Hur betraktas störningar i en hyres/bostadsrätt?

2021-01-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har bott på samma adress sedan -92 men sedan 3 år tillbaka så bor dessa grannar ovanför mig de är 27, 25 och de har 2 barn som är 4 och 3. Jag har haft problem med dessa sedan de flyttade in. Har pratat med dom och det har inte hjälpt. Den senaste tiden har de ringt på min dörr och när jag öppnar så står han (25år) och skriker på mig jag drämmer igen min dörr, nästa dag kommer frun ner (27 år) och skriker så jag drömmer igen min dörr igen. De bråkar och skriker på nätterna så jag har fått ringa polisen en gång men var nära att göra det igen bara härom kvällen igen. De för så mycket oväsen från kl 05-02,30 varje dag. Jag har inte sovit en hel natt sen de flyttade in. De drar i sina möbler och ungarna springer och hoppar varje dag, de har inga mattor och inga tavlor så det ekar ju dubbelt så mycket ner till mig. Dom brukar parkera utanför entrédörren fast det är förbjudet, så jag ringde HFAB och berättade och de ringde till mina grannar och sa att det var förbjudet så efter det så drar mannen på möblerna ännu mer och ungarna hoppar dubbelt så mycket så 2 blomkrukor trillade ner från fönsterkarmen där den ena gick sönder. Ibland vill jag bara lägga mig ner och dö för jag orkar inte så länge till, vad kan jag göra?? Jag är 60 år och de ovanför mig tycker att jag ska flytta till skogen. Barnen har aldrig varit ute och lekt under dessa 3 år. Snälla hjälp mig.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga framgår det inte huruvida du bor i en hyresrätt eller en bostadsrätt, varför jag kommer redogöra för regleringen avseende båda situationerna. Om du bor i en hyresrätt så regleras 12 kap. jordabalken (JB) i din situation. I JB regleras den s.k. vårdplikten för en hyresgäst, vilket i korta drag innebär att hyresgästen dels ska vårda hyresrätten i sig och hen är skyldig att ersätta all skada som uppkommer till följd av hyresgästens användande av hyresrätten. Dels, är skyldig att använda lägenheten på ett sådant sätt som inte inverkar negativt på omgivningen genom ex. störningar i boendet. Särskilt framhålls i 25 § att de som bor i omgivningen inte ska utsättas för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller försämra deras bostadsmiljö. Om någon sådan brist som framgår av 25 § föreligger ska hyresvärden ge hyresgästen en tillsägelse om att störningarna måste upphöra omedelbart, samt underrätta socialnämnden i kommunen. Vid särskilt allvarliga störningar har hyresvärden rätt att säga upp hyresavtalet för hyresgästen. Vad som betraktas som "särskilt allvarliga störningar" är dock oftast sådana av brottslig karaktär som ex. hot om våld gentemot den som påtalat störningarna.Om du bor i en bostadsrätt regleras situationen istället i bostadsrättslagen (1998:614) (BRL). Regleringen är dock väldigt likvärdig den i JB; bostadsrättshavaren ska enligt 7 kap. 9 § BRL inte använda lägenheten på ett sådant sätt som kan innebära störningar för de som bor i omgivningen av skadlig omfattning eller som försämras deras bostadsmiljö. Ofta tillhandahåller även bostadsrättsföreningar särskilda förhållningsregler som ex. att det ska vara lugnt efter kl 22 el.dyl., och bostadsrätthavaren är då även skyldig att iaktta dessa förpliktelser. Om sådana störningar som avses i 7 kap. 9 § BRL ändock förekommer ska bostadsrättsföreningen ge bostadsrättshavaren en tillsägelse att omedelbart upphöra med störningarna samt underrätta socialnämnden. Vid särskilt allvarlig störning kan bostadsrättshavaren bli uppsagd. Sammantaget innebär detta att oberoende av om du bor i en hyres- eller bostadsrätt bör dina grannar åtminstone få en tillsägelse av hyresvärden/bostadsrättsföreningen att omedelbart upphöra med störningarna. Vissa kommuner och föreningar tillhandahåller även störningsjourer som du kan kontakta om störningen inte upphör omedelbart. Och om störningen ändock fortgår över en längre tid och så pass frekvent tycker jag du ska kontakta din hyresvärd/bostadsrättsförening för en vidare dialog om hur situationen lämpligen bör lösa sig. Både bostadsrättshavare och hyresgäster kan få sin rätt förverkad och uppsagd men då krävs det att de inte rättat sig efter tillsägelse och att det som ligger hen till last inte är av ringa betydelse.Hoppas detta besvarade din fråga och annars är du varm välkommen att höra av dig igen.Bästa hälsningar & lycka till,

Kan man testamentera till sina barnbarn?

2020-12-06 i Testamente
FRÅGA |HejJag har två barn och vi nu fått vårt första barnbarn. Jag har nu startat fondspara till barnbarn i mitt namn och undrar om jag kan testamentera innehavet till barnbarnen så det tillfaller dem.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor och situationer kring arv och testamente regleras i ärvdabalken. De legala arvsordningarna regleras i 2 kap. 1-3 §§ ÄB och däribland framgår det att dina bröstarvingar (dina barn) utgör första parentelen i arvsordningen - dvs. de ärver först av alla, med undantag för ev. efterlevande makar och särkullbarn. Ett testamente ska upprättas skriftligen i samtidig närvaro av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). I övrigt, står det dig i princip fritt att förordna över din kvarlåtenskap så som du vill, så länge det inte inskränker på bröstarvingarnas laglott. Av 7 kap. 1 § ÄB framgår det att hälften av bröstarvingens arvslott utgör dennes laglott, dvs. den del av arvet som bröstarvingen alltid har rätt till. Om det skulle visa sig att en bröstarvinges laglott inskränks, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att därmed kunna få ut sin laglott. Så sammanfattningsvis, så kan du testamentera fonden till barnbarnen så länge bröstarvingarnas laglotter inte inskränks, för i sådana fall har bröstarvingarna rätt att påkalla jämkning av testamentet med anledning av inskränkningen. Hoppas detta besvarade din fråga och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Fel på vara såld i befintligt skick

2020-12-04 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Köpte en bil från en bilfirma för 3 veckor sen, det är en begagnad bil ifrån 2016 som har gått 6900. Bilen var servad enligt firman i april 2020 och behövdes inte göras innan nästa år för allt var gjort. Och inga fel! Efter cirka 2 veckor så varnar bilen för fel i den automatiska växellådan (kort sagt så kan bilen närsomhelst sätta sig i läge P). Jag ringer då till en bilmekaniker som är nära där jag bor och får en akuttid. Han ringer sedan tillbaka och berättar att bilen inte är servad, det är rost och skit på samtliga filter (något det inte blir på cirka 7 månader), tändstift var hela förstörda och sen var det flera elfel som påverkade rattaxeln och klimat. Vi fick laga och serva den akut hos honom för totalt 11.000kr. Kan vi nu kräva ersättning ifrån bilfirman för detta?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har du köpt bilen i egenskap av privatperson från en bilfirma, dvs en näringsidkare. Lagen jag kommer tillämpa på din situation blir därmed konsumentköplagen (1990:932) (KKL) då du betraktas som en konsument i det här fallet och portalparagrafen fastslår att lagen är tillämplig vid sådana fall där en näringsidkare säljer lösa saker till en konsument. Vid köp av begagnade saker, däribland begagnade bilar, anses de i lagens mening sålts i "befintligt skick". Detta innebär i mångt och mycket att de säljs sådana de är - men du har trots det rätt att hävda fel om bilen är i sämre skick än vad du kunnat förutsätta med hänsyn till priset och övriga omständigheter (17 § KKL). I och med att säljaren gjort konkreta utfästelser om att bilen blivit servad och inget mer behövde göras på den, samt att inga fel förelåg, bör det anses som att bilen är i sämre skick än vad du kunnat förutsätta med hänsyn till övriga omständigheter vid köpet. Av 19 § KKL framgår även att fel föreligger om säljaren lämnat felaktiga uppgifter vid marknadsföringen av varan eller före köpet, vilket också stämmer in på din situation. Om varan anses felaktig har du rätt till ersättning för detta alternativt skadestånd (22 & 30 §§ KKL). För att kunna åberopa felet måste du dock reklamera detta inom skälig tid. Meddelanden som lämnas inom två månader presumeras dock alltid lämnats inom skälig tid (23 § KKL). Hoppas detta besvarade din fråga och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

När får du hävda fel i vara köpt i befintligt skick?

2020-12-04 i Köplagen
FRÅGA |HejJag köpte en begagnad bil årsmodell 2003 för två månader sen. Vid köpet hävdade säljaren att kamkedjan på bilen är bytt 2018 och därefter bilen har kört i ca 1500 mil vilket han påstod var väldigt lite sträcka för att prova sig för. Han påstod att en kamkedja kan lätt rulla i 10000 mil utan att behöva bytas igen.Men idag är bilen trasig på grund av att kamkedjan ha gått sönder.Jag undrar om jag har rätt att ta ärendet i domstolen med tanken på att jag köpt en begagnad bil ?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som sådant att du köpt en begagnad bil av en säljare som handlar i egenskap av privatperson och inte näringsidkare. Jag kommer fortsättningsvis utgå från att förutsättningarna är sådana, och isåfall är tillämplig lag köplagen (1990:931) (KöpL) då båda parterna handlar i egenskap av privatpersoner. När du köper en begagnad bil uttrycks det i lagens mening som att du köper en vara i befintligt skick. Att köpa en vara i befintligt skick begränsar säljarens ansvar till att varan säljs "sådan den är". Dock har du som köpare trots detta rätt att åberopa fel i varan, med tanke på att säljaren lämnat tämligen specifika uppgifter om kamkedjan och indikerat på att den inte behöver bytas på ett bra tag. Att det nu uppstår fel på bilen på grund av kamkedjan skulle därmed kunna klassas som att varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas haft inverkan på köpet (19 § KöpL).Hoppas detta besvarade din fråga och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Vilka beslut får en enskild som står under förvaltarskap ta?

2021-01-09 i God man
FRÅGA |Hej!Min bror har en utvecklingsstörning och har förvaltare. Han bor på vårdinrättning men vill nu plötsligt flytta till annan kommun. Det kommer att bli dåligt för honom. Han kan inte ta såna beslut själv. Hans förvaltare påstår att han får bestämma själv var han ska bo. Stämmer det att någon utan konsekvenstänk kan bestämma hur som helst?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller förvaltarskap så regleras det i 11 kap. föräldrabalken (FB) där det framgår av dess 7 § att det främsta syftet med ett förvaltarskap är att förvaltaren ska vårda den enskilde och dess egendom i den mån den enskilde själv inte är kapabel till att göra det. Av samma regel framgår det även att förvaltarskapet kan begränsas till att avse en viss egendom eller angelägenhet eller i övrigt särskilt anpassas till den enskildes behov. Av 11 kap. 8 § FB stadgas att den enskilde trots förvaltarskapet är berättigad att sluta avtal om tjänst eller arbete, förfoga över vad hon eller han förvärvat genom eget arbete samt förfoga över det han eller hon förvärvat genom arv, gåva eller testamente. Det framgår inget av din fråga om att förvaltarskapet över din bror är ägnat att avse viss egendom eller anpassat på ett sådant sätt att förvaltaren har befogenhet att förordna över personliga saker såsom var din bror ska bosätta sig och inte. En motsatsvis tolkning av det skulle isåfall vara att förvaltaren inte har några befogenheter att motsätta sig din brors beslut, för förvaltaren har ingen beslutanderätt inom sådana områden. Däremot, ska en förvaltare såklart alltid beakta den enskildes bästa vilket innebär att ifall en sådan flytt enbart skulle medföra problematik som din bror kanske inte är helt införstådd med som du beskriver det, är givetvis den bästa lösningen ifall förvaltaren försöker nå någon slags överenskommelse med din bror angående detta, just utifrån hans eget bästa. Sammantaget, har förvaltaren inga befogenheter att fatta beslut åt din bror inom det området, men de skulle givetvis kunna försöka nå någon slags överenskommelse med beaktande av samtliga intressen och främst din brors eget bästa. Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Hur formuleras ett gåvobrev/förskott på arv?

2020-12-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min mamma har en fastighet som vi båda har kommit överens om att jag ska få ta över (köpa) för ett pris som är betydligt billigare än marknadsvärdet. Hur går vi tillväga för att jag ska få ut fastigheten som gåva eller förskott på arv. Till saken hör även att jag har två syskon som har sagt att det är okej att jag får ta över fastigheten.Hur ska det läggas upp så att jag inte blir tvungen att köpa ut dom ur resterande dödsboet?Fastigheten har ett marknadsvärde på ca 4.5 miljoner och jag ska få köpa ut min mamma för 1 miljon. Finns det någon lösning?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det så vill du ha rådgivning kring hur du kan få fastigheten som antingen gåva eller förskott på arv. Till saken hör att sådana här situationer oftast landar i att gåvan utgör ett förskott på arv, och inte antingen eller. Detta då det presumeras att det arvlåtaren i livet ger en bröstarvinge utgör förskott på arv om inget annat föreskrivits (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär dock att möjligheten fortfarande kvarstår för din mamma att ge dig fastigheten som gåva, men då krävs det en uttrycklig viljeförklaring om detta i ett s.k. gåvobrev. När du ger bort en gåva i form av lös egendom krävs vanligtvis inget gåvobrev då traderingen av gåvan träder i dess ställe, men vid gåva av fast egendom är det absolut nödvändigt. Den praktiska skillnaden mellan att överta fastigheten som gåva respektive förskott på arv, är att vid det förstnämnda ska gåvan inte avräknas vid ett senare arv efter din mamma, medan vid det sistnämnda räknas förskottet av från din arvslott. Det vill säga att en gåvoförklaring generellt sett är mer förmånligt för dig. Sammanfattningsvis, presumeras det att gåvan utgör förskott på arv och därmed ska räknas av din arvslott vid ett framtida arv efter din mamma om inget annat föreskrivs i ett s.k. gåvobrev eller någon annan sorts viljeförklaring. Hoppas detta besvarade din fråga och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Ska en sommarstuga ingå i en bodelning?

2020-12-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag är sambo sen ett halvår tbx och nu vill min sambo köpa en sommarstuga. Det är hon som ensam köper stugan, hon tar själv ett lån. Jag har inget med köpet att göra. Nu undrar vi hur det skulle bli ifall jag skulle avlida. Hon vill ju inte att mina arvingar ska få del i hennes stuga. Jag har en dotter sedan ett tidigare förhållande. Måste vi skriva nåt juridiskt papper för att sambon kan vara säker på att behålla stugan ifall jag dör.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid samboförhållanden är tillämplig lag sambolagen (2003:376) och frågan om dina arvingar skulle få del i hennes stuga regleras delvis i ärvdabalken om bröstarvingars arvsrätt, men huvudsakligen i 8 § SamboL om bodelning vid samboförhållandes upphörande. Ett samboförhållande anses upphöra när någon av samborna avlider, och vid ett sådant skede kan den efterlevande sambon begära bodelning (2 § & 8 § SamboL). Vid en eventuell bodelning ingår enbart samboegendom, dvs sambors gemensamma bostad och bohag som införskaffats för gemensam räkning. Från bodelningen undantas egendom som används för fritidsändamål, som exempelvis en sommarstuga. Sommarstugan i sig utgör med andra ord inte samboegendom, och skulle inte ingå i en eventuell framtida bodelning (3-7 §§ SamboL). I vissa fall kan en sambo göra anspråk på att dold samäganderätt föreligger i viss egendom, för att kunna få ut en del av egendomens värde vid en bodelning (Lag (1904:48 s. 1 om samäganderätt). Så bör dock inte fallet anses vara här heller, med hänsyn till att du direkt frånsäger dig någon koppling eller samäganderätt till sommarstugan. Vid fall där någon part åberopar dold samäganderätt måste dessutom tre kriterier vara uppfyllda; 1) egendomen ska ha inköpts för gemensamt bruk, 2) den dolde ägaren ska ha bidragit ekonomiskt vid förvärvet av egendomen, 3) syftet med det ekonomiska bidraget ska ha varit att bli samägare i egendomen. Inget av de tre kriterierna är till synes uppfyllda i det här fallet, varpå ett anspråk om dold samäganderätt hur som helst inte skulle kunna vinna framgång. Det är fullt möjligt att avtala om att viss egendom inte ska ingå i en framtida bodelning genom s.k. samboavtal. Något som inte är nödvändigt vad gäller just sommarstugan med hänsyn till det ovan anförda, men skulle ni vilja avtala om att undanta någon annan egendom är det som sagt fullt möjligt (9 § SamboL). Så sammanfattningsvis, skulle dina arvingar inte ärva del i sommarstugan. Detta på grund av att den inte anses utgöra samboegendom som skulle vara föremål för en eventuell bodelning vid ena sambons bortgång. Det skulle inte heller vara möjligt att föra någon talan om dold samäganderätt avseende egendomen.Hoppas detta besvarade din fråga och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

När föreligger dold samäganderätt i samboförhållande?

2020-11-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej jag har varit sambo i 20 år innan vi träfades så ägde jag en stuga som vi har rustat upp lite bad rum möbler mmhar min sambo rätt att vilja ha pengar av mej för det nu när vi separerar har haft delad ekomomi
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samboförhållanden regleras i sambolagen (2003:376) (SamboL). När sambor separerar kan någon av parterna begära bodelning (8 § SamboL). Till grund för bodelningen ligger samboegendomen, det vill säga ert gemensamma bohag och er gemensamma bostad, som införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Som du nämner i din fråga har du ägt din stuga sedan innan du ingick samboförhållandet, det vill säga stugan har inte införskaffats för gemensamt bruk och huvudregeln i sådana fall är att den därmed inte är föremål för bodelning. Dock, kan det i vissa fall vara en tolkningsfråga, om skäl föreligger att anta att det rör sig om s.k. dold samäganderätt. För att kunna hävda dold samäganderätt måste tre kriterier vara uppfyllda;1. Den ena parten står på köpet med avsikt att den ska brukas av båda samborna,2. Båda parterna ska ha bidragit ekonomiskt vid förvärvet,3. Förvärvet ska ske för gemensamt bruk.I och med att du införskaffat stugan före du ingick samboförhållandet, förutsätter jag att din f.d. sambo inte bidragit ekonomiskt vid förvärvet. Trots att ni gemensamt rustat upp stugan, är dold samäganderätt inget som kan förvärvas över tid utan det ekonomiska tillskottet måste ske vid det huvudsakliga förvärvstillfället. Min slutsats utifrån detta är att din sambo inte kan kräva dig på pengar för det nu vid en eventuell bodelning i samband med separationen. Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,