Hur fungerar den summariska processen och varför väljer vissa inkassobolag att inte använda den?

2021-02-12 i Inkasso
FRÅGA |Varför skickar vissa inkassobolag fordran till Tingsrätten? Om de skickar till KFM istället (som de flesta gör) så får de ju ändå beslut på tex utmätning av lön (eller ta del av pågående utmätning). De får ju sina pengar via KFM ändå o det går väl inte fortare för inkassobolaget att få pengarna via KFM för att de får en stadfäst dom på skulden? Jag förstår inte skillnaden mellan att skicka direkt till KFM kontra att gå via tingsrätt?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver om när man skickar en fordran till KFM kallas för den summariska processen, och är ett förenklat sätt att få betalt för fordringar eller liknande. Syftet med processen är att det ska gå snabbt, enkelt och billigt.Hur det ligger till med just varje inkassobolag kan jag tyvärr inte svara på, men generellt kan man säga att det finns tillfällen då det är mer effektivt att välja vägen via tingsrätten istället.I den situation som du nämner i din fråga så handlar det om att man hos KFM ansöker om betalningsföreläggande. När en ansökan kommer in så förelägger KFM svarande (den som blir krävd på pengar) att meddela hur man ställer sig till kravet. Detta sker med en tidsfrist som normalt är 2 veckor. Om man då inte bestrider kravet, eller kanske inte svarar alls, så meddelas ett utslag. Utslaget är en exekutionstitel och verkställs automatiskt av KFM så att en utmätning sker.En anledning till att vissa inkassobolag går direkt via tingsrätten kan vara vad som händer om personen som får kravet bestrider detta. Dvs framför allt om man tror att personen kommer att bestrida kravet kan det vara fördelaktigt att gå via tingsrätten direkt.I de fall att svaranden bestrider ges den som ansökt möjlighet att fortsätta driva frågan och målet överlämnas då direkt till tingsrätten. Dvs om svarande bestrider så hamnar man i tingsrätten i alla fall, därför kan det vara fördelaktigt att gå direkt dit om man tror att personen bestrider.En annan anledning kan vara att en dom i tingsrätten som vunnit laga kraft består, medan en svarande som inte bestridit och därmed fått ett utslag kan ansöka om återvinning efter att utslaget har skett. Detta ska göras inom en månad och om man ansöker om återvinning så överlämnas målet till tingsrätten för att fortsättningsvis handläggas där.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Finlands arvsrätt

2021-01-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är 48 år och barn till en svensk kvinna och en finsk man som lever i Finland. Jag har aldrig haft någon kontakt med min biologiska pappa men vet att han är gift och har tre andra barn, alla boendes i Finland. För ca 10 år sen gjordes ett dna-test vilket bekräftade faderskapsutredningen som gjordes när jag var liten. Om min biopappa skulle gå bort, får jag veta det av finska myndigheter? Och blir jag kallad till bouppteckning eller liknande? Hur ser det ut med arvsrätt och liknande? Mvh
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi har tyvärr ingen kunskap om finsk rätt och arvsrätt, däremot skulle jag vilja rekommendera att du tar kontakt med den finska ambassaden i stockholm så kommer de att kunna hjälpa dig vidare med dina frågor. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Förskott på arv?

2021-01-24 i Förskott på arv
FRÅGA |HejJag har en väninna som är riktigt ledsen och som inte orkar ta tag i sitt dilemma. Hoppas att det är ok att jag frågar åt henne.De är tre syskon. Deras pappa gick bort för några år sedan och mamman har blivit sjuk. Det har nu kommit fram att mamman har överlåtit sin fastighet till en av syskonen. Ägarbyte har skett. Dock har ingen fått se avtalet dem emellan. Det betyder att mamman inte har något kvar den dagen hon går bort. Får man göra så här? Kan mamman ge bort (sälja billigt) till en av syskonen utan att det blir ett förskott på arvet? Kan man begära att få se avtalet dem emellan? Och hur gör man om man inte är överens om vad som har skett? Tack på förhand!Hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB).När det kommer till gåvor från en förälder till ett eget barn så räknas det generellt alltid som förskott på arv, vilket medför att värdet ska räknas av vid en senare arvsfördelning. För att en sån gåva inte ska vara ett förskott så krävs att det i gåvobrevet står att det inte är ett förskott på arv. Den här typen av avtal är inget man kan kräva att få se, om man inte går vidare i andra steg. Hur man går vidare beror lite på hur situationen ser ut.Vid ett framtida arvsskifte så ska förskottet på arvet avräknas från den arvslott som arvingen ska få, då kommer personen att behöva bevisa att detta rör sig eller inte rör sig om ett förskott.Man kan även som annan arvinge klandra den här gåvan under vissa förutsättningar. Detta måste göras inom 1 år från det att bouppteckningen har avslutats.En annan möjlighet består i om fastigheten också ägdes av pappan innan han gick bort. Detta medför att mamman ärver hans andel av fastigheten enligt arvet för efterlevande make. Om så är fallet ärver man inte den delen med ägandeskap utan endast med fri förfoganderätt, vilket betyder att man får använda egendomen men inte ge bort den eller testamentera den till någon annan. Om så är fallet blir gåvan ogiltig.Det finns alltså flera olika angreppsätt beroende på olika omständigheter.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

När har man rätt till tjänstledighet för studier?

2021-01-19 i Tjänstledighet
FRÅGA |Hej. Jag är fast anställd och har arbetat heltid hos min arbetsgivare i ca 2,5 år. Jag skulle nu vilja studera naturkunskap 2 på folkuniversitet för att komplettera mina betyg, kursen kommer vara på ca 25% studietakt. Jag undrar om jag har rätt till att ansöka om studieledighet en dag i veckan?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Varje person som varit anställd i 6 sammanhängande månader eller totalt 12 månader under de senaste 2 åren har rätt till ledighet (3 paragrafen lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning). Rätten till ledighet kan ändras i ett kollektivavtal, om din arbetsplats är bundet av ett sådant avtal rekommenderar jag att du hör efter med facket i första hand. (2 paragrafen tredje stycket lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning). När man ansöker om tjänstledighet för studier så har arbetsgivaren rätt att skjuta på ledigheten under vissa omständigheter, så som att ansökan kommer för nära inpå startdatum och om tjänsten man lämnar är problematisk att fylla exempelvis. (4 paragrafen lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning)Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Kan jag begära att få arbeta heltid?

2021-01-24 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, jag blev i januari 2020 varslad av min dåvarande arbetsgivare. Jag gick då över och blev behovare istället. Sen i juli 2020 så har jag arbetat heltid som behovare på samma företag. Hur länge kan de göra så innan jag har rätt till att återfå en fast anställning?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innan jag påbörjar frågan så tänker jag inleda med att reda ut lite olika begrepp.När det kommer till anställningsform så finns det några olika typer:- Provanställning- Tillsvidareanställning- Tidsbegränsad anställningTillämplig lagstiftning i den här frågan är lagen om anställningsskydd (LAS).Svaret på din fråga kommer att påverkas av om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats, min redogörelse nedan kan både inskränkas och utökas av ett kollektivavtal.En provanställning får enligt lag endast pågå i 6 månader (6 § LAS). När dessa månader har gått räknas du som tillsvidareanställd (fast anställd). Du är då fast anställd oavsett vilken sysselsättningsgrad du arbetar i. Om ditt behovskontrakt är daterat med ett slutdatum har du istället en tidsbegränsad anställning. Detta innebär att du i vissa fall har rätt till en tillsvidareanställning (5a § LAS) dvs en fast anställning. Det krävs då att du varit anställd i en allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Om du inte varit anställd kontinuerligt får du räkna ihop anställningar om det är mindre än sex månader emellan dem (5a § andra stycket LAS).Om du vill gå upp i sysselsättningsgrad till heltid behöver du bara meddela din arbetsgivare att du önskar detta (25a § LAS). Du ska då ges företräde till en ökad sysselsättningsgrad, för att det ska vara möjligt krävs det att din arbetsgivare är i behov av heltidsanställda. Detta kan ses om de t.ex. anställer andra som arbetar heltid eller har någon annons ute för lediga heltidstjänster.När man har en lägre sysselsättningsgrad än heltid brukar man prata om deltidsanställningar, all arbetstid man arbetar utöver sin sysselsättningsgrad kallas då för mertid. För mertid finns en begränsning i arbetstidslagen (ATL). Det är bara tillåtet att man arbetar 200 mertidstimmar per kalender år plus ytterligare 150 timmar per kalenderår om det föreligger särskilda skäl. Ett kollektivavtal kan dock avtala om annat. Det är med andra ord arbetsgivarens ansvar att se till att du inte blir schemalagd på fler timmar än dessa per år! Om jag förstår dig rätt så är du anställd på 0h i månaden då de flesta behovskontrakten ser ut så, dina heltidstimmar som du berättar om kommer alltså att räknas av mot dessa mertidstimmar. Detta kan medföra att du har rätt till skadestånd. Mitt bästa råd i ditt fall är att först undersöka om ni har ett kollektivavtal på arbetsplatsen, samt då ta kontakt med ditt fackliga ombud för hur ni ska gå vidare i dessa frågor. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Vilket ansvar har kommuner för snöröjning av cykelbanor

2021-01-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Undrar om kommunen är skyldig att underhålla cykelbanor vintertid,så att dessa är säkra att färdas på.Cyklade omkull på ishal cykelbaha inom tätort.Inte ett uns sand eller vägsalt var pålagt.Slog hål på knät med blodvite.En mängd olika regler och lagar reglerar vad som gäller ? Plan och bygglagen Vägtrafikkungörelsen,Transportstyrelsen,m fl ? Vad gäller ?
Klara Zethraeus |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Din fråga kan besvaras relativt kort, det är kommunens skyldighet att se till att gator och allmänna platser är framkomliga utan oangelägenhet för människors hälsa. Där ingår snöröjning av bl.a. cykelbanor. Om man vill fördjupa sig inom just den här frågan så kan jag rekommendera Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, framförallt paragraf 2. Att kommunen brister i denna fråga kan leda till skadeståndsansvar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Kan man bevittna en framtidsfullmakt via zoom?

2021-01-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Lawline, Jag har en bekant vars mor hamnat på demensboende. Min bekant behöver få en framtidsfullmakt för att hjälpa sin mor med det ekonomiska och till detta behövs två vittnen som skall skriva på. Jag har blivit tillfrågad att vara det ena vittnet. Enligt dokumentet gäller "Vittnena intygar genom sin namnteckning att fullmaktsgivaren egenhändigt undertecknat fullmakten". Min enda möjligheten för mig att vara vittne (då jag inte kan närvara personligen pga corona) är att bevittna det genom uppkoppling på nätet (t.ex. Zoom) eller genom att få se en inspelad videofilm när mamman skriver på. Är detta tillräckligt för att jag skall kunna fungera som vittne? Ett stort tack på förhand. Bästa hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen i din fråga är lag om framtidsfullmakter (LFF). I den kan man läsa att underskriften av en framtidsfullmakt ska göras inför två samtidigt närvarande vittnen (4 § LFF). När lagtexten lyder på detta sätt så pratar man om att vittnena blir så kallade solennitetsvittnen. Det är då av absolut största vikt att dessa vittnen uppfyller kraven på samtidigt närvarande, annars blir fullmakten eller det dokument man skriver under inte giltigt. Som exempel på när man inte anses vara samtidigt närvarande kan vara att de två vittnena befinner sig i två olika rum men i samma bostad, kraven på "samtidigt närvarande" är alltså väldigt höga. I min bedömning uppfyller inte en närvaro på zoom kravet på samtidigt närvarande, utan detta måste göras fysiskt i person på plats för att framtidsfullmakten ska bli giltig. En annan fråga som jag funderar på är om din väns mor är behörig att underteckna en framtidsfullmakt, som du beskriver befinner hon sig på ett demensboende och om det är riktigt att hon redan drabbats av demens är hon inte längre behörig att skriva under en framtidsfullmakt (3 § LFF), man måste nämligen anses kunna ta hand om sin angelägenheter vid tiden för upprättandet av framtidsfullmakten. Det kan därför vara en bra idé att kanske undersöka möjligheterna till god man eller förvaltare istället. Jag hoppas att ni får rätsida på situationen! Om du har några fler frågor är du varmt välkommen tillbaka till oss på Lawline! Med vänlig hälsning

Från vilken ålder kan man samtycka till sexuella relationer?

2021-01-18 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har några frågor som jag gärna skulle vilja ha besvarade, har googlat runt lite och får inte en klar bild vad som egentligen gäller.1. Är det olagligt att en 27 åring & en 16 åring har sexuella konversationer samt delar intima bilder med varandra när båda är med på det?2. Är det olagligt att en 27 åring och en 16 åring har sex med varandra när båda är med på det?Tacksam för svar.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till sexualbrott så regleras de i 6 kap Brottsbalken (BrB). I svensk rätt kan man från 15 års ålder samtycka till sexuella relationer. Så länge personen är över 15 år och samtycke föreligger är det inte olagligt. Däremot när det kommer till delning av intima bilder så faller detta in under brottet barnpornografi (16:10a BrB). Eftersom att man i lagen räknas som barn tills dess man är 18 år. Bestämmelsen täcker inte bara att aktivt fotografera en intim bild på någon under 18 år utan även att enbart inneha bilder. Fängelseskalan för barnpornografibrott går upp till 2 år. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning