Ska arv ingå i bodelning?

2021-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hur kan mitt arv från föräldrarna ingå i bodelningen när maken ej ärvt sina skiljer vi oss får ju jag inte del av hans arv.skev orättvisa.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur egendom den ena maken erhållit genom arv kan ingå i en bodelning när den andra maken ännu inte erhållit sitt arv. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB.Arv i bodelningI en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om ena maken fått ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § första stycket punkt tre och fyra ÄktB).Egendom som någon av makarna fått i arv räknas som huvudregel som giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen om inte maken ärvt egendom med förbehåll att egendomen ska vara enskild. Att den andra maken inte ärvt någon närstående ännu eller inte alls kommer att göra det är inget som påverkar bedömning av huruvida den första makens giftorättsgods ska ingå i en bodelning eller ej, vilket jag förstår kan upplevas som orättvist för den make som måste dela med sig av sitt arv.Möjlighet att jämka bodelningenVid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar alltså vad vardera maken har i giftorättsgods, adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det totala giftorättsnettot med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det totala giftorättsnettot.I vissa fall kan en sådan likadelning av makarnas giftorättsgods vara oskälig och det finns därför viss möjlighet att jämka bodelningen. En jämkning kan ske om det med hänsyn framförallt till äktenskapets längd, men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning ska lämna egendom till den andra maken i den omfattningen som följer av reglerna om likadelning (12 kap. 1 § ÄktB). I så fall ska bodelningen istället göras så att den maken bodelningen anses oskälig för får behålla mer av sitt giftorättsgods.En tillämpning av denna jämkningsregel kan aldrig medföra att en make får mer av den andra makens egendom än vid likadelning, utan innebär bara att en make får behålla mer av sin egendom än vad som skett vid likadelning. Att den ena maken fått ett arv kan vara en omständighet som i vissa fall kan medföra att en jämkning kan bli aktuell. Vid en bedömning av om en jämkning kan göras eller inte kan det ha betydelse om arvet har tillfallit maken i början av äktenskapet eller precis innan bodelningen, samt om arvet utgör en relativt stor del av den aktuella makens giftorättsgods. En faktor av avgörande betydelse för om jämkning kan bli aktuellt eller inte är äktenskapets längd. Kortvariga äktenskap, som man brukar säga är kortare än fem års tid, talar för att jämkning är möjligt. Även makarnas förmögenhetsförhållanden i övrigt spelar in.SammanfattningSom huvudregel ska arv som en make erhållit ingå i en bodelning. Ett undantag från detta är dock om egendomen från arvet gjorts enskild av arvlåtaren, i så fall ska egendomen inte ingå i bodelningen. I vissa fall finns möjligt att jämka en bodelning så att man kan undanta en del av ett arv om det anses oskäligt att det ska ingå. Jag har tyvärr inte möjlighet att bedöma om det vore möjligt med en jämkning av bodelningen i ditt fall eller inte, då jag inte känner till några omständigheter kring äktenskapets längd eller era förmögenhetsförhållanden. Jag hoppas dock att du känner att du fått lite vägledning kring vilka omständigheter som kan vara av betydelse så du kan göra en egen bedömning!Om du skulle vilja få närmare rådgivning och få hjälp av någon av våra jurister att se över vilka möjligheter som kan finnas till jämkning kan du komma i kontakt med dem här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?

2021-09-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Är särkulle barn efter min biologiska pappa o han var gift o hade 3 barn tillsammans med henne. Är det giftorättsgodset man ska dela på o hur mycket av det har jag rätt till?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur särkullsbarns arvsrätt ser ut. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB) och reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Med vilken andel ärver särkullbarn förälders kvarlåtenskap?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott. Du skriver att du har tre halvsyskon på din fars sida. Förutsatt att din far inte har fler barn så är vardera barns arvslott en fjärdedel av er fars kvarlåtenskap och det är alltså det du kommer ärva.Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Det framgår inte av din fråga huruvida din fars fru är i livet eller inte. Om hon är det kommer dina syskon, som är gemensamma barn mellan din far och hans fru, inte få ut sitt arv med en gång utan får en efterarvsrätt som aktualiseras först då din fars fru avlider. Du som särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.Vilken egendom ingår i arvet?När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 §och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar. Eftersom du är arvinge efter din far är du även dödsbodelägare.Det är tillgångarna efter bodelningen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och som sedan fördelas mellan arvtagarna. Giftorättsgodset som du skriver om ska alltså först fördelas mellan din fars dödsbo och din fars fru (förutsatt att hon fortsatt är i livet). Den egendom som efter fördelningen tillfaller din fars dödsbo är hans kvarlåtenskap, och det är alltså den egendomen du kommer ärva honom ur.SammanfattningDen avlidnes bröstarvingar ärver den avlidne med varsin lika stor andel var. Förutsatt att din far hade fyra barn ärver ni alltså honom med en lika stor andel av hans kvarlåtenskap var, det vill säga en fjärdedel. Dina syskon som är gemensamma barn mellan din far och hans fru kommer dock (om din fars fru fortsatt är i livet) inte få ärva sina andelar med en gång utan får istället en efterarvsrätt som aktualiseras då din fars fru avlider. Du som är särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.Det du kommer erhålla ditt arv ur är inte giftorättsgodset. Din fars fru och din fars totala giftorättsgods fördelas under bodelningen (vanligtvis genom likadelning). Det är den andel av det totala giftorättsgodset din fars dödsbo erhåller efter genomförd bodelning som kommer bli hans kvarlåtenskap som du kommer ärva honom ur.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efter hur lång tid kan man bli villkorligt frigiven?

2021-09-21 i Påföljder
FRÅGA |hej. min kille blev arresterad i aprill 2021 och fick sin dom i juli 2021 på ett år och sex månader och jag undrar när han kommer ut? alltså när blir han villkorligt frigiven
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur reglerna om villkorlig frigivning vid fängelsestraff ser ut. Reglerna om villkorlig frigivning finns i brottsbalken (BrB) och strafftidslagen.Efter hur lång tid kan man villkorligt frigesNär två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff som är minst 30 dagar långt avtjänats, ska den dömde villkorligt friges (26 kap. 6 § första stycket BrB). När denna strafftid beräknas ska även eventuell tid den dömde suttit häktad räknas in (17 § första stycket andra punkten strafftidslagen).Ditt fallDin pojkväns fängelsestraff är mer än 30 dagar långt. Han ska alltså som huvudregel bli villkorligt frigiven då han avtjänat två tredjedelar av sitt straff.Du skriver att din pojkvän blev arresterad i april 2021. Om man blir gripen måste en domstol besluta att personen i fråga ska sitta häktad för att frihetsberövande ska bli aktuellt innan en dom har fallit (24 kap. 5 § rättegångsbalken). Just begreppet "arresterad" används inte i svensk rätt, men som jag tolkar din fråga syftar du på att din pojkvän i april 2021 blev häktad. Jag kommer dock nedan redogöra för när din pojkvän kan komma att bli villkorligt frigiven både om han suttit häktad och om han inte gjort det.Oavsett om din pojkvän suttit häktad eller ej så har han blivit dömd till ett straff om ett år och sex månader = 18 månader. En tredjedel av straffet blir alltså 18 månader/3 = 6 månader. Två tredjedelar av straffet blir då: 2 x 6 månader = 12 månader. Din pojkvän kommer alltså bli villkorligt frigiven efter 12 månader.Om din pojkvän suttit häktad: Även tiden för häktningen ska alltså räknas in i strafftiden (17 § första stycket andra punkten strafftidslagen). Om din pojkvän blev häktad var det i april 2021. Han kommer bli villkorligt frigiven efter 12 månader inklusive häktningstiden, det vill säga i april 2022.Om din pojkvän inte suttit häktad: Du skriver att din pojkvän fick sin dom i juli 2021. Jag kommer här utgå från att han inte suttit häktad innan domen föll samt att han tätt efter domen blev frihetsberövad. I så fall börjar strafftiden räknas från den dag fängelsestraffet är verkställbart och den dömde berövas friheten (17 § första stycket första punkten strafftidslagen). Om din pojkvän då frihetsberövades i juli 2021 har 12 månader, det vill säga två tredjedelar av straffet, passerat i juli 2022.Uppskjutning av villkorlig frigivningEn villkorlig frigivning kan dock skjutas upp om det finns särskilda skäl mot den. Vid en bedömning av om det finns särskilda skäl mot en villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om den dömde inte deltagit i eller misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller den dömdes anpassning i samhället. Även att den dömde på ett allvarligt sätt brutit mot de föreskrifter och villkor som är föreskrivna för verksamheten i kriminalvårdsanstalten ska beaktas (26 kap. 6 a § BrB). För att bli villkorligt frigiven ställs alltså vissa krav på skötsamhet från den intagne.SammanfattningVillkorlig frigivning sker efter två tredjedelar av avtjänat straff. Om den intagne suttit häktad innan domen fallit ska även denna tid tas med vid beräkningen av när två tredjedelar av straffet anses avtjänat. För din pojkväns del har två tredjedelar av strafftiden passerat efter ett år. Om det inte finns något särskilt skäl som talar för att villkorlig frigivning ska skjutas upp kommer din pojkvän alltså bli villkorligt frigiven från sitt fängelsestraff efter ett år, inräknat eventuell tid han suttit häktad.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur förändras underhållsbidrag då barnet flyttar hemifrån? + Hur beräknas underhållsbidraget?

2021-08-31 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Min dotter på 17 år bor heltid hos mig (mamma) hon får underhåll från sin pappa. Men ska hon gå skola på annan ort vilket innebär en hyra på lägenhet och busskort. Det anser hennes pappa att underhållet ska räcka till. Det hör är ju något utöver underhållet kan jag tycka. Hur ska jag tänka, ska jag betala allt förutom det pappan ger i underhåll?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din dotters underhållsbidrag från hennes far kan utökas då hon har nytillkomna kostnader för busskort och andra boendekostnader än tidigare. Reglerna om underhåll finns i föräldrabalken, fortsättningsvis kallad FB. Jag kommer inledningsvis få igenom hur skyldigheten att betala underhållsbidrag kan förändras då barnet flyttar hemifrån, sedan kommer jag gå igenom hur underhållsbidraget beräknas.UnderhållFöräldrar ska svara för underhåll av sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och deras samlade ekonomiska förmåga. Det är det individuella barnets behov av försörjning som ska tillgodoses. Ju större behov ett barn har, desto högre underhåll (7 kap. 1 § FB). Om båda föräldrarna inte bor tillsammans med barnet ska den förälder som inte varaktigt bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. (7 kap. 2 § FB).Jag förstår din fråga som att din dotter tidigare har bor hos dig men nu ska flytta hemifrån. Om du har ensam vårdnad över din dotter ska barnets far fortsatt betala underhållsbidrag även om hon inte bor hemma hos dig längre (7 kap. 2 § FB). Om ni däremot har gemensam vårdnad över er dotter är situationen annorlunda. Underhållsskyldigheten kommer i så fall fortfarande kvarstå för både dig och din man, föräldrar är alltid skyldiga för sina barns underhåll, men faderns skyldighet att fullgöra sin underhållsskyldighet genom underhållsbidrag kommer då upphöra.Skulle det vara så att barnets far inte är skyldig att betala underhållsbidrag längre då barnet flyttar och då underlåter att uppfylla sin underhållsskyldighet finns dock möjlighet för en domstol att ålägga fadern att betala underhållsbidrag till din dotter även om hon inte bor hemma (7 kap. 6 § FB).Barnets behovBeräkningen ska som ovant nämnt utgå från barnets behov. Hänsyn bör tas till särskilda kostnader som det enskilda barnet kan ha, såsom kostnader för barntillsyn eller kostnader pga. sjukdom eller allergier. Barnets behov beräknas av socialstyrelsen på grundval om uppgifter från konsumentverket som har tagit fram schabloner över ett barns behov. Du skriver att din dotter är 17 år gammal. I så fall ska barnets behov anses vara 95 % av aktuellt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är år 2021 47 600 kr, 95 % av detta är 45 220 kr. Detta är alltså barnets behov per år.Från barnets behov avräknas sedan barnbidrag som utgår enligt socialförsäkringsbalken. Barnbidraget är 1250 kr i månaden. Detta avräknas enligt följande: (45 220 /12) – 1250 = ca 2518 kr. Utifrån barnets behov ska även eventuellt flerbarnstillägg som utgår räknas av.Föräldrarnas samlade ekonomiska förmågaBeräkningen av underhåll utgår även efter föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.Föräldrarnas överskott räknas ut enligt följande: Inkomst – skatt – boendekostnad – levnadskostnad = överskott. Denna beräkning görs för vardera föräldern. Vid beräkningen av förälderns överskott får förbehåll göras för förälderns eget underhåll. (7 kap. 3 § FB).Boendekostnaden: Om föräldern delar bostad med någon får förbehåll göras för halva bostadskostnaden. Barns boendekostnad ingår i förälderns boendekostnad.Levnadskostnaden: Levnadskostnaden beräknas med ledning av ett normalbelopp (7 kap. 3 § andra stycket FB), det vill säga prisbasbeloppet. Man räknar här med att levnadskostnaden är 10 % av prisbasbeloppet/månad. År 2021 blir detta alltså 4760 kr i levnadskostnad.Ditt fallBarnets far betalar här redan visst underhåll för sin dotter. Huruvida fadern anser att det befintliga underhållet ska räcka till busskort och boendekostnad eller ej saknar betydelse. Avgörande är barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Busskort och boendekostnad är en sådana kostnader som kan inräknas i barnets behov och här har alltså barnets behov blivit större. En möjlighet skulle därför eventuellt finnas att få ett utökat underhållsbidrag i enlighet med det utökade behovet. Avgörande för detta är dock att föräldrarnas ekonomiska förmåga kan täcka det ökade behovet samt hur stort underhållsbidraget är idag och vad det går till. Jag kan tyvärr inte göra någon uträkning av föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga i ditt fall utan närmare information om er lönesituation och boendeutgifter. Jag hoppas dock att du med hjälp av formlerna och informationen ovan själv kan göra en beräkning och se om det finns förutsättningar för ett utökat underhållsbidrag från din dotters far, för det fall att hans skyldighet att betala underhållsbidrag för din dotter fortsatt kvarstår efter hennes flytt!Med vänlig hälsning

Testamente för sambor + kan man ärva skulder?

2021-09-29 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag är sambo och undrar nu om vi ska skriva både samboavtal och testamente. Villan vi bor i äger min sambo ensam, jag har flyttat in långt senare än när han köpte den. Vi har båda varsina två barn sedan tidigare. Min sambo säger att han vill att jag ska kunna bo kvar ifall han avlider före mig. Han skulle i sådana fall därför vilja att villan tillfaller mig och hans båda barn i lika delar. Tilläggas ska också att jag ensam har blancolån på ca 200000 kronor som jag ensam avbetalar. Hur ska det skrivas om jag avlider, kan han bli betalningsskyldig för det lånet? Tacksam för svar
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över: (1) Hur du och din sambo kan göra för att din sambos fastighet, för den händelse din sambo avlider före dig, ska tillfalla dig och hans två barn, och (2) om din sambo kan bli betalningsskyldig för ditt lån om du skulle avlida först. Samborelationer regleras i sambolagen (SamboL) och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB)Testamente och samboavtalI ett samboavtal kan man avtala om vad som ska ske vid en eventuell bodelning. Man kan exempelvis avtala bort vissa av sambolagens regler eller avtala om att viss egendom ska tillfalla den ena eller andra sambon. Här finns alltså en möjlighet att avtala om vem en bostad ska tillfalla. Sambor ärver inte varandra enligt svensk arvsrätt. För att de ska göra det krävs att de upprättar ett testamente. Testatorn är vid upprättande av ett testamente fri att förordna över sin kvarlåtenskap som denne önskar. Det finns dock vissa begränsningar i förhållande till den avlidnes barn, de är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Denna rätt kan inte testamenteras bort. När någon avlider ska dennes barn ärva var sin lika stor del av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är deras arvslott. Du skriver att din sambo har två barn. Deras arvslott är alltså hälften av din sambos kvarlåtenskap var. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB), det vill säga för din sambos barn en fjärdedel av hans kvarlåtenskap var. Sammantaget har din sambo alltså möjlighet att som mest förordna över hälften av sin kvarlåtenskap fritt. Så länge värdet av den del av fastigheten ni vill ska tillfalla dig faller inom detta belopp finns det inget hinder mot att upprätta ett testamente med denna innebörd.Jag förstår din fråga som att ni främst är intresserade av att trygga ditt boende för den händelse att din sambo avlider före dig. Jag skulle då råda er att prioritera att upprätta ett testamente då detta ger ett bättre skydd om din sambo skulle avlida, eftersom ett testamente tydligt ger uttryck för den avlidnes slutliga vilja.Vad händer med en skuld om en sambo avlider?Om den avlidne har skulder ska dessa i första hand betalas genom tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka för att betala av skulderna avskrivs skulden. Arvingar, sambo, make eller någon annan blir alltså inte betalningsskyldig för skulden.SammanfattningJag skulle råda dig och din sambo att upprätta ett testamente då detta vid ett arvskifte ger starkast skydd. Din sambo är fri att förordna över hälften av sin kvarlåtenskap som han önskar genom ett testamente utan hinder av dina barns laglott. Så länge värdet av den delen av fastigheten som ni önskar ska tillfalla dig inte är mer än hälften av din sambos totala kvarlåtenskap finns inget hinder mot att upprätta ett sådant testamente. Vad gäller den skuld du har genom ditt blancolån kommer den, om du skulle avlida, i första hand att betalas med de tillgångar som finns i ditt dödsbo. Skulle tillgångarna inte räcka för att betala skulden fullt ut kommer resten av lånet avskrivas. Ingen kommer alltså ärva din skuld.Om du skulle vilja ha hjälp att upprätta ett testamente kan du komma kontakt med våra jurister här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad händer med enskild egendom om ena maken dör?

2021-09-24 i Enskild egendom
FRÅGA |Vad händer med en enskild egendom om någon dör. Ärver maka/make eller särkullbarnet denna.? Finns inga egna barn
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer med enskild egendom om en gift person dör och det inte finns några gemensamma barn. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv i ärvdabalken (ÄB).Vad är enskild egendom?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är alltså egendom som undantas från makarnas giftorättsgods och inte blir en del av bodelningen. Egendom kan bli enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelning när en av makarna dörEtt äktenskap anses upplöst när någon av makarna dör (1 kap. 5 § ÄktB). En bodelning mellan makarna ska då förrättas innan ett arvskifte kan ske (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Bodelningen ska då förrättas mellan den efterlevande maken på ena sidan och den dödes arvingar och eventuella universella tentamenstagare på den andra (9 kap. 5 § ÄktB), det vill säga den avlidens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).En bodelning kommer alltså ske mellan den avlidnas dödsbo och den efterlevande maken, där den enskilda egendomen undantas. Först när bodelningen har förrättats kan arvet efter den avlidne fördelas. Den avlidnes kvarlåtenskap består då i egendomen från bodelningen + den enskilda egendom som undantagits från bodelningen. Det är detta som kommer utgöra arvet efter den avlidne.Vem ärver?ArvsklassernaOm den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du skriver att det här inte finns några bröstarvingar (det vill säga egna eller adopterade barn), och arvet går då istället vidare till den andra arvsklassen, som består av arvlåtarens föräldrar, och om dessa är avlidna, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). Det framgår inte av din fråga om det finns några föräldrar eller syskon vid livet. Om det inte skulle göra det går arvet istället vidare till den tredje arvsklassen som i första hand består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § första stycket). Om en far- eller morförälder är avliden delar istället den dödes barn dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket), det vill säga arvlåtarens mostrar och morbröder eller fastrar och farbröder. För kusiner finns en begränsning i istadarätten och de omfattas inte av denna. Om den avlidne endast efterlämnar kusiner eller kusinbarn som släktingar kommer arvet alltså istället tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Det framgår inte av din fråga vilka av makens anhöriga som är i livet, men jag hoppas att du utifrån redogörelsen ovan kan avgöra vem som skulle ärva.Ärver efterlevande make utan gemensamma barn?De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB). Den avlidnes make nämns inte i någon arvsklass och får alltså inte, om inte makarna har gemensamma barn ihop, ärva den avlidne. Du skriver att det här inte fanns några gemensamma barn, och den efterlevande maken kommer alltså inte ärva den avlidne. Inte heller kommer den efterlevande makens särkullbarn ärva den avlidne (2 kap. 4 § ÄB).Om man vill att den efterlevande maken, eller den efterlevande makens särkullbarn, ska ärva måste det upprättas ett testamente. Skulle man upprätta ett testamente till förmån för den efterlevande maken där den denne ärver även vad som var enskild egendom för den avlidne, finns det en möjlighet att även särkullbarnet får ta del av denna enskilda egendom. Detta förutsatt att den enskilda egendomen finns kvar även då den efterlevande maken sedermera dör och dennes arv ska fördelas, eftersom den första avlidna makens enskilda egendom då blivit en del av den efterlevande makens kvarlåtenskap.SammanfattningOm make med enskild egendom skulle avlida först kommer en bodelning ske mellan den efterlevande maken och den avlidnas dödsbo innan arvet efter den avlidna ska fördelas. Den enskilda egendomen kommer inte ingå i bodelningen. Det är dödsboets egendom efter bodelning + den enskilda egendomen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap kommer, om makarna inte har gemensamma barn, inte tillfalla den efterlevande maken. Vill man att egendom ska tillfalla den efterlevande maken måste ett testamente till förmån för denne upprättas. Den efterlevande makens särkullbarn ärver inte på något sätt den avlidne, annat än att egendom den efterlevande maken ärvt genom testamente kan tillfalla särkullbarnet när den efterlevande maken sedermera avlider, förutsatt att egendomen då finns kvar bland den efterlevande makens egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Formkrav vid bodelningsavtal och skulder mellan makarna vid bodelningen

2021-08-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hejsan, Jag och min fru genomgår en skilsmässa nu och skall genomföra en bodelning. Vi undrar om:1: kan bodelningsavtal träffas via mail (där båda bekräftar att dom godkänner bodelningen) eller skall dessa skrivas under på ett fysiskt papper av båda parter för att uppfylla formkravet (9 kap. 5 § äktenskapsbalken). 2: jag har ett enskilt skuldebrev som är min enskilda egendom enligt äktenskapsförord. Skuldebrevet gäller en summa pengar som min fru ska betala till mig. Frågan är om frun får dra av denna skulden från giftorättsgodset.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis kallad ÄktB.Kan bodelningsavtal träffas över mail?Ett bodelningsavtal måste upprättas skriftligt och undertecknas av båda parterna för att vara giltigt (9 kap. 5 § ÄktB). Det finns numera inte något vittneskrav för bodelningsavtal. Utifrån bestämmelsen framgår endast att avtalet ska vara skriftligt. Något krav på att avtalet ska vara fysiskt finns alltså inte. Underskrifterna på bodelningsavtalet behöver inte heller tillkomma samtidigt. Att bodelningsavtalet skickas över mail för underteckning faller således enligt min bedömning inom formkravet. För själva underteckningens giltighet räcker dock troligtvis inte enbart en bekräftelse eller underteckning via mail, skulle bodelningsavtalet bli föremål för jämkning kan det ifrågasättas om en sådan underskrift verkligen ger uttryck för partsviljan. Vill ni skicka bodelningsavtalet över mail istället för att posta det skulle jag råda er att skriva ut avtalet, signera det och scanna in det igen.Ska ett skuldebrev ena maken har på den andra maken avräknas från den sistnämna makens giftorättsgods?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Från en makes giftorättsgods sker avräkning för skulder, i den mån skulderna inte är direkt hänförliga till viss enskild egendom, då avräkning istället sker direkt mot den enskilda egendomen så långt som möjligt (11 kap. 2 § ÄktB).Du skriver att skuldebrevet för din del är enskild egendom. Det ska då alltså inte medräknas som en del av ditt giftorättsgods vid bodelningen. Vad gäller skulden din fru har till dig framgår inte av din fråga om den använts för förvärv av vad som för henne är enskild egendom. Om så inte är fallet ska skulden avräknas mot din frus giftorättsgods innan det slås ihop till ert gemensamma giftorättsnetto.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad anses vara ett "kortvarigt äktenskap" vid jämkning av bodelning?

2021-08-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag ska skilja mig. Varit gifta 3 år och sambos 2 år innan det. Vi gick in med olika insatser men står båda 50/50 på båda husen vi har och delar lånen. Inga äktenskapsförord. Vad gäller med äktenskapstrappan? Insatsen vi gick in med var 70/30. Stort tack på förhand
Sophia Engdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skriver "äktenskaptrappan" förstår jag dig som att du syftar på skevdelningsregeln som finns för kortvariga äktenskap och tolkar därför din fråga som du undrar över hur denna skevdelningsregel kommer påverka bodelningen mellan dig och partner. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken, fortsättningsvis ÄktB.Skevdelningsregeln i ÄktB ger en möjlighet för den make som bidrar med mest giftorättsgods värdemässigt att jämka bodelningen och undvika likadelning (12 kap. 1 § ÄktB). För att regeln ska bli tillämplig är framförallt äktenskapets längd av betydelse, men hänsyn ska även tas till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. För kortvariga äktenskap rekommenderas i propositionen att rätten till lika delning av giftorättsgodset får successivt växa i takt med den tid som äktenskapet varat. Detta kallas ibland för "trappan". Efter fem år brukar vanligtvis allt giftorättsgods delas lika, men efter tre år bör bara 3/5 av makarnas giftorättsgods bli föremål för likadelning.Regeln har utformats främst för kortvariga äktenskap, med vilket normalt förstås äktenskap som varat i mindre än fem års tid. I propositionen finns dock en rekommendation om att samboende mellan parterna omedelbart före äktenskapet ska inräknas i fem-årsperioden. Du skriver att du och din partner har varit gifta i tre år och att ni dessförinnan var samboende i två år. Dessa år ska alltså räknas med vid bedömningen av om äktenskapet är kortvarigt, vilket det, eftersom ni sammantaget bott ihop + varit gifta i fem år, inte anses vara. Om det inte finns andra särskilda omständigheter som talar för det kommer alltså skevdelningsregeln inte bli tillämplig och ni kommer istället att fördela giftorättsgodset mellan er enligt de vanliga bodelningsreglerna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning