Vilket lands lag ska tillämpas på arv?

2021-07-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag hoppas ni kan hjälpa oss. Jag och min man planerar att flytta till Frankrike inom några år och skriva oss där. Vad händer när våra föräldrar går bort (boende i Sverige)? Eftersom Sverige inte har arvsskatt medan Frankrike har det, kommer det då bli att vi slipper arvsskatt eftersom den avlidne är boende i Sverige och svensk medborgare? Eller kan det ändå bli så att vi som arvtagare och boende i Frankrike måste betala arvsskatt?Jag förstår att situationen blir annorlunda den dag vi själva går bort och våra barn ska ärva om vi fortfarande bor kvar i Frankrike. Men den biten har vi rätt så bra koll på.Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den 17 augusti 2015 antog EU arvsförordningen. Arvsförordningen reglerar vilket lands lag som ska tillämpas vid arv. Huvudregeln är att lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist ska tillämpas på arvet, d.v.s. om den avlidne hade hemvist i Sverige så ska svensk lag tillämpas.I arvsförordningen finns en möjlighet att välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. En person kan genom ett särskilt lagvalsförordnande i ett testamente ange att lagen i det land där han eller hon är medborgare i vid tidpunkten vid sin död ska tillämpas på arvet; du kan inte välja vilket land som helst utan endast ett land du är medborgare i.Då dina föräldrar är boende i Sverige kommer de högst sannolikt anses ha sin hemvist i Sverige vilket innebär att svensk lag kommer att tillämpas på arvet vid deras bortgång, du kommer alltså inte behöva betala arvsskatt. Om dina föräldrar är medborgare i något annat land finns möjlighet att genom testamente ange att medborgarskapslandets regler ska gälla vid deras bortgång om så önskas.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vad säger lagen om piskor?

2021-07-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag har försökt att kolla upp alla lagar som hade kunnat tillhålla till piskor (då dom som går via Ox-piska som brukar säljas för minst 1300 kr, inte dem man hittar i sex butiker eller party butiker for runt 100kr). Men har inte kunnat något som referar till piskor, för i min erfarenhet så har dem runt sama fara som ett airsoft gevär(beronde på design).
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag hittar inget som refererar till just piskor. I 1 § lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (s.k. knivlagen) anger man att knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats. Frågan blir i detta fall om s.k. oxpiskor faller under "andra föremål".I ett rättsfall från Högsta Domstolen (HD), NJA 2011 s. 556, skulle HD avgöra om ett basebollträ ansågs falla under "andra föremål". HD förklarar att bestämmelsen ska tolkas restriktivt vad gäller frågan om vilka föremål som ska ingå i tillämpningsområdet. Syftet med bestämmelsen talar för att endast knivar och liknande föremål samt gatustridsvapen ska omfattas, men uttalanden i förarbeten till lagen talar dock för att regeln även ska ta sikte på sådana föremål som kan utgöra vapen enligt bestämmelsen om olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken) och förverkanderegeln i 36 kap. 3 § punkt 2 Brottsbalken. HD jämför basebollträ med batonger som ofta förekommer vid olika brott. De nämner också att det inte är sällan som basebollträn används vid misshandel och hot och ska därför betraktas som gatustridsvapen. I rättsfallet kommer HD fram till att basebollträet ska omfattas av innehavsförbudet i lagen. Vidare förklarar HD att förbudet inte gäller om innehavet med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat, d.v.s. om basebollträet var tänkt att användas vid bollspel. I det aktuella fallet var basebollträet tänkt att användas för att kunna försvara sig och omfattades därför av förbudet.Sammanfattningsvis finns det inga lagar som refererar till just piskor men med bakgrund i det nämnda rättsfallet kan man argumentera för om en oxpiska skulle omfattas av bestämmelsen i knivlagen. Enligt min bedömning används inte piskor i så stor utsträckning vid olika brott och skulle därför troligen inte anses utgöra gatustridsvapen. Vidare beror det också på om ditt innehav av piskan anses befogat, om du t.ex. likt mannen i rättsfallet vill använda den för att kunna försvara dig själv så kan det anses obefogat.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vad är straffet för vårdslöshet i trafiken?

2021-07-28 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej!Jag jobbar som bussförare och jag lämnade en person vid hållplatsen och jag försätter min tur som vanligt när jag kom tillbaka till hållplatsen igen jag hittade ambulansen står där och personen säger att jag kör på hen då polisen kom till platsen men verken jag eller polisen var säkra att jag har begått brott så polisen sa att jag är misstänkt till trafikbrott och vårdslöshet så vilket straff kan jag få om jag blir dömd.OBS! Polisen fråga resenärer och alla som vara på platsen men fanns inte någon som bekräftar att det var jag så polisen säger att det finns ingen vittne plus att de kollade överallt i bussen och de hittade ingen skada
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar lagen om straff för vissa trafikbrott (TBL). För vårdslöshet i trafik kan man dömas till dagsböter, 1 § 1 st TBL. Hur många dagsböter som utdöms beror på hur allvarligt brottet är. Om man anses ha varit grovt oaktsam eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom kan man dömas för grov vårdslöshet i trafiken till fängelse i högst två år, 1 § 2 st TBL. Den som gör sig skyldig till grov vårdslöshet får även sitt körkort återkallat enligt 5 kap. 3 § punkt 1 Körkortslagen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

När avskaffades preskriptionsfristen för mord och dråp?

2021-07-28 i Påföljder
FRÅGA |Det har altid undrat mig att man fruktade att mordet på Oluf Palme skulle preskriperas då vi inte har preskriberingsfrist för mord och dråp i Danmark. Nu ser jag ochså at mord och dråp inte preskriberas så när ändrades lagen?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga som att du vill veta när preskriptionsfristen avskaffades för mord och dråp i Sverige. Att mord och dråp inte har en preskriptionsfrist framgår av 35 kap. 2 § punkt 1 Brottsbalken, bestämmelsen började gälla den 1 juli 2010. Bestämmelsen fick retroaktiv verkan vilket innebar att alla mord eller dråp som inte hade preskriberats när den nya bestämmelsen började gälla inte längre kunde preskriberas, däribland mordet på Olof Palme som skulle ha preskriberats 2011. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Får man ge bort en gåva med villkor?

2021-07-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående köp av villa/radhus.Min fråga är: Jag kommer att betala för huset men skulle vilja ge det som gåva till mina två barn, 50% var (vill att det står i deras namn). Det jag skulle vilja hindra dem ifrån är t.ex att sälja huset, renovera utan tillstånd osv. Är det möjligt? Och om ja, hur rekommenderas det att man ska hantera det. Detta ska endast gälla när jag är vid liv. Sedan skulle jag efter jag dött, vill jag att mitt testamente träder i kraft som säger att var och en av dem får 50% av huset. Gäller det då och upphör gåvan (ovanstående önskan)?Vänligen
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid överlåtelse genom gåva ska ett skriftligt gåvobrev upprättas. Gåvobreven måste uppfylla formkraven i 4 kap. 1 och 29 § Jordabalken (JB) för att anses giltiga, d.v.s. innehålla era underskrifter, vilken fastighet gåvan avser och hur stor andel. I gåvobreven kan du skriva in villkor som inskränker dina barns rätt att förfoga över egendomen. Villkoren måste skriftligen framgå i gåvobrevet för att anses giltiga, 4 kap. 3 § och 29 § JB. I gåvobreven kan du alltså skriva in dina nämnda villkor och skriva att dessa ska gälla fram tills att du gått bort. Inom tre månader från att gåvobrevet upprättats måste den som mottager huset som gåva ansöka om lagfart hos Lantmäteriet, 20 kap. 1-2 §§ JB. När du ansöker om lagfart ska du skicka med gåvobrevet tillsammans med ansökan. En anteckning görs som visar att fastigheten är förenad med villkor; detta är även viktigt för att villkoren ska bli giltiga mot tredje man. Om du har fler barn är de två du nämnde i frågan kan det vara bra att veta att pengar eller annan egendom som ett barn får av en förälder under sin livstid räknas som förskott på arv. Det måste särskilt anges i t.ex. gåvobrevet att det endast är en gåva och inte förskott på arv. Om det skulle anses vara förskott på arv blir konsekvensen att barnens framtida arv fördelas olika då förskottet avräknas från arvslotten. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Hur fördelas efterarvet?

2021-07-29 i Efterarv
FRÅGA |Vår mor gick nyligen bort och vi skall göra bodelning. Vi är fyra helsyskon. Men vi har även en halvbror som är min fars barn sen tidigare.Vår far ärver vad jag förstår vår mor, hans fru med fri förfogande rätt.Men hur fördelas arv senare när Vår far går bort.Blir det lika fördelning till alla 5 barn eller påverkar det att att vår mor gick bort först, som vi hennes barn hade ärvt.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Jag kommer i mitt svar förklara hur arvsrätten allmänt ser ut men kom ihåg att eventuella testamenten kan påverka arvsordningen; dock har ett barn alltid rätt att kräva sin laglott oavsett vad som står i testamentet. Arvet vid första makens dödDå dina föräldrar var gifta ska moderns kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄrvB. Ett undantag är om er mor har eventuella särkullbarn som har en rätt att få ut sin arvslott direkt, men de kan även avstå från denna och istället ta del av efterarvet enligt 3 kap. 9 § ÄrvB. I ditt fall finns det dock inga särkullbarn på moderns sida. Som du nämnde ärver er far kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och ni får istället rätt till ett efterarv när er far avlider, 3 kap. 2 § ÄrvB. Arvet vid andra makens dödDen först avlidne makens arvingar, i detta fall de fyra gemensamma barnen, har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, 1 kap. 1 § ÄrvB och 3 kap. 2 § ÄrvB. Det är endast arvingar i arvsklass I och II som har rätt till efterarv; det är alltså er mors bröstarvingar, far, mor, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarvet. Efterarvet fördelas innan den efterlevande makens egna arvingar kan få ta del av sitt arv. När efterarvet fördelats mellan de fyra gemensamma barnen kommer den resterande kvarlåtenskapen från er far fördelas mellan alla hans barn, d.v.s. alla fem barnen. SammanfattningDen del som er far ärver med fri förfoganderätt kommer, när han går bort, att fördelas mellan de gemensamma barnen i form av ett efterarv. De gemensamma barnen kommer få ta del av efterarvet, detta kommer inte särkullbarnet på faderns sida att ta del av. När efterarvet fördelats mellan de gemensamma barnen kommer den resterande kvarlåtenskapen fördelas mellan faderns alla fem barn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Hur sker en överlåtelse av en villa?

2021-07-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och min man äger hälften var av vår villa. Min man vill nu ge sin del till mig! Hur går vi till väga? Mvh
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns olika sätt att göra en sådan överlåtelse. Utifrån din fråga antar jag att din man vill ge sin del till dig som gåva, men jag kommer för säkerhetsskull redogöra för de andra alternativen också. Överlåtelsen kan ske genom köp eller gåva. Eftersom överlåtelsen är mellan makar kan det även ske genom bodelning. Din fråga aktualiserar främst Jordabalken (JB) och eftersom överlåtelsen sker mellan makar aktualiseras även Äktenskapsbalken (ÄktB).Överlåtelse genom köpOm ni väljer att överlåta delen av fastigheten genom köp måste ni upprätta en köpehandling enligt 4 kap. 1 § JB. Köpehandlingen är ett formalavtal vilket betyder att den måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltigt. Formkraven är att köpehandlingen måste vara skriftlig, innehålla köparens och säljarens underskrifter, innehålla uppgift om köpeskillingen och en förklaring om vilken fastighet och hur stor andel köpet avser. Ni måste även ansöka om lagfart hos lantmäteriet inom tre månader från att köpehandlingen upprättats, 20 kap. 1 § JB.Enligt huvudsaklighetsprincipen kan dock köpet anses vara en gåva om ersättningen understiger taxeringsvärdet, men det krävs även att den som ger bort sin andel har en gåvoavsikt. Är personen en närstående person till dig presumeras gåvoavsikten vara uppfylld; men visar det sig att det inte finns en gåvoavsikt så räknas överlåtelsen som ett köp trots att ersättningen understiger taxeringsvärdet.Vid köp ska du förutom köpeskillingen även betala stämpelskatt. Låt oss säga att ni väljer att sälja andelen för en symbolisk summa på 1000 kr och fastighetens taxeringsvärde ligger på 300 000 kr. Stämpelskatten beräknas på det högsta av dessa två belopp, i detta fall taxeringsvärdet. Stämpelskatten ligger på 1,5 % för privatpersoner vilket betyder att en stämpelskatt på 4 500 kr ska betalas enligt exemplet. Om det visar sig att det fanns en gåvoavsikt kan överlåtelsen som jag tidigare nämnde istället räknas som en gåva, i sådana fall betalas stämpelskatt endast under vissa förutsättningar som jag kommer redogöra för längre ner.Överlåtelse genom bodelningOm ni vill göra en bodelning under äktenskapet måste en anmälan skickas till Skatteverket innan ni skriver en bodelningshandling. Det finns ingen särskild blankett för bodelningar under äktenskapet, ni skickar istället in en anmälan till Skatteverket, 9 kap 1 § ÄktB. I anmälan förklarar ni att ni vill bodela under äktenskapet; anmälan ska innehålla era underskrifter och ni kommer även behöva betala en ansökningsavgift. Ni kan läsa mer om hur en bodelning under äktenskapet sker på Skatteverkets hemsida som även anger adressen ni skickar anmälan till om ni väljer detta alternativ. Ni måste även här ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Vid bodelning betalas ingen stämpelskatt.Överlåtelse genom gåvaDå du i din fråga skriver att din man vill "ge" sin andel till dig antar jag att att han vill överlåta den till dig som en gåva. I sådana fall ska ett skriftligt gåvobrev upprättas; gåvobrevet har samma formkrav som vid köp, 4 kap. 29 § JB; gåvobrevet ska alltså vara skriftlig, innehålla era underskrifter och en förklaring om vilken fastighet och hur stor andel gåvan avser. Inom tre månader från att gåvobrevet upprättats måste du som mottager huset som gåva ansöka om lagfart hos Lantmäteriet, 20 kap. 1-2 §§ JB. För att gåvan ska bli gällande mot eventuella borgenärer, d.v.s. få sakrättslig verkan, så måste gåvan även registreras hos Skatteverket, 8 kap. 1 § och 16 kap. 2 § ÄktB.Enligt 8 kap. 1 § Inkomstskattelagen är gåvor skattefria och givaren behöver inte betala någon vinstskatt, 44 kap. 3 § Inkomstskattelagen. Mottagaren av gåvan träder in i givarens skattemässiga situation vilket kortfattat innebär att beskattningen skjuts upp tills dess att du själv säljer fastigheten.Vid gåva kan stämpelskatt behöva betalas om det sker en motprestation för gåvan, t.ex. att ett lån övertas eller en ersättning betalas, och det överstiger 85 % av föregående års taxeringsvärde för andelen av fastigheten som gåvan avser. Låt oss säga att du ger bort din andel i gåva för 100 kr och taxeringsvärdet för andelen av fastigheten var 300 000 kr det föregående året. Eftersom det är en gåva, d.v.s. givaren har en gåvoavsikt, och motprestationen på 100 kr understiger 85 % av 300 000 kr så behöver man inte betala en stämpelskatt enligt exemplet.SammanfattningDet finns flera olika alternativ för hur ni kan överlåta fastigheten; köp, gåva eller bodelning. Beroende på vad ni väljer kan ni bli tvungna att skriva eventuella handlingar med särskilda formkrav, om ni vill ha hjälp med detta är ni varmt välkomna att kontakta en av våra jurister här på Lawline.Om ni har ytterligare frågor är ni varmt välkomna att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

När har jag företrädesrätt till återanställning?

2021-07-24 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag jobbade på ett företag som sa upp mig pga arbetsbrist då min sista arbetsdag var den 31Mars 2021. Nu fick jag reda på att dem anställt en ny person på min gamla tjänst, och detta inom loppet på fem månader. Är dem inte skyldiga mig att fråga om jag vill börja igen om arbetstillfällen uppkommit ? Oavsett om jag i detta fallet inte vill återgå till det företaget. Hur är det med skadestånd i denna fråga? Mvh
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En arbetstagare som blivit uppsagd p.g.a. arbetsbrist kan ha företrädesrätt till återanställning enligt 25 § lagen om anställningsskydd (LAS). För att företrädesrätten ska bli aktuell måste vissa särskilda förutsättningar vara uppfyllda, jag kommer gå in på dessa mer utförligt. Det är viktigt att veta att arbetsgivaren kan avtala om annat i kollektivavtal vad gäller företrädesrätten och i sådana fall gäller kollektivavtalet före LAS enligt 2 § tredje stycket LAS. När har man företrädesrätt till återanställning enligt LAS?Till en början måste du ha anmält ditt intresse för återanställning enligt 27 § LAS. Om du gjort detta är den första förutsättningen att du blivit uppsagd p.g.a. arbetsbrist. Detta innebär att uppsägningen ska ha skett p.g.a. anledningar som inte har med dig som person att göra. I ditt fall verkar det redan klargjort att uppsägningen var p.g.a. arbetsbrist och denna förutsättning är därför uppfylld. En andra förutsättning är att du måste ha varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren. Om du haft en säsongsanställning måste du ha varit anställd i sammanlagt sex månader under de senaste två åren. En tredje förutsättning är att du är tillräckligt kvalificerad för den lediga tjänsten. I ett rättsfall från Arbetsdomstolen, AD 2018 nr 41, anses man tillräckligt kvalificerad om man uppfyller de krav som arbetsgivaren normalt skulle ställa för den aktuella befattningen. Arbetsgivaren bestämmer själv kvalifikationskraven men dessa får inte vara överdrivna eller strida mot god sed på arbetsmarknaden. I rättsfallet nämner man dessutom att arbetstagaren inte förväntas behärska de nya arbetsuppgifterna fullt ut från första dagen; arbetstagaren ska ges en rimlig tid att lära sig de nya arbetsuppgifterna. Skulle arbetstagaren behöva mer än så, t.ex. en omskolning, så anses man inte tillräckligt kvalificerad och har därmed ingen företrädesrätt. Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då du blev uppsagd och nio månader framåt. Den gäller endast tjänster inom samma driftsenhet och kollektivavtalsområde. Med driftsenhet syftar man på den fysiska, geografiska platsen. Med kollektivavtalsområde menar man att arbetet ska omfattas av ett visst kollektivavtal. TurordningOm det är flera som har företrädesrätt till återanställning ska arbetstagaren med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid enligt 26 § LAS. Vid samma anställningstid ger högre ålder företräde. SkadeståndOm samtliga förutsättningar varit uppfyllda och du haft rätt till återanställning, men arbetsgivaren ändå anställt någon annan, så kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig enligt 38 § LAS. SammanfattningFör att företrädesrätten ska bli aktuell enligt LAS måste du ha meddelat din arbetsgivare att du är intresserad av att bli återanställd. Företrädesrätten gäller i de fall man blivit uppsagd p.g.a. arbetsbrist, har varit anställd hos arbetsgivaren en viss tid och om man är tillräckligt kvalificerad för den lediga tjänsten. Företrädesrätten gäller i 9 månader från att du blev uppsagd och gäller endast tjänster inom samma driftsenhet och kollektivavtalsområde. Om det är flera med företrädesrätt måste arbetsgivaren iaktta turordningsreglerna. Om arbetsgivaren avtalat om andra regler vad gäller företrädesrätt och turordning i ett kollektivavtal gäller det framför reglerna i LAS. I sådana fall råder jag dig att ta reda på vilka regler som gäller enligt det eventuella kollektivavtalet på arbetsplatsen. Utifrån informationen du angivit kan jag inte göra en slutgiltigt bedömning, men om du uppfyller förutsättningarna ovan och det visar sig att du haft företrädesrätt men arbetsgivaren ignorerat detta kan du ha rätt till skadestånd. Om du är fackligt ansluten råder jag dig att kontakta facket för att få hjälp i denna fråga. Du kan även kontakta en av våra jurister här på Lawline. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,