rätt tillgodosedd på bästa vis. Det kan därför vara en god idé att du söker dig efter ett annat ombud. Kan vara brottsligt att värden gått in utan ditt tillståndEftersom du även nämner att värden har varit inne i din lägenhet flertalet gånger kommer jag därför kort gå in på vad som gäller. Huvudregeln är alltid att värden inte får gå in utan tillåtelse. Förvisso finns undantag till detta, exempelvis om det skett en akut skada i lägenheten som måste åtgärdas omgående. Det låter inte som om de saker som hänt i din lägenhet var så pass allvarliga att de varit tvungna att gå in i lägenheten utan ditt tillstånd. Går värden ändå in i lägenheten så kan du polisanmäla eftersom det kan klassas som olaga hemfridsbrott, 4 kap 6§ BrB.Mitt råd till digSom sagt är det svårt att göra en bedömning huruvida hyran är skälig eller vad hyresnämnden kommer komma fram till. Jag skulle rekommendera att du funderar över om du kanske ändå borde ha ett ombud. Väljer du att inte ha ett ombud så tänk på att hyresnämnden gör sin bedömning på det material som du och hyresvärden lämnar in. Det är därför en god idé att samla in så mycket och så relevant jämförelsematerial som möjligt.Jag hoppas att du har fått lite vägledning kring dina frågor. Skulle det vara så att du behöver mer kvalificerad juridisk rådgivning så kan du alltid boka ett möte hos Lawlines erfarna jurister på http://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Måste min fru flytta från mitt hus om jag går bort?

2021-09-19 i Make
FRÅGA |Vad händer med vårt hus som jag äger om jag dör? Min fru och jag har varit gifta i 32 år, och har två barn. Jag äger ensam huset vi bor i pga att hon inte fick vara med som låntagare eftersom inte hade fast jobb. Behöver jag känna mig orolig att hon skall behöva lämna "vårt hem" vid dödsfall eller ingår huset i sk giftorätt? Kommer hon att få ta över ev. låneskulder på huset och kunna bo kvar?
Frida Källhage |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevant lagrumEftersom du är gift och frågan är vad som händer med din egendom när du går bort så finns svaret på dina frågor i äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). UtgångspunkterI mitt svar nedan kommer jag förutsätta följande då inget annat framgår av din fråga: Du har inget testamente.Du har inga särkullbarn (dvs barn som inte är era gemensamma).Huset är giftorättsgodsDet kan finnas två olika sorters egendom i ett äktenskap, dess är giftorättsgods och enskild egendom. Huvudregeln är att all egendom är giftorättsgods (7 kap 1§ ÄktB). Giftorättsgods är sådan gemensam egendom som ska ingå vid en bodelning. Det finns däremot ett undantag till denna regel och det är om egendomen är enskild egendom. Egendom kan bli enskild genom att maken exempelvis erhåller arv eller gåva med föreskriften att egendomen ska vara enskild, men det kan också uppstå om makarna upprättat ett äktenskapsförord som anger att viss egendom ska vara enskild (7 kap 2§ ÄktB). Sådan egendom kan alltså den andra maken inte göra anspråk på vid en bodelning. Jag förutsätter att huset inte är din enskilda egendom eftersom det inte finns någon sådan uppgift. I så fall för detta oss tillbaka till huvudregeln att huset är giftorättsgods. Det har således ingen betydelse att det är du som äger huset eftersom det ändå räknas som giftorättsgods.Din fru ärver din egendomNär ett äktenskap upplöses på grund av äktenskapsskillnad så ska en bodelning göras i de allra flesta fall (9 kap 1§ 1 st ÄktB). I bodelningen tas makarnas giftorättsgods upp (10 kap 1§ ÄktB). Det som sedan händer är att värdet av makarnas giftorättsgods läggs samman, sedan räknas eventuella skulder som makarna har bort fiktivt (11 kap 1§ ÄktB). Värdet som blir över delas lika mellan makarna. Vid dödsfall görs bodelningen mellan dödsboet och den kvarlevande maken (11 kap 3§ ÄktB). Din fru får alltså hälften av giftorättsgodsets värde och andra halvan tillfaller ditt dödsbo. Utgångspunkten är alltid att den avlidnes barn ärver först (2 kap 1§ ÄB). Nu låter det däremot som att ni har två gemensamma barn, då är istället huvudregeln att barnen ärver genom efterarv. Det betyder att barnen får arvet efter dig först när din fru går bort (3 kap 1§ ÄB). Din fru ärver då med så kallad fri förfoganderätt. Det betyder att hon får spendera arvet fritt men med begränsningen att hon inte kan testamentera bort arvet. Din fru ärver således all din egendom med fri förfoganderätt.Efter att bodelning har gjorts så sker ett arvskifte. Vill din fru behålla huset så måste antingen skulden för huset betalas med resterande kvarlåtenskap som finns i dödsboet eller ta över lånet för fastigheten, eftersom det inte är möjligt att ärva skulder. Den kvarlevande får i så fall kontakta banken för att undersöka möjligheten att flytta över lånet.Särkullbarn kan påverka situationenSkulle det ändå vara så att du har några särkullbarn så kan det ändra situationen eftersom de som utgångspunkt har rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1§ ÄB). Förutsatt att de inte väljer att avstå till förmån för den kvarlevande maken, i så fall ärver de genom efterarv precis som era gemensamma barn (3 kap 9§ ÄB). Det innebär att om eventuella särkullbarn inte kan få ut sin arvslott utan att huset säljs så kan din fru bli tvungen att sälja det, så vida hon inte har möjlighet att lösa ut dem (2 kap 1§ ÄB jämte 3 kap 1§ ÄB).Sammanfattning av mitt svarJag anser inte att det finns någon anledning till oro eftersom att du och din fru är gifta och utgångspunkten är då att ni ärver varandras egendom oavsett vem som äger vad. Skulle det däremot vara så att du har några särkullbarn kan det vara bra att ha det jag skrivit ovan i åtanke. Om du har fler frågor och vill få ytterligare rådgivning kan du boka ett möte hos en av Lawlines erfarna jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Vill du upprätta ett testamente så kan du göra det enkelt och till ett fast pris med hjälp av vår avtalstjänst https://lawline.avtalsrobot.se/.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hyresvärdens skyldigheter vid mögel i hyresrätt

2021-09-08 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag med sambo flyttade in i en hyresrätt för 3 månader sedan. Badrummet är alltid fuktigt trots försök att torka ventilen och alltid ha badrumsdörren öppen vilket har visat sig att vi har svartmögel i fogarna i duschen som spridit sig till duschdraperiet och ökar i volym. Har redan märkt att vi har en ganska nonchalant hyresvärd och vi har klagat på en del annat, därför vill jag vara säker på min sak om jag för detta till honom för argumentation. Har de skyldighet att göra något åt detta? Eller är det bara min uppgift att hålla mögelskadan nere med medel?
Frida Källhage |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevant lagrumJag uppfattar din fråga som att du vill veta mer om hyresvärdens skyldigheter gällande mögel i lägenhet. För att besvara din fråga kommer jag utgå från jordabalkens 12:e kapitel som innehåller regler kring hyra av bostad.Hyresvärdens skyldigheterHyresvärden har ett ansvar att hålla lägenheten i ett sådant skick att den enligt en allmän uppfattning är i ett brukbart skick, 12 kap 9§ JB jämte 12 kap 15§ JB. Av din fråga framgår att luften i badrummet är fuktig trots dina försök att undvika detta. Att se till att lägenheterna har en fungerande ventilation och att undvika förekomsten av fukt och mögel är något som ligger inom hyresvärdens ansvarsområde, i och med att mögel kan vara hälsofarligt. Om detta är ett återkommande problem trots städning och du misstänker att möglet har uppstått på grund av att ventilationen är bristfällig så kan du kräva av hyresvärden att de gör en fuktmätning.Hyresgästens skyldigheterSkulle det vara så att problemet kvarstår trots att hyresvärden fullföljer sina skyldigheter och det inte visar sig vara en onormal luftfuktighet i badrummet så kanske möglets uppkomst beror på något annat. Det är till exempel inte ovanligt att mögel uppstår i duschutrymmen på grund av tvålrester och hudavlagringar. Om detta är anledningen till möglets förekomst så har du som hyresgäst till uppgift att hålla borta mögel genom kontinuerlig städning i och med att du har en vårdplikt som innebär att hyresgästen ska vårda lägenheten, 12 kap 24§ JB.Min rekommendationDu bör förklara för din hyresvärd att de har ett ansvar att undvika uppkomsten av mögel och att det är ett återkommande problem. Det är också en god idé att upplysa om att du vidtagit diverse åtgärder men att mögel ändå uppstår. Hyresvärden bör därefter gå till botten med möglets uppkomst och om det beror på exempelvis ventilationen så ska värden åtgärda detta. Om din hyresvärd ändå inte vill vidta några åtgärder rekommenderar jag att du antingen kontaktar hyresgästföreningen (https://www.hyresgastforeningen.se) som kan hjälpa dig att föra din tala eller göra en anmälan av hyresvärden hos miljöförvaltningen i din kommun.Hoppas du fick din fråga besvarad!Med vänliga hälsningar,