Hantverkares ansvar för underleverantör

2021-10-27 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi ska installera bergvärme och har gjort avtal med en rörmokare som i sin tur har avtal med de som ska borra. Rörmokaren kom och installerade pumpen i juli och sa att de skulle komma och borra runt den 20e juli, men nu så har de fortfarande inte kommit och det har gått över 3 månader sedan jobbet skulle ha varit gjort. Rörmokaren säger att borrarna har sådan otur och det är lastbilar och allt möjligt som går sönder men vad har vi för rätt? Nu börjar det gå mot kallare tider och eftersom det bara går på el nu värmen så blir det dyrt. Har vi rätt att kräva någon ersättning och vad ska vi göra då de ännu inte kommit och gjort jobbet? Till saken hör att vi redan betalat till Rörmokaren som han skulle ta det han skulle ha och ge resten till borrfirman.
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer är främstdelvis reglerad i Konsumenttjänstlagen (hädanefter KtjL) och delvis reglerad av diverse avtalsrättsliga regler. Jag utgår här från att Rörmokaren är någon form av firma, eller att verksamheten i vart fall bedrivs som en näringsverksamhet från rörmokarens sida.Relationen mellan konsumenten och hantverkarenMellan dig och rörmokaren gäller Konsumenttjänstlagen, se 1 kap. 1 § 2 p. KtjL eftersom det är arbete utförs på ett hus av en näringsidkare. Eftersom ni har avtalat om att bergvärme ska installeras, och ni har betalt för tjänsten har ni gjort allt som ankommer på er i avtalet. Nu föreligger med största sannolikhet dröjsmål på rörmokarens sida eftersom uppdraget inte är avslutat inom avtalad, eller i vart fall rimlig tid, och detta inte beror på er som konsumenter, se 24 § KtjL. Det går inte säga exakt vad som är "inom skälig tid" men det låter vid en snabb bedömning som att denna gräns är passerad.Dröjsmål hos rörmokaren ger er ett par möjligheter enligt 25 § KtjL. Vid dröjsmål på näringsidkarens sida får konsumenten hålla inne betalningen enligt 27 § KtjL, och man får välja mellan att kräva att näringsidkaren utför tjänsten enligt 28 § KtjL och att häva avtalet enligt 29 §KtjL.Dessutom kan ni ha rätt att kräva skadestånd av rörmokaren enligt 31 § KtjL.Ansvar för underleverantörerSkadeståndsskyldigheten vid dröjsmål gäller för rörmokaren under förutsättningarna att det inte beror på ett hinder utom hans kontroll och att han inte rimligtvis kunde förväntas ha räknat med hindret vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Se 31 § KtjLHär gäller Rörmokarens ansvar även för de externa parter som han anlitat för att helt eller delvis utföra tjänsten, alltså borr-firman. Samma ansvar som ovan, dvs ansvar för saker inom ens kontroll, gäller också för borr-firman fast Rörmokaren blir ansvarig, se 31 § 2 st. KtjL.Utan att veta vad det är som har hänt är det svårt att säga om det är ett hinder utanför eller inom borr-företagets kontroll, och därmed inom Rörmokarens ansvar. Dock låter det som att det inte är otänkbart att det är inom deras kontroll. Ersättningen skulle här i första hand gälla de kostnader ni haft för att värma upp huset, även om det kan bli svårt att avgöra vad det beloppet skulle bli.Det är viktigt att ni så fort arbetet är avslutat framför ert krav på skadestånd, då detta måste ske inom skälig tid, se 26 § KtjL.SlutsatsHuvudregeln i svensk rätt anses vara att man ansvarar för de man anlitar. Detta innebär att Rörmokaren ansvarar för sin underleverantör, och att rörmokaren och borr-firman senare får göra upp sinsemellan. Utan att veta hur avtalen mellan er och rörmokaren, respektive rörmokaren och borr-firman ser ut, är det inte möjligt för mig att avgöra om ni kan vända er till borr-firman med era krav. Det är inte otänkbart men det enklaste i det här fallet är nog att vända sig till den part som ni är i avtalsförbindelse med eftersom det annars blir en utom-kontraktuell skadeståndstalan som generellt är svårare att nå framgång med. Det låter onekligen som att det föreligger ett dröjsmål i tjänsten som ni betalt för, och att ni har rätt att få arbetet utfört och eventuellt ersättning för extra kostnader på grund av uppvärmningen av huset. Min bedömning är att det är rörmokaren som i första hand är ansvarig för detta, och om du vill ha hjälp med att driva saken vidare rekommenderar jag dig att vända dig till våra jurister.Hoppas du fick svar på din fråga!

Samboegendom, lottläggning och behovsprövning

2021-10-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo och jag ska separera, vi har levt mer än 20år tillsammans. Vi har gemensamt köpt vårt hus i början av vårt förhållande med syfte att leva där ihop. Med detta hus har det under årens lopp inköpts många bruksföremål för att helt enkelt kunna bo där på landet.Min fråga är, när man ska separera då ska väl det mesta delas lika? Fritidsintressen, hobbys som den ena bara nyttjar ska givetvis tillfalla den personen. Men när det gäller ex verktyg, allt från rörtänger, borrmaskiner och hylsnyckelsatser till motorsåg, gräsklippare och snöslunga. Vad gäller då? Kan tilläggas att vi använt allt i stort sett lika mycket vardera, men det är jag som betalat det mesta. Jag kan inte se att bruksföremål skulle tillhöra en hobby/fritidsintresse ex att såga/klyva ved till hushållet, det är ju ett gemensamt jobb för att kunna bo i just det där huset. Att verktyg skulle vara förbehållet män tycker jag är orättvist, jag behöver ju sådant också och har använt många verktyg under åren. Så vad gäller?Tacksam för svar
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar var gränsen för s.k samboegendom går, och vad som gäller för egendomen i det gemensamma hemmet vid en separation mellan sambor.Sambolagens reglerDet som gäller för dig och din sambo är sambolagens regler (hädanefter SamboL). Lagen är tillämplig på två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll, se 1 § SamboL. Vid en separation mellan sambo där ni flyttar isär anses ert samboförhållande avslutat, se 2 § SamboL. Det finns inget krav på att en bodelning ska ske mellan sambor men en av samborna kan vid separationen begära att en bodelning ska göras, se 8 § SamboL. Detta krav måste dock framställas inom ett år från separationen, se 8 § 2 st. SamboLRegeln är s.k. dispositiv, vilket innebär att två sambor på förhand kan avtala om att det inte ska ske en bodelning vid separationen, se 9 § SamboL. Eftersom du inte nämner något sådant avtal utgår jag från att det inte finns, och att du har rätt att begära en bodelning för att reda ut egendomsförhållandet mellan er båda.Det som då ska utredas är hur egendomsförhållanden såg ut den dagen samboförhållandet avslutades. Vid en bodelning mellan sambor gäller som huvudregel att följande utgör samboegendom, enligt 3 § SamboL-Den gemensamma bostaden, vilket är huset i ert fall eftersom ni köpt det för att bo där ihop.-Och det gemensamma bohaget, det vill säga möbler och liknande i det gemensamma hemmet.Det avgörande här är att egendomen ska vara en del av bohaget och vara förvärvat för gemensamt bruk.Som framgår av bestämmelsen är alltså fritidsredskap eller liknande privat egendom undantagen från bodelningen. Detta innebär att om en part till exempel har köpt sig skridskor för att spela ishockey, så är dessa undantagna från bodelningen och den andre sambon kan inte med stöd av sambolagens regler kräva att skridskorna ska delas mellan de båda. Alltså har du helt rätt i att egendom för fritidsintressen eller liknande är förbehållet den personen som köpt egendomen.Egendomen du nämner bör räknas som samboegendomDet avgörande för bedömningen av om verktygen är samboegendom är att de är1.En del av bohaget2.Införskaffade för gemensamt brukEftersom du uttryckligen säger att sakerna är köpta för att användas så att ni kan bo i huset bör egendomen utgöra samboegendom. I det här fallet kan man enligt mig jämställa verktygen med till exempel köksredskap eftersom de utgör en nödvändig förutsättning för att ni ska kunna bo och leva i huset. Vidare framgår det av din fråga att ni genomgående har varit överens om att verktygen ska köpas för att göra livet i huset möjligt, vilket visar att egendomen är köpt för gemensamt bruk.Det ska dock tilläggas att denna bedömningen inte alltid är självklar, och att man kan komma fram till olika saker för de olika sakerna du nämner.Bodelningen mellan samborDet finns absolut inget stöd för att verktygen skulle vara förbehållna män, och utifrån redogörelsen ovan har du full rätt att kräva att egendomsförhållandena mellan er båda reds ut på ett sätt som gör att båda blir nöjda med utfallet.Eftersom jag inte har tillgång till några uppgifter om eventuella skulder eller liknande kan jag inte med 100% säkerhet säga hur en bodelning mellan er hade sett ut, men jag ska redogöra för hur det ser ut i huvuddrag.Något förenklat gäller att samboegendomens och bostadens värde räknas ut och delas jämt på er båda, se 14 § SamboL. Vid en bodelning sker så kallad lottläggning, vilket innebär att du har rätt att få viss egendom som uppgår till din halva av värdet på den delade egendomen. Enligt 16 § SamboL görs i samband med detta en s.k behovsprövning där man avgör vem som har bäst behov av bostaden och bohaget. (Här kan till exempel vårdnadstvister spela stor roll, men även andra saker som anställning och pendlingsavstånd, möjligheten att skaffa nytt boende, etc.)Detta innebär att man kan komma fram till att antingen du eller din sambo är i bäst behov av bostaden, och därför ska få det på sin lott i bodelningen. Eftersom du säger att verktygen är viktiga för livet i huset är det mycket möjligt att den part som behåller bostaden även får behålla en del av verktygen. Istället för att lämna över egendom i en bodelning är det möjligt att lämna motsvarande värde i pengar till motparten, se 17 § SamboL. Om en parts andel skulle överskrida värdet den har rätt till ska den ersätta motparten för mellanskillnaden, se 17 § 2 st. SamboL. Det är detta som i vardagligt tal brukar menas när man pratar om att en part "köper ut den andra".SlutsatsEgendomen bör enligt resonemanget ovan delas mellan er båda, men det är inte möjligt för mig att avgöra vem som har rätt till vad vid en bodelning mellan er båda. Dock är det helt säkert att en parts könstillhörighet inte kan avgöra frågan och att en objektiv bedömning ska göras oavsett vad.Hoppas du fick svar på din fråga!

Gemensam egendom i samboförhållande, dold samäganderätt

2021-10-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejMin sambo och jag fick min sambos föräldrars bil (bättre begagnad) när dom köpte en ny. Jag har varit med och betalat hälften av alla om kostnader så som reparationer, nya däck mm. Vi har två bilar varav en har vi köpt tillsammans och den står på mig, så vi har båda använt båda bilarna och inte haft öronmärkt att den ena bilen är min och den andra bilen hans. Utan vi har levt och verkat utifrån att båda bilarna är våra tillsammans.Nu när vi ska separera så är bilen från hans föräldrar helt plötsligt enbart hans och vill jag ha den får jag köpa den av honom till marknadspris. Detta är något som hans föräldrar har sagt till honom och en idé som min sambo tycker är rimlig. Det finns inga gåvobrev om att bilen just är öronmärkt till honom och hade jag vetat det hade jag inte varit med och betalat på en bil som inte var min. Undrar om detta är rimligt och rätt?
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sambolagens reglerDet som gäller för dig och din f.d sambo är reglerna i Sambolag (2003:376) (hädanefter SamboL). Vid en separation mellan sambo där ni flyttar isär anses ert samboförhållande avslutat, se 2 § SamboL. Vid en separation kan en av er begära att en bodelning ska göras, se 8 § SamboL. Regeln är s.k. dispositiv, vilket innebär att två sambor på förhand kan avtala om att det inte ska ske en bodelning vid separationen, se 9 § SamboL. Eftersom du inte nämner något sådant avtal utgår jag från att det inte finns, och att du har rätt att begära en bodelning för att reda ut egendomsförhållandet mellan er båda. Det som då ska utredas är hur egendomsförhållanden såg ut den dagen samboförhållandet avslutades. Vid en bodelning mellan sambor gäller som huvudregel att den gemensamma bostaden och bohaget (möbler osv i det gemensamma hemmet) utgör samboegendom, se 3 § SamboL. Det avgörande här är att egendomen ska vara en del av bohaget och vara förvärvat för gemensamt bruk.Bilen utgör inte samboegendomAv lagtexten framkommer att det endast är bostad och bohag som utgör samboegendom, och som därför omfattas av bodelningen. Detta innebär att övrig egendom, som mycket väl kan vara parets gemensamma egendom, inte ingår i en bodelning mellan sambor. Kort sagt, bilen utgör i ert fall inte samboegendom eftersom den inte ingår i bohaget, och ingår därför inte i bodelningen. Det finns därför inget direkt lagstöd för att bilen, på dessa grunder skulle utgöra gemensam egendom.Dold samäganderättDet sagda innebär inte automatiskt att bilen enbart tillhör din f.d. sambo. Vid gemensamma förvärv talas det inom juridiken om samäganderätt. Detta är fallet när två personer till exempel förvärvar en båt tillsammans och båda står på alla papper. Dold samäganderätt är däremot ett begrepp som innebär att en part har ett rättsligt grundat krav på att få äganderätt till halva egendomen, trots att den inte "på papper" kan anses vara en direkt delägare. Högsta domstolen har i exempelvis NJA 1980 s. 705 och NJA 2013 s. 242 diskuterat dold samägande rätt, och av den samlade praxisen kan tre rekvisit för dold samäganderätt konstateras:1.Egendomen ska vara förvärvad för gemensamt bruk2.Den part som inte står som ägare ska ha bidragit till förvärvet ekonomiskt3.Den gemensamma partsavsikten mellan samborna ska från början ha varit att egendomen var avsedd att ägas gemensamt.Skulle s.k dold samäganderätt vara aktuell är Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig på egendomen, och enligt dess 1 § är huvudregeln att egendomen tillhör delägarna med lika delar om inget annat kan visas.SlutsatsDet är inte möjligt att med hundra procents säkerhet säga exakt hur utfallet blir men utifrån din fråga och det som i rättspraxis har sagts om dold samäganderätt skulle jag säga att det finns en stor möjlighet att bilen enligt reglerna om dold samäganderätt tillhör er båda. Detta eftersom båda har bidragit ekonomiskt, bilen gavs till er båda som gåva och inställningen från början har varit att ni tillsammans ska äga och bruka bilen.Vill du ha hjälp med att driva saken vidare rekommenderar jag dig att vända dig till våra jurister.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ansvar vid juridisk rådgivning och arbetsgivarens ansvar

2021-10-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar: en jurist som är anställd på en advokatbyrå och uppenbart missköter sitt uppdrag. Vem har då ansvar för juristens misstag?
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som är ansvarig för en anställds eventuella misstag. Utan att veta vad det är som har hänt är det svårt att ge ett exakt svar men jag ska göra mitt bästa. Din fråga kan delas upp i två delar: dels vad som gäller inom ramen för uppdraget, dels vad som gäller rent allmänt för arbetstagares ansvar för fel och försummelse.Avtalsrättsligt ansvarDessa situationer är ofta reglerade i avtalet mellan klienten och uppdragstagaren, vilket gör att skadeståndslagens regler får stå till sidan i den mån situationen täcks av avtalet, se 1 kap. 1 § Skadeståndslagen. Detta gör att ledning främst får sökas i avtalet.I den mån situationen inte täcks av avtalet får ledning sökas i tillämplig lagstiftning.Konsumenttjänstlagen gäller inte juridisk rådgivningEnligt 1 kap. 1 § Konsumenttjänstlagen gäller lagen"avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser 1. arbete på lösa saker, dock ej behandling av levande djur, 2. arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, 3. förvaring av lösa saker, dock ej förvaring av levande djur."Juridisk rådgivning går inte under någon av punkterna, vilket innebär att en konsument inte med stöd av konsumenttjänstlagen kan hålla juristen eller dess arbetsgivare ansvarig.Ansvar enligt SkadeståndslagenDet ska inledningsvis påpekas att rena förmögenhetsskador endast ersätts enligt skadeståndslagen om de uppkommit till följd av brott, se 2 kap. 2 § Skadeståndslagen och 3 kap. 1 § 2 p. Skadeståndslagen. En ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada, se 1 kap. 2 § Skadeståndslagen. Detta innebär att ekonomiska förluster som en jurist i sitt arbete kan tänkas ha orsakat sin klient är svåråtkomliga med stöd av skadeståndslagen eftersom ett brott måste visas. Det kan också vara väldigt svårt att visa på ett faktiskt orsakande av juristen, och orsakssambandet mellan den ekonomiska skadan och handlandet. Juridik är ingen exakt vetenskap och det är inte möjligt att på förhand säga exakt hur ett juridiskt utfall kommer bli i en viss situation.Arbetsgivarens ansvarI svensk rätt gäller som en slags presumtion att det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetstagarens fel och försummelse i tjänsten. Detta brukar kallas för principalansvar och framkommer av 3 kap. 1 § Skadeståndslagen. Detta innebär ett skydd för arbetstagaren, så att denna slipper oroa sig för vad som händer om den på arbetet till exempel orsakar skada på någons egendom eller liknande. Arbetsgivarens ansvar har dock en yttre gräns, och ansvaret kan gå över på arbetstagaren, se 4 kap. 1 § Skadeståndslagen.Ansvaret går enligt lagtexten över på arbetstagaren "endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter." Detta innebär en att en helhetsbedömning ska göras, men det är ett högt krav. I rättsfallet NJA 1985 s 75 II utdömdes skadeståndsskyldighet för en anställd inom Försvaret som utan körkort beslutade sig för att köra iväg med en lastbil som tillhörde för Försvaret, för att sedan råka ut för en olycka med lastbilen. Rättsfallet visar att tröskeln för arbetstagares ansvar är tämligen hög.Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarv och arvtagares skyddade rätt till sitt arv

2021-10-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Farsarvet.Min Far avled på 80 talet, Han va gift då med en annan kvinna än min mor.Då fick vi inte ut något av Farsarvet, för att hon satt i orubbat bo.Vi är 3 barn.Med sin Nya fru hade min Far 1 barn. Den nya frun hade 2 egna barn sen tidigare.NU är den kvinnan över 90 år och börjar bli senil, men innan dess skrivit Testament att hennes egna barn då ska få ärva hennes lägenhet. Och är ute till försäljning nu innan hon avlidit.Kan hon/Syskonen göra så?Vår del från farsarvet ?Om man nu säljer lägenhet x antal miljoner. Har vi ingen rätt till den? Kan man testamentera bort farsarvet eftersom hon då satt i orubbat bo.
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga antar jag att du undrar i vilken mån ditt arv efter din far kan påverkas av hans efterlevande hustrus beslut.Frågan regleras i Ärvdabalken (ÄB) och i viss mån Äktenskapsbalken (ÄktB).Dödsfall i äktenskap och makes "arvsrätt"När två personer är gifta och den ena dör sker en äktenskapsskillnad eftersom äktenskapet har upplösts genom dödsfallet, se 1 kap. 5 § ÄktB. När detta sker ska också en bodelning ske, se 9 kap. 1 § ÄktB och 9 kap. 2 § ÄktB.Vid denna bodelning har din fars efterlevande maka fått företräde till arvet efter din far före dig, vilket gör att du har rätt till så kallat efterarv eftersom du är din fars bröstarvinge, se 2 kap. 1 § ÄB. Det ska påpekas att din fars fru inte ärver något från din far i egentlig mening utan erhåller "sin del" genom bodelning.Vid bodelningen med din far vid hans död fick hon behålla hela det gemensamma boets behållning i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. Detta gör att arvet efter din far ska fördelas efter att hans fru går bort. En enkel uppställning kan förklara det bättre. Siffrorna är enbart exempel för att illustrera. Din far (A) avlider med tillgångar på 500'. Gift med sin fru (B) som har 300'.Bodelningen ser ut som följande: 500+300/2= 400'Vid en bodelning ska boet delas lika, se 11 kap. 3 § ÄktB. Eftersom jag inte har några uppgifter om eventuella tillgångar eller liknande kan jag inte i detalj redogöra för de regler som tillämpas här rörande enskild egendom, skulder, och liknande.B får 400' i bodelningen och A:s dödsbo 400'. De 100' som B får i bodelning är med full äganderätt. B har alltså från början 300´och ska få 100´av A för att få hälften av boet. De 400' som B nu har efter bodelningen äger B med full äganderätt. Detta innebär att det inte har varit föremål för något arv i egentlig mening utan att det har kommit från en ren bodelning.Den egendom som kommer från bodelningen har B med full äganderätt, vilket innebär att B är fri att göra som hen vill med detta.Ditt arv efter din far är skyddat av lagDen halvan som i bodelningen tillfaller A är det som utgör arvet efter honom. Detta tillfaller också B i det här fallet, fast med full förfoganderätt. Detta innebär att 400' av B:s totala 800' är från A med full förfoganderätt, se 3 kap. 2 § ÄB. Vad fri förfoganderätt innebär är att B får förfoga över egendomen under sin livstid, men inte "skada" ditt arv genom att till exempel i ett nytt äktenskap äktenskapsförorda om egendomen från din far, eller själv testamentera bort den till någon annan. Skulle detta ske har du rätt till ersättning från B:s dödsbo i efterhand, enligt 3 kap 3 § ÄB. För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ÄB måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel, se NJA 2013 s. 736. Detta innebär att mindre minskningar i efterarvet inte kan ersättas med stöd av 3 kap. 3 § ÄB. Utan att veta något om egendomsförhållandena i ditt specifika fall går det inte att svara på om vederlag kan bli aktuellt men normalt sett utgör en borttestamenterad lägenhet en väsentlig minskning av arvet.Vid B:s frånfälle har A:s arvingar rätt till 50% av B:s kvarlåtenskap i arv från A.När din fars fru sedan går bort innebär det för det första att det som kom från din far i bodelningen ska delas mellan hans arvtagare. Detta kallas efterarv. Rätten till efterarv innebär en rätt till en s.k. ideell andel av efterlevande makes totala behållning, men däremot INTE rätten till specifik egendom som till exempel en bil eller som i ditt fall en lägenhet, se NJA 1995 s. 303. Detta innebär att den specifika lägenheten inte är skyddad som efterarv, men likväl är värdet på din fars arv "skyddat" på så sätt att det inte kan reduceras utan att det ska ersättas enligt 3 kap. 3 § ÄB.SlutsatsDitt arv efter din far är skyddad, sett till sitt värde, men inte till sitt slag. Detta innebär att eventuella åtgärder som reducerar arvet efter din far innebär att du har rätt till ersättning från dödsboet efter din fars fru förutsatt att värdet på ditt arv har minskat med minst en fjärdedel.Hoppas du fick svar på din fråga!