Måste man hjälpa att barn som trillat?

2020-12-03 i Alla Frågor
FRÅGA |Min son cyklade hem från skolan, han ramlar med cykeln, han blir liggandes på marken några sekunder, får ett stort blåmärke på benet av fallet (finns bilder) hans telefon flyger och får några repor. Där är tre pojkar som ser händelsen pekar på min son och skrattar sen går iväg igen. Detta har jag tagit med skolan och deras trygghetssamordnare. Däremot har det tillkommit uppgifter idag, en annan kille som såg händelsen säger till min son att ytterliggare två klasskamrater ser händelsen, skrattar och den enes killes mamma som går med dem säger kom vi går ett annat håll. Vad har man för skyldigheter som vuxen när man ser en sådan här olycka?. Min son kunde ju faktiskt i värsta fall inte funnits med oss idag om det gått riktigt illa.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt har vi ingen skyldighet att hjälpa andra som befinner sig i nöd, då vi inte har någon civilkuragelag.Undantaget från den huvudregeln finns i vissa fall en skyldighet att handla. För att man ska vara tvungen att hjälpa till krävs att man befinner sig i en så kallad garantställning. Först då är man skyldig att handla. Det finns två olika huvudtyper av garantansvar: skyddsgaranter och övervakningsgaranter. Den första innebär en skyldighet att avvärja risker som hotar någon eller något som man ansvarar för och därför måste skydda, t.ex. föräldrar och deras barn. En övervakningsgarant måste istället avvärja risker som utgår från något farligt som denna är ansvarig över. I ditt fall så aktualiseras ett skyddsgarant-ansvar d.v.s. om du hade varit på plats hade du varit tvungen att avvärja fara för ditt barn. Skyddsgarants-ansvaret gäller dock bara dig och ditt barn, andra barn träffas inte av ditt ansvar. I din beskrivna situation har man alltså ingen (mer än en moralisk) skyldighet att hjälpa barn som skadat sig osv.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Värdet på bostad vid bodelning

2020-11-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag vill skilja mig och jag undrar hur stor ungefär blir summan för att köpa ut min man eftersom jag vill bo kvar i huset som vi har tillsammans. Huset köptes med 4.000.000 och vi har ingen bolån på det. Husets värde har ökat till ca 6.000.000 pga renovering och tillbyggnad. Tack för svaret!
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av bestämmelserna i äktenskapsbalken (ÄktB) samt inkomstskattelagen (IL).När man skiljer sig så sker en bodelning. Bodelningen innebär att all gemensam egendom, dvs inte enskild egendom, läggs samman och delas lika på vardera parten. Var och en har rätt att på sin andel (innan delningen) dra av för sina egna skulder (11 kap 2-3 § ÄktB).Detta innebär att all egendom påverkar och det görs en samlad bedömning för hur mycket var och en ska erhålla. Dvs om din man har andra skulder så kommer detta att påverka vilket belopp han har rätt att få ut efter skilsmässan.Det jag räknar på nu kommer alltså bara att gälla om huset är den enda tillgången som finns, andra tillgångar och skulder kommer att påverka utfallet i det faktiska fallet.Vid bodelningen utgår man från det värde huset och eventuella skulder har dagen då ni ansöker om skilsmässa, dvs. brytdagen (9 kap 2 § ÄktB). Värdet som ni ska dela lika på är alltså 6 000 000, dvs om du vill bo kvar i huset behöver du ersätta din man för hans del av värdet i huset = 3 000 000. Din make kan få värdet i pengar eller i annan egendom som ingår i bodelningen om det finns någon sådan (11 kap 10 § ÄktB).När man överlåter en del av en bostad så här är själva överlåtelsen skattefri (8:1 IL). Ingen skatt kommer att aktualiseras när ni gör bodelningen. Däremot kommer ju den övertagande maken att få betala skatt på bostaden om man säljer den i framtiden. Vilket innebär att maken som köper ut den andra ska kompenseras för att hen senare ska betala kapitalvinstskatt på försäljningen. Detta kallas för en latent skatteskuld. För att beräkna denna görs en hypotetisk försäljning av bostaden. Marknadsvärdet ska då minskas med inköpspriset, förbättringsutgifter och mäklararvode (44:14 IL). På beloppet dras sedan en hypotetisk skatt på 22% av.När man köper ut makens del i bostaden så gör det alltså till ett värde av:Marknadsvärdet - latent skatteskuld = priset för maken.Du beskriver också att det genomförts ett antal reparationer och tillbyggnad på huset, vilka utgifter som räknas som förbättringsutgifter hittar du i 46 kap 8-11 § IL. Även skatteverket har bra redogörelse för vilka utgifter som räknas och inte. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Arvsfördelning med efterlevande make och särkullbarn

2020-11-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Min svärmor miste nyligen sin man. Hon är 72 år och han var 86 år. Hon har fyra barn sen ett tidigare äktenskap och han hade två barn sen ett tidigare äktenskap. De har inga gemensamma barn. Hon äger huset de har bott i. Hon ägde det sen långt innan de träffades och gifte sig. Hon står på lånen. Huset är värt ungefär 800 000 kr. Hon har lån på ungefär 400 000 kr kvar på huset. De hade inte skrivit något testamente. Mina frågor är: Ska hans barn ärva halva värdet på huset (alltså 200 000 kr var) fastän huset är hennes? Om det är så, är skulderna bara hennes eller "ärver" hans barn hälften av skulderna också? Kan hon på något sätt få igenom att huset endast är hennes fastän de inte hade något testamente?Hon kommer att behöva ta lån (med borgenär) för att lösa makens barns arv (ca 400 000 kr). Hon har ca 400 000 kr i skuld på huset. Huset är värt ca 800 000 kr. Det blir inget kvar för min svärmor att leva av.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om huset ska ärvas av den avlidne makens barn och hur skulderna ska fördelas. Samt om det går att säkerställa att huset tillfaller henne.För att besvara dina frågor kommer vi kika i både äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När någon i ett äktenskap avlider ska en bouppteckning göras. Detta innebär att bådas tillgångar och skulder sammanställs, nästan allt som makarna äger ska ingå. Man tar undan enskild egendom och egendom för personligt bruk. Egendom för personligt bruk är typiskt sånt som kläder, vissa smycken osv. (här finns en gräns för hur värdefulla saker man kan ta undan). Allt det som inte är enskild egendom eller personlig egendom kallas för giftorättsgods och det är detta som ska ingå i bodelningen. I ditt fall innebär det att huset ingår om det inte är enskild egendom.Vid bodelningen antecknas tillgångar och skulder, och sedan genomförs bodelningen. Det innebär att värdet av giftorättsgodset läggs samman efter att man dragit bort skulderna på respektive sida. Den kvarvarande summan delas sedan jämt mellan vardera parten (9 kap 1 § ÄktB). I ditt fall innebär det att summan delas mellan din svärmor och den avlidnes dödsbo.Lånet på huset kommer att dras av från din svärmors sida och husets värde (11 kap 2 § första stycket ÄktB). Vilket kommer innebära att potten från huset som ska delas på vardera parten kommer att bli: 800 000 – 400 000 (lånet) = 400 000.Av dessa 400 000 kommer din svärmor att ha 200 000 "som sittt" och 200 000 kommer att gå till dödsboet. Finns det andra tillgångar och andra lån så påverkar det den gemensamma potten som ska delas.En huvudregel inom svensk arvsrätt är att man inte kan ärva någons skulder. I detta fall räknas skulden av från värdet av huset, om det istället hade varit så att den avlidnes dödsbo har mer skulder än tillgångar kan man begära dödsboet i konkurs.Den egendom som finns i den avlidnes dödsbo kallas för kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Delen som barnen har rätt till kallas för arvslott. Arvslotten kan sättas ur spel av ett testamente, i den situationen har barnen rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten.Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap 1 § ÄB). Denna rätt går dock bara före de gemensamma barnens rätt, som då får vänta på sitt arv efter den först avlidne föräldern tills även den andre föräldern avlider. I den här frågan finns det däremot endast särkullbarn (barn från tidigare relationer). Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1 § andra meningen ÄB). Vilket också medför att den efterlevande maken inte har någon rätt till arv. Här finns en säkerhetsreglering i lagen som säger att en kvarvarande make alltid har rätt att efter en bodelning ha kvar egendom som motsvarar minst 4 prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). 2020 är pris basbeloppet 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte kommer upp i detta krav så har denne rätt att erhålla skillnaden utifrån arvet efter den avlidne.Om det finns andra tillgångar i bodelningen kan dessa användas för att skifta huset så att det till sin helhet tillfaller din svärmor, ett annat alternativ kan vara att låta barnen efter maken ärva en del av huset.För att ändra utfallet i den här frågan krävs att man gör huset till enskild egendom antingen genom äktenskapsförord eller gåva eller att den avlidne skrivit ett testamente. Detta är det tyvärr försent att åtgärda när maken redan är avliden.Det finns en sista möjlighet att låta din svärmor få äga huset, och det är helt enkelt att de två särkullbarnen avstår sin rätt till direkt arv (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de avsäger sig rätten att ärva den avlidne nu, till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnen får då samma rätt som ett gemensamt barn och ärver den avlidne föräldern först när den efterlevande också har avlidit. Man ärver då en kvotdel av kvarlåtenskapen som motsvarar den del man skulle ärvt efter sin förälder. Den kvarvarande maken får då egendomen med fri förfoganderätt vilket innebär att man får använda den bäst man vill, men man får inte ge bort egendomen eller testamentera den till någon annan.Möjligheten att avstå arv som särkullbarn, ska tilläggas, är fullt frivilligt. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Felaktig avgift på bostadsrätt

2020-11-02 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Jag har köpt en bostadsrätt där säljaren angivit en felaktig avgift ( 9% lägre än den verkliga ) till mäklaren och därmed mig. Den felaktiga avgiften har varit med hela vägen från utannonseringen av lägenheten, vilket lett till attraktivare budgivning för säljaren, samt sedan en chock för mig som köpare då första hyresavin kom.Jag har nu en både dyrare månadskostnad samt en mindre attraktiv lägenhet än jag skrivit kontrakt på.Vad kan man lagmässigt begära för kompensation/rättning vid denna typ av bedrägeri/kontraktsbrott? Inga avgiftshöjningar har förekommit i närtid till detta ärende.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättigheter du har då du köpt en bostadsrätt med en felaktigt angiven avgift. För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av regleringar i köplagen (köpL) och brottsbalken (BrB)Eftersom en bostadsrätt inte är fast egendom är de vanliga reglerna om köp av fast egendom inte tillämpliga i ditt fall. Istället räknas bostadsrätten som lös egendom vilket gör att köplagen tillämpas, köplagen är dispositiv vilket innebär att den gäller om ni inte avtalat om något annat (1§ och 3 § KöpL).Först måste man utreda om det föreligger något fel i bostadsrätten, vilket inte är helt enkelt då bedömningen görs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Men generellt kan man säga att det enligt köplagen föreligger ett fel om bostadsrätten avviker från vad ni har avtalat om (17 § KöpL). I det här fallet talar det för att ett fel föreligger. Men det är svårt för mig att göra någon bedömning då jag inte kan ta del av alla omständigheter.Fel föreligger också om säljaren före köpet har lämnat uppgifter som inte stämmer överens med varan och som kan antas ha inverkat på köpet (18§ KöpL). Uppgifterna ska då röra varans användning eller egenskaper, exempelvis en angivelse om en avgift. Detta undantag gäller dock inte om säljaren har underrättat köparen om de felaktiga uppgifterna på ett tydligt sätt (18 § tredje stycket KöpL).Om det i avtalet inte finns någon klausul om undersökningsplikt så gäller 20 § KöpL. Där man kan läsa att en köpare inte får åberopa ett fel som hen måste antas ha känt till vid köpet. Vad man som köpare kan antas känna till beror lite på omständigheterna. Oftast så handlar det om vad man kan kräva att en normalt uppmärksam köpare skulle ha upptäckt om denne köpte en liknande bostadsrätt. Jag kan tyvärr inte ge något definitivt svar på vad en normal köpare skulle ha upptäckt eller inte upptäckt.Men som köpare bör man ha skäl att lita på säljare och mäklare i fråga om avgiften. En domstol kan dock vid en helhetsbedömning anse något annat beroende på situationen.Så hur tar man det vidare?Det är väldigt viktigt att man reklamerar felet till säljaren så fort som möjligt. Reklamationen ska göras inom skälig tid (32 § KöpL) från det att felet märktes eller borde ha märkts. Hur lång reklamationsfrist man har baseras på praxis, men det kan variera kraftigt beroende på vilket typ av fel det rör sig om. I ditt fall bör fristen ha börjat löpa direkt när du mottog den första uppmaningen om att betala avgiften, det var ju då du märkte eller borde ha märkt att den avvek från vad ni avtalat. Har man inte reklamerat eller inte gjort så inom rätt tidsram, har man ingen rätt att begära någon påföljd.Den påföljd som enligt min åsikt skulle kunna bli aktuell är att du begär ett prisavdrag (37 § KöpL) om det visar sig att avgiften är att anses som ett fel. Vilken storlek du skulle kunna få på prisavdraget är svårt för mig att yttra mig om, men avdraget ska beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset motsvarar förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick. Dvs om varan var värd 15 % mindre än avtalat är det bara så mycket du kan få i prisavdrag.Du kan även ha rätt till att häva köpet (39§ KöpL). En hävning kräver dock att felet är av väsentlig betydelse för dig och att säljaren insåg att så var fallet. Det framgår inte i din fråga hur mycket det handlar om, i de fall att du och säljaren inte kommer överens blir det i slutändan en domstol som kommer bedöma om felet är av väsentlig betydelse eller inte. Men det kan tänkas att om de 9 % som framgår i frågan är av substantiellt värde så borde väsentlighetskravet vara uppfyllt, speciellt om du planerar att bo där under en längre tid. En ringa summa på 500kr mer i månaden är ändå 6000kr/år vilket resulterar i 60 000kr under en tioårstid.Det finns också ett krav på att du måste meddela säljaren inom en skälig tid att du tänker häva köpet (39§ andra stycket KöpL). Om säljaren däremot varit medveten om att hen har lämnat en felaktig uppgift och gjort så i strid med tro och heder, faller din skyldighet att meddela bort (39 § andra stycket KöpL).För att bedrägeri (9 kap 1§ BrB) ska vara aktuellt krävs att ett antal rekvisit är uppfyllda för att ett brott ska föreligga:Säljaren måste vilseleda dig, dvs säljarens agerande måste göra att du befinner dig i en felaktig tro. Dvs du tror att du köper en bostadsrätt för ett visst värde.Säljaren måste genom sin gärning orsaka en disposition, dvs du betalar för vad du tror är bostadsrättens fulla värde.Det måste ske en förmögenhetsöverföring, vilken medför en ekonomisk skada för dig och en ekonomisk vinning för gärningsmannen. Om det här rekvisitet är uppfyllt vågar jag inte uttala mig om då jag inte har kännedom om alla omständigheter kring köpet. Det skulle kunna argumenteras att de andra intresserade köparna hade varit intresserade av att buda på bostadsrätten även om avgiften varit högre och att den felaktiga avgiften därför inte varit någon ekonomisk vinning för säljaren. Om man vill göra en polisanmälan så görs detta enklast via 114 14 eller på närmsta polisstation, om man vill läsa på lite om hur det går till hänvisar jag till polisens hemsida. Vad en utgång blir på en polisanmälan kan jag tyvärr inte svara på då de kommer att göra sin egen bedömning av fallet.Återigen vill jag bara betona att köplagen är dispositiv, dvs om ni i avtalet har avtalat om någon annan behandling av frågor om fel så är det den överenskommelsen som gäller.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Om du vill ha hjälp med att ta frågan vidare, skulle jag vilja rekommendera Lawlines juristbyrå! Med vänlig hälsning

Rätt att begära ökad sysselsättningsgrad

2020-11-12 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat på xxx i över 3,5 år och sedan jag började där har jag arbetat som timanställd.Nu vill jag dock ändra min anställningsform från timme till fast anställd och som jag förstår det har jag all rätt att ändra det? (Om tjänsten inte tom redan har övergått till fast anställning automatiskt efter 2 år?)Ifall det stämmer att jag kan kräva en fast anställning, har jag även rätt att kräva fast lön eller kan xxx välja att fortsätta ge mig en timlön men med fast anställning? OM jag har rätt att även kräva fast lön, kan xxx bestämma vad jag ska få varje månad helt och hållet eller har jag rätt att säga till om något och isf hur mycket kan jag begära i lön på ett ungefär? Tack!
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan har blivit redigerad med uteslutande av namn.Innan jag påbörjar frågan så tänker jag inleda med att reda ut lite olika begrepp.När det kommer till anställningsform så finns det några olika typer:- Provanställning- Tillsvidareanställning- Tidsbegränsad anställningTillämplig lagstiftning i den här frågan är lagen om anställningsskydd (LAS).Många av de delfrågor som din fråga innehåller kommer att påverkas väldigt mycket om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats, min redogörelse nedan kan både inskränkas och utökas av ett kollektivavtal.Jag utgår från att du är fast anställd då du arbetat hos arbetsgivaren i + 6 mån. En provanställning får enligt lag endast pågå i 6 månader (6 § LAS). När dessa månader har gått räknas du som tillsvidareanställd (fast anställd). Är det så att du har haft en tidsbegränsad anställning så finns det tre undergrupper:-Allmän visstidsanställning-Vikariat-Säsongsarbete(5 § LAS)Gemensamt för en tidsbegränsad anställning är att det finns ett slutdatum. Om ditt anställningsavtal innehåller ett slutdatum så stämmer det att du i vissa fall har rätt till en tillsvidareanställning (5a § LAS). Det krävs då att du varit anställd i en allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Om du inte varit anställd kontinuerligt får du räkna ihop anställningar om det är mindre än sex månader emellan dem (5a § andra stycket LAS)Om du vill gå upp i sysselsättningsgrad till heltid behöver du bara meddela din arbetsgivare att du önskar detta (25a § LAS). Du ska då ges företräde till en ökad sysselsättningsgrad, för att det ska vara möjligt krävs det att din arbetsgivare är i behov av heltidsanställda. Detta kan ses om de t.ex. anställer andra som arbetar heltid eller har någon annons ute för lediga heltidstjänster.Att man är timanställd är en benämning på att man får betalt för varje arbetad timme istället för en månadslön. Valet mellan timanställning och månadslön är i grund och botten en fråga för arbetsgivaren eller det kollektivavtal som denne eventuellt tillhör. Utslaget på ett år så ska totalsumman för lönen bli densamme oavsett om du arbetar med timlön eller med månadslön. Lönesättningen kan vara individuell eller kollektivavtalsreglerad, det beror helt på vad som gäller för just din arbetsplats. Vad som kan vara ett rimligt löneanspråk är tyvärr inte något som jag kan svara på.Mitt bästa råd i ditt fall är att först undersöka om ni har ett kollektivavtal på arbetsplatsen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Få tillbaka utlånade pengar

2020-11-05 i Skuld
FRÅGA |Hej!Den 31 mars 2020 lånade jag ut 1500 kr till en "kompis" som lovade att betala tillbaka summan plus ränta i slutet av maj och nu har han slutat svara, jag har alla konversationer och swishar kvar.Hur går jag tillväga för att få tillbaka mina pengar på rätt sätt.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man kräver tillbaka pengar som man lånat till någon annan.När man lånar ut pengar till en annan person uppkommer något som kallas för en fordring. Vilket betyder att man kan göra ett anspråk på en annan person, i ditt fall att få tillbaka pengarna du lånat ut. Fordringar regleras i skuldebrevslagen (SkbrL).När datumet för skuldens betalning har gått ut, i ditt fall i slutet av maj kan du kräva tillbaka pengarna. Om personen då inte betalar tillbaka kan man få hjälp av kronofogden för att få ut sina pengar.Hjälp från KronofogdenHos kronofogden kan man ansöka om något som heter betalningsföreläggande. Ett krav för att få hjälp här är att det rör sig om pengar som lånats ut och att sista datumet för betalning ska ha gått ut. Du kan fylla i ansökan antingen skriftligt på papper och posta in eller via kronofogdens "mina sidor" som man loggar in på med bankID. Att ansöka om betalningsföreläggande kostar 300kr. Kostnaden kan man ansöka om att motparten ska betala om man vill.Efter att man skickat en ansökan om betalningsföreläggande skickar kronofogden ut ett brev till personen. Om personen då inte betalar kan man välja att gå till domstol eller begära något som kallas för verkställighet vilket går ut på att kronofogden driver in skulden från personen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Preskriptionstid för klander av gåvobrev?

2020-11-03 i Gåva
FRÅGA |Hej,Vi har fått ett landställe i gåva av en numera avliden släkting som inte själv hade några barn. Gåvobrevet skrevs på den 16 juni 2020 och det registrerades på oss hos lantmäteriet den 9 juli 2020. Vi tror att ett par syskon till vår avlidna släkting kommer att överklaga gåvan. Hur lång tid efter att gåvobrevet skrev under kan någon överklaga?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur om det finns någon tidsgräns för att klandra en gåva. För att besvara frågan kommer jag att tillämpa regleringarna i ärvdabalken (ÄB) samt Jordabalken (JB).Din frågeställning kan bemötas på två olika sätt.Det som skulle kunna bli aktuellt här att egendom som getts bort under omständigheter som gör att den kan likställas med testamente kan klandras (7 kap 4 § ÄB). Den som anser att gåvan varit likställd med ett testamente måste klandra gåvoförfarandet inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne har avslutats.Det går även att klandra en gåva av fast egendom utifrån formfel (4 kap 1 § tredje stycket JB). Det framgår inte i frågan om ni har något köpeavtal på fastigheten. En gåva av fast egendom måste uppfylla de formkrav som finns, utöver gåvobrevet måste det finnas en skriftlig köpehandling som båda parter skrivit under (4 kap 29 § JB). Ett formfel enligt JB leder direkt till ogiltighet, något behov av klander eller preskriptionstid för klander finns alltså inte.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Arvsfördelning när man är gifta men inte har några gemensamma barn

2020-11-02 i Arvsordning
FRÅGA |Min syster är gift med en man sedan 2 år. De har inget äktenskapsförord.De bor tillsammans sedan 25 år i ett hus som han var bosatt i innan de träffades.De har 2 barn var sedan tidigare. Inga tillsammans. Han är 78 år och hon är 74 år.Hur blir arvsfördelningen när han avlider eller vice versaTack för svar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvsfördelningen ser ut mellan ett gift par som vardera har två barn som inte är gemensamma.För att besvara frågan får man kika i ärvdabalken (ÄB).Det finns specialregler som säger att en efterlevande make har rätt till hela kvarlåtenskapen efter den andre maken (3 kap 1 § första stycket ÄB). Om det skulle finnas några gemensamma barn ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap 2 § första stycket ÄB). Vilket innebär att maken får disponera egendomen, men inte testamentera bort den till någon annan osv.De eventuella gemensamma barnen får då efterarvsrätt, vilket innebär att de får vänta tills den kvarvarande maken avlider innan de ärver både den först avlidna och den andre avlidna.Om man har barn från tidigare relationer kallas dem inom arvsrätten för särkullbarn. Här skiljer sig arvsfördelningen från om man är gift med gemensamma barn.Ett särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt när dennes förälder avlider (3 kap 1 § första stycket ÄB). Ett särkullbarn har också rätt att avstå sitt arv till fördel för den efterlevande maken (3 kap 9 § ÄB). Barnet får då vänta tills den efterlevande maken avlidit och ärver den första maken först då.För att summera:Om din syster avlider först kommer hennes kvarlåtenskap att ärvas av hennes barn direkt. Om inte de avstår sitt arv för att istället få efterarv när den kvarvarande maken gått bort. Detsamma gäller tvärt om ifall hennes make avlider först.För att makarna ska ärva varandra krävs ett testamente, dock måste man ta hänsyn till bröstarvingarnas rätt till laglott vilket motsvarar ½ arvslott. Testamenterar man allt till den andre maken har alltså de egna barnen rätt att klandra testamentet för att få ut, i det här fallet 25% av arvet per barn.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning