Egenmäktigt förfarande och handräckning

2021-08-01 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En vän till mig (ung) har länge bott ihop med en vuxen kvinna som agerat som en typ av stödfamilj. Vännen blir utsparkad efter en konflikt men har kvar majoriteten av sina saker och möbler kvar hos den vuxna kvinnan. Vännen vill nu, några veckor senare, hämta resten av sina saker då denne behöver dessa men kvinnan vägrar låta vännen komma och packa sina privata saker. Kvinnan säger istället att hon själv ska packa sakerna och köra bort dom till vännens nya boende, fastän vännen insisterar på att hon vill packa sina egna saker själv. Vännen vill alltså själv packa sina saker men kvinnan förbjuder det. Vad gäller? Vad gör man? Vännen i fråga är nybliven myndig och den vuxna kvinnan äger huset som sakerna är i.
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hindra någon från att hämta sin egendom, oavsett om personen är ägare för lokalen/bostaden är ett brott, s.k. egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § BrB). Ägaren får således inte packa din väns ägodelar. Det är viktigt att din vän inte heller försöker göra det själv, genom att utan tillstånd beträda området för att det skulle också vara en brottslig handling, s.k. hemfridsbrott (4 kap. 6 § BrB). Vad man ska göra om man inte kan komma överens är att ansöka om handräckning hos kronofogden, detta kan du göra här. Då kommer kronofogden att hjälpa till att återfå din väns egendom. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Absolut åtalsplikt

2021-07-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har precis blivit fri från en som misshandlade mig i fyra månader. Han blev tagen av polis efter att han försökt övertala nej att komma tillbaka när jag inte gjorde det slog han sönder min bil. De hittade även droger i hans bil. Mina barn har blivit förhörda då de har hört när han misshandlat mig. Och min släkt har blivit förhörda eftersom de såg när han slog sönder bilen och jag berättade för dom att jag blev misshandlad. Jag lev förhörd i tre timmar och gav även bilder till polisen på mina skador. Men nu börjar jag tveka ifall jag orkar med en rättegång. Om jag begär att inte medverka i rättegång. Kan han ändå dömas för brottet han har begått mot mig? Får mina bevis användas även att jag drar mig ur? Kommer min släkt att få vittna även att jag drar mig ur?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åklagare har i Sverige absolut åtalsplikt, detta medför att åklagaren är skyldig att väcka åtal om denne finner att det föreligger tillräckligt med bevis för att kunna bevisa att brott har begåtts och vem som har begått detta (20 kap. 6 § RB). Detta gäller i nästan alla brott, alltid de som faller under allmänt åtal. Misshandel är ett brotts som innefattas av allmänt åtal och åklagaren har således absolut åtalsplikt. Detta gäller oavsett om du väljer att medverka eller inte. Den delen du har valt att medverka i kommer inte heller att strykas enbart för att du nu väljer att inte medverka längre. Samma gäller om åklagaren väljer att kalla din familj på vittnesförhör. Slutsatsen blir således att personen i frågan kan dömas för brottet han har begått mot dig. Ditt bevis kan fortfarande användas även efter att din medverkan upphör. Din släkt kan fortfarande få vittna även efter att du drar dig ur. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Sambos gemensamma husdjur vid separation

2021-07-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag och min fd sambo köpte två katter tillsammans. När vi separerade kom vi överens om att katterna skulle vara bådas men fortsatt bo kvar hos henne. Jag har betalat deras försäkring och katterna är registrerade i mitt namn i SKK. Det är nu två år sen jag flyttade ut och jag har fått träffa katterna regelbundet, t.ex. när hon velat resa bort. De har då bott hos mig eller så har jag bott i hennes lägenhet under tiden. Mitt ex är nu inte längre villig att låta mig träffa katterna, eftersom hon "inte vill ha mer med mig att göra". Jag vill nu därför ha katterna. Helst av allt skulle jag vilja att vi kunde komma överens så som vi gjort hittills men det verkar tyvärr inte vara ett alternativ. Hur fungerar det rent juridiskt? Har någon av oss "mer rätt" till katterna än den andre?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sambos Eftersom ni är sambon kan det vara viktigt att poängtera att sambolagen är tillämplig (SamboL). Däremot återfinns inte svaret i SamboL. Vid en separation ska all samboegendom delas mellan samborna (8 § SamboL). Samboegendom är bostad och bohag som är förvärvad för gemensamt bruk (3 § SamboL). Husdjur utgör lös egendom men innefattas inte av begreppet samboegendom. Det går således inte att lösa frågan genom SamboL. Samäganderätten Om båda har betalat halva var för katterna kan lösningen finnas i samäganderätten. Går det att bevisa att båda har stått för halva var kan anspråk om äganderätt bli aktuellt (1 § lag om samäganderätt). Detta kan därför resultera i en bevisfråga. Omständigheter Det finns omständigheter som brukar väga för att ena sambon har "bättre" rätt till husdjur vid separationer. Vem som är registrerad ägare, betalar för försäkring etc. Ägarregistret som väger tyngst är vad som står i Jordbruksverket. Register i SSK (Svenska kennelklubben) är inte samma som Jordbruksverket. Det kanske är till fördel men inte helt avgörande. Att stå för försäkringen väger dock tyngre, vilket är till din fördel. Utifrån min tolkning av förutsättningar anser jag att det inte är helt klart att du borde anses vara ägaren till katterna. Detta eftersom katterna har varit bosatta hos din sambo i två år. Om din exsambo således har stått för allt underhåll (mat och hushåll) kan det bli väldigt problematisk att föra anspråk om att du ensamt har äganderätten. Lösningen Den bästa lösningen är om ni kan komma överens om katterna, eventuellt skriver avtal på detta. Det är viktigt att poängtera att även om katter anses vara lös egendom i juridisk bemärkelse så är de levande djur. Om ni inte kan komma överens är nästa steg att driva det vidare i tingsrätten där rätten får avgöra vem som har bäst rätt till katterna. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan överdriven brevväxling vara brottsligt?

2021-06-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag och min familj har under några år fått massa brev av vår granne som bland annat har klagat på våra töjjor att dem är för höga, att vi hade saker på vårt garagetak och grannen såg de och blev störd, min lillebror 22år köpte en drönare för skojskull kunna ta med på resor en hobby bara, och han flyger inte över grannens hus bara andra hållet och det finns flera drönare i vårt område. Grannen tror att vi ska "spionera" på dem och min mamma är väldigt obekväm att gå ut bara och sola ute osv. Vi pratar inte med dem och vi har svarat på de senaste brevet att grannen måste sluta med detta, han har fotat vår tomt och skickat till oss och massa. Massa otrevliga brev under åren, vi har bott här i 15 år och detta började för några år sen.
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglering av brott återfinns i brottsbalken (BrB). Får man ett omfattande antal brev kan det utgöra brottet ofredande (4 kap. 7 § BrB). Detta framgår av praxis (RH 1983:58). I rättsfallet handlade det dock om en ovälkommen uppvakning genom brev och postkort. Det uppgick till ungefär 50 brev. Däremot framgår det inte i omständigheterna i detta fall om exakt hur många brev som har skickats, dock har det pågått i en längre tid. Detta är avgörande i bedömningen om det ska utgöra ofredande enligt lagens bemärkelse. Även att ni har svarat med att påtala för grannen att hen måste sluta är viktigt. Detta för att om er granne fortsätter skicka trots att ni har påtalat att ni inte vill ta emot fler blir det att grannen utför handlingarna med uppsåt. För att en handling ska anses utgöra ett brott måste den göras med uppsåt, om det inte uttryckligen framförs av lagtext att oaktsamhet även anses vara tillräcklig grund (1 kap. 2 § BrB). SlutsatsDet är svårt att ge ett konkret svar utifrån omständigheterna, dels vet jag inte antalet brev eller dess innehåll. Däremot att ni har förmedlat att ni inte vill att grannen ska fortsätta tyder på att det skulle kunna anses utgöra ofredande enligt min mening. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Förtal och rättsprocessen bakom

2021-07-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej Kvinna på 50 år,gift har två barn varav ett är utfluget.Har nyligen fått veta att en person som varit familjens vän i 4 år baktalar mig och min familj.- första lögnen är påståendet jag och min man har en orosanmälan på oss för att vi dricker alldeles för mycket, ( detta sades till en hen inom samma idrottslag min man även är tränare för .. - nästa påstående är att jag mamman dricker alldeles för mycket och är dyngrak var och varannan dag. När personen i fråga inte ville lyssna på det påståendet om mig och sagt att det högst osannolikt känner denna mamman sen jag var liten bästakompis med hennes son sen barnsben. Då trycker hen på och påstår att jag och min man slår vår son och sonen har blivit kallad till rektorn för att skolan är oroliga .Det sista jag nu hörde var att jag mamman även äter massa starka mediciner och dricker mig stupfull ..allt ovan är sådana lögner och känner mig så otroligt kränkt och ledsen över dessa påståenden .. vad kan jag göra för att få stopp på alla dessa lögner som sprids runt mig ??
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är aldrig kul när någon talar illa om en, i vissa fall kan det rent ut vara en brottslig handling. Aktuellt blir brottet förtal, där någon utpekar någon annan som brottslig eller på annat sätt klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta den andra för missaktning (5 kap. 1 § BrB). Bedömningen ska utgöras i ljuset av den utpekades perspektiv. Att du känner dig kränkt och ledsen kan medföra att dessa påstående anses utgöra förtal. Måste även poängtera att det kan vara svårt att bevisa förtal då det kan resultera i ord mot ord. Brottet förtal är ett s.k. enskilt åtal, till skillnad från allmänt åtal, där den utsatte väcker åtal (47 kap. 1 § RB). Detta innebär att du själv måste föra talan vidare i domstol. Första steget är däremot att polisanmäla händelserna och förmedla att du vill att åtal väcks i målet. Därefter avgöra åklagaren om det finns nog med bevis för att väcka åtal. Finner åklagare att bevisläget ser bra ut för denne talan vidare. Väljer åklagaren att lägga ner åtal kan du, eftersom det avser ett enskilt åtal, föra talan vidare själv. Det medför andra processuella nackdelar, ett av dessa är att ifall du för talan vidare och förlorar måste stå för dina egna och andra partens rättegångskostnader. Slutsats Mitt råd är att du informerar personen om att du är medvetet om att hon går runt och pratar klandervärd om dig. Att detta även är en brottslig handling, detta kanske medför att personen slutar. Om det inte fungerar så är nästa steg att du polisanmäler händelsen. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Trafikverket och dubbelbestraffning

2021-07-25 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej!Jag har en snabb fråga. Om en person blir stoppad och har THC i blodet. Transportstyrelsen återkallar körkortet och polisen delar ut böter. är inte det dubbel bestraffning om det inte kommer i samma dom? Sedan säger vi att man ska lämna 6 Urinprover på 6 månader och dom är bra. kan dom begära att man ska lämna flera prover då? Det känns som en dubbel bestraffning igen då?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten om förbud mot dubbelbestraffning Förbudet regleras på internationellnivå. Ne bis in idem, principen om dubbelbestraffning kommer i uttryck i artikel 50 i Europeiska unionens stadgar om grundläggande rättigheter och i tilläggsprotokoll 7 artikel 4.1. Principen medför att en individ inte får straffas två gånger för samma brott. Vi i Sverige är bundna att följa den EU-rättsliga regleringen eftersom vi har valt att ratificera (förpliktar sig att följa) Europeiska unionens stadgar. Detta har vi gjort genom att även inför detta i vår grundlag. Det framgår av att vi inte kan förmedla lagar eller föreskrifter som strider mot konventionen (2 kap. 19 § regeringsformen). Vi måste således följa principen om Ne bis in idem. Böter och indraget körkort Först är det viktigt att belysa att de två åtgärderna som vidtas måste vara straff för att innebära dubbelbestraffning. Frågan blir således om böter och indraget körkort kan anses vara straff i lagen bemärkelse. Detta är något som HD har tagit ställning i NJA 2015 s. 587. Rätten framförde att både böter och indraget körkort är straff, däremot menar det att indragningen av körkortet är i så nära relevans till böter att det inte medför dubbelbestraffning. Trafikverkets rätt till urinprov och dubbelbestraffning Trafikverket kan inte godtyckligt avgöra från fall till fall, de har krav på hur urinprov ska utföras enligt föreskrifter (12 kap. Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort). Beroende på missbruksproblematik eller tidigare dömd för grovt rattfylleri föranleder olika kontroller. Detta bör inte heller falla under kategorin som dubbelbestraffning, eftersom det är i nära relevans till det indragna körkortet. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Bodelning vid samboförhållandets upphörande

2021-06-30 i Sambo
FRÅGA |Hej!Person A och B bor tillsammans och person B avlider Dem anses som sambo men att bostadsrätten står på ABehöver då A dela upp bostaden med B:s arvingar eller har dem ingen rätt förens A ansöker om bodelning
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på frågan finns det reglering i sambolagen (SamboL) som måste beaktas. Begär bodelningRätten att begära bodelning tillfaller endast efterlevande sambo (18 § SamboL). Den avlidnes arvingar kan således inte påkalla en bodelning. Om efterlevande sambo begär bodelning ska den gemensamma samboegendomen fördelas mellan samborna (14 § SamboL). Samboegendom utgörs av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Hälften av samboegendom tillfaller således den avlidne sambons arvingar. Detta för att sambos i regel inte ärver varandra, förutom om det upprättas ett testamente. Inget från omständigheterna tyder på att det har upprättats ett testamente så jag bortser detta. Däremot om bodelning begärs har arvingarna till avlidne sambo rätt till minst två prisbasbelopp (2021=47 600). Alltså totalt upp till minst 95 200 kr. Utgör samboegendomen efter skulder har räknats bort till mindre än det beloppet måste efterlevande sambo tillskjuta den delen som saknas för att uppnå beloppet. Begär inte bodelning Om efterlevande sambo väljer att inte begära bodelning så tillfaller allt som har förvärvats eller på annat sätt införskaffats till den som är ägare till det föremålet. Han aktualiseras däremot samäganderättsfrågor. Det är sällan så enkelt som att det finns en enskild ägare, ibland betalas saker av tillsammans och då har man någon form av äganderätt. Samäganderätt regleras i samäganderättslagen. Detta har lett till att det föreligger en presumtion om att hälften av samboegendomen faktiskt ägs hälften var. Presumtionen går däremot att bryta om man kan bevisa att viss egendom faktiskt har varit ägnad för den ena sambon enbart.SlutsatsDet är svårt att utifrån omständigheterna ange ett konkret svar till frågan. Avgörande blir om bostaden avses utgöra samboegendom, enbart för att A står för bostadsrätten medför inte per automatik att det är han som kommer tilldelas den som egendom. Det finns en tidsfrist på ett år att föra talan om bodelning annars förbrukas den rätten (8 § andra stycket. SamboL). Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Läkares tystnadsplikt och sociala medier

2021-06-27 i Sekretess
FRÅGA |Jag har skrivit privat meddelanden men en läkare på hans officiella Instagram konto. Läkaren har tagit skärmdumpar på mina meddelanden som han delat till många människor. Jag trodde att läkaren hade tystnadsplikt när vi skrev. Min fråga är får en läkare dela privata konversationer som man haft på Instagram?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Läkares tystnadsplikt regleras olika beroende på om det är inom privat eller offentlig regi. Offentlig regi regleras av OSL (Offentlig och sekretesslagen) och privat av PSL (Patientsäkerhetslagen). I princip gäller tystnadsplikten för båda och eftersom det inte framgår av omständigheterna lär jag inte uttryckligen välja. Sekretess föreligger i frågan om att uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller personliga förhållanden, det är enbart om den enskilde eller någon närstående inte lider men av röjandet av uppgiften som den får förmedlas vidare (25 kap. 1 § OSL och 6 kap. 12 § PSL). Utifrån omständigheter framgår det inte vad som framförs av de omnämnda meddelandena. För att dessa ska vara sekretesskyddade måste de således utgöra uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Om det är nu är den arten av uppgifter så skulle de anses vara att bryta tystnadsplikten om läkaren sprider dessa vidare. Viktigt att nämna är att instagram inte torde vara rätt forum för denna typ av uppgifter. SlutsatsDet är svårt att ta ställning utifrån omständigheterna. Men hoppas att du däremot finner någon form av vägledning av mitt svar. Har du ytterligare frågor eller funderingar är det bara att höra av dig till Lawline igen! Med vänliga hälsningar,