Vad händer när man blir polisanmäld för stöld?

2021-02-11 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Vi är två 19 åriga tjejer som blev tagna av en i personalen efter att ha tagit saker för ett värde över 1500kr från Ica maxi. Det polisanmäldes och nu väntar vi på ett brev om besked?Vi har aldrig haft något i brottsregistret tidigare.Det var vår första gång och skedde pga arbetslöshet och därmed inga pengar.Vad kommer troligtvis ske nu? Mvh två oroliga tjejer.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Tillgrepp av sådant som tillhör annan, med uppsåt att tillägna sig det, rubriceras som stöld i 8 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Det finns tre allvarlighetsgrader för stöld; ringa stöld (f.d. snatteri), stöld och grov stöld. Gränsen för vad som anses vara ringa stöld och stöld går enligt praxis vid värdegränsen 1 250 kr förutsatt att stölden skett i en butik, som i situationen du beskriver (se NJA 2019 s. 951). Vad händer när man blir polisanmäld? När du blir polisanmäld ska det inledningsvis utredas huruvida en förundersökning/brottsutredning ska inledas eller inte. Om en förundersökning inleds ska det utredas vem som gjort vad och vad som egentligen har hänt. Under förundersökningsprocessen kan den tilltalade (du som blivit polisanmäld), målsägande (den som utfärdat en polisanmälan) och ev. vittnen komma att förhöras för att kunna klargöra det eventuella händelseförloppet. Om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts kan åtal väckas, vilket motsatsvis innebär att ifall det inte går att fastställa huruvida ett brott har begåtts kan förundersökningen istället läggas ned. Om åtal väcks kommer ärendet prövas hos domstol. Vad kommer att ske nu? Om det stämmer att händelsen är polisanmäld och det finns vittnen skulle det kunna bli så att åtal väcks, om förundersökningen mynnar ut i att det finns grund för åtal. Jag vet för lite om omständigheterna i själva händelseförloppet för att kunna dra någon slutsats i det avseendet. Men i sådana fall kommer ni att bli underrättade om det. Om vi utgår från att åtal väcks och rätten slutligen finner er skyldiga till stöld enligt 8 kap. 1 § BrB är straffet fängelse i högst två år. Med tanke på att ni enbart är 19 år gamla, ostraffade sedan tidigare och enligt egen utsago arbetslösa torde dock straffet sättas ned. Men jag kan givetvis inte garantera något, allt beror på huruvida åtal överhuvudtaget väcks och vad som i sådana fall framkommer vid utredningen. Hoppas detta inbringade lite mer klarhet i situationen, om inte är ni självklart varmt välkomna att ställa en ny fråga.Bästa hälsningar,

Ingår dina bankmedel i bodelningen?

2021-02-08 i Bodelning
FRÅGA |HejJag har varit gift 18 månader men vi har aldrig bott tillsammans eftersom min partner bor i ett annat land.Vi har inte heller gemensamma barn. Jag har ett barn (16 år) från min tidigare äktenskap med en annan man. Min fråga är så: Jag har sparat barnets pengar (barnbidrag och underhållstöd). Ca 100 tusen kronor. måste jag dela pengarna med honom vid skilsmässan.? Han har aldrig varit här och aldrig tjänat pengar. tack för svaret :)
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglering avseende skilsmässa och bodelning återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB). Som jag uppfattar det så undrar du huruvida de 100 tkr som du numera har som din kontobehållning (besparingar hänförda till barnbidrag och underhållsstöd) ska ingå i en framtida bodelning mellan dig om din partner som du varit gift med i 18 månader. Jag kommer vidare utgå från att så är fallet, om jag skulle ha missuppfattat din fråga är du som alltid varm välkommen att återkomma. Vilken egendom ingår i en bodelning? Vilken egendom som ska ingå i en bodelning regleras huvudsakligen i 10 kap. ÄktB. Där framgår det att makarnas giftorättsgods ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör giftorättsgods respektive enskild egendom återfinns i 7 kap. ÄktB, och i 7 kap. 1 § ÄktB stadgas det att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Vidare fastslås att bl.a. sådan egendom som maken erhållit genom testamente eller gåva med förbehåll om att den ska vara mottagarens enskilda utgör enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Det finns inget uttryckligt undantag för barnbidrag och dylikt som enbart är att hänföra till den ena makens särkullbarn.Innebär detta att pengarna ska ingå i bodelningen? I stora drag, ja. Det utgör inte enskild egendom och presumeras därmed vara giftorättsgods och huvudregeln är då att det ska ingå i bodelningen. Dock är bodelningen i sig ett slags avtal där det råder stor avtalsfrihet, varför du och din partner skulle kunna upprätta ett avtal om att egendomen inte ska ingå i bodelningen - ett s.k. äktenskapsförord (se 7 kap. 3 § ÄktB). Sammantaget innebär detta att pengarna per automatik inte blir dina enskilda men så går att föreskriva genom ett äktenskapsförord där ni undantar den egendomen från en framtida bodelning. Hoppas detta inbringade viss klarhet i situationen, och om jag missförstod din fråga eller ifall du undrar över något mer är du som sagt varmt välkommen att höra av dig igen. Bästa hälsningar,

Vilka befogenheter ingår i den fria föräldraförvaltningen?

2021-02-05 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag har två barn i under tonåren som har varsitt bankkort med pengar som såklart är derasDär sätter jag och mitt ex in månadspeng och dom brukar få julklappspengar och födelsedagspengar, samt av mig också en liten peng när dom hjälper till här hemmaTyvärr har mitt ex tagit för vana att tömma barnens konto utan att fråga dom, för att "han behöver" vilket också betyder att barnens konto ibland är tomma när dom själv behöver dom. Dom blir såklart väldigt ledsna och såklart så tappar dom tilltron till sin pappa när han beter sig såJag har sagt till flera gånger att han inte får göra det men han fortsätter i alla fallJag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, som jag förstår så kan jag inte starta ett eget konto som bara jag och barnen, alternativt bara barnen har tillgång till förrän dom är 16 år?Vad säger juridiken om det? Har deras pappa rätt att tömma deras konton hur som helst?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller barns tillgångar för tiden då de är minderåriga appliceras föräldrabalken (FB) och mer specifikt 10 kap. FB om förmyndare. Detta då ett barns vårdnadshavare är förmyndare för barnet, och därigenom även är skyldig att förvalta barnens tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 § FB). Vilka befogenheter har förmyndaren? En förmyndare ska alltid beakta barnets bästa och endast genomföra de åtgärder som bäst kan gagna barnet (12 kap. 3 § FB). Dock finns särskilda regler avseende just föräldrars förmyndarskap i 13 kap. FB. Där stadgas bl.a. att föräldrarna bestämmer över hur tillgångarna ska användas och placeras - den s.k. fria föräldraförvaltningen. Kort sagt innebär detta att föräldrar generellt sett har ett mycket mer fritt åtagande än förmyndare som inte är föräldrar, och de står inte heller under samma kontroll från överförmyndaren som förmyndare i övrigt (jfr 12 kap. 9 § FB). Vad händer när barnen fyllt 16 år? När barnen fyllt 16 år kan de ex. börja förvärvsarbeta genom sommarjobb eller dylikt. Den egendom som barnen då tjänar in i samband med förvärvsarbetet undantas från den fria föräldraförvaltningen, vilket innebär att det som barnet då själv satt in på ett konto inte får förflyttas utan barnets godkännande. Barnet har även rätt att bli underrättad vid viktigare frågor eller åtgärder efter det att denne fyllt sexton (12 kap. 7 § FB). Vad kan du göra? Det som du skulle kunna göra i det här fallet är att begära hjälp från överförmyndaren. Överförmyndaren skulle då kunna begränsa uttagsrätten från barnens konton till ett visst belopp alternativt spärra kontot helt, om så behövs för att trygga förvaltningen. Överförmyndaren skulle även kunna förelägga förmyndarna att upprätta en årsräkning där de redogör för sin förvaltning, om så anses berättigat.Sammantaget har både du och ditt ex fri föräldraförvaltning över barnens egendom så länge de är omyndiga, men om de är en uppenbart okontrollerad situation skulle du kunna kontakta överförmyndaren för vidare hjälp. Det är vanligt att vårdnadshavare som flyttat isär men fortfarande gemensamt utövar förvaltningen inte alltid är ense. Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Indrivning av skuld som privatperson

2021-01-10 i Skuld
FRÅGA |Får jag som privatperson beslagta något fordon för indrivning av skuld hos ett företag som är skyldig mig pengar?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort sagt, nej, du får inte beslagta ett företags fordon för indrivning av skulden. Du skulle i sådana fall kunna göra dig skyldig till egenmäktigt förfarande alt. tillgrepp av fortskaffningsmedel (se 8 kap. 7-8 §§ brottsbalken (BrB)) vilket innebär att du olovligen tar och brukar någon annans egendom utan avsikt att behålla eller sälja vidare egendomen. Om du däremot vill ha hjälp med att driva in skulden kan du vända dig till kronofogdemyndigheten (KFM) med en ansökan om betalningsföreläggande (se 2 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning). Hoppas detta besvarade din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Bästa hälsningar,

Övertagande av bostad som sambo

2021-02-10 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har flyttat in ett hus som är min sambos barndomshem. Han har "fått" huset som enskild egendom av sin pappa. Vad gäller då för mig? Har jag någon som helst rätt att bo kvar om något skulle hända min sambo? Kan vi skriva något papper att jag ska få rätt att bo kvar om han hastigt skulle gå bort?Kan jag/får jag köpa in mig i huset som han fått som enskild egendom? Enligt min sambo måste vi vänta tills hans pappa har gått bort (?) Hur fungerar sambolagen i det här?Tacksam för svar och ev. få hjälp med hur man ska skriva ett juridiskt korrekt papper gällande huset och boendet vid ev. bortgång.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Precis som du själv anger så är tillämplig lag i den här situationen sambolagen (2003:376) (SamboL). Som jag förstår det har du ett samboförhållande där ni inte valt att avtala bort sambolagen genom ett s.k. samboavtal och jag kommer vidare utgå från det när jag besvarar frågan, och därmed även hänvisa till lagens bestämmelser.Hur skulle du kunna få rätt till huset? Precis som det framgår av din fråga så har din sambo fått huset av sin pappa med förbehåll att den ska vara hans enskilda egendom (se 4 § 1 st. 1 p. SamboL). Detta innebär, som du själv verkar vara införstådd med, att du inte per automatik har någon rätt att överta bostaden. Det finns dock särskilda regler avseende just detta stadgat i 22 § SamboL som möjliggör för den ena sambon att överta bostaden i de fall den inte utgör samboegendom, men regeln tar enbart sikte på hyres- eller bostadsrätter. Jag förstår det som att din sambos barndomshem är ett hus, varför regeln inte heller går att tillämpa i den här situationen. Det finns dock en annan möjlighet för dig att ha rätt till huset vid en plötslig händelse el.dyl., och det skulle vara att upprätta ett testamente som stadgar att bostaden ska tillfalla efterlevande sambo vid den ena sambons död. Sambor har ingen direkt arvsrätt som ex. efterlevande make, men detta går att möjliggöra genom ett testamente som sagt (se 10 kap. ärvdabalken). Hjälp med att upprätta ett testamente; Om du känner dig osäker kring upprättandet av ett testamente eller dylikt så kan du ta hjälp av en av våra jurister. Du kan boka tid direkt för detta här.Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du givetvis varmt välkommen att höra av dig igen. Bästa hälsningar,

Får kronofogden utmäta egendom som du lånar?

2021-02-08 i Utmätning
FRÅGA |Hej, jag undrar över en bil som kronofogden försöker ta även fast bilen inte är min eller min fru, bilen tillhör min frus faster. Det så att jag och min fru hade företag från tidigt 2011 till slutet av 2013 då vi var tvungna att sälja företaget pga sjukdom. Vi fick båda skulder på ca 450,000 kr som nu växt till nästan 1 miljon kronor totalt. Vi har båda fast jobb och vi har båda haft utmättning på lönen senaste 5-6 åren. Vi fick ibland låna en bil för att jag skulle kunna ta mig till jobbet då jag jobbar kvällar fram till kl 00 och sista bussen slutar gå kl 20. Kronofogden har nu tagit denna bil och försöker utmätta den. Bilen är inte värd mer än 15000 kr men dom har skrivit värdet ska vara 30000 kr. Finns inte en chans att den är värd så mycket. Nu riskerar jag att bli av med jobbet eftersom jag inte kan ta mig dit.Kan dom verkligen göra så här?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utmätningsförfarandet och allt som hör därtill regleras i utsökningsbalken (UB). Enligt 4 kap. 1 § UB får utmätning ske när verkställighet enligt 3 kap. UB är medgiven; jag utgår vidare från att så är fallet. Vilken egendom får utmätas? Enligt 4 kap. 17-19 §§ UB får lös egendom utmätas om den tillhör gäldenären. Sådan egendom som gäldenären har i sin besittning presumeras tillhöra hen. Detta innebär att om du har bilen i din besittning och inte gör sannolikt att den inte tillhör dig, får kronofogden utmäta den. Presumtionen kan med andra ord brytas om det kan anses styrkt att du inte äger egendomen. I det här fallet innehar du bilen med begränsad rätt - du lånar den av din frus faster för att kunna ta dig till jobbet. Det innebär i sin tur att din frus faster, tredje man i det här avseendet, måste styrka sin rätt till egendomen för att därigenom kunna bryta presumtionen och undandra den från att utmätas. Hon skulle exempelvis kunna hävda att hon står som registrerad ägare på bilen. Vad händer om presumtionen inte kan brytas? Kronofogden kan då utmäta egendomen. Dock måste en utmätning alltid vara proportionerlig (4 kap. 3 § UB), vilket innebär att de enbart får utmäta sådan egendom som innebär att det belopp som beräknas inflyta gör åtgärden försvarlig. Om en utmätning av bilen skulle kunna medföra att du förlorar jobbet skulle du kunna åberopa detta som en oskäligt betungande omständighet som medför att åtgärden är att anse som oproportionerlig. Men detta är enbart ett alternativ i de fall kronofogden finner att egendomen är utmätningsbar (se 4 kap. 17-18 §§ UB). Sammantaget får kronofogden enbart utmäta sådan egendom som tillhör gäldenären. Bilen är enbart din i begränsad omfattning varför ni skulle kunna försöka bryta presumtionen (se 4 kap. 18 § UB). Om det inte medför någon framgång skulle du kunna hävda att det är en oskäligt betungande åtgärd att utmäta bilen i det fall du skulle förlora jobbet på grund av det, men det är tveksamt om kronofogden skulle beakta ett sådant argument. Hoppas detta inbringade viss klarhet i situationen, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen. Bästa hälsningar,

När har polisen rätt att återkalla ditt körkort?

2021-01-10 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Var påväg till jobbet häromdan när jag fick sladd med bilen då jag skulle bromsa för en bil lite längre fram som svängde ut i min fil, jag åkte in i mitträcket och sedan ner i diket på andra sidan. Det var snö och halt, låg i ungefär 85km/h på en 120km/h sträcka. Ingen annan bil var inblandad och jag klarade mig utan några skador. Bilen fick bärgas och räddningstjänsten kom för att stänga av ena filen då bilen skulle bärgas. Även polisen kom, dem kollade reg numret på bilen. Dom kollade inte körkort eller annat. På polisens hemsida stod det "polisen är nu klar på platsen. Det finns ingen misstanke om brott och ingen person har skadats.". Jag undrar nu om det är så att det skulle bli fråga om att dra in körkortet? Har inte gjort mig skyldig mot något brott, var nykter och drogfri och körde inte för fort. Höll inte på med telefonen, hade bara otur. Har jag något att vara orolig för?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om återkallelse av körkort m.m. regleras i körkortslagen (1998:488) (KörkortL). I 5 kap. 3 § KörkortL stadgas de grunder polisen kan åberopa för att ha rätt att återkalla ditt körkort. Där framgår det bl.a. att du antingen måste gjort dig skyldig till grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt m.m. Som det framgår av dina uppgifter var det enbart en olyckshändelse och otur som föranledde olyckan, samt att du varken körde för fort eller onykter varpå ingen grund för ex. grov vårdslöshet bort föreligga. Frågan skulle däremot kunna uppstå kring vilken grad av försiktighet en förare bör iaktta vid halka och snö, men då du körde 35 km/h under hastighetsbegränsningen är min slutsats att du iakttagit den försiktighet som erfordras, men jag vet dock inget mer exakt om varken väderförhållanden eller väglag för den dag olyckan inträffade varför jag inte kan ge dig några garantier. Jag kan som sagt inte uttala mig med hundra procent säkerhet om du inte har något att oroa dig för men min bedömning är att ingen grund för återkallelse av körkortet föreligger, varför det bör te sig osannolikt ifall det ändå skulle ske. Utöver att återkalla körkortet kan polisen utfärda varningar (se 5 kap. 9 § KörkortL) men det sker i sådana fall på samma grunder som återkallelse (se 5 kap. 3 § KörkortL) varför min bedömning även angående detta är densamma. Hoppas detta besvarade din fråga och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen.Bästa hälsningar,

Om reglering av ensam vårdnad, egenmäktighet med barn m.m.

2021-01-09 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag vill fråga om mitt barn som är 13 år gammal, pappan har ensamvårdnad och barnet är folkbokförd hos honom, men för en månad sedan hämtade jag henne hos mig (mamma) hon har alltid haft små problem med honom om allt möjligt, hon bor nu hos mig sedan dess. Hon vill absolut inte gå mer till honom då hon säger själv att hon vill vara hos mig då hon mår bättre. Jag har sagt till pappa att han ska ge mig vårdnaden då jag kan skriva henne i skolan, men han vägrar och vill att hon ska tillbaka ditt vilket gör henne stressad och orolig för att hon vill absolut inte träffa honom. Han har hotat oss att anmäla det till social tjänsten om att jag har tagit henne mot hans vilja men jag vill inte tvinga henne till något sådant det skadar henne psykiskt. Kan han tvinga henne med lagen att gå tillbaka till honom? Och jag är säker på att det är mot mänskligheten speciellt i sånt ålder. Hur kan vi göra för att jag ska få hennes vårdnad så snart som möjligt? Är tacksam för svaret!
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller vårdnad om barn regleras det i 6 kap. föräldrabalken (FB). Det framgår av 6 kap. 1 § FB att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god uppfostran, samt av 6 kap. 2 a § FB att barns bästa ska vara avgörande i alla frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av sådana frågor ska även barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad vägas in. Enligt 6 kap. 5 § FB ska rätten besluta om gemensam vårdnad eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna i det fallet barnet står under vårdnad av båda- eller ena föräldern och enbart ena föräldern vill åstadkomma en ändring i vårdnaden. I ett sådant sammanhang skulle din dotters vilja kunna vägas in - speciellt med hänsyn till hennes ålder då hon är över 12 år, och vid ex. adoptionsfrågor anses barnets åsikt och samtycke väga tungt i de fall barnet överstiger den åldern, vilket skulle kunna ha viss analog tillämpning på sådana här situationer (jfr. 4 kap. 7 § FB). Rätten skulle därmed kunna förordna om att du som mamma får överta vårdnaden om grund för det föreligger och kanske särskilt med hänsyn till om det utgör barnets bästa. Det bör betraktas som tveksamt att några goda förutsättningar för att utöva vårdnaden gemensamt föreligger då det i princip förutsätter ett konfliktfritt samarbete vårdnadshavarna sinsemellan, vilket jag uppfattar det som att det inte gör. Enligt 6 kap. 7 § FB framgår även att ifall en förälder vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse av vårdnaden eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensamt. Om det skulle vara så att de "småproblem" dottern haft med pappan samt anledningen bakom att hon vill hon bo hos dig istället grundar sig i något som går att hänföra till 6 kap. 7 § FB skulle det kunna tala ytterligare för att rätten skulle anförtro vårdnaden åt dig. Den anmälan dotterns pappa hotar med skulle kunna röra sig om s.k. egenmäktighet med barn, ett slags egenmäktigt förfarande som regleras i 7 kap. 4 § brottsbalken (BrB). Brottsrubriceringen förutsätter att någon obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet. Något som utifrån ordalydelsen skulle kunna passa in på den här situationen. Frågan har dock prövats i HD i bl.a. fallet NJA 2017 s. 557 där de kom fram till slutsatsen att det i första hand är situationer där barnet hålls dolt som träffas av bestämmelsen samt att barnets vilja måste beaktas i frågan om de har uppnått sådan ålder och mognad att deras inställning går att fastställa. Ett förfarande enligt 6 kap. 5 § FB handläggs som tvistemål (se 6 kap. 17 § andra stycket FB). Rätten ska se till att situationen blir tillbörligt utredd, och i de fall en utredning krävs ska utredningen bedrivas skyndsamt. Rätten får även besluta om vem som ska ha vårdnaden etc. fram tills dess att frågan är utredd (se 6 kap. 19-20 §§ FB). Om du och din dotters pappa skulle kunna tänka er att försöka nå någon slags enighet eller överenskommelse i frågan (med utgångspunkt i vad er dotter vill), har ni rätt till samarbetssamtal samt medling som hjälp för att nå en samförståndslösning (se 6 kap. 18-18 a §§ FB).Sammantaget, innebär detta att för att åstadkomma en ändring i vårdnaden om din dotter måste du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten som därefter handlägger ärendet som tvistemål vilket innebär att rätten kommer höra både dig och din dotters pappa. Ibland kan rätten besluta om att höra barnet i frågan men det torde enbart vara i undantagsfall och i sådana fall måste barnet gå med på att framträda inför rätten. Domstolen kommer därefter att göra en bedömning och deras slutgiltiga ställningstagande kommer att grunda sig i vad som är bäst för barnet, vilket innebär att barnets inställning visserligen är av tyngd i de fall den går att fastställa. Vad gäller hotet om en anmälan för egenmäktighet med barn så skulle dotterns pappa förvisso kunna utfärda en anmälan avseende det men det är vidare tveksamt om den skulle vinna framgång men hänsyn till dotterns vilja och inställning. Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen.Bästa hälsningar,