Reklamation vid fel i vara

2021-10-27 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Köpte en rosbox som födelsedagspresent som enligt hemsidan ska innehålla omkring 18-22 rosor. När presenten öppnades så lade jag märke till att det innehåller 15 rosor istället för 18-22. Enligt företaget så kan man inte returnera varan om man brutit förpackningen. Hur ska jag göra? Det är inte vad jag köpt och betalat för.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så är du en konsument som har beställt en vara över internet som inte stämt överens med vad som framgick om varan på hemsidan. Regler som är tillämpliga på detta finns i konsumentköplagen (KKL).Retur eller reklamationFörst och främst vill jag betona att det finns en skillnad mellan retur och reklamation. Returer är en form av ångerrätt och detta är företag enbart skyldiga att erbjuda vid distansavtal, t.ex. internetköp. Dock finns det undantag från denna regel då man som konsument ändå inte har ångerrätt. Dessa undantag listas upp i 11 § distansavtalslagen. Däremot har man som konsument alltid rätt till reklamation om det är fel på en vara. Denna rättighet kan företagen inte avtala bort eftersom det skulle vara till nackdel för konsumenten (3 § KKL). Vid reklamation spelar det ingen roll om förpackningen är bruten eller inte.Fel i varanAtt det var färre rosor i rosboxen än vad som framgick av hemsidan innebär att det är fel i varan (16 § KKL). Vid fel i varan har man som konsument alltid rätt att reklamera till säljaren genom att meddela säljaren om felet. Detta måste man göra inom skälig tid från att man upptäckt felet. En reklamation som gjorts inom två månader efter att konsumenten upptäckt felet anses alltid vara gjort inom skälig tid (23 § KKL). Som konsument kan man kräva antingen omleverans eller avhjälpande (26 § KKL). Skulle detta inte ske inom skälig tid så har konsumenten rätt att antingen kräva prisavdrag eller häva köpet (28 § KKL). Man har även rätt att hålla inne betalningen som säkerhet på att konsumentens krav uppfylls (25 § KKL).Vad kan du göra?Eftersom du fick färre rosor än vad som framgick av hemsidan när du beställde rosboxen så innebär det att du har rätt att reklamera. Jag rekommenderar dig att skicka ett meddelande om detta till företaget så snart som möjligt. Du kan då kräva att få en ny rosbox. I annat fall kan du häva köpet och få pengarna tillbaka. Att förpackningen är bruten har ingen betydelse, du har ändå rätt att reklamera eftersom det är en reklamation och inte en retur du vill göra. Har du ännu inte betalat kan du välja att hålla inne betalningen för rosboxen. Meddela i sådana fall säljaren om detta.Skulle inte företaget gå med på dina krav och uppfylla dina rättigheter så kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden och göra en anmälan. Här kan du läsa mer om det.Om du behöver vidare hjälp med ditt ärende rekommenderar jag dig att ta kontakt med våra duktiga jurister. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har man som far rätt att kräva faderskapstest?

2021-10-20 i Faderskap
FRÅGA |Hej!Jag skulle vilja veta om jag som man kan kräva faderskapstest för vår nyfödde son?Jag och min sambo har inga planer på att gå isär eller i någon form av tvist. Vi fick göra ett faderskapstest för våran förstfödde efter hänvisning att vi faktiskt betalar skatt för att kunna kräva tex dessa saker.Vad säger reglerna egentligen, då man inte blir klok av att googla.Tack på förhand!
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om faderskapstest finns i föräldrabalken (FB).När ett barn föds är socialnämnden skyldiga att utreda vem som är far till barnet (2 kap. 1 § FB). Eftersom ni är sambor så kommer de ju börja med att utreda om du kan vara far till barnet. Socialnämnden inhämtar då uppgifter från modern och andra personer som kan vara relevanta för utredningen (2 kap. 4 § FB). Just i samboförhållanden anses ofta faderskapsfrågan vara så uppenbar att det inte krävs mer utredning för att fastställa faderskapet. Då ska socialnämnden ge dig som man möjlighet att bekräfta faderskapet (2 kap. 5 § FB). Socialnämnden bör dessutom verka för att en blodundersökning, alltså ett faderskapstest, görs om mannen begär det även om inget tyder på att mer än en man är aktuell som möjlig far till barnet (2 kap. 6 § FB). I denna process är det socialnämnden som står för kostnaderna av faderskapstestet.Skulle faderskapet redan vara fastställt så kan du som far inte kräva ett faderskapstest. Det är endast barnet som kan väcka en talan om fastställande av faderskap i domstol. Denna talan kan dock modern eller socialnämnden föra i barnets ställe (3 kap. 5 § FB).Skulle faderskapet redan vara fastställt och du och din sambo är överens om att göra ett faderskapstest så finns det inga regler som hindrar detta. Det finns dock inte heller några regler som ger en privatperson rätt att kräva att staten/kommunen ska stå för kostnaderna för ett faderskapstest i detta fall. Tyvärr innebär det att man som privatperson får stå för kostnaderna för faderskapstestet själv.Sammanfattningsvis kan du som man alltså kräva att ett faderskapstest görs om det sker före faderskapet är fastställt. Skulle faderskapet redan vara fastställt så kan din sambo eller socialnämnden, väcka talan i domstol om fastställande av faderskap. Skulle ni välja att göra faderskapstestet på annan väg så är det tyvärr ni som får stå för kostnaderna själva.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Var går gränsen mellan våldtäkt och sexuellt övergrepp?

2021-10-10 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det räknas som våldtäkt när en man fört in sina fingrar i en kvinnas underliv och även knivskurit henne över ena bröstet? Genom att hota henne till livet och hålla fast henne samtidigt som hon gör motstånd och tydligt säger nej? Jag har försökt att förstå vart gränsen mellan sexuella övergrepp och våldtäkt är, men jag förstår inte riktigt.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar var gränsen går mellan våldtäkt och sexuella övergrepp. Du undrar även om det är våldtäkt om en man har fört in fingrar i en kvinnas underliv och knivskurit henne över ena bröstet. Jag kommer börja med att förklara vad som krävs för att våldtäkt respektive sexuella övergrepp ska vara uppfyllda, och sedan kommer jag förklara vad handlingen du beskriver kan räknas som.Våldtäkt"Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt" enligt 6 kap. 1 § brottsbalken. Rekvisiten som måste vara uppfyllda här är alltså att det har att göra med ett samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, att detta sker med en person som inte deltar frivilligt och att gärningsmannen har uppsåt. Jag kommer förklara dessa rekvisit närmre nedan.Frivilligheten handlar helt enkelt om personen har gett sitt samtycke eller inte. I paragrafen nämns även ett par olika punkter för när samtycke aldrig kan anses föreligga. Dessa säger att en person aldrig kan anses delta frivilligt om:1. deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan,2. gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation, eller3. gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen.Gärningspersonen måste dessutom ha uppsåt, det vill säga avsikt, att genomföra den sexuella handlingen mot personens vilja. Kan man inte bevisa att sådant uppsåt finns kan man istället döma för oaktsam våldtäkt, vilket innebär att gärningsmannen har varit oaktsam när det gäller att ta reda på om samtycke finns eller inte (6 kap. 1a § brottsbalken).Det sista rekvisitet handlar om samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Ordet samlag i bestämmelsen avser endast vaginala samlag. Det krävs dock inte att samlaget ska ha fullbordats utan det kan räcka med att mannens och kvinnans könsorgan har kommit i kontakt med varandra. Formuleringen "annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag" omfattar betydligt mer än det som omfattas av ordet "samlag" i bestämmelsen. En sådan handling måste man bedöma i varje enskilt fall om den har en lika allvarlig kränkning som den av ett påtvingat samlag. Exempel på handlingar som kan omfattas är orala och anala samlag, att föra in fingrar eller föremål i en kvinnas underliv eller att föra in fingrar eller föremål i personens anus. Handlingar som i de flesta fall inte skulle anses vara jämförliga med kränkningen av ett samlag är att gärningsmannen onanerar på offret eller förmår offret att onanera åt gärningsmannen. (se prop. 2004/05:45 s. 136 och prop. 2012/13:111 s. 111)Sexuella övergrepp"Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 §, döms för sexuellt övergrepp" enligt 6 kap. 2 § brottsbalken. Här har vi ungefär samma rekvisit som för våldtäkt, nämligen att det krävs uppsåt och att offret inte deltar frivilligt. För att förstå vad dessa rekvisit innebär kan du alltså läsa min förklaring av dessa rekvisit under våldtäkt ovan. Rekvisitet som skiljer sig åt är just den sexuella handlingen som här definieras som "en annan sexuell handling än som avses i 1 §". Detta innebär att handlingen dels ska ha en påtaglig sexuell prägel och dels ha varit ägnad att kränka offrets sexuella integritet. För att handlingen ska ha haft en påtaglig sexuell prägel räcker det att det rör sig om en handling som är av sådan karaktär att den typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa en eller bådas sexuella drift (prop. 2004/05:45 s. 33). Exempel på sådana handlingar som skulle kunna omfattas av sexuellt övergrepp är att gärningsmannen onanerar på offret eller förmår offret att onanera åt gärningsmannen, att gärningsmannen berör offret sexuellt samtidigt som han själv onanerar, eller att genomföra samlagsliknande handlingar där direkt beröring hindras av klädesplagg. Är det våldtäkt om en man för in fingrar i kvinnans underliv och knivskurit henne över ena bröstet?Att en man för in fingrar i kvinnans underliv och knivskär henne över ena bröstet, samt hotar henne till livet medan hon tydligt gör motstånd och sagt nej, talar starkt för att handlingen utgör våldtäkt enligt min bedömning. Att mannen har knivskurit kvinnan över ena bröstet och hotat henne till livet är dessutom sådana omständigheter som gör att samtycke aldrig kan föreligga enligt 1 punkten i 6 kap. 1 § brottsbalken. Dessutom skulle mannen kunna bli dömd för misshandel eftersom han knivskurit kvinnan (3 kap. 5 § brottsbalken). Han skulle även kunna bli dömd för olaga hot eftersom han hotat kvinnan till livet (4 kap. 5 § brottsbalken)SammanfattningsvisSkillnaden mellan våldtäkt och sexuellt övergrepp är helt enkelt graden av kränkning som den sexuella handlingen innebär. Kan man jämställa kränkningen av den sexuella handlingen med samlag så är det våldtäkt som blir aktuellt. Men om det fortfarande är en kränkning av offrets sexuella integritet men att man inte bedömer handlingen att vara riktigt lika kränkande som kränkningen av ett ofrivilligt samlag så blir istället sexuellt ofredande aktuellt. Omständigheterna som du beskriver i din fråga talar, enligt min bedömning, starkt för att handlingen utgör våldtäkt.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer om man kör elsparkcykel med högre hastighet än 20 km/h och högre maxstyrka än 250 watt?

2021-09-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Elsparkcyklar får bad jag förstår ha en maximal motoreffekt på 250w och en maxhastighet någonstans runt 25 km/h. Det finns dock modeller utan denna begränsning som då inte får framföras på allmän väg.Vad gör man sig skyldig till, och vad kan påföljden bli, om en elsparkcykel med en för hög motoreffekt och/eller högsta hastighet framförs på allmän väg?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Elsparkcyklar kan antingen klassificeras som cykel eller moped beroende på hastighet och motoreffekt. För att en elsparkcykel ska klassificeras som cykel krävs det att den inte går att köra fortare än 20 km/h och har en motorstyrka på max 250 watt. Om detta är uppfyllt så gäller samma regler som för cyklar.Om elsparkcykeln skulle gå fortare än 20 km/h eller ha en motorstyrka på mer än 250 watt kan den inte klassificeras som cykel och kan inte köres efter cykelregler. Då betraktas elsparkcykeln i de flesta fall som moped. Här krävs det då andra krav och förutsättningar för att den ska få användas i trafik. Bland annat måste man ha körkort. Skulle man köra en sådan elsparkcykel, utan att ha körkort för det, så kan man bli dömd för olovlig körning till böter, eller om brottet varit grovt till fängelse i sex månader (3 § trafikbrottslagen).Skulle elsparkcykeln inte uppfylla kraven för varken cykel eller moped så får den överhuvudtaget inte köras på allmän väg. Även då kan man bli dömd för olovlig körning till böter eller i annat fall fängelse om brottet varit grovt.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag bli polisanmäld för stöld även om jag kommer tillbaka och betalar i efterhand?

2021-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |hej en snabb fråga ifall jag snattar en produkt på cirka 20 kr men direkt ångrar mig och kommer tillbaka dagen efter och betalar för produkten och dom tar emot den kan dom fortfarande anmäla mig fast jag kommit tillbaka och betalt fullpris
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna bli dömd för ett brott krävs det som huvudregel att brottet är fullbordat. I vissa fall kan man även bli dömd för försök till brott, men då krävs det att det är särskilt föreskrivet i lag. Så fort ett brott har begåtts så kan brottet anmälas till polisen. En polisanmälan kan aldrig dras tillbaka.Eftersom du redan lämnat affären med varan utan att betala så har du begått brottet ringa stöld (8 kap. 2 § brottsbalken). Eftersom du fullbordade brottet när du lämnade affären så kan brottet anmälas. Detta innebär att de kan anmäla dig även om du skulle komma tillbaka dagen efter och betalar för produkten. Man kan nämligen inte göra ett brott ogjort, men det faktum att du kommer tillbaka och betalar skulle kunna tala för ett lägre straff om du skulle bli dömd ändå. Affären har alltså möjligheten att anmäla trots att du kommer tillbaka och betalar i efterhand. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När kan jag börja övningsköra efter indraget körkort?

2021-10-20 i Trafik och körkort
FRÅGA |Körde 144km/h på en 70 väg och blev av med körkortet på plats, fick precis hem brevet att det blev 6 månader spärrtid. Jag hade prövotid och vet att jag måste göra om alla tester men undrar hur tidigt kan jag börja övningsköra. Läste online att man kan få sitt körkortstillstånd 2 månader innan spärrtiden går ut. Betyder det att jag kan börja övningsköra 2 månader innan straffat är slut
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har förstått det helt rätt. För att kunna få ett nytt körkort måste spärrtiden ha gått ut (5 kap. 13 § körkortslagen). Innan man kan få ett nytt körkort måste man dessutom ha fått körkortstillstånd och sedan klarat förarprovet (5 kap. 14 § 1 st. körkortslagen). Ansökan om körkortstillstånd kan göras tidigast sex månader innan spärrtiden går ut. Tillståndet kan dock inte beviljas förrän två månader innan spärrtiden går ut. När man har fått ut sitt körkortstillstånd så är man fri att börja övningsköra när man vill. Det innebär alltså att du kan börja övningsköra två månader innan straffet är slut, så länge du har fått ditt körkortstillstånd.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Personalen drar tillbaka anmälan om snatteri; kommer jag ändå få ett brev hem?

2021-09-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej jag är en kille på 15 år och blev tagen för snatteri idag och sprang, sedan gick jag tillbaka och bad om ursäkt och personalen sa att dem skulle ta tillbaka sin anmälan och att jag var välkommen tillbaka. Min fråga är om jag kommer få brev hem? dem har inte fått någon legitimation utan endast bild på mitt ansikte.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så sa personalen att de hade dragit tillbaka anmälan och att de därmed inte ville straffa dig. Saken är dock den att en polisanmälan inte kan dras tillbaka. Har en polisanmälan gjorts så är det nämligen polisens uppgift att utreda brottet, även om den som anmäler vill dra tillbaka anmälan. Detta innebär att om personalen redan hade anmält brottet till polisen när du kom tillbaka och bad om ursäkt så har polisen också en skyldighet att utreda brottet. Det är svårt att säga om personalen redan hade hunnit anmäla brottet till polisen innan du kom tillbaka och bad om ursäkt. Om du kom tillbaka ganska kort tid efter att du snattat så finns det en möjlighet att personalen ännu inte upprättat en anmälan, och då har du absolut ingenting att oroa dig över. Även om personalen skulle ha upprättat en anmälan så kommer du sannolikt ändå inte bli straffad. Eftersom polisen inte vet vem du är, mer än vad de kan se på bild, och personalen inte heller tog dina kontaktuppgifter så är sannolikheten låg för att polisen ska lyckas ta reda på vem du är. Därmed är min bedömning att du inte kommer få ett brev hem.Det korta svaret på din fråga är alltså att du sannolikt inte behöver oroa dig för några konsekvenser eller brev hem eftersom personalen sa att de skulle dra tillbaka sin anmälan och eftersom varken personal eller polisen vet vem du är.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Brottsligt att köra på någon som går mot rött?

2021-09-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som händer om t.ex. en buss skulle köra på någon som gick mot rött ljus? Som jag har förstått det är det ett brott att gå mot rött ljus, men att skada någon (köra på någon) är också ett brott. Vem har gjort fel i det här fallet? Kan busschauffören straffas?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga så kommer jag först att gå in på vilket brott som kan bli aktuellt för den gående och för busschauffören. Sedan kommer jag avsluta med att gå in på om busschauffören kan straffas. Jag vill dock börja med att poängtera att man bedömer den gåendes och busschaufförens handlande separat.Vilket brott har den gående begått?Att gå mot rött ljus är brottslig men är inte straffbart (2 kap. 2 § trafikförordningen). Däremot kan man eventuellt dömas för vårdslöshet i trafik (1 § trafikbrottslagen). Då krävs det att man i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet betingas av omständigheterna till förekommande av trafikolycka. Vad som har betydelse här är om den gående har gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande (prop. 1994/95:23, s. 122). Att gå mot rött ljus när där är fordon som snart ska passera där den gående korsar vägen mott rött ljus borde kunna utgöra ett sådant medvetet risktagande. Detta beror såklart lite på hur situationen har sett ut. Om man kommer fram till att den gående har tagit ett sådant medvetet risktagande så kan denne bli dömd till böter för vårdslöshet i trafik. Vilket brott har busschauffören begått?Brottet som busschauffören kan göra sig skyldig till är också vårdslöshet i trafik (1 § trafikbrottslagen). För att kunna dömas för detta krävs det att busschauffören har brustit i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som betingas av omständigheterna till förekommande av trafikolycka. Precis som när det gäller den gående så måste busschauffören alltså ha gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande (prop. 1994/95:23, s. 122). Här måste man göra en bestämmelse i varje enskilt fall och man kan titta på omständigheter som till exempel fordonets hastighet. Men förutsatt att busschauffören har haft god uppsikt och sänkt hastigheten om det varit befogat så är det tveksamt till om busschauffören kan bli dömd för vårdslöshet i trafik.Busschauffören hade även kunnat göra sig skyldig till vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § brottsbalken). Även här måste man göra en bedömning av om busschauffören har agerat vårdslöst och den bedömningen görs på samma sätt som bedömningen till brottet vårdslöshet i trafik som jag har redogjort för ovan. Därför är det även här tveksamt till om busschauffören kan bli dömd för vållande till kroppsskada, förutsatt att busschauffören haft god uppsikt och sänkt hastigheten om det varit befogat.Vem har gjort fel och kan busschauffören straffas?Både den gående och busschauffören har gjort fel eftersom man inte får gå mot rött och inte heller får köra på någon. Men samtidigt innebär inte det nödvändigtvis att båda, eller någon av de, kan straffas. Man måste titta på de enskilda omständigheterna i den faktiska situationen för att bedöma om den gående eller busschauffören har gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande. Huruvida busschauffören kan straffas kan jag därför tyvärr inte ge ett rakt svar på eftersom det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Men straffansvar kan eventuellt bli aktuellt. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor så är du välkommen att skicka in en ny fråga!Med vänlig hälsning,