Oläsbar namnteckning från testamentsvittne - ogiltighet?

2021-10-27 i Testamente
FRÅGA |Vi har fått ett testamente att godkänna som nära släktingar till den avlidna. Detta är upprättat av en person som testatorn dessutom utsett till boutredningsman och testamentsexekutor. Samma person har dessutom bevittnat handlingen tillsammans med en ytterligare person. För den senare går det inte att utläsa vem denne är. Oläsbar namnteckning utan vidare hänvisning annat än till en adress. Är det gilltigt och ok?Mvh
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om formkraven för testamenteDe formkraven som ställs upp för att ett testamente ska vara giltigt är att ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen samtidigt närvarande när testatorn undertecknar testamentet eller bekräftar att det är dennes namnteckning på testamentet. Vidare krävs det för giltighet att vittnena vet att det rör sig om ett testamente som de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet i testamentet. Slutligen så krävs det också för giltighet att vittnena bestyrker handlingen med sina namn (10 kap. 1 § ärvdabalken). Om inte samtliga dessa formkrav är uppfyllda är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § ärvdabalken).En testamentsexekutor får var testamentsvittneAtt ett vittne har blivit utsedd till testamentsexekutor och boutredningsman av testatorn hindrar inte personen från att vara testamentsvittne. Detta förutsätter dock som vanligt att personen i fråga inte ingår i den förbjudna kretsen personer, t.ex. närstående, universell testamentstagare eller legatarie (testamentstagare) (10 kap. 4 § ärvdabalken). Närmare om kravet på vittnenas bestyrkande av testamentetFormkravet på bestyrkande av testamentet avser vittnenas namnteckning av handlingen och ingenting mer, vilket finns i ditt fall. Vittnet i fråga har undertecknat testamentet. Det framgår av lagen att testamentsvittnena bör vid sina namn anteckna yrke, hemvist, datum för bevittnandet samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet i en eventuell klandertalan (10 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). En sådan övrig omständighet av betydelse är ett namnförtydligande, vilket alltså saknas på din nära släktings testamente. Dessa regler är dock inga formkrav som i sig kan leda till ogiltighet utan ska i stället ses som en praktisk anvisning. Detta brukar åstadkommas genom en s.k. vittnesmening som alltså inte är ett krav för giltighet, utan syftar främst till att vara bevisning om att allt har gått rätt och riktigt till vid testamentets upprättande. Ett namnförtydligande är med andra ord inte ett absolut krav för giltighet.Problemet med att testamentet har en oläsbar namnteckning ihop med avsaknad av ett namnförtydligande blir att det uppfyllda formkravet på vittnes bestyrkande av testamentet blir tämligen meningslös. Mycket av syftet med bevittnandet försvinner alltså i princip. Eventuellt kan formkravet på bestyrkande av testamentet anses ej uppfyllt om vittnet inte kan identifieras med hjälp av namnteckningen och den angivna adressen, men rättsläget är något oklart. Testamentstagarna har bevisbördan för att testamentet uppfyller nämnda formkrav. Om endast uppvisandet av själva testamentet med uppfyllda formkrav räcker för att uppfylla beviskravet utan att underskriften går att kopplas till en viss person är som sagt oklart. En vittnesmening som intygar att testamentet har upprättats på ett lagenligt sätt innebär dock en presumtion för att så är fallet (se RH 2012:80 och 10 kap. 2 § andra stycket ÄB), men ett sådant verkar ju inte finnas med i testamentet. KlandertalanOm ni arvingar vill klandra testamentet och få det ogiltigförklarat behöver ni väcka en talan vid tingsrätten genom en ansökan om stämning mot testamentstagarna inom sex månader efter det att ni blev delgivna testamentet (14 kap. 5 § första stycket ärvdabalken). Kom i så fall ihåg att varje arvinge som vill klandra testamentet behöver väcka klandertalan separat på egen hand (dessa kommer dock handläggas ihop inom ramen för en process). Vad en stämningsansökan ska innehålla hittar ni i 42 kap. 2 § rättegångsbalken och en standardiserad blankett hittar ni här.Med vänliga hälsningar,

Fel i konsumenttjänst som visar sig efter garantitiden

2021-10-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller en trasig generator som jag bytte ut till helt ny för 2.5 år sen. Verkstaden säger att garantin på den har utgått (garantin gäller i 2 år) och därför måste jag betala fullpris. Jag undrar vad konsumentjänslagen säger om detta?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reklamationstiden har inte löpt utPrecis som du är inne på regleras din fråga i konsumenttjänstlagen. Den garantin som verkstaden har lämnat har inneburit att denne har svarat för resultatet av tjänsten i två års tid, och försämringar under den tiden ansvarade därför verkstaden för, med följden att tjänsten skulle ha ansetts felaktig om generatorn hade gått sönder under denna tid (14 § första stycket konsumenttjänstlagen). Man kan säga att eventuella fel som uppkommer antas/presumeras ligga verkstaden till last under denna tid. I ditt fall har ju visserligen garantin dock löpt ut. Men felet är ändå inte preskriberad, reklamation av tjänsten får nämligen ske inom tre år från då verkstaden avslutade arbetet för två och ett halvt år sedan (17 § första stycket konsumenttjänstlagen). Du får alltså fortfarande hävda fel gentemot verkstaden, det förutsätter att du underrättar (reklamerar) verkstaden inom skälig tid efter att du märkte felet, vilket du har gjort som jag förstår det. Konsumenttjänstlagen är en tvingande skyddslagstiftning till förmån för konsumenter, vilket betyder att det inte går att "komma runt" den treåriga reklamationstiden med en kortare garantitid (3 § konsumenttjänstlagen).Vad säger konsumenttjänstlagen om fel?Felet är alltså inte preskriberat, men frågan som kvarstår är om det rör sig om ett fel över huvud taget i lagens mening. Tidpunkten för felbedömningen är då tjänsten avslutades för två och ett halvt år sedan (12 § första stycket konsumenttjänstlagen). Detta gäller även om felet visar sig först senare som i ditt fall. Bevisbördan ligger på dig att visa att felet förelåg vid när du hämtade bilen efter tjänstens avslutande. Eftersom det finns svårigheter att säkra bevisning för dig här, borde det räcka med att du visar att det "framstår som klart mer sannolikt" att felet beror på tjänsten än att felet beror på något annat som inte verkstaden ansvarar för (NJA 2015 s. 233 punkterna 17–18 & 27 i Högsta domstolens domskäl). Trots detta ganska låga beviskrav har nästan den treåriga reklamationstiden löpt ut här, vilket gör att det blir svårare för dig att bevisa ursprungligt fel vid tjänstens avslutande jämfört med om det hade rört sig om en kortare tid (prop. 2004/05:13 s. 106). Felbedömningen som görs i dessa fall tar främst sikte på vad du som konsument har rätt att kräva med hänsyn till kravet på att tjänsten ska utföras fackmässigt, med omsorg för dina intressen och verkstadens skyldighet samråda med dig i den utsträckning som behövs och är möjligt (9 § första stycket punkt ett konsumenttjänstlagen och 4 § första stycket konsumenttjänstlagen). Det kanske säger sig självt, men du får inte göra gällande felpåföljder om generatorn har gått sönder på grund av något förhållande på din sida, t.ex. vanvård eller försummelse (16 § första stycket konsumenttjänstlagen). Föreligger det ett fel i ditt fall?Utan att vara expert på generatorers medellivslängd har jag försökt läsa på och frågat personer som är mer insatta än mig i ämnet. Det är onekligen så att den förväntade livslängden för en generator under normala förutsättningar är längre än två och ett halvt år. Det följer inte med nödvändighet att felet beror på bristande omsorg/fackmässighet m.m. Vi vet inte orsaken till felet. Men att ett fel uppkommer relativt kort efter bytet av generatorn, vars livslängd bör klart överstiga två och ett halvt år i normalfallen, ger åtminstone stöd åt att tjänsten inte utfördes med tillräcklig omsorg/fackmässighet (NJA 1991 s. 481). Verkstaden kan såklart efter en undersökning av generatorn göra gällande motsatsen genom att försöka visa på eventuella skador som har uppkommit genom onormalt bruk, vanvård, onormalt stort antal miltal sedan tjänstens avslutande eller försummelse.Jag skulle rekommendera att du kräver ett avhjälpande (16 § och 20 § konsumenttjänstlagen), det vill säga att du kräver att verkstaden ska åtgärda felet och byta ut generatorn utan kostnad för dig. Om inte verkstaden går med på det och du känner att du har rätten på din sida utifrån mitt svar, kan du gå vidare och ansöka om stämning hos tingsrätten och yrka prisavdrag motsvarande vad det hade kostat att få felet åtgärdat (21 § och 22 § konsumenttjänstlagen) Vad en stämningsansökan ska innehålla hittar du i 42 kap. 2 § rättegångsbalken. Med vänliga hälsningar,

När anses ett par stadigvarande bo tillsammans i sambolagens mening?

2021-10-09 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag fick svar att man får vara samboende, men att de anser att jag inte har tillbringat tillräckligt med tid i lägenheten. Vart i lagen står det hur mycket tillräckligt med tid är? Hur kan det definieras?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i sambolagen. Jag tolkar det som att det är ifrågasatt om ni stadigvarande bor tillsammans eftersom du uppger att någon anser att du inte har tillbringat tillräckligt med tid i lägenheten, och att ni därför inte ska klassificeras som sambor.Vad som avses med sambor i lagens mening är: två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § första stycket sambolagen). Det krävs att samtliga dessa förutsättningar är uppfyllda för att ett samboförhållande ska anses föreligga. Det finns ingen regel i sambolagen som uttryckligen anger exakt vad som är tillräckligt med tid för att ni ska anses stadigvarande bo tillsammans. Därför får vi undersöka vad som framkommer i andra rättskällor för att hitta svar. I förarbetena till lagen framkommer det att ett tillfälligt boende tillsammans inte utgör ett samboförhållande (prop. 2002/03:80 s. 43–44). Om ni båda är folkbokförda på adressen eller har gemensamma barn förutsätter man att ni lever stadigvarande tillsammans, det är alltså den som påstår att ni inte stadigvarande bor tillsammans som behöver bevisa detta om ni är folkbokförda på samma adress eller har gemensamma barn, vilket kan tänkas bli svårt (prop. 2002/03:80 s. 44). Om ni inte är folkbokförda på samma adress och inte har gemensamma barn får en helhetsbedömning göras, ett riktmärke anses i dessa fall vara att ni ska ha bott tillsammans i minst sex månader, men även andra omständigheter kan vägas in i den helhetsbedömningen. En sådan omständighet kan vara om ni har gemensam ekonomi där det finns gemensamma bankkonton eller liknande, då kan tiden på sex månader kortas ner (prop. 2002/03:80 s. 44). I ett rättsfall från hovrätten kom domstolen fram till sju till elva veckor i sig inte räckte för att paret skulle anses stadigvarande bo tillsammans (paret var inte folkbokförda tillsammans). Men omständigheter fanns i målet som ändå gjorde denna tidsperiod tillräcklig. Här beaktade man att paret hade haft en relation innan de flyttade ihop, att de hade upprättat ett inbördes testamente, att de hade haft gemensam ekonomi och att de hade för avsikt att bo varaktigt tillsammans (RH 2005:34). Övriga krav för att ni ska anses vara sambor i lagens mening är att ni har ett parförhållande, dvs. att ni ska bo tillsammans i ett förhållande som det normalt ingår sexuellt samliv i. Och det sista kravet är att ni ska ha ett gemensamt hushåll, dvs. att ni samarbetar kring vardagliga sysslor och samarbetar ekonomiskt kring utgifter (prop. 2002/03:80 s. 44).Om de nämnda förutsättningarna är uppfyllda för att ett samboförhållande ska anses föreligga, borde det knappast spela roll om du t.ex. är borta stora delar av dygnets timmar eller sover över hos andra ofta. Notera dock att samboförhållandet anses upphört om du anses ha bosatt dig på annat håll (2 § första stycket punkt två sambolagen). Om du har jobbat på annan ort eller har fått vård utanför hemmet kan du dock ändå anses bo kvar i lagens mening.Med vänliga hälsningar,

Undersökningsplikt och besiktningsmannens ansvar

2021-09-30 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har just köpt ett hus. Vid överlåtelsebesiktningen så missade besiktningsmannen en fuktros som nu visat sig vara en vattenskada i källaren. Säljaren kände till detta men berättade aldrig för oss eller besiktningsmannen om fuktrosen. Fuktrosen såg jag direkt vid inflytt då säljaren täckt skadan med möbler.Besiktningsmannen vill inte ta på sig denna miss. Jag undrar om jag har rätt att reklamera tjänsten då vi betalade för en överlåtelsebesiktning? Eller är det säljaren som gjort fel? Jag vill veta vem jag ska kräva på pengar så att vi kan åtgärda vattenskadan. Just nu låter det som att ansvaret ligger på oss köpare trots att vi betalat för en överlåtelsebesiktning. I besiktningsprotokollet fanns en anmärkning på att rummet var en del av ett garage, det står ingenting om fuktskada eller som besiktningsmannen nu hävdar att rummet ej gick att bedöma.Med vänliga hälsingar
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör egentligen två skilda saker som är viktiga att hålla isär. En fråga är huruvida säljaren ansvarar för ett fel i fastigheten och en annan handlar om besiktningsmannens ansvar, jag återkommer till detta. Jag förutsätter i mitt svar att inga friskrivningar eller garantier har avtalats om.Säljarens ansvar för fel i fastighetenFrågan regleras i jordabalken och jag kommer därför utgå från den lagen i mitt svar. Rättspraxis är också en viktig rättskälla på detta rättsområde, dvs. fastighetsrätt.Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad ni som köpare med fog kunnat förutsätta vid köpet, föreligger ett fel i fastigheten. Det är utöver avtalsinnehållet, era befogade förväntningar om fastigheten som lagen skyddar. Dessutom har ni som köpare rätt till ersättning för skadestånd om felet beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten avvek från vad säljaren får anses ha utfäst (4 kap. 19 § första stycket jordabalken). Det rör sig i ert fall om ett s.k. faktiskt fel, dvs. ett fel som har och göra med fastighetens fysiska skick. Om ett fel finns som får göras gällande aktualiseras prisavdrag, hävning och skadestånd (4 kap. 12 § första stycket). Ni får dock inte göra gällande sådana avvikelser som ni borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten som har varit på kallad med hänsyn till fastighetens skick m.m. (4 kap. 19 § andra stycket jordabalken). Vilket alltså innebär att endast s.k. dolda fel som inte borde ha upptäckts får göras gällande mot säljaren. Denna undersökningsplikt är långtgående och innefattar allt som går att konstatera med syn, känsel, lukt och hörsel, även i svårtillgängliga utrymmen, t.ex. kryputrymmen (NJA 1980 s. 555). Däremot behöver man inte bryta upp golv och väggar m.m. Dock hade ni som utgångspunkt varit tvungna att flytta på möbler, mattor och tavlor för att kontrollera ytskikten för att uppfylla er undersökningsplikt. Lagen utgår från att vad en normalt kunnig och erfaren lekman borde ha funnit vid en noggrann undersökning inte kan göras gällande mot säljaren (samma krav på undersökning gäller även då en besiktningsman har anlitats). Fastighetens ålder, skick och säljarens uttalanden under köpeförhandlingarna som ger skäl att misstänka fel kan utöka undersökningsplikten (NJA 1985 s. 274). Var huset gammalt, gav säljaren indikationer på fel eller var priset särskilt lågt kan detta vara sådana indikationer. Om säljaren tvärtom gett ett lugnande besked eller bagatelliserat fel kan undersökningsplikten minskas (NJA 1981 s. 894), t.ex.: "Ni behöver inte flytta på möblerna här i källaren, det finns inga fuktproblem där nere". Att en besiktningsman har anlitats men har missat att undersöka källaren kan inte åberopas som en omständighet till stöd för att ni som köpare har fullgjort er undersökningsplikt (NJA 1998 s. 407). Överlåtelsebesiktningen ersätter därför inte er undersökningsplikt. Samma rättsfall beskriver att undersökningsplikten kan utökas om besiktningsmannen t.ex. antecknat något i besiktningsprotokollet som indikerade att ett fel fanns i källaren, något besiktningsmannen ju dock inte har gjort.Slutsatsen jag drar utifrån vad du har beskrivit är att ni inte har fullgjort er undersökningsplikt eftersom fuktrosen gick att märka genom att flytta på möblerna, vilket ingick inom ramen för er undersökningsplikt. Det rör sig alltså inte om ett dolt fel (4 kap. 19 § jordabalken). Du skriver att säljaren visste om fuktrosen/vattenskadan bakom möbeln i källaren. Det finns dock ingen generell upplysningsplikt för säljaren att informera er som köpare om fel i fastigheten som säljaren visste om (prop. 1989/90:77 s. 61). Det finns dock vissa situationer där säljaren inte kan invända att ni inte har fullgjort er undersökningsplikt, om förtigandet av fuktskadan har inneburit ett svikligt förledande eller annat ohederligt agerande. Man kan säga att det krävs att felet är väsentligt, undersökningsplikten ej uppfylld, att säljaren kände till fuktrosen/vattenskadan och förstod att detta var av väsentlig betydelse för er och att innehållandet av informationen utgjorde ett svikligt förledande eller annat ohederligt agerande (NJA 2007 s. 86). I dessa fall skulle ni alltså kunna göra felet gällande trots er bristande undersökningsplikt. Regeln HD skapade får dock ses som en undantagsregel och prejudikatets räckvidd är omdiskuterad. Min bedömning är att ni inte verkar få göra felet gällande mot säljaren på grund av bristande undersökningsplikt (4 kap. 19 § andra stycket jordabalken).Besiktningsmannens ansvarEn besiktningsman har ett professionsansvar som innebär att denne ska utföra besiktningen fackmässigt och ska med omsorg ta tillvara era intressen och samråda med er i den utsträckning som behövs och är möjligt (4 § första stycket konsumenttjänstlagen analogt). Om så inte sker och han som i detta fall genom vårdslöshet missar ett fel som har ingått i hans uppdrag att hitta kan han bli skadeståndsskyldig, vilket framgår av allmänna rättsprinciper och en analog tillämpning av 32 § andra stycket konsumenttjänstlagen. Man måste dock först titta på vad själva uppdraget har gått ut på. En sedvanlig överlåtelsebesiktning får dock anses gå ut på att undersöka om det finns något fel som ska upptäckas av er köpare inom ramen för er undersökningsplikt. Har besiktningsmannen i protokollet eller avtalet lämnat en garanti för att inga fel föreligger är han rent strikt ansvarig för er skada (dvs. utan att vårdslöshet behöver bevisas) om ingen garanti är lämnad behöver ni visa att besiktningsmannen har varit vårdslös. Här kan ni ta upp underlåtelse att informera/varna er om att rummet inte gick att bedöma, missen att identifiera fuktskadan och därför också bristande information och råd om fuktskadan. Det krävs också att det finns ett orsakssamband mellan besiktningsmannens vårdslöshet och skadan, vilket i och för sig inte borde bli speciellt problematiskt i ert fall. I ett liknande rättsfall i Göta hovrätt (dom 1993–11–23 DT 1066) ansåg hovrätten att besiktningsmannen hade varit vårdslös då han hade missat att fastigheten var angripet av mögel, med hänvisning till att det har funnits fuktfläckar på väggarna och att besiktningsmannen borde ha kunnat känna lukten av mögel. Ibland finns det avtalsvillkor som innebär att ni t.ex. behöver rensa undan saker för att göra överlåtelsebesiktningen möjlig. I Allmänna reklamationsnämndens avgörande (ARN 2009–10643) fanns ett villkor om att alla utrymmen ska göras tillgängliga före besiktningen och att badkarsfronter ska demonteras om det är möjligt. ARN menade att det därför inte var besiktningsmannens uppdrag att demontera en badkarsfront för att identifiera sprickor som dolts av badkarsfronten. Om ett sådant villkor fanns i avtalet/besiktningsbekräftelsen som innebar att ni var tvungna att rensa undan och källaren var belamrad av möbler så inte besiktningsmannen kunde få tillgång till utrymmet kan det alltså potentiellt innebära att inte besiktningsmannen var vårdslös. Men då tänker jag att besiktningsmannens informationsplikt i det fallet ändå innebär att det borde ha antecknats i besiktningsprotokollet, dvs. att rummet inte gick att bedöma. Den underlåtenheten i sig borde eventuellt kunna utgöra vårdslöshet. Ofta har besiktningsmän en ansvarsförsäkring som täcker dessa fall (SBR-godkända besiktningsmän har en ansvarsförsäkring). Notera också att det brukar finnas ansvarsbegränsningar i standardvillkoren bifogade till dessa avtal som innebär att små och väldigt stora skador inte ersätts.Slutsats och rekommendationJag bedömer det som att ni inte verkar har uppfyllt er undersökningsplikt, och därför kan ni inte göra felet gällande mot säljaren. Jag bedömer inte heller att det har funnits någon upplysningsplikt för säljaren i ert fall. Jag är mer osäker om besiktningsmannen har varit vårdslös och att ni därför har rätt till skadestånd för felet i fastigheten, jag har ju inte heller alla detaljer. Men jag skulle säga att det mesta tyder på att ni har rätt till skadestånd. Om ni vill gå vidare bör ni först kräva besiktningsmannen på skadestånd, om besiktningsmannen vägrar kan ni lämna in en ansökan om stämning till tingsrätten (skadeståndstalan). Vad en sådan ska innehålla hittar ni i 42 kap. 2 § rättegångsbalken. Jag skulle rekommendera att ni kontaktar en erfaren jurist här på Lawline för en konsultation om ni fortfarande känner er osäkra. Ni kan skicka en kostnadsfri förfrågan här.Med vänliga hälsningar,

Får en dödsbodelägare begära en utomstående boutredningsman?

2021-10-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vi är två dödsbodelägare och oense om vem som ska vara bouppteckningsman. Min bror vill att antingen han ska göra det själv eller vi gör det tillsammans. Jag vill anlita en bouppteckningsman.Har jag rätt att begära att vi anlitar en extern bouppteckningsman som betalas av dödsboet?Jag vet att jag kan begära att en boutredningsman tillsätts men vill helst slippa det.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni båda dödsbodelägare ska tillsammans förvalta den avlidnes egendom och ombesörja avvecklingen av dödsboet. Åtgärder som rör den avlidnes egendom kräver i princip alltid samtycke mellan er båda (18 kap. 1 § ärvdabalken). Denna förvaltning syftar till att förbereda för ett arvskifte, det vill säga den överenskommelse mellan er två dödsbodelägare om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas mellan er (23 kap. 4 § ärvdabalken). Innan arvskiftet ska bl.a. bouppteckningen förrättas (se 20 kap. 2 § ärvdabalken) och den avlidnes skulder betalas (se 21 kap. 4 § ärvdabalken). Notera också att den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet (bouppgivare) ska lämna uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder, och ska på heder och samvete intyga uppgifternas riktighet (20 kap. 6 § ärvdabalken). När du skriver "bouppteckningsman" antar jag att du menar vem som ska uppge de tillgångar och skulder som ligger till grund för bouppteckningen, dvs. vem som ska vara bouppgivare.Som du är inne på kan varje dödsbodelägare själv utan samtycke ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska överta förvaltningen av dödsboet (19 kap. 1 § ärvdabalken), denna kostnad belastar dödsboet. Det krävs ingen speciell anledning för att ansöka om boutredningsman. Här kan du föreslå någon specifik person som du vill ska förvalta dödsboet (om du hade någon i åtanke), rätten kommer då beakta detta förslag (även dödsbodelägare kan utses (19 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken)). Boutredningsmannen kan också sköta bouppteckningen (19 kap. 11 § ärvdabalken). Det finns inget som hindrar er att gemensamt ge någon utomstående/extern person en skriftlig fullmakt att förvalta dödsboet på ett liknande sätt. Fullmakten behöver ni båda skriva under. Det krävs alltså att det finns ett samtycke mellan er om denna förvaltningsåtgärd, vilket inte verkar finnas här. Jag rekommenderar att ni i första hand sätter er ner och försöker komma överens om boets förvaltning och vem som ska vara bouppgivare eftersom alternativet kan bli dyrt.Med vänliga hälsningar,

Får ett företag lägga ut ett foto på en person utan samtycke?

2021-10-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får ett företag ljuga och säga att jag arbetar för dem och lägga ut foto på mig?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett företag får inte använda ditt namn eller en bild på dig i marknadsföringssyfte utan ditt samtycke (1 § lag (1978:800) om namn och bild i reklam). Med marknadsföring menas en näringsidkares handlande före, under eller efter leverans av produkter som syftar till att främja säljandet. Med produkter avses både varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter (3 § punkt sex och åtta marknadsföringslagen). Lagen innehåller en specialstraffrättsbestämmelse som innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot lagen begår en brottslig handling med påföljden böter (2 § lagen om namn och bild i reklam). Oavsett eventuellt straffansvar har du alltid rätt till en skälig ersättning för att företaget har nyttjat ditt namn och bilden på dig. Dessutom har du rätt till skadestånd om du kan visa att du har lidit skada, såvida gärningen begicks med uppsåt eller grov oaktsamhet (3 § första stycket lagen om namn och bild i reklam). Här tar man inte bara hänsyn ekonomisk skada utan även till ditt lidande och andra omständigheter som publiceringen har medfört. I Högsta domstolens mål NJA 1999 s. 749 som gällde en känd komiker, dömdes en ansvarig utgivare på en tidskrift till dagsböter och företaget blev skyldig att betala både skälig ersättning/vederlag och därutöver skadestånd för lidande m.m. Detta för att man utan komikerns samtycke hade publicerat en bild på komikern som utgjorde en framställning av utpräglat kommersiell natur.Denna lag gäller dock inte enbart kända personer utan omfattar alla identifierbara personer. Den skäliga ersättningen torde dock bli lägre om du inte är en känd person. Men den behöver inte bli obetydligt liten för den delen.Med vänliga hälsningar,

Ger en kandidatexamen i sociologi behörighet till myndighetsutövning?

2021-10-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, Jag läser just nu en Sociologi kandidat utbildning. Som jag förstår det så leder inte utbildningen till rätt att jobba med myndighetsutövningar. Finns det någon kurs man kan välja för att få rätt att arbeta med myndighetsutövningar eller vad kan man göra. Måste man helt byta program om det är något man vill jobba med?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur definieras myndighetsutövning?Först och främst kan det vara bra att definiera vad termen myndighetsutövning betyder. Myndighetsutövning avser beslut eller åtgärder som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna. Karaktäristiskt är att den enskilde står i ett beroendeförhållande till myndigheten som bestämmer över den enskildes rättigheter och skyldigheter på ett sätt som inte förekommer i andra sammanhang mellan privatpersoner och företag (NJA 2013 s. 1210 punkt 29 i HD:s domskäl). Denna maktutövning kan ta sig uttryck i både gynnande (positiva) och betungande (negativa) beslut för den enskilde. Allt en myndighet sysslar med är dock inte myndighetsutövning, utan man får gå tillbaka och tänka om handlandet ger uttryck för statens maktutövning mot en enskild. Ett exempel på myndighetsutövning är då en socialsekreterare på socialtjänsten beslutar om försörjningsstöd (4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen). Men det finns såklart massor av andra exempel på myndighetsutövning.Rent generellt finns ingen speciell kurs som ger behörighet till myndighetsutövningDet finns ingen viss speciell kurs eller liknande som ger dig behörighet att arbeta med myndighetsutövning rent generellt. Kandidatprogrammet i sociologi är en bred utbildning och det finns många sociologer som arbetar inom den offentliga sektorn med myndighetsutövning, till exempel som handläggare/utredare inom kommunal och statlig förvaltning, inom socialtjänsten och kriminalvården.Krav eller meriterande med vissa kurser?Gällande just socialtjänsten (som ju är en tänkbar arbetsplats för sociologer) kan nämnas att det krävs socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå för att utöva vissa uppgifter som innefattar barn och ungdomar (3 kap. 3 a § andra stycket socialtjänstlagen). Uttrycket "annan relevant examen på grundnivå" borde inkludera en kandidatexamen i sociologi. Socialstyrelsen har här utfärdat närmare föreskrifter på det området. Socialstyrelsen har föreskrivit att det i dessa fall krävs att en person med annan examen än en svensk socionomexamen har läst högskolekurser på områdena: socialt arbete, socialrätt, förvaltningsrätt och psykologi (3 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård). Vad jag har läst mig till så ingår inte förvaltningsrätt i sociologutbildningen. Det kan därför vara bra att komplettera med en sådan utbildning som en fristående kurs. Här finns en sådan fristående kurs på distans vid Lunds universitet. När jag läser jobbannonser där kommuner söker socialsekreterare finns det antingen krav på socionomexamen eller "socionomexamen eller liknande utbildning". Även här bör en kandidatexamen i sociologi vara en sådan liknande utbildning som avses.Även om du inte har tänkt jobba inom socialtjänsten som socialsekreterare eller annat kan du få en stor konkurrensfördel om du har läst förvaltningsrätt när arbetet innefattar myndighetsutövning. SlutsatsDu behöver alltså inte byta program om du vill jobba med myndighetsutövning. Men det kan däremot i vissa fall krävas eller vara meriterande att komplettera med en kurs i förvaltningsrätt vid sidan av eller inom ramen för kandidatprogrammet i sociologi.Jag hoppas att du fick ett tillfredsställande svar och jag vill önska dig ett stort lycka till med dina framtida studier! Med vänliga hälsningar,

När preskriberas fordringar mot företag och konsumenter?

2021-09-28 i Preskription
FRÅGA |Vi är ett företag som haft mindre fakturor som legat något år. Utfört enligt beställning.Finns det numera gränser?Gäller faktura mot privatperson samt företag.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om fakturorna fortfarande kan göras gällande eller om fordringarna är preskriberade.Fakturorna mot företagen Dessa preskriberas tio år från fordringens tillkomst (2 § första stycket preskriptionslagen). Eftersom era fordringar är grundade på avtal börjar preskriptionstiden på tio år löpa från då avtalet ingicks (prop. 1979/80:119 s. 89). Om fakturorna mot företagen endast har legat något år från avtalets ingående finns det därför inga hinder för er att kräva in dessa. Fakturorna mot konsumenterna/privatpersonerna Dessa preskriberas tre år från fordringens tillkomst (2 § andra stycket preskriptionslagen). Samma gäller här, preskriptionstiden börjar löpa från avtalets ingående. Om fakturorna endast har legat något år från avtalets ingående finns det inte heller här några hinder mot att göra fakturorna gällande mot konsumenterna. Det kan vara bra att känna till att varje gång ni skriftligen kräver en kund på betalning (t.ex. skickar ut en faktura) sker ett preskriptionsavbrott vilket resulterar i att en ny preskriptionstid börjar löpa från kravet (5 § p. 2 och 6 § preskriptionslagen). Detta förutsätter såklart att fordran inte redan är preskriberad. Verkan av preskription blir att fordran inte längre kan krävas ut (8 § preskriptionslagen).Med vänliga hälsningar,