Kommer en dröjsmålstalan att påverka ärendet negativt?

2021-10-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |hej min fru har skicka in ansökan om uppehållstillstånd att bo med någon i Sverige. nu har det gått sex månader har ej blivit tilldelat en handläggaren i hennes ärande. vi funderare att skicka in en begära om att avgör ärande frågan är kan det påverka hennes ärende negativt. rekommendera ni att vi ska skickar in begära om att avgöra ärendet eller ska vi vänta och avvakta ett tag till.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om ett ärende hos en myndighet tar lång tid kan man begära att ärendet avgörs genom en s.k. dröjsmålstalan (12 § förvaltningslagen). En sådan begäran kan framställas tidigast sex månader efter det att ärendet inletts. När myndigheten mottagit begäran ska den fatta beslut om den ska avgöra ärendet eller avslå talan. Om myndigheten avgör ärendet enligt begäran ska det ske inom fyra veckor. Om myndigheten anser att den inte har möjlighet att fatta ett beslut inom fyra veckor ska den avslå begäran och lämna en motivering till detta (32 § förvaltningslagen). Ett sådant avslag kan överklagas till förvaltningsrätten. En begäran om att avgöra ärendet har ingen negativ påverkan på ärendet i sak, utan det handlar bara om att försöka påskynda handläggningen hos myndigheten. Det kan dock vara bra att tänka på att en dröjsmålstalan endast kan framställas en gång i ett ärende, dvs. om du begär att ärendet ska avgöras och myndigheten avslår det, har du inte möjlighet att vid ett senare tillfälle begära detta igen. Däremot har en dröjsmålstalan som sagt ingen negativ påverkan för ärendet eller hur myndigheten sedan kommer att besluta i saken. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Ärver efterlevande make allt vid min bortgång?

2021-10-22 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Behöver lite hjälp om hur mitt arv kommer att fördelas ifall jag dör. Jag har 390' i enskild egendom och 10' i giftorättsgods. Min fru har 100' i giftorättsgods och 0 i enskild egendom. Jag har inga barn och endast min far lever. Min fru har 2 barn sedan tidigare förhållande. Hur fördelas egendomen? Ärver min far något ifall jag inte testamenterat något till honom eller ärver min fru allting? Och tillslut, om min fru dör efter min bortgång, hur fördelas arvet? Tack på förhand!
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). När en gift person avlider så kommer arvet i första hand att gå till den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Sedan när den efterlevande maken också har avlidit så kommer arvet att gå till övriga arvtagare. I ditt fall blir det din pappa, och i din frus fall så blir det hennes barn (2 kap. 1-2 §§ ÄB). Då det finns särkullbarn med i bilden så kan fallet dock bli lite annorlunda, särkullbarn har nämligen rätt att få sitt arv direkt och behöver därmed inte vänta tills maken också har gått bort (3 kap. 1 § ÄB). Ifall din fru går bort först så kan alltså hennes barn begära att få ut sitt arv redan då, i annat fall går arvet först till dig och sedan till barnen när du också gått bort. Reglerna ovan gäller för både enskild egendom och giftorättsgods. Huruvida egendom är enskild eller inte påverkar alltså inte den efterlevande makens arv. Däremot har det betydelse när arvet ska gå till övriga arvtagare när den andra maken också gått bort. Då är det den enskilda egendomen och hälften av giftorättsgodset som kommer gå till i efterarv. Om du vill att din pappa ska få arv efter dig direkt när du går bort så behöver du skriva ett testamente om detta, annars kommer han att få arvet när även din fru gått bort. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Ingår garderober vid fastighetsköp?

2021-10-22 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej jag har precis sålt mitt hus. När jag köpte huset ingick några inbyggda garderober. Därefter har jag renoverat och då satt in inbyggda garderober i en klädkammare som jag självklart förstår ska lämnas till nästa ägare. Men jag har också införskaffat lösa garderober som inte suttit fast, som stått i hall och sovrum. Räknas dessa garderober som fast egendom, även om det inte påverkar huset vid nedmontering?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I köpet ingår vanligtvis fast egendom och inte lös egendom, om inte ni har avtalat något annat. Den fasta egendomen ska därmed lämnas kvar vid flytt medan den lösa egendomen kan tas med. Tillbehör till fastigheten anses ingå i den fasta egendomen, till fastigheten hör fastighetstillbehör och byggnadstillbehör (2 kap. 1-2 §§ jordabalken). Fastighetstillbehör är föremål som har tillförts fastigheten för stadigvarande bruk som byggnader, ledningar, stängsel m.m. som är avsedda att vara permanenta. Byggnadstillbehör innebär fast inredning som byggnaden är försedd med och som också är ägnat för stadigvarande bruk, det kan vara exempelvis garderober, kylskåp eller tvättmaskin. Fastighetstillbehör och byggnadstillbehör ingår i köpet om inget annat avtalats. Möjligtvis utgör garderoberna byggnadstillbehör och ska ingå i köpet, om de är ägnade för stadigvarande bruk dvs. att de är avsedda att brukas mer permanent. Det rör sig dock om en gränsdragningsfråga då garderoberna står lösa. Frågan är därmed om garderoberna är försedda byggnaden för stadigvarande bruk. Det andra alternativet är att de betraktas som vanlig lös egendom som kan flyttas med. Min bedömning är att fasta garderober borde betraktas som byggnadstillbehör medan lösa garderober borde anses vara lös egendom. Jag skulle dock rekommendera att du kontaktar mäklaren för att klargöra vad köpet omfattar för att undvika eventuella missförstånd med köparen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Vad händer med en skuld när någon avlider?

2021-09-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man gör när en kund har beställt varor och har avlidet innan vi fått betalt. Det är fönster som är beställda och tillverkade. Mvh
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När någon avlider bildas ett dödsbo. Alla tillgångar och skulder som den avlidne hade övergår till dödsboet. De skulder som finns ska betalas med tillgångarna i dödsboet. Om skulderna är större än tillgångarna kan inte skulderna betalas och de måste då avskrivas. Det är nämligen inte möjligt att ärva någon annans skulder. Det är alltså dödsboet efter den avlidne som ansvarar för att betala skulden om det finns tillräckligt med tillgångar i boet. Annars måste skulden avskrivas. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Kan man bli av med sin hyresrätt om man missar att betala hyran?

2021-10-25 i Hyresrätt
FRÅGA |Hyresgäst bor i en hyresrätt om 2 rum och kök, som han har innehaft med ett förstahandskontrakt sedan 10 år tillbaka. Under våren drabbas hyresgästen av personliga problem. Han missar att betala hyran om 3 500 kronor/ månad för april med förfallodag den sista mars. Hyresvärden tycker att hyresgästen är besvärlig då han upprepade gånger tjatat på bolaget att det ska bekosta en omtapetsering av hans vardagsrum och ser sin chans att bli av med honom. Bolaget ansöker därför om stämning den 8 april hos tingsrätten med yrkande om att hyresgästen ska förpliktas att avflytta från lägenheten (avhysas). Hyresvärden bifogar till stämningsansökan en kopia av ett rekommenderat brev med underrättelse till socialnämnden angående uppsägningen. Hyresgästen får del av stämningsansökan och information om möjligheten till återvinning den 14 april. Han lägger upp en betalning via sin internetbank och skriver till hyresvärden att han nu betalat. Efter en månad visar det dock sig att betalningen aldrig genomfördes p g a att han hade för lite pengar på sitt konto vid tidpunkten då överföringen skulle ske. Han blir förvånad och betalar omedelbart in 2 000 konor, vilket är alla pengar som han för tillfället har att tillgå. tio dagar senare, den 25 maj, betalar han in resterande del, 1 500 kronor. Hyresvärden står dock fast vid sin hårda linje och vill att tingsrätten meddelar en dom där han ska flytta från sin hyreslägenhet. Han blir bestört – han har ju bara varit slarvig men alltid försökt göra
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hyresrätter finns i 12 kap. jordabalken (JB), den s.k. hyreslagen. Om hyresgästen inte betalar hyran inom en vecka efter förfallodagen så kan hyresvärden säga upp hyresavtalet (12 kap. 42 § 1 punkten JB). Man säger då att hyresrätten är förverkad. Undantag är om hyresgästen betalar hyran innan hyresvärden har meddelat hyresgästen om uppsägningen (12 kap 43 § JB). Om hyresgästen hinner betala innan uppsägningen skett har han eller hon rätt att bo kvar. Enligt hyreslagen har hyresgäster ett besittningsskydd som innebär en rätt att bo kvar i bostaden och oftast en rätt att få sitt hyresavtal förlängt även om hyresvärden vill säga upp hyresavtalet. Detta besittningsskydd kan dock brytas om hyresgästen har misskött sig på något sätt, t.ex. inte betalat hyran. Om hyresgästen har förverkat sin hyresrätt så förlorar denne också sitt besittningsskydd (12 kap. 45 § JB). Om hyresgästen inte betalar hyran i tid har hyresvärden rätt att säga upp hyresavtalet och hyresgästen förlorar då sitt besittningsskydd vilket innebär att denne inte kan kräva att få bo kvar i bostaden. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Är hyresgäst skyldig att underrätta hyresvärden om mögelskada?

2021-10-22 i Hyresrätt
FRÅGA |Vi har en hyresgäst som har kontaktat kommunen om mögel i lägenheten. Vi har aldrig fått klagomål på detta. Vi har dock aldrig kollat om där var fukt. Är det vi som ska kontrollera detta eller ska hyresgästen anmäla detta till oss?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är hyresgästens skyldighet att meddela hyresvärden om en skada uppstår i bostaden under hyrestiden (12 kap. 24 § 2 st. jordabalken). Om det är fråga om skador av mer brådskande art, dvs. skador som kan leda till mer allvarliga följder, måste hyresgästen genast underrätta hyresvärden. Ifall hyresgästen inte gör detta kan han eller hon bli ansvarig för den skada som uppstår till följd av underlåtelsen. När hyresgästen påtalar bristen i bostaden är det sedan hyresvärdens skyldighet att åtgärda skadan. Om hyresvärden inte vidtar åtgärder för att avhjälpa bristen kan hyresgästen vända sig till exempelvis kommunen för att få hjälp. Sammanfattningsvis ska hyresgästen i första hand vända sig till er som hyresvärdar för att få hjälp med mögelskadan. Hyresgästen har en anmälningsskyldighet enligt lagen och det är alltså inte ni som behöver säkerställa bostadens skick under hyrestiden. Hyresgästen kan sedan söka hjälp på annat håll om skadan inte åtgärdas efter anmälan. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Hur fördelas arv när båda makarna har särkullbarn?

2021-09-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är fyra syskon, min far är omgift med en kvinna som har ett barn som adopterades i hennest första äktenskap. Det finns inga gemensamma barn. Kvinnan kom in i äktenskapet med kontanter men ingen bostad. Min far ägde hus med lån som efter några år såldes. Nytt hus köptes tillsammans, men lånen fördes över i enbart min fars namn och står så fortfarande. Huset är största tillgången förutom lösöre (och testamenterade arv efter farföräldrar som går 100% till oss 4). Båda vill att överlevande make ska kunna bo kvar efter dödsfall. Min far har varit ensam och största inkomsttagaren under de snart 30 år de varit gifta. Kvinnan vill att arvet fördelas 50% till hennes barn och att vi 4 syskon delar på resterande 50%. Något vi tycker är besynnerligt. Vilka rättigheter har vi och hur kan vi undvika konflikter (som vi vet händer då ensambarnet garanterat kommer bestrida till sin fördel) redan nu innan någon av dem gått bort. Tack
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När din far eller hans fru går bort ska en bodelning göras vilket innebär att gemensamma tillgångar fördelas lika mellan dem (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Den ena delen blir din fars (som du och dina syskon ska få ärva) och den andra delen blir hans frus (som hennes barn ska få ärva). Eftersom de har egna barn från tidigare äktenskap och inga gemensamma kommer deras kvarlåtenskap inte att fördelas lika mellan alla er barn utan du och dina syskon får 50% att dela på och hennes barn får 50%. När en gift person avlider är utgångspunkten att arvet tillfaller den efterlevande maken och att barnen får sina arv först när den efterlevande maken också har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om den avlidne har särkullbarn utanför äktenskapet har dock barnen rätt att få ut sitt arv direkt. Skulle din far gå bort först kan alltså du och dina syskon begära att få era delar av arvet med en gång. Sammanfattningsvis ska de gemensamma tillgångarna delas lika mellan din far och hans fru när någon av dem avlider, den ena hälften får du och dina syskon dela på och den andra hälften får hennes barn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Vad händer med framtida arv när två av tre barn får en gåva?

2021-09-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, kan en ensamstående ogift mamma med tre barn ge bort sin fastighet till två av sina barn och till två av sina tre barnbarn? Vad händer då med laglotten för det tredje barnet? Mvh
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är möjligt för en förälder att ge gåvor till sina barn, men värdet av gåvorna ska som huvudregel avräknas från mottagarens arvslott när föräldern sedan dör. De som får en gåva nu, kommer alltså att få mindre i arv sen. Gåvor till bröstarvingar anses nämligen utgöra förskott på arv om inget annat anges (6 kap. 1 § ärvdabalken). Regeln om förskott på arv innebär att bröstarvingarna som utgångspunkt ska få lika mycket i slutändan. Skulle det vara så att föräldern har gett bort för mycket i gåvor så att gåvomottagarna har fått mer än vad de egentligen hade rätt till, är dock huvudregeln att mottagarna inte behöver betala tillbaka överskottet. Det finns en undantagsregel som innebär att om gåvorna skulle innebära att det tredje barnet får sin laglott kränkt, kan gåvomottagarna bli återbetalningsskyldiga (7 kap. 4 § ärvdabalken). Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Regeln är endast tillämplig om gåvorna har givits i syfte att kringgå reglerna om bröstarvingens laglottsskydd. Sammanfattningsvis är utgångspunkten att de två barnen som får en gåva nu kommer få värdet av gåvan avdraget från sin arvslott när föräldern avlider, eftersom att gåvor till bröstarvingar antas vara förskott på arv om inget annat anges. Även om det tredje barnet skulle få mindre i arv på grund av gåvorna till de andra barnen, är huvudregeln att mottagarna inte är återbetalningsskyldiga, om inte gåvorna har givits i syfte att kringgå reglerna om bröstarvingens laglottsskydd. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.