Vilken skillnad är det mellan testamente och arvsrätt?

2021-10-03 i Testamente
FRÅGA |Min pappa gick bort för ca 2 år sedan, pappa hade en sambo och det fanns ett testamente med önskemål, jag och min syster valde att ta ut vårat arv medans våran bror valde att inte ta ut sitt arv nu. Jag och min syster har försökt att få pappas privata saker som klockor, klocka efter min farmors bror och kort från min pappas ungdom och min farbror men hon har hela tiden sagt att vi har ingen rätt till någonting eftersom vi tog ut vårat arv. Nu fick jag reda på att hon håller på att rensa bort saker ur lägenheten. Jag kontaktade min bror och sa att vi måste hämta pappas privata ägodelar men han säger att jag och min syster inte har någon rätt till dessa saker, kan det stämma eller har vi rätt till pappas privata saker som han hade innan dom flyttade ihop eller har det gått för lång tid. Hoppas att ni kan hjälpa med ett svar i detta.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Utifrån det du skriver så har ett testamente reglerat vad ni har erhållit av er fars kvarlåtenskap, och inte enligt den svenska arvsrätten (som är kodifierat i ärvdabalken (ÄB)). Detta är en viktig åtskillnad, eftersom om arvsrätten hade fördelat ert arv så skulle jag med enkelhet kunna ge dig ett svar med utgångspunkt i lagtext. När det i stället är ett testamente som reglerar kvarlåtenskapen så gäller inte arvsfördelningen enligt ÄB, utan då gäller det som står i testamentet (vilket jag inte har tillgång till).För att ge ett relativt uttömmande svar på din fråga så tänker jag först beskriva hur den svenska arvsrätten ser ut och hur denna kan sättas ur kraft genom ett testamente.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Jag tänker exemplifiera hur arvet skulle ha tillfallits om din pappa hade en sambo alternativt var gift vid hans bortgång.För sambos (som skulle ha gällt i ditt fall)Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar (exempelvis: din fars barn omfattar dig och dina syskon) och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Om din far och hans sambo inte hade upprättat ett testamente så skulle hans kvarlåtenskap endast ha tillfallit hans barn (Dig och dina syskon). Det finns som sagt två ytterligare arvsklasser men eftersom hans barn ärver honom så skulle all kvarlåtenskap tillfallit er.För äkta makarHär gäller fortfarande att det är den första arvsklassen (bröstarvingar; barnen) som ärver din pappa. Däremot, förutsatt att det äkta paret har ett gemensamt barn, så kan den efterlevande maken ärva all egendom som barnet skulle ha ärvt, se 3 kap. 1 § ÄB. Barnet får i stället ut arvet från den avlidna maken efter att den efterlevande maken också har gått bort.Däremot, eftersom du och dina syskon inte verkar vara din pappas och hans sambos gemensamma barn så gäller inte denna regel, utan ni är i stället vad man kallar för särkullsbarn. Då skulle ni få valmöjligheten att antingen ta ut ert respektive arv när er far gick bort alternativt ta ut arvet efter att den efterlevande maken gått bort, se 3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 9 § ÄB.Hur ser det ut i er situation?Det framgår i din fråga att arvet efter din far har reglerats efter ett upprättat testamente, genom ett upprättande av ett sådant så åsidosätts de svenska arvsreglerna. Det som jag beskrivit ovan blir alltså inte tillämpbart i ert fall.Däremot, så låter det som att testamentet har reglerats på så sätt att hans sambo fick ärva honom, men att barnen fick en möjlighet att antingen plocka ur sitt respektive arv vid hans bortgång eller avvakta till ett senare tillfälle (exempelvis när den efterlevande sambon går bort).Om detta framgår ur testamentet samtidigt som du och din syster har gjort anspråk på er andel vid den tidigare tidpunkten så stämmer tyvärr det er bror säger -- ni har ingen möjlighet att göra anspråk på ytterligare egendom.Finns det en möjlighet att ogiltigförklara eller klandra testamentet?Att klandra ett testamente kan medföra antingen en ändring eller upphävandet av ett testamente. Det måste grunda sig på en av klandergrunderna som anges i 13 kap. ÄB:exempelvis att testatorn (den som upprättat testamentet; din far) inte var behörig att förordna om sin kvarlåtenskap eller om testamentet inte är upprättat i laga form, se 13 kap. 1 § ÄB. Ytterligare exempel på klandergrunder är ifall testatorn upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning (13 kap. 2 § ÄB) eller blivit tvingad eller lurad att upprätta testamentet (13 kap. 3 § ÄB).Förutom kravet på klandergrunderna så måste klandertalan väckas av en arvinge (dig eller din syster) inom sex månader från det att testamentet har delgivits dig/henne, se 14 kap. 5 § ÄB. Denna tidsfrist började löpa så snabbt du och/eller din syster tog emot en bestyrkt kopia av testamentet (14 kap. 4 § ÄB).Om klandertalan inte har väckts inom föreskriven tid (sex månader) så kommer testamentet gälla, oavsett om en klandergrund föreligger.SammanfattningsvisIfall det framgår i testamentet att man antingen kunde plocka ur sitt arv vid testatorn (din fader) bortgång alternativt vid ett senare tillfälle, vilket eran bror har valt att göra, så är det detta som gäller.Även om en klandergrund som skulle kunnat ogiltigförklara testamentet förelåg vid upprättandet av denna så går det förmodligen inte att väcka talan, då du nämner att er pappa gick bort för två år sedan (tidsfristen har löpt).Mot denna bakgrund så kan du inte angripa testamentet, men du skulle kunna fråga din bror alternativt er faders sambo om att lägga undan föremål som var särskilt betydelsefulla och viktiga för att bevara minnet av er fader.Jag hoppas ni lyckas med att få vissa föremål undanlagda och återkom gärna om ni har ytterligare frågor!Med vänliga hälsningar,

När börjar ett kommunalt beslut gälla/verkställas?

2021-10-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Från när gäller ett beslut som fattats av kommunfullmäktige i fråga om entledigande av kommunstyrelsens ordförande
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlar förvaltningsrätt inom svenska kommuner, vilket aktualiserar kommunallagen (KL).Som jag uppfattat din fråga så undrar du när ett kommunalrättsligt beslut börjar gälla, vilket jag har uppfattat som en fråga när ett beslut verkställs/får genomföras.När börjar ett beslut gälla/kan verkställas?Eftersom beslutet angår ett kommunalrättsligt ärende så utgår vi från kommunallagen, där det framgår att ett beslut får verkställas/börjar gälla innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det, se 13 kap. 14 § KL.Vad är "laga kraft" och när vinner ett beslut "laga kraft"?För att ge ett heltäckande svar så avser jag att ta upp begreppet laga kraft som är en grundläggande förvaltningsrättslig princip.Om man läser 13 kap. 14 § KL så kan kommunen verkställa ett beslut innan laga kraft har inträtt. Men vad är då laga kraft?Laga kraft inträder när tiden för överklagande har gått ut alternativt om beslutet inte är överklagningsbart.För kommunala beslut så vinner denna laga kraft efter att beslutet inte har överklagats inom tre veckor efter att justeringen av det över beslutet överförda protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla (se 13 kap. 5 § KL).Då vinner beslutet "laga kraft" och kan inte längre överklagas – vilket också innebär att den numera gäller/kan verkställas.Sammanfattningsvis:Som jag förklarat ovan så kommer kommunfullmäktiges beslut att kunna verkställas/gälla omedelbart efter att beslutet tagits, förutsatt att inga särskilda skäl talar emot detta (se 13 kap. 14 § KL).Ifall särskilda skäl föreligger så måste laga kraft inträda innan beslutet kan verkställas/börja gälla, vilket innebär en tidsfrist på tre veckor från och med att beslutet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla.Kan beslutet att entlediga kommunstyrelsens ordförande uppfylla kravet på "särskilda skäl" enligt 13 kap. 14 § KL?För att kunna ge dig ett svar på denna fråga så måste en individuell bedömning ske som beaktar både skälen för och emot. Å ena sidan så finns det ett starkt intresse av en fungerande och effektiv kommunal beslutsprocess samt att beslut som är av stor ekonomisk eller rättslig betydelse för kommunen kan ske skyndsamt. Å andra sidan kan kommunmedlemmarnas rätt att få beslutets laglighet prövad bli verkningslös om ingen möjlighet finns att rätta till beslutet.Eftersom jag inte vet om omständigheterna som ledde till entledigandet av kommunstyrelsens ordförande så kan jag inte uttala mig om detta skulle kunna uppnå kravet på "särskilda skäl". En tumregel är att fråga sig detta: kan beslutet rättas på något sätt? Om svaret är nej så talar det starkt för att beslutet ska verkställas direkt. Däremot borde omständigheten att det handlar om en enskilds anställning/uppdrag tala för försiktighet vid direkt verkställande av ett beslut.Eftersom den som har blivit entledigad senare kan överklaga beslutet obeaktat vad bedömningen om "särskilda skäl" leder till, så kan man nog tycka att särskilda skäl inte föreligger. Detta innebär att kommunfullmäktiges beslut borde kunna verkställas omedelbart.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har några fler frågor!

Anskaffningsutgift (inköpspris) vid fastighetsförsäljning

2021-10-03 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej. Jag skall sälja min fastighet, vilken jag övertog som gåva från min dåvarande partner för ca 18 år sedan. Han köpte huset 1977 för ca 150.000 kronor.Vad skall jag ta upp som inköpspris för huset när jag skall skatta/ deklarera?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vilket inköpspris du ska ta upp för ett hus du har erhållit som en gåva.Svaren på din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL).Utifrån en skattehänsyn, exempelvis när du ska sälja huset går med vinst, så kan anskaffningsutgiften (inköpspriset) påverka det totala skatteunderlaget som du kommer behöva skatta på. Detta skatteunderlag kallas för kapitalvinst.Kapitalvinsten beräknas genom att ersättningen för fastigheten ska minskas med utgifterna för försäljningen och omkostnadsbeloppet enligt 44 kap. 13 § IL.Vad är då ett "omkostnadsbelopp"?Vad som avses med omkostnadsbeloppet framgår enligt 44 kap. 14 § IL. Där står det att omkostnadsbeloppet innefattar två poster: anskaffningsutgiften och eventuella förbättringskostnader. Det är två viktiga poster eftersom dessa påverkar storleken på kapitalinkomsten som du kommer behöva skatta på (ju större anskaffningsutgift, desto mindre blir den slutliga kapitalvinsten (skatteunderlaget)).Vad avses med anskaffningsutgiften ("inköpspriset")?Med anskaffningsutgift avses beloppet som den skatteskyldiga har betalat för fastigheten/bostadsrätten. Utifrån informationen du har delat med dig av så har din före detta partner anskaffat egendomen för 150 000 kr.Vad blir då anskaffningsutgiften ("inköpspriset") för dig?Enligt skattelagarna vi har i Sverige så gäller en princip som kallas för "kontinuitetsprincipen" som framgår enligt 44 kap. 21 § IL. Detta innebär att den som förvärvat egendom genom gåva (Du) inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Detta innebär alltså att det är den tidigare ägarens anskaffningsutgift (inköpspris) som kommer gälla för dig rent skattemässigt, vilket då uppgår till 150 000 kr.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Skillnaden mellan arvsrätten för gifta och sambos

2021-09-07 i Sambo
FRÅGA |Jag och min sambo har ett barn ihop. Vi är inte gifta. Vad händer med min egendom om jag dör? Vi äger en lägenhet ihop, och jag har även investeringar i fonder.Om jag dör vill jag att min egendom går till min sambo, och eventuellt delar av den till mitt barn. Styr jag detta genom att skriva ett testamente? Bör jag anlita en jurist för att skriva testamentet?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar arvsrätten vilket regleras i ärvdabalken (ÄB) och jag kommer vidröra hur ert samboskap påverkar arvsrätten. För att besvara frågan om vad som händer med din egendom vid bortgång så måste jag ge en överblick av den svenska arvsrätten.Ett viktigt påpekande är att arvsmöjligheterna för en sambo i jämförelse med en make står i stark kontrast mot varandra inom svensk rätt. Jag kommer skildra detta förhållande nedan.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.För sambos (som gäller i ditt fall)Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. Exempelvis så har du och din sambo ett gemensamt barn – då kommer detta barn ärva dig i helhet. Det finns två ytterligare arvsklasser men eftersom ert barn ärver dig så kommer all din kvarlåtenskap tillfalla denne.För äkta makarHär gäller fortfarande att det är den första arvsklassen (bröstarvingar; ert barn) som ärver dig. Däremot, förutsatt att det äkta paret har ett gemensamt barn, så kan den efterlevande maken ärva all egendom som barnet skulle ha ärvt, se 3 kap. 1 § ÄB. Barnet får i stället ut arvet från den avlidna maken efter att den efterlevande maken också har gått bort.Vad händer med din egendom vid bortgång?Detta innebär att den efterlevande partnern endast ärver den avlidna maken (enligt svensk arvsrätt) om dessa är gifta. Ifall man är sambos så omfattas man inte av regeln (se 3 kap. 1 § ÄB ordvalet "maken").Om du skulle gå bort så skulle alltså inte din sambo ärva dig (och motsatta förhållande gäller om din sambo gick bort) – all egendom skulle ärvas av ert gemensamma barn.Hur kan du se till så att din egendom fördelas mellan din efterlevande sambo och ert gemensamma barn?Precis som du påpekat i din fråga så kan detta ske genom ett upprättande av testamente. Genom ett upprättande av ett sådant så åsidosätts de svenska arvsreglerna. På detta sätt så kan du också fördela särskild egendom mellan din efterlevande sambo och ert gemensamma barn.För att upprätta ett testamente så måste flera formkrav uppfyllas: (10 kap. 1 § st. 1 ÄB).1. Testamentet ska upprättas skriftligt2. Testatorn ska underteckna testamentet och detta ska bevittnas av två personer3. Dessa vittnen ska även skriva under handlingen4. Vittnena ska förstå att handlingen som upprättats är ett testamenteDärutöver så gäller flera regler som komplicerar förfarandet: exempelvis så måste vittnena vara över 15 år gamla och får inte stå med som testamentstagare i testamentet (10 kap. 4 § st. 1 ÄB). För att undvika att missa ett formkrav (som medför att testamentet blir rättsligt ogiltigt) så skulle jag rekommendera dig att boka en tid hos en jurist. Du kan boka en tid med en av våra jurister på Lawline på denna länk.Jag hoppas du fick svar på din fråga,

Kan arv utmätas av Kronofogdemyndigheten?

2021-10-03 i Utmätning
FRÅGA |Hej jag har två frågor ang arv.1. Kan kronofogden ta min del av ett arv från min pappa om jag har skulder hos kronofogden? 2. Om jag avsäger min del av arvet kan dom ändå ta den delen av arvet?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör vad som kan anses vara utmätningsbar egendom (egendom som kronofogden kan beslagta för att reglera dina skulder) samt hur du kan agera för att undvika risken att kronofogden beslagtar arvet.Svaren på dina frågor återfinns i utsökningsbalken (UB).Det framgår inte i din fråga ifall din far redan har gått bort eller inte, men jag kommer utgå från att din far redan har gått bort och att du har erhållit ditt arv/inom en snar framtid kommer erhålla arvet.Är ditt arv utmätningsbar egendom (= kan Kronofogden ta din del av din pappas arv)?Vad som är tillåtet att utmäta (= egendom som Kronofogden beslutat att ta för att betala av dina skulder) framgår i 4 kap. UB.Enligt 4 kap. 2 § UB så framgår det att all egendom som inte uttryckligen undantas enligt utsökningsbalken eller annan författning är utmätningsbar.Det finns ingen bestämmelse i utsökningsbalken som undantar arv från utmätning, vilket innebär att Kronofogden har rätt att utmäta din pappas arv.Från utmätningssynpunkt så särskiljer sig tyvärr inte egendomen som du har ärvt av din far från annan egendom som du äger.Kan du avsäga ditt arv för att undvika utmätning av arvet?Här kommer jag utgå från tre olika scenarion:Situation 1. Din far har gått bort men du har inte ännu erhållit din del av arvet (arvskifte har inte skett)Här utgår jag från att dödsboet fortfarande existerar eftersom arvsskiftet inte ännu har skett.Ett arvskifte innebär att den avlidnes tillgångar delas upp mellan dödsbodelägarna (= de som har ett direkt arv av den avlidne, exempelvis du och eventuella syskon som ska ärva er far).Arvsskiftet avslutas genom att dödsbodelägarna upprättar en arvskifteshandling som skickas in till Skatteverket. Därefter erhåller alla sin andel av arvet (exempelvis din andel av egendomen din far lämnade efter sig).Om dödsboet fortfarande finns och arvsskiftet inte ännu har skett så har du en möjlighet att avstå ditt arv.Arvsavstående kan i denna situation uppfylla samma verkan som en arvsavsägelse, men arvsavståendet måste ske efter arvlåtaren (din far) har gått bort.Genom att du meddelar dödsboet om din önskan att avstå ditt arv så kommer Kronofogden inte kunna utmäta (ta) din del av arvet. Detta eftersom Kronofogden endast får utmäta egendom som tillkommer dig (den som utmäts) och om arvet aldrig tillfaller dig så kan Kronofogden aldrig utmäta den. Detta framgår inte direkt ur lag, utan från ett domstolsavgörande, men är fortfarande minst lika juridiskt giltigt som lag.Situation 2. Din far har gått bort och du har erhållit din del av arvetOm din far redan har gått bort, arvsskiftet har skett och din fars tillgångar redan har fördelats mellan alla arvingar (exempelvis dig och dina syskon) så kommer tyvärr arvet kunna utmätas av Kronofogden. Detta eftersom arvet redan har tillfallit dig och från utmätningssynpunkt så särskiljer sig tyvärr inte egendomen som du har ärvt av din far från annan egendom som du äger.Situation 3. Din far lever ännu och du har inte erhållit något arvI denna situation har inget arv tillfallit dig, vilket innebär att kronofogden inte kan utmäta (ta) din fars arv – arvet har ju inte uppstått ännu.SammanfattningsvisBeroende på om du befinner dig i situation 1,2 eller 3 så har du olika möjligheter att undvika en utmätning av din fars arv.Ifall du befinner dig i situation 1 så rekommenderar jag dig att skyndsamt meddela dödsboet/de andra dödsbodelägarna om din önskan att avstå arvet, annars kommer det kunna beslagtas av Kronofogden.Ifall du befinner dig i situation 2 så får tyvärr Kronofogden beslagta arvet för att reglera din skuld.Ifall du befinner dig i situation 3 så kan givetvis inte Kronofogden beslagta ditt "framtida arv", vilket i praktiken är egendom som din far ännu äger. Om du vill säkerställa så att ditt framtida arv från din far aldrig kommer kunna utmätas så skulle du kunna avsäga ditt arv. Detta gör du genom att upprätta ett skriftligt avtal med arvlåtaren (person som efterlämnar arv; din far i detta scenario) enligt 17 kap. 2 § ÄB. Tänk på att detta avtal innebär att du inte längre är arvinge till din far.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har fler frågor!

Återkallelse av inbördes testamente

2021-10-03 i Testamente
FRÅGA |Angående testamenteHej!Jag (J) mannen och frun är under skilsmässa, där enbart jag ansökte om skilsmässan.Hon vill också skiljas, men inte nu, utan efter att hon flyttat ifrån säger hon.Bodelningen ska hon också göra efter att hon flyttat. Vi har skrivit ett inbördes testamente en gång i tiden, där det står, "förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente att den av osssom överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap"Sedan står det vidare i testamentet att bröstarvingen skall erhålla allt efter våran död.Min önskan (J) är att göra om testamentet där det ska stå att allmin egendom (J) skall gå till bröstarvingen.Detta under förutsättning att jag får behålla fastigheten och min ekonomi.Fastigheten betalade jag själv, den står enbart i mitt namn och vi skrev en gång i tiden ettäktenskapsförord där det står "överenskommer härmed att all den egendom, som någon av oss nu ägereller senare kommer att förvärva på vad sätt det vara må,samt all avkastning av sådan egendom, skall vara respektivemakes enskilda egendom, i vilken den andre maken inte äger giftorätt".Vad jag förstår, så ska allt gå till barnet i alla fall, efter skilsmässan,även utan testamente. Min fråga är: kan jag bara riva det gamla testamentet på eget bevåg,eller riva gamla testamentet med skriftlig överenskommelse med f.n. frun,och bör jag göra ett helt nytt testamente där det står attall min egendom (J) skall gå till barnet, bröstarvingen?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du har två separata frågor: den ena behandlar ifall du kan häva det inbördes testamentet ensidigt/tillsammans med din före detta maka, den andra om hur du kan agera så att din bröstarvinge erhåller all kvarlåtenskap efter din bortgång.Först tänker jag beskriva hur den svenska arvsrätten ser ut, hur verkan av denna kan sättas ur kraft genom ett testamente samt hur det inbördes testamentet kan hävas.Svaren på dina frågor kan återfinnas i ärvdabalken (ÄB).Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. Det är alltså i första hand din bröstarvinge som kommer ärva dig i sin helhet enligt den svenska arvsrätten.Däremot, förutsatt att det äkta paret (om ni ännu är gifta vid din bortgång) har ett gemensamt barn, så kan den efterlevande maken (din maka) ärva all egendom som barnet skulle ha ärvt, se 3 kap. 1 § ÄB. Barnet får i stället ut arvet från den avlidna maken efter att den efterlevande maken också har gått bort.Vad händer med din egendom vid bortgång enligt arvsrätten?Detta innebär att den efterlevande partnern endast ärver den avlidna maken (enligt svensk arvsrätt) om dessa är gifta.Om ni är skilda vid din bortgång så kommer alltså arvsrätten medföra att din bröstarvinge ärver dig i sin helhet.Hur påverkar testamentet arvsrätten?Precis som jag antytt ovan så är arvet efter någon reglerat av ärvdabalken och inte av ett testamente. Testamentet sätter alltså arvsrätten enligt ärvdabalken ur kraft. Detta innebär att förhållandet som jag beskrivit ovan om arvsrätten inte kommer gälla ifall man i stället testamenterar egendomen.I ditt fall så har du och din maka ingått ett inbördes testamente och då gäller den i stället för ärvdabalken. Ifall ni tillsammans skulle häva testamentet så kommer i stället ärvdabalken gälla och då (efter er skilsmässa) kommer all din kvarlåtenskap att gå till din bröstavinge i stället, vilket överensstämmer med din vilja enligt din fråga. Men hur kan man häva ett testamente?Hur kan du häva testamentet?Tänk på att ett inbördes testamente är två testamenten på ett enda papper – ditt och din makas respektive testamenten. Detta innebär att du endast kan ändra/återkalla ditt testamente och inte din (före detta) makas. Däremot finns det en specialregel som indirekt kan påverka din makas andel, se beskrivning av lagrummet 10 kap. 7 § ÄB nedan.Ett återkallande/hävande av ett testamente kan ske på flera olika sätt: exempelvis genom att (1) du (eller ni) skriver ett nytt som upphäver den tidigare, (2) genom att förstöra det eller (3) genom att otvetydigt givit tillkänna att testamentet inte längre är uttryck för er yttersta vilja, se 10 kap. 5 § ÄB.Du kan alltså återkalla testamentet genom att skriva ett nytt enligt 10 kap. 5 § ÄB,eller genom att skriva en tydlig återkallelse där det framgår att din andel av det gamla inbördes testamentet inte ska gälla. Ni kan också återkalla den genom att förstöra det inbördes testamentet, men då behöver ni båda vara överens om detta, då det inbördes testamentet som sagt innehåller båda testamentena och du kan inte häva/återkalla hennes testamente.För inbördes testamenten så finns också en specialregel enligt 10 kap. 7 § ÄB som förklarar att när någon av makarna ensidigt återkallar eller ändrar det inbördes testamentet som väsentligt rubbar förutsättningarna för testamentet så förlorar denna sin rätt enligt testamentet.Exempelvis, om ni skulle skilja er samt att du återkallar testamentet så har inte längre din före detta rätt till din kvarlåtenskap enligt vare sig testamentet eller den svenska arvsrätten. Genom verkan av 10 kap. 7 § ÄB så skulle din rätt till hennes kvarlåtenskap att försvinna då förutsättningen för det inbördes testamentet var att ni skulle ärva varandra.HandlingsplanJag skulle i första hand rekommendera er att häva testamentet genom att riva den tillsammans. I andra hand så skulle du i stället kunna återkalla det genom att upprätta ett nytt testamente där det framgår att all kvarlåtenskap ska tillfalla din bröstarvinge.Ifall du tänker upprätta ett nytt testamente så måste du tänka på att det finns formkrav för att ett testamente ska gälla och dessa framgår enligt 10 kap. 1 § st. 1 ÄB:1. Testamentet ska upprättas skriftligt2. Testatorn ska underteckna testamentet och detta ska bevittnas av två personer3. Dessa vittnen ska även skriva under handlingen4. Vittnena ska förstå att handlingen som upprättats är ett testamenteDärutöver så gäller flera regler som komplicerar förfarandet: exempelvis så måste vittnena vara över 15 år gamla och får inte stå med som testamentstagare i testamentet (10 kap. 4 § st. 1 ÄB). För att undvika att missa ett formkrav (som medför att testamentet blir rättsligt ogiltigt, vilket kan leda till att det äldre inbördes testamentet kommer gälla i stället) så skulle jag rekommendera dig att boka en tid hos en jurist. Du kan boka en tid med en av våra jurister på Lawline på denna länk.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna ifall något var oklart!

En överblick av den svenska arvsordningen

2021-09-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par utan gemensamma barn. Mannen hade en son som gick bort 2020. Mannen gick bort för 13 år sedan. Frun och sonen fick då 50% var av mannens tillgångar. Nu har frun gått bort, vem ärver henne?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar den svenska arvsrätten (och dess ordning). Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).För att kunna bestämma vem som kommer ärva frun så ska jag beskriva hur arvsordningen ser ut i Sverige och de särskilda arvsklasser som finns.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. För att vara arvsberättigad så måste man alltså tillhöra en av arvsklasserna (se 2 kap. 4 § ÄB).Ifall det inte finns någon som tillhör en av dessa tre arvsklasser, så kommer i stället arvet tillfalla den Allmänna Arvsfonden.Vilka arvsklasser finns?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB), alltså dennes barn. Om den avlidne hade ett barn som redan har gått bort så ärver i stället dennes barn, vilket alltså är den avlidnes barnbarn. Finns inga arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen.Den andra arvsklassen omfattar i stället den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna redan har gått bort så går dennes arv i stället till deras barn (avlidnes syskon). Om syskonen också har gått bort så går arvet till syskonens barn (den avlidnes syskonbarn), se 2 kap. 2 § ÄB. Om ingen arvsberättigad finns här så går man vidare till den tredje (och sista) arvsklassen.Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar. Om dessa har gått bort så ärver i stället far- och morföräldrarnas barn (den avlidnes morbrödrar, mostrar eller farbröder och faster), se 2 kap. 3 § ÄB.Vem kommer ärva frun i ditt scenario?Arvsberättigade är helt enkelt de som ingår i en av arvsklasserna ovan. Ifall du känner till någon som ingår i en av dessa grupper så kommer denna ha rätt till arvet efter frun. Om det finns två släktingar varav den ena ingår i den första arvsklassen och den andra i den andra arvsklassen, så ärver den förstnämnda hela arvet på grund av prioritetsordningen.Det är också möjligt att mannen som gick bort före hustrun kan ha skrivit ett testamente där hon tilldelades viss egendom. Ett sådant testamente kan innehålla en klausul som möjliggör testatorn (mannen som gick bort) att reglera var hans arv till den efterlevande maken (frun i ditt scenario) ska hamna efter hennes bortgång. Jag har inte fått någon information om något sådant testamente, men det är värt att undersöka ifall detta är fallet.Jag kan alltså inte ge dig ett konkret svar då jag inte har någon information om kvinnan hade släktingar som ingår i en av arvsklasserna och som fortfarande är vid liv. Däremot så kan du med hjälp av juridiken som du har fått ta del av ovan utröna om det finns några arvsberättigade efter frun (eller ett testamente).Jag hoppas det här svaret klargjorde situationen för dig,

Hävande av samboavtal och testamente

2021-09-07 i Testamente
FRÅGA |Maken och jag har ett samboavtal med inbördes testamente. Vi har nu varit gifta i 15 år och tänker fortsätta med det. Kan vi bara riva avtalet samt testamentet och låta arvsrätten ha sin gång ?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar hävandet av testamente och samboavtal. Jag kommer redogöra för detta nedan. Lagstiftning som aktualiseras då är bland annat sambolagen och äktenskapsbalken (ÄB).Hävande av samboavtaletGällande samboavtalet (som regleras i sambolagen) så förlorade denna verkan när ni gifte er. Sambolagen är endast tillämplig på sambos och detta upphör så snabbt ni ingick äktenskapet, se 2 § sambolagen punkt 1.Detta innebär således att ni inte behöver häva denna, den har redan förlorat verkan.Hävande av testamentetInte lika entydiga förhållanden gäller vid hävandet av testamenten. Här gäller det att ni måste återkalla det, exempelvis genom att ni skriver ett nytt (och därmed upphäver den tidigare), genom att förstöra det eller genom att otvetydigt givit tillkänna att testamentet inte längre är uttryck för er yttersta vilja, se 10 kap. 5 § ÄB.Eftersom ni båda verkar ense om att ni vill häva testamentet och låta arvsrätten gälla vid fördelningen av kvarlåtenskapen så borde det vara oproblematiskt att återkalla det. I slutändan är ju endast testamentet ett uttryck för testatorn (eftersom ni har ett inbördes testamente; båda makarnas) yttersta vilja, om ni inte längre vill att den ska gälla så kan ni antingen bränna eller riva sönder denna – då gäller den inte längre. Resultatet av detta (förutsatt att ni inte har något annat giltigt testamente) är att arvsrätten fördelar kvarlåtenskapen efter er.Jag hoppas ni fick svar på er fråga!