Vem är ansvarig för skador orsakade av en hund man har på prov?

2021-03-24 i Strikt ansvar
FRÅGA |HejVi tog hem en hund på prov och första timmarna hemma så gick allt bra, till kvällspromenaden då hunden gör ett utfall emot våran hund och min sambo går i mellan och blir svårt biten I båda händerna.Enligt ägarens försäkringsbolag så är detta mitt ansvar och mitt fel? Kan också säga att jag inye skrivit något papper eller liknande att jag har hunden på prov eller något? Vems är ansvaret?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad tråkigt att höra att din sambo blivit biten av hunden.I detta fall blir hund- och kattlagen (HundL) tillämplig.Hundar ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som behövs för att förebygga att de orsakar skador och olägenhet (1 § HundL). Vad gäller skador orsakade av hundar så är det ett så kallat strikt ansvar. Det innebär att ansvaret inträder oavsett om man varit vårdslös i sin tillsyn eller inte. Det är hundägaren eller innehavaren av hunden som har ansvar för hunden och som därmed ska ersätta skador som hunden orsakar (19 § HundL).Vem räknas som innehavare?Innehavaren av en hund kan till exempel vara någon som har lånat hunden, har ansvar över hunden på ett hunddagis eller som är fodervärd (prop. 2006/07:126). I detta fall har ni haft hunden på prov vilket troligtvis skulle likställas med att ni har lånat hunden. Därmed är ni i detta fall innehavare av hunden och eftersom skadan skett när ni haft hunden har ni därmed ett strikt ansvar för de skador som hunden orsakar. Försäkringsbolaget har därmed rätt.Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Skriva på med hand på penna

2021-03-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Jag undrar om jag som make får hjälpa min fru med hand på penna vid en underskrift som gäller henne. Hon kan inte själv skriva pga funktionsnedsättning ( ej talbar) och Förlamning.
Emma Nilsson |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Man kan som en tillfällig lösning låta en person skriva på en underskrift med hjälp av att en person håller handen på pennan. Man skriver då vid sidan av underskriften "MHPP" eller "Med hand på penna". Detta visar alltså att personen som har skrivit under har varit närvarande och accepterat att någon annan har skrivit hans/hennes namn på det aktuella dokumentet/avtalet.Metoden utgör dock gammal praxis och accepteras inte idag av alla. Vissa banker t.ex. accepterar det inte. Beroende på vad det är ni ska skriva på kan det alltså vara bra att kolla upp att den, vars papper ni ska skriva på, accepterar metoden.I längden kan det vara bra att ansöka om en god man hos tingsrätten. Denna person kommer då utföra uppgifter åt din maka (11 kap 4 § Föräldrabalken).Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag inneha en hyresrätt och äga en bostadsrätt samtidigt?

2021-02-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Kan jag ha en hyresrätt där jag är skriven och äga en fastighet samtidigt?Jag funderar nämligen på att köpa en fastighet till min gudson men han är fortfarande bara 16 år och kommer inte att kunna bo där ännu.Det utan att hyresvärden säger upp mig.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer vi kika i jordabalken (JB) 12 kap.Till att börja med tolkar jag din fråga som att du kommer bo kvar i hyresrätten, men köpa en bostadsrätt som din gudson sedan kommer bo i. Kan man ha en hyresrätt och en bostadsrätt samtidigt?Det finns inte reglerat någonstans att en person inte får äga en bostadsrätt och samtidigt inneha en hyresrätt. Hyresvärden kan dock uppställa som villkor att en person inte får inneha en hyresrätt om man inte har för avsikt att bo där permanent. I sådant fall kan hyresvärden säga upp kontraktet. Om hyresvärden säger upp kontraktet kan det behöva göras en intresseavvägning mellan hyresvärdens intresse av att disponera lägenheten och hyresgästens intresse av att behålla hyreslägenheten (12 kap 46 § 10 punkten JB). Om du tänker bo i hyreslägenheten kommer ditt intresse av att behålla lägenheten i en sådan avvägning troligtvis väga tungt.Eftersom du stadigvarande bor i hyresrätten och har för avsikt att fortsättningsvis permanent bo kvar, borde inte hyresvärden kunna häva hyreskontraktet för att du köper en bostadsrätt.RådDet är troligtvis inga problem att inneha bostadsrätten samtidigt som hyresrätten. Jag skulle dock råda dig att kolla i hyresvillkoren eller kontakta hyresvärden för att försäkra dig om att det inte där står någonting annat beträffande rätten att inneha en bostadsrätt och hyresrätt samtidigt.Du bör också kolla i bostadsrättsföreningens villkor till den bostadsrätt du vill köpa. Det kan nämligen vara så att en bostadsrättsförening där skrivit in att det inte är tillåtet att äga en lägenhet som man inte själv bor i. Hoppas du fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Ansvar för hundägare att plocka upp efter sin hund

2021-02-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Det finns många hundägare som låter rasta sina hundar på Sportanläggningar tex fotbollsplaner som kommunen äger och underhåller. Vad är det för straff på det för hundägaren om man skulle åtala denna för det ? Det kostar tusentals kronor för kommunen att beställa dit saneringsfirma för att dammsuga upp allt hundbajs så jag undrar vad straffet för hundägaren då blir ? Hundägaren skapar en sanitär olägenhet för de dom som vill utöva sin sport där och det måste ju räknas som någon form av förargelseväckande beteende och nedskräpning.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hundägarens ansvar över sin hund regleras i lag om tillsyn över hundar och katter (hundlagen). Vi behöver också kika i ordningslagen och miljöbalken för att besvara frågan.Har hundägare skyldighet att plocka upp efter sin hund?En hundägare har skyldighet att se till att hunden hålls under tillsyn och sköts på ett sådant sätt att hunden inte orsakar skador eller avsevärd olägenhet för omgivningen (1 § hundlagen).En skada kan till exempel vara en personskada (att hunden biter en annan människa) eller en sakskada (att hunden biter ett annat djur etc). Vad som avses med avsevärd olägenhet är olägenhet av allvarligare slag som kan påverka människors eller djurs liv, hälsa och säkerhet eller den allmänna ordningen. Att en hundägare inte plockar upp efter sin hund visar visserligen på ett bristande hundägaransvar. Att underlåta att plocka upp efter sin hund vid enstaka tillfällen kan dock inte anses vara en sådan avsevärd olägenhet som avses. Om det dock förekommer i stor omfattning, t.ex. genom att hundägaren har flertalet hundar, eller att hundägaren inte plockar upp på olämpliga platser, kan ett föreläggande om att hundägaren måste plocka upp vara aktuellt. I förarbeten nämns som en sådan olämplig plats en lekplats. Det är därmed möjligt att tänka sig att en sportanläggning också kan utgöra en sådan olämplig plats.En kommun får, efter regeringens bemyndigande, meddela ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentliga platser (3 kap 8 § ordningslagen). En kommun får föreskriva att sportanläggningar ska utgöra en sådan offentlig plats som avses i ordningslagen. Kommunala regler om var hundägare är ansvariga att plocka upp hundbajs kan alltså skilja sig mellan kommuner. Jag vet inte vilken kommun frågan berör, men jag skulle gissa att de sportanläggningar du avser i frågan troligtvis utgör en sådan offentlig plats. Till att börja med kan du därför kolla upp vilka kommunala renhållningsregler som gäller. Nästan alla kommuner har dock regler som säger att man ska plocka upp efter hunden. Vad kan åläggas hundägaren?Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en sådan kommunal föreskrift kan enligt ordningslagen dömas till penningböter (3 kap 22 § ordningslag). Polisen kan också införa förelägganden, som kan förenas med vite (3 kap 19 § och 3 kap 20 § ordningslagen).Även länsstyrelsen kan meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet, vilket också kan förenas med vite (8 § hundlagen).En skada som orsakats av en hund ska också ersättas av hundägaren (19 § hundlagen).Är det brottsligt att inte plocka upp efter sin hund?Att inte plocka upp efter sin hund kan också utgöra ett miljöbrott, eftersom det räknas som en form av nedskräpning. Brottet kan leda till böter eller fängelse i högst ett år (29 kap 7 § miljöbalken). Är nedskräpningen mindre allvarlig kan hundägaren istället bli skyldig till nedskräpningsförseelse, vilket kan leda till penningböter (29 kap 7a § miljöbalken).AvslutningDet är mycket troligt att sportanläggningarna skulle utgöra offentlig platser och enligt närmare föreskrifter från kommunen kan det finnas regler som ålägger hundägaren ett ansvar att plocka upp efter sin hund på dessa platser. För att hundägaren ska kunna hållas ansvarig krävs dock att det rör sig om en avsevärd olägenhet. För att en hundägare ska kunna hållas ansvarig krävs därför att det inte endast rör sig om ett enstaka tillfälle då hundägaren underlåtit att plocka upp efter sin hund.Mitt råd till dig är att kontakta länsstyrelsen eller polisen. De kan då meddela hundägaren om förelägganden. Det skulle till exempel kunna vara att hundägaren i fortsättningen måste plocka upp efter hunden på dessa sportanläggningar och om hundägaren bryter mot det kan denne få betala böter. Du kan också anmäla händelserna till polisen eftersom det också kan röra sig om ett miljöbrott. Det kan då också vara bra att säkra någon form av bevisning. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är jag bunden av en konkurrensklausul på 5 år?

2021-03-24 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, Jag har blivit erbjuden en obetald praktik i 2 månader hos ett start-up företag. Jag har precis fått anställningsavtalet/praktik-avtalet, men har inte signerat det än. På avtalet har de inkluderat en konkurrensklausul i 5 år, och det står att jag inte får "fortsätta/vara direkt engagerad/intresserad av något företag som konkurrerar med företagets verksamhet.". Spontant känner jag att konkurrensklausul i 5 år känns inte alls rimligt, speciellt när praktiken är endast 2 månader lång. Vill även tillägga att iom att företaget är i start-fas är det svårt att veta vad de kommer att utvecklas till, och hurdana företag kommer att klassifieras som deras konkurrenter i framtiden.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så ska vi kika i företagshemlighetslagen (LFH), avtalslagen (AvtL) och det så kallade konkurrensavtalet (Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt näringsliv och PTK).LojalitetspliktMed anställningsavtalet följer en lojalitetsplikt som bland annat innebär att en arbetstagare inte får starta upp eller ta anställning hos en konkurrerande verksamhet. Denna lojalitetsplikt gäller under hela anställningstiden och alltså också under uppsägningstiden. Om det inte finns någon konkurrensklausul upphör lojalitetsplikten när anställningstiden har löpt ut och det finns då inte några principiella hinder mot att starta upp eller ta anställning hos ett konkurrerande företag.KonkurrensklausulOm man dock inför en konkurrensklausul i anställningsavtalet förlängs denna lojalitetsplikt till att gälla även efter anställningstidens slut.I det så kallade konkurrensavtalet finns bestämmelser om just konkurrensklausuler. Konkurrensavtalet är dock bara tillämpligt om företaget du ska praktisera hos är medlem i Svenskt näringsliv och har kollektivavtal med ett fackförbund som är medlem i PTK. Jag kommer dock utgå ifrån att konkurrensavtalet inte är tillämpligt i detta fallet.Det regelverk som blir tillämpligt är därmed 38 § och 36 § AvtL. Vid tolkningen av dessa paragrafer tar man dock vägledning av konkurrensavtalet, så det blir trots allt relevant. För att man ska få införa en konkurrensklausul krävs för det första att företaget har företagshemligheter, att du har tillgång till dessa företagshemligheter och att det skulle innebära en skada i konkurrenshänseende om uppgifterna läcktes eller användes i en konkurrerande verksamhet (2 punkten konkurrensavtalet).FöretagshemlighetEn företagshemlighet är information om affärs-eller driftsförhållanden som inte är allmänt kända eller lättillgängliga på företaget, som är hemlighållna och som kan skada i konkurrenshänseende om de läcktes (2 § LFH). Exempel på företagshemligheter kan vara kundlistor, ritningar, modeller osv.Får man införa en konkurrensklausul i ditt fall?Det är osäkert om det finns företagshemligheter på bolaget, men det kan mycket väl vara så. Det verkar dock ganska osannolikt att du som praktikant skulle få tillgång till dessa företagshemligheter. Om det dock är så att du får tillgång till företagshemligheter så kan en konkurrensklausul införas i ditt fall.Konkurrensklausul i 5 år?I 38 § AvtL stadgas att en konkurrensklausul är ogiltig om den sträcker längre än vad som kan anses vara skäligt. Vid bedömningen avseende vad som kan anses vara skäligt brukar vägledning tas i konkurrensavtalet.I konkurrensavtalet punkt 5.1 framgår att en konkurrensklausul inte får ha längre bindningstid än vad som är nödvändigt. Bindningstiden får som utgångspunkt inte vara längre än 9 månader. Om det finns särskild risk för att företagshemligheterna utgör fara i konkurrenshänseende kan denna bindningstid sträcka sig till 18 månader. Med det sagt kan det alltså konstateras att en bindningstid på 5 år är alldeles för lång tid och därför oskälig. Därmed kan konkurrensklausulen ogiltigförklaras i sin helhet (38 § AvtL). Avslutning och rådDen konkurrensklausul som införts i avtalet är därmed oskälig. Om du inte får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul inte införas alls. Om du dock får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul införas. En klausul på 5 år är dock oskälig och kan ogiltigförklaras i sin helhet (38 § AvtL) eller jämkas (36 § AvtL).Jag skulle rekommendera dig att prata med din arbetsgivare och fråga varför de avser införa en konkurrensklausul och upplysa dem om att konkurrensklausulen är oskälig. Ytterst sett kan en tvist om konkurrensklausulen behöva lösas i domstol, men eftersom det är väldigt dyrt rekommenderar jag dig att först försöka prata med arbetsgivaren och lösa det på det sättet.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

För lång bindningstid hos ett gym?

2021-03-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande uppsägning av avtal på en träningsanläggning. I januari 2019 skrev jag på ett avtal med en bindningstid på 24 månader som började gälla i mars 2019. Jag har inte tränat på anläggningen sen i april förra året och jag kommer inte börja träna där igen då jag är föräldraledig. Jag har tänkt att jag skulle vara tvungen att fortsätta betala tills bindningstiden går ut. Dock har jag nu fått höra att träningsanläggningar inte får ha bindningstider längre än 12 månader enligt Konsumentverket och en dom som kom 2018, är detta riktigt? När jag mailade företaget och frågade när jag kunde säga upp avtalet hävdar företaget att jag är bunden och måste fortsätta betala tills dess att bindningstiden går ut i mars 2022.Vad är det som gäller? Har jag laglig rätt att säga upp avtalet när det gått 12 månader, alltså innan bindningstiden gått ut? Eller har företaget laglig rätt att kräva att jag är bunden i 24 månader?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna besvara din fråga ska vi kika i avtalslagen (AvtL).Som utgångspunkt gäller avtalsfrihet i Sverige. Det innebär att det står parterna fritt att bestämma viken uppsägningstid som ska gälla. Svensk avtalsrätt präglas därutöver av principen om att avtal ska hållas. Som utgångspunkt gäller därmed att man är bunden av villkoren som stadgas i avtalet. Det finns dock lagregler som gör det möjligt att jämka (dvs sätta ner) avtalsvillkor som är oskäliga (36 § AvtL). Man skulle därmed med stöd av denna paragraf kunna sätta ner bindningstiden. Precis som du säger finns det avgöranden som meddelat att en bindningstid på ett gym över 12 månader är oskäligt och därför har jämkats i de specifika fallen.Patent- och marknadsdomstolen har i mål PMT 5750-17 meddelat att ett gym inte får använda avtalsvillkor som innebär en bindningstid om mer än tolv månader. Det ska dock göras en helhetsbedömning med hänsyn till pris och övriga omständigheter för att avgöra om det rör sig om ett oskäligt villkor i just ditt fall.Det har också varit uppe ett liknande ärende i ARN (allmänna reklaimationsnämnden) 2018 där nämnden beslutade att en bindningstid om tre månader var oskäligt med hänvisning till 36 § AvtL. Nämnden beslutade att tolv månader var skäligt och hänvisade i sin bedömning också till målet ovan från patent- och marknadsdomstolen.Avslutning och rådDet finns alltså fall som har behandlat frågan om bindningstiden på ett gym är skäligt eller inte. Två avgöranden har meddelat att en bindningstid över 12 månader varit oskäliga. Det finns därmed skäl att anta att en rimlig bindningstid även i ditt fall skulle vara 12 månader. Bindningstiden kan därmed troligtvis jämkas.Jag skulle råda dig att återigen kontakta gymmet för att se om de är villiga att gå med på ditt krav. Om inte kan du göra en anmälan till ARN som kan behandla ditt ärende. Det kan dock ta lite tid att få sitt ärende handlagt hos ARN.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva att få arbeta under uppsägningstiden?

2021-02-28 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag är just nu tillfälligt tjänstledig pga studier och enligt en skriftlig överenskommelse löper min tjänstledighet ut den sista maj. Jag undrar om jag har rätt att jobba den sista månaden på uppsägningstiden (3 mån) om jag säger upp mig den sista mars? Jag vill alltså jobba i juni månad men är rädd att min arbetsgivare kommer säga att det inte går/behövs när jag säger upp mig eftersom det bara är "bökigt" för dem att ta in mig en månad.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna besvara din fråga ska vi kika i anställningsskyddslagen (LAS).Rätt att få arbeta?Till att börja med så tolkar jag din fråga som att du undrar om det finns någon rätt för dig att kräva att arbetsgivaren erbjuder dig arbete under uppsägningstiden.Som utgångspunkt gäller att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet på valfritt sätt enligt den så kallade arbetsledningsrätten. Under uppsägningstiden består anställningen och arbetstagaren har då en arbetsskyldighet, dvs om arbetsgivaren säger att du ska arbeta så måste du det. Det finns dock ingen motsvarande skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda arbete under uppsägningstiden. Om arbetsgivaren vill kan denne arbetsbefria arbetstagaren under uppsägningstiden, dvs inte erbjuda arbetstillfällen. Under uppsägningstiden har arbetstagaren dock rätt att behålla lön och andra anställningsförmåner. Detta gäller även om arbetsgivaren arbetsbefriar dig (12 § LAS).AvslutningDu har alltså ingen rätt att kräva att arbetstagaren bereder dig arbetstillfällen under uppsägningstiden. Arbetsgivaren kan alltså välja att arbetsbefria dig men du har då rätt att behålla lön även fast du inte utför något arbete. Om en uppsagd arbetstagare som är arbetsbefriad får ersättning från annan anställning, kan dock den tidigare arbetsgivaren dra av motsvarande belopp i sin ersättning till arbetstagaren (13 § LAS). Dubbel lön under arbetsbefriad uppsägningstid är därför i princip inte möjligt.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt att bötlägga vem om arbetstagare inte använder skyddsutrustning?

2021-02-12 i Övrigt
FRÅGA |Hej, vem har rättighet i Sverige att bötlägga någon, ex om du inte har hjälm på arbetsplatsen om så föreskrivits? har företaget rättighet till detta?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga är det arbetsmiljölagen (AML) vi ska kika i.Vem ansvarar för att arbetstagare använder föreskriven skyddsutrustning?Ansvaret för arbetsmiljön bygger visserligen på ett ömsesidigt samarbete mellan arbetstagaren och arbetsgivaren för att bästa möjliga arbetsmiljö ska uppnås (3 kap 1a § AML). Det är dock arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för att arbetsplatsen har en god och säker arbetsmiljö (3 kap 2 § första stycket AML). Arbetsgivaren har därför en skyldighet att tillhandahålla sådan personlig utrustning som behövs för arbetet (2 kap 7 § AML).Som arbetstagare har man därmed en skyldighet att använda de skyddsanordningar som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall (3 kap 4 § AML). Arbetstagaren måste också följa de instruktioner som arbetsgivaren har gett om användningen av skyddsutrustningen (11 § AFS 2001:3).Arbetsgivaren har därutöver skyldighet att fortlöpande undersöka och kontrollera att verksamheten faktiskt har en god arbetsmiljö (3 kap 2a § första stycket AML). Det är alltså arbetsgivarens ansvar att se till så att arbetstagaren faktiskt följer de anvisningar som föreskrivits.Om arbetstagaren inte följer anvisningarna riskerar arbetstagaren visserligen att förlora sitt arbete eftersom det kan ses som en ordervägran, men något formellt miljöansvar åläggs inte arbetstagaren. Om en arbetstagare inte använder anvisad skyddsutrustning och därmed bli skadad, är det alltså arbetsgivarens ansvar för det och inte arbetstagaren.ArbetsmiljöverketVi har därmed konstaterat att arbetsgivaren har fullt ansvar för att arbetsmiljön är säker på arbetsplatsen, även om arbetstagare vägrar att följa instruktioner. Om arbetsmiljön är osäker kan arbetsmiljöverket besluta om förelägganden gentemot arbetsgivaren (7 kap 7 § AML). Ett föreläggande skulle kunna vara en uppmaning att se till så att samtliga arbetstagare följer instruktioner. Förelägganden kan förenas med vite, vilket är en sorts böter. Det är alltså arbetsgivaren som kan få behöva betala "böter" för att arbetstagaren inte använder hjälm på arbetsplatsen, och inte arbetstagaren.SammantagetArbetsgivaren har alltså ingen möjlighet att böteslägga arbetstagaren om denne inte använder anvisad skyddsutrustning. Det arbetsgivaren ytterst sett får göra om arbetstagaren vägrar att följa arbetsgivarens instruktioner är att avsluta anställningen med hänvisning till ordervägran.Arbetsmiljöverket har dock möjlighet att besluta om förelägganden, förenat med vite mot arbetsgivaren, i det fall de anser att arbetsgivaren inte uppfyller kraven på god och säker arbetsmiljö. I den situation som du beskrivit är det alltså Arbetsmiljöverket som har rättighet att böteslägga - men då gentemot arbetsgivaren. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,