Vad händer med enskild egendom om ena maken dör?

2021-09-24 i Enskild egendom
FRÅGA |Vad händer med en enskild egendom om någon dör. Ärver maka/make eller särkullbarnet denna.? Finns inga egna barn
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer med enskild egendom om en gift person dör och det inte finns några gemensamma barn. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv i ärvdabalken (ÄB).Vad är enskild egendom?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är alltså egendom som undantas från makarnas giftorättsgods och inte blir en del av bodelningen. Egendom kan bli enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelning när en av makarna dörEtt äktenskap anses upplöst när någon av makarna dör (1 kap. 5 § ÄktB). En bodelning mellan makarna ska då förrättas innan ett arvskifte kan ske (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Bodelningen ska då förrättas mellan den efterlevande maken på ena sidan och den dödes arvingar och eventuella universella tentamenstagare på den andra (9 kap. 5 § ÄktB), det vill säga den avlidens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).En bodelning kommer alltså ske mellan den avlidnas dödsbo och den efterlevande maken, där den enskilda egendomen undantas. Först när bodelningen har förrättats kan arvet efter den avlidne fördelas. Den avlidnes kvarlåtenskap består då i egendomen från bodelningen + den enskilda egendom som undantagits från bodelningen. Det är detta som kommer utgöra arvet efter den avlidne.Vem ärver?ArvsklassernaOm den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du skriver att det här inte finns några bröstarvingar (det vill säga egna eller adopterade barn), och arvet går då istället vidare till den andra arvsklassen, som består av arvlåtarens föräldrar, och om dessa är avlidna, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). Det framgår inte av din fråga om det finns några föräldrar eller syskon vid livet. Om det inte skulle göra det går arvet istället vidare till den tredje arvsklassen som i första hand består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § första stycket). Om en far- eller morförälder är avliden delar istället den dödes barn dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket), det vill säga arvlåtarens mostrar och morbröder eller fastrar och farbröder. För kusiner finns en begränsning i istadarätten och de omfattas inte av denna. Om den avlidne endast efterlämnar kusiner eller kusinbarn som släktingar kommer arvet alltså istället tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Det framgår inte av din fråga vilka av makens anhöriga som är i livet, men jag hoppas att du utifrån redogörelsen ovan kan avgöra vem som skulle ärva.Ärver efterlevande make utan gemensamma barn?De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB). Den avlidnes make nämns inte i någon arvsklass och får alltså inte, om inte makarna har gemensamma barn ihop, ärva den avlidne. Du skriver att det här inte fanns några gemensamma barn, och den efterlevande maken kommer alltså inte ärva den avlidne. Inte heller kommer den efterlevande makens särkullbarn ärva den avlidne (2 kap. 4 § ÄB).Om man vill att den efterlevande maken, eller den efterlevande makens särkullbarn, ska ärva måste det upprättas ett testamente. Skulle man upprätta ett testamente till förmån för den efterlevande maken där den denne ärver även vad som var enskild egendom för den avlidne, finns det en möjlighet att även särkullbarnet får ta del av denna enskilda egendom. Detta förutsatt att den enskilda egendomen finns kvar även då den efterlevande maken sedermera dör och dennes arv ska fördelas, eftersom den första avlidna makens enskilda egendom då blivit en del av den efterlevande makens kvarlåtenskap.SammanfattningOm make med enskild egendom skulle avlida först kommer en bodelning ske mellan den efterlevande maken och den avlidnas dödsbo innan arvet efter den avlidna ska fördelas. Den enskilda egendomen kommer inte ingå i bodelningen. Det är dödsboets egendom efter bodelning + den enskilda egendomen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap kommer, om makarna inte har gemensamma barn, inte tillfalla den efterlevande maken. Vill man att egendom ska tillfalla den efterlevande maken måste ett testamente till förmån för denne upprättas. Den efterlevande makens särkullbarn ärver inte på något sätt den avlidne, annat än att egendom den efterlevande maken ärvt genom testamente kan tillfalla särkullbarnet när den efterlevande maken sedermera avlider, förutsatt att egendomen då finns kvar bland den efterlevande makens egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Formkrav vid bodelningsavtal och skulder mellan makarna vid bodelningen

2021-08-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hejsan, Jag och min fru genomgår en skilsmässa nu och skall genomföra en bodelning. Vi undrar om:1: kan bodelningsavtal träffas via mail (där båda bekräftar att dom godkänner bodelningen) eller skall dessa skrivas under på ett fysiskt papper av båda parter för att uppfylla formkravet (9 kap. 5 § äktenskapsbalken). 2: jag har ett enskilt skuldebrev som är min enskilda egendom enligt äktenskapsförord. Skuldebrevet gäller en summa pengar som min fru ska betala till mig. Frågan är om frun får dra av denna skulden från giftorättsgodset.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB.Kan bodelningsavtal träffas över mail?Ett bodelningsavtal måste upprättas skriftligt och undertecknas av båda parterna för att vara giltigt (9 kap. 5 § ÄktB). Det finns numera inte något vittneskrav för bodelningsavtal. Utifrån bestämmelsen framgår endast att avtalet ska vara skriftligt. Något krav på att avtalet ska vara fysiskt finns alltså inte. Underskrifterna på bodelningsavtalet behöver inte heller tillkomma samtidigt. Att bodelningsavtalet skickas över mail för underteckning faller således enligt min bedömning inom formkravet. För själva underteckningens giltighet räcker dock troligtvis inte enbart en bekräftelse eller underteckning via mail, skulle bodelningsavtalet bli föremål för jämkning kan det ifrågasättas om en sådan underskrift verkligen ger uttryck för partsviljan. Vill ni skicka bodelningsavtalet över mail istället för att posta det skulle jag råda er att skriva ut avtalet, signera det och scanna in det igen.Ska ett skuldebrev ena maken har på den andra maken avräknas från den sistnämna makens giftorättsgods?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Från en makes giftorättsgods sker avräkning för skulder, i den mån skulderna inte är direkt hänförliga till viss enskild egendom, då avräkning istället sker direkt mot den enskilda egendomen så långt som möjligt (11 kap. 2 § ÄktB).Du skriver att skuldebrevet för din del är enskild egendom. Det ska då alltså inte medräknas som en del av ditt giftorättsgods vid bodelningen. Vad gäller skulden din fru har till dig framgår inte av din fråga om den använts för förvärv av vad som för henne är enskild egendom. Om så inte är fallet ska skulden avräknas mot din frus giftorättsgods innan det slås ihop till ert gemensamma giftorättsnetto.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad anses vara ett "kortvarigt äktenskap" vid jämkning av bodelning?

2021-08-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag ska skilja mig. Varit gifta 3 år och sambos 2 år innan det. Vi gick in med olika insatser men står båda 50/50 på båda husen vi har och delar lånen. Inga äktenskapsförord. Vad gäller med äktenskapstrappan? Insatsen vi gick in med var 70/30. Stort tack på förhand
Sophia Engdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skriver "äktenskaptrappan" förstår jag dig som att du syftar på skevdelningsregeln som finns för kortvariga äktenskap och tolkar därför din fråga som du undrar över hur denna skevdelningsregel kommer påverka bodelningen mellan dig och partner. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis ÄktB.Skevdelningsregeln i ÄktB ger en möjlighet för den make som bidrar med mest giftorättsgods värdemässigt att jämka bodelningen och undvika likadelning (12 kap. 1 § ÄktB). För att regeln ska bli tillämplig är framförallt äktenskapets längd av betydelse, men hänsyn ska även tas till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. För kortvariga äktenskap rekommenderas i propositionen att rätten till lika delning av giftorättsgodset får successivt växa i takt med den tid som äktenskapet varat. Detta kallas ibland för "trappan". Efter fem år brukar vanligtvis allt giftorättsgods delas lika, men efter tre år bör bara 3/5 av makarnas giftorättsgods bli föremål för likadelning.Regeln har utformats främst för kortvariga äktenskap, med vilket normalt förstås äktenskap som varat i mindre än fem års tid. I propositionen finns dock en rekommendation om att samboende mellan parterna omedelbart före äktenskapet ska inräknas i fem-årsperioden. Du skriver att du och din partner har varit gifta i tre år och att ni dessförinnan var samboende i två år. Dessa år ska alltså räknas med vid bedömningen av om äktenskapet är kortvarigt, vilket det, eftersom ni sammantaget bott ihop + varit gifta i fem år, inte anses vara. Om det inte finns andra särskilda omständigheter som talar för det kommer alltså skevdelningsregeln inte bli tillämplig och ni kommer istället att fördela giftorättsgodset mellan er enligt de vanliga bodelningsreglerna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man ärva någon som intagit en roll som farförälder men inte är biologisk släkt?

2021-08-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Det är så att jag och min syster hade en farmor som levde med en man i över 40 år som vi kallade farfar. Pappa som var enda barnet men inte barn till farfar utan bara farmors är död sedan 30 år tillbaka. Nu har farfar dött och inget testamente finns alltså dog farmor innan farfar. Har jag och min syster någon rätt till arv ? Tilläggas är att farfar och farmor har ägor i Serbien och Frankrike alltså ej här i Sverige .
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om du och din syster har rätt att ärva en man som intagit en roll som er farfar, men som ni inte har något faktiskt släktband till. Reglerna om arvsrätt finns i Ärvdabalken, fortsättningsvis ÄktB.Hur arv fördelas om testamente inte upprättatsOm den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens biologiska eller adopterade barn.Om en arvtagare har dött ska dennes barn träda i dennes ställe enligt något som kallas istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB).Ert fallEftersom er far inte var biologisk eller adopterad son till mannen som varit som er farfar var er far inte bröstarvinge till er farfar. Istadarätten blir då inte heller aktuell för efterlevande barn till er far. Om inget testamente var upprättat saknar alltså du och din syster tyvärr arvsrätt efter mannen som intagit en roll som er farfar.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efter hur lång tid kan man bli villkorligt frigiven?

2021-09-21 i Påföljder
FRÅGA |hej. min kille blev arresterad i aprill 2021 och fick sin dom i juli 2021 på ett år och sex månader och jag undrar när han kommer ut? alltså när blir han villkorligt frigiven
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur reglerna om villkorlig frigivning vid fängelsestraff ser ut. Reglerna om villkorlig frigivning finns i brottsbalken (BrB) och strafftidslagen.Efter hur lång tid kan man villkorligt frigesNär två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff som är minst 30 dagar långt avtjänats, ska den dömde villkorligt friges (26 kap. 6 § första stycket BrB). När denna strafftid beräknas ska även eventuell tid den dömde suttit häktad räknas in (17 § första stycket andra punkten strafftidslagen).Ditt fallDin pojkväns fängelsestraff är mer än 30 dagar långt. Han ska alltså som huvudregel bli villkorligt frigiven då han avtjänat två tredjedelar av sitt straff.Du skriver att din pojkvän blev arresterad i april 2021. Om man blir gripen måste en domstol besluta att personen i fråga ska sitta häktad för att frihetsberövande ska bli aktuellt innan en dom har fallit (24 kap. 5 § rättegångsbalken). Just begreppet "arresterad" används inte i svensk rätt, men som jag tolkar din fråga syftar du på att din pojkvän i april 2021 blev häktad. Jag kommer dock nedan redogöra för när din pojkvän kan komma att bli villkorligt frigiven både om han suttit häktad och om han inte gjort det.Oavsett om din pojkvän suttit häktad eller ej så har han blivit dömd till ett straff om ett år och sex månader = 18 månader. En tredjedel av straffet blir alltså 18 månader/3 = 6 månader. Två tredjedelar av straffet blir då: 2 x 6 månader = 12 månader. Din pojkvän kommer alltså bli villkorligt frigiven efter 12 månader.Om din pojkvän suttit häktad: Även tiden för häktningen ska alltså räknas in i strafftiden (17 § första stycket andra punkten strafftidslagen). Om din pojkvän blev häktad var det i april 2021. Han kommer bli villkorligt frigiven efter 12 månader inklusive häktningstiden, det vill säga i april 2022.Om din pojkvän inte suttit häktad: Du skriver att din pojkvän fick sin dom i juli 2021. Jag kommer här utgå från att han inte suttit häktad innan domen föll samt att han tätt efter domen blev frihetsberövad. I så fall börjar strafftiden räknas från den dag fängelsestraffet är verkställbart och den dömde berövas friheten (17 § första stycket första punkten strafftidslagen). Om din pojkvän då frihetsberövades i juli 2021 har 12 månader, det vill säga två tredjedelar av straffet, passerat i juli 2022.Uppskjutning av villkorlig frigivningEn villkorlig frigivning kan dock skjutas upp om det finns särskilda skäl mot den. Vid en bedömning av om det finns särskilda skäl mot en villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om den dömde inte deltagit i eller misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller den dömdes anpassning i samhället. Även att den dömde på ett allvarligt sätt brutit mot de föreskrifter och villkor som är föreskrivna för verksamheten i kriminalvårdsanstalten ska beaktas (26 kap. 6 a § BrB). För att bli villkorligt frigiven ställs alltså vissa krav på skötsamhet från den intagne.SammanfattningVillkorlig frigivning sker efter två tredjedelar av avtjänat straff. Om den intagne suttit häktad innan domen fallit ska även denna tid tas med vid beräkningen av när två tredjedelar av straffet anses avtjänat. För din pojkväns del har två tredjedelar av strafftiden passerat efter ett år. Om det inte finns något särskilt skäl som talar för att villkorlig frigivning ska skjutas upp kommer din pojkvän alltså bli villkorligt frigiven från sitt fängelsestraff efter ett år, inräknat eventuell tid han suttit häktad.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur förändras underhållsbidrag då barnet flyttar hemifrån? + Hur beräknas underhållsbidraget?

2021-08-31 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Min dotter på 17 år bor heltid hos mig (mamma) hon får underhåll från sin pappa. Men ska hon gå skola på annan ort vilket innebär en hyra på lägenhet och busskort. Det anser hennes pappa att underhållet ska räcka till. Det hör är ju något utöver underhållet kan jag tycka. Hur ska jag tänka, ska jag betala allt förutom det pappan ger i underhåll?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din dotters underhållsbidrag från hennes far kan utökas då hon har nytillkomna kostnader för busskort och andra boendekostnader än tidigare. Reglerna om underhåll finns i föräldrabalken, fortsättningsvis kallad FB. Jag kommer inledningsvis få igenom hur skyldigheten att betala underhållsbidrag kan förändras då barnet flyttar hemifrån, sedan kommer jag gå igenom hur underhållsbidraget beräknas.UnderhållFöräldrar ska svara för underhåll av sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och deras samlade ekonomiska förmåga. Det är det individuella barnets behov av försörjning som ska tillgodoses. Ju större behov ett barn har, desto högre underhåll (7 kap. 1 § FB). Om båda föräldrarna inte bor tillsammans med barnet ska den förälder som inte varaktigt bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. (7 kap. 2 § FB).Jag förstår din fråga som att din dotter tidigare har bor hos dig men nu ska flytta hemifrån. Om du har ensam vårdnad över din dotter ska barnets far fortsatt betala underhållsbidrag även om hon inte bor hemma hos dig längre (7 kap. 2 § FB). Om ni däremot har gemensam vårdnad över er dotter är situationen annorlunda. Underhållsskyldigheten kommer i så fall fortfarande kvarstå för både dig och din man, föräldrar är alltid skyldiga för sina barns underhåll, men faderns skyldighet att fullgöra sin underhållsskyldighet genom underhållsbidrag kommer då upphöra.Skulle det vara så att barnets far inte är skyldig att betala underhållsbidrag längre då barnet flyttar och då underlåter att uppfylla sin underhållsskyldighet finns dock möjlighet för en domstol att ålägga fadern att betala underhållsbidrag till din dotter även om hon inte bor hemma (7 kap. 6 § FB).Barnets behovBeräkningen ska som ovant nämnt utgå från barnets behov. Hänsyn bör tas till särskilda kostnader som det enskilda barnet kan ha, såsom kostnader för barntillsyn eller kostnader pga. sjukdom eller allergier. Barnets behov beräknas av socialstyrelsen på grundval om uppgifter från konsumentverket som har tagit fram schabloner över ett barns behov. Du skriver att din dotter är 17 år gammal. I så fall ska barnets behov anses vara 95 % av aktuellt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är år 2021 47 600 kr, 95 % av detta är 45 220 kr. Detta är alltså barnets behov per år.Från barnets behov avräknas sedan barnbidrag som utgår enligt socialförsäkringsbalken. Barnbidraget är 1250 kr i månaden. Detta avräknas enligt följande: (45 220 /12) – 1250 = ca 2518 kr. Utifrån barnets behov ska även eventuellt flerbarnstillägg som utgår räknas av.Föräldrarnas samlade ekonomiska förmågaBeräkningen av underhåll utgår även efter föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.Föräldrarnas överskott räknas ut enligt följande: Inkomst – skatt – boendekostnad – levnadskostnad = överskott. Denna beräkning görs för vardera föräldern. Vid beräkningen av förälderns överskott får förbehåll göras för förälderns eget underhåll. (7 kap. 3 § FB).Boendekostnaden: Om föräldern delar bostad med någon får förbehåll göras för halva bostadskostnaden. Barns boendekostnad ingår i förälderns boendekostnad.Levnadskostnaden: Levnadskostnaden beräknas med ledning av ett normalbelopp (7 kap. 3 § andra stycket FB), det vill säga prisbasbeloppet. Man räknar här med att levnadskostnaden är 10 % av prisbasbeloppet/månad. År 2021 blir detta alltså 4760 kr i levnadskostnad.Ditt fallBarnets far betalar här redan visst underhåll för sin dotter. Huruvida fadern anser att det befintliga underhållet ska räcka till busskort och boendekostnad eller ej saknar betydelse. Avgörande är barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Busskort och boendekostnad är en sådana kostnader som kan inräknas i barnets behov och här har alltså barnets behov blivit större. En möjlighet skulle därför eventuellt finnas att få ett utökat underhållsbidrag i enlighet med det utökade behovet. Avgörande för detta är dock att föräldrarnas ekonomiska förmåga kan täcka det ökade behovet samt hur stort underhållsbidraget är idag och vad det går till. Jag kan tyvärr inte göra någon uträkning av föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga i ditt fall utan närmare information om er lönesituation och boendeutgifter. Jag hoppas dock att du med hjälp av formlerna och informationen ovan själv kan göra en beräkning och se om det finns förutsättningar för ett utökat underhållsbidrag från din dotters far, för det fall att hans skyldighet att betala underhållsbidrag för din dotter fortsatt kvarstår efter hennes flytt!Med vänlig hälsning

Hur beräknas underhållsbidrag?

2021-08-31 i Underhåll
FRÅGA |Jag har 2 bonusbarn, 15 och 13 år. 15-åringen bor på heltid hos mig och sin pappa sedan 2 år tillbaka, 13-åringen bor 50/50 hos oss resp sin biol.mamma. Jag och min man har dessutom 3 gemensamma barn (9,7,4). Bonusbarnens biologiska mamma har hela tiden haft 50% av barnbidraget till båda sina barn och inte betalat ngt underhållsbidrag för den äldsta dottern, för vi har inte orkat ta tag i denna fråga/konflikt , och det har sagts mellan raderna att vi har ju två inkomster osv. Jag har nu tröttnat på att vara den som ekonomiskt kompenserar för det som biomamman inte betalar. Planen är att börja med att begära hela barnbidraget, men jag skulle även vilja vet vad som vore rimligt att kräva i underhållsbidrag.Jag förstår att det är de biologiska föräldrarnas nettoinkomst (biomamma: ca 35 000, pappa ca 15 000) och barnets ålder som standardmässigt räknas in. Hur räknas min(bonusmammnas) inkomst in( ca 35 000) och det faktum att vi har fler barn boende hos oss? Jag har försökt göra en beräkning på FK's hemsida i deras kalkylator, men får inte riktigt rätt på det. MVH bonusmamman
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur man beräknar underhållsbidrag för ditt bonusbarn som bor på heltid hos sin far. Reglerna om underhåll för barn finns i föräldrabalken, fortsättningsvis kallad FB.UnderhållFöräldrar ska svara för underhåll av sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och deras samlade ekonomiska förmåga. Det är det individuella barnets behov av försörjning som ska tillgodoses. Ju större behov ett barn har, desto högre underhåll (7 kap. 1 § FB).Om båda föräldrarna inte bor tillsammans med barnet ska den förälder som inte varaktigt bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Skyldigheten att betala underhållsbidrag påverkas inte av om föräldern har del i vårdnadsansvaret eller inte, avgörande är om barnet bor varaktigt med den andra föräldern (7 kap. 2 § FB).Barnets behovBeräkningen ska som ovant nämnt utgå från barnets behov. Hänsyn bör tas till särskilda kostnader som det enskilda barnet kan ha, såsom kostnader för barntillsyn eller kostnader pga. sjukdom eller allergier. Barnets behov beräknas av socialstyrelsen på grundval om uppgifter från konsumentverket som har tagit fram schabloner över ett barns behov. Du skriver att barnet här är 15 år gammal. I så fall ska barnets behov anses vara 95 % av aktuellt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är år 2021 47 600 kr, 95 % av detta är 45 220 kr. Detta är alltså barnets behov per år.Från barnets behov avräknas sedan barnbidrag som utgår enligt socialförsäkringsbalken. Barnbidraget är 1250 kr i månaden. Detta avräknas enligt följande: (45 220 /12) – 1250 = ca 2518 kr. Från barnets behov ska även eventuellt flerbarnstillägg som utgår räknas av (dividerat på antal barn). Att ni har flera barn kan alltså påverka hur stort flerbarnstillägget blir och således hur stor summa som ska dras av från barnets behov.Föräldrarnas samlade ekonomiska förmågaBeräkningen av underhåll utgår även efter föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.Föräldrarnas överskott räknas ut enligt följande: Inkomst – skatt – boendekostnad – levnadskostnad = överskott. Denna beräkning görs för vardera föräldern. Din inkomst som bonusförälder tas alltså inte med i beräkningen av underhållsbidraget. Däremot kan det påverka hur stor kostnad för faderns boende som ska räknas med (se nedan). Vid beräkningen av förälderns överskott får förbehåll göras för förälderns eget underhåll. (7 kap. 3 § FB). Boendekostnaden: Om föräldern delar bostad med någon får förbehåll göras för halva bostadskostnaden. Barns boendekostnad ingår i förälderns boendekostnad.Levnadskostnaden: Levnadskostnaden beräknas med ledning av ett normalbelopp (7 kap. 3 § andra stycket FB), det vill säga prisbasbeloppet. Man räknar här med att levnadskostnaden är 10 % av prisbasbeloppet/månad. År 2021 blir detta alltså 4760 kr i levnadskostnad.BeräkningenFör att kunna beräkna underhållet måste man först ha beräknat barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Metoden för beräkningen innebär att barnets behov av underhåll fördelas mellan föräldrarna i förhållande till vars och ens överskott. Underhållet beräknas enligt följande formel:Underhållsbidraget = Barnets behov x (Bidragspliktigs förälders överskott / Föräldrarnas sammanlagda överskott)Ditt fallDå jag inte känner till boendekostnaderna för varken barnets far eller mor eller om barnet i fråga har några särskilda kostnader som kan påverka storleken av barnets behov kan jag dessvärre inte beräkna räkna ut vad underhållet skulle bli. Jag hoppas dock att du med hjälp av ovan nämna formler och information har fått lite vägledning så du kan göra uträkningen på egen hand!Med vänlig hälsning

Påverkas den kritiska tidpunkten vid skilsmässa av betänketid?

2021-07-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej...Min bror och jag har letat lägenhet i Spanien i ca 7-8 månader och tillslut hittat en. Nu till det kniviga när vi i nästa vecka tänkte köpa en så berättade han att dem ska skiljas och papperna är påskrivna av båda för ungefär 3 veckor sedan. Kan vi genomföra den här affären eller måste vi hoppa över den vilket jag misstänker. Dem har barn under 16 så det är ju 6 mån betänketid så min fråga är..... Om han för över 150000 till mig och vi köper lägenheten tillsammans kommer den då tillfalla hans fru/föredetta fru sen? Gäller skilsmässan redan nu eller efter betänketiden? Tack på förhand
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över från vilken tidpunkt egendomsförhållandena vid äktenskapsskillnad ska beräknas från – vid ansökan om äktenskapsskillnad eller först då betänketiden gått ut. Reglerna om äktenskapsskillnad finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB. Den kritiska tidpunktenEn bodelning ska göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut den dag så äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Detta kallas den kritiska tidpunkten. En makes tillgångar och skulder som tillkommit efter denna dag ska inte ingå i bodelningen. Vid en bodelning som inte sker på grund av dödsfall utan på grund av äktenskapsskillnad inträffar den kritiska tidpunkten den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det är samma dag då makarnas gemensamma ansökan eller den ena makens ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Är det bara en make som ansökt som äktenskapsskillnad spelar det ingen roll när den andra maken fått ta del av stämningsansökan, utan det är när ansökan inkommit till tingsrätten som avgör. Att betänketid börjat löpa påverkar inte detta, utan egendomsförhållandena är så att säga "fastlåsta" vid den kritiska tidpunkten.Ditt fallOm ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrättenDu skriver att papperna redan är påskrivna av din bror och hans fru. Jag kommer här utgå från att deras ansökan om äktenskapsskillnad också inkommit till tingsrätten. Om din bror skulle föra över en summa pengar till dig efter den kritiska tidpunkten inträffat så kommer den fortfarande ingå i bodelningen om det var egendom din bror hade då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Din bror kan alltså föra över egendom till dig som han intjänat efter den kritiska tidpunkten, då han och hans fru från den dagen har separat ekonomi, men inte egendom som han ägt sen tidigare. Pengarna eller surrogat för pengarna i form av exempelvis andel i en lägenhet ni då förvärvar kommer alltså ingå i bodelningen för motsvarande värde som din bror fört ut ur bodelningen.Om ansökan om äktenskapsskillnad inte inkommit till tingsrätten ännuUtifrån hur din fråga är formulerad förefaller det som att makarnas ansökan redan har inkommit till tingsrätten, men om så inte är fallet ser situationen lite annorlunda ut. Din bror är då inte förhindrad att ge dig en gåva. Värt att notera är dock att om gåvan sker utan hans frus samtycke och om den har i inte obetydlig omfattning minskat din brors giftorättsgods, så kommer hans frus andel vid bodelningen ändå beräknas som om värdet av gåvan hade ingått i din brors giftorättsgods (11 kap. 4 § ÄktB). Vad som avses med att giftorättsgodset ska ha minskat i inte obetydlig omfattning beror på förhållanden mellan gåvans värde och givarens egendom i övrigt, men generellt anses det uppfyllt om gåvans värde utgör mer än 10 % av givarens giftorättsgods. Även om din bror och hans frus ansökan om äktenskapsskillnad ännu inte skulle ha inkommit till tingsrätten är din bror alltså förhindrad att ge dig en sådan gåva om den skulle utgöra mer än 10 % av hans giftorättsgods.SammanfattningOm din bror och hans fru skickat in sin ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten har den kritiska tidpunkten inträffat, och din bror kan alltså inte ge bort egendom som han ägde vid den kritiska tidpunkten för än en bodelning har förrättats. Om deras ansökan inte skulle ha inkommit till tingsrätten har den kritiska tidpunkten inte inträffat ännu och din bror är inte förhindrad att ge dig en gåva, så länge gåvan inte utgör mer än 10 % av hans totala giftorättsgods.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning