Hur läng uppsägningstid har jag?

2020-09-18 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jobbar som personlig assistent men har blivit uppsagd bara för att brukaren ville det. Hur lång uppsägningstid har jag? Arbetsgivaren säger 14 dagar men jag har läst att det är minst en månad enligt paragraf 12
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du har blivit uppsagd. I ditt fall ska vi se till lagen om anställningsskydd (även förkortat LAS). LAS är en skyddslag som är tvingande till förmån för arbetstagaren. Detta innebär, enligt 2 § 2 st LAS, att villkor i anställningsavtal som är sämre för arbetstagaren än vad som föreskrivs i LAS är ogiltiga. Enligt 11 § LAS gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Genom kollektivavtal går det dock, trots reglerna i LAS, att bestämma vissa villkor som är sämre för arbetstagaren än vad som föreskrivs i lagen. Uppsägningstidens längd faller in under detta undantag enligt 2 § 4 st LAS. Om det finns något kollektivavtal på din arbetsplats så råder jag dig att kolla upp vad som står där vad gäller uppsägningstiden. Finns det dock inget kollektivavtal i ditt fall, är det alltså reglerna i LAS som gäller. Precis som du säger har du då rätt till en uppsägningstid i enlighet med 11 § LAS. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga och att du lyckas hitta ett annat jobb! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Allt gott,

Får min arbetstagare förbjuda mig att prata om vissa saker under kontorstid?

2020-09-17 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej,Min chef förbjuder mig från att prata med mina kollegor om saker som inte är arbetsrelaterat under kontorstid.Kan han göra så?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Yttrandefriheten är en våra grundlagar och innebär förenklat att du har rätt att framföra de åsikter du har. Däremot har du som arbetstagare en långtgående lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare, en plikt som börjar från och med det att du skrev på ditt kontrakt tills anställningsförhållandet upphör. Du har som arbetstagare självfallet rätt till din yttrandefrihet (tex att prata med dina kollegor om saker som inte är arbetsrelaterade) men din arbetsgivare har samtidigt rätt att ingripa om ni som arbetstagare går över gränsen för vad som kan anses tillåtet. Att prata om saker som inte är arbetsrelaterade under kontorstid låter inte som något din chef kan utfärda något generellt förbud om.För att kunna säga upp en arbetstagare för personliga skäl (vilket detta i så fall tycks vara) måste uppsägningen vara saklig enligt 7 § LAS. Att ni på jobbet inte bara pratar om arbetsrelaterade ämnen skulle med hög sannolikhet ej anses falla in under kravet "saklig". Det är även viktigt att betona att arbetsgivaren har en arbetsledningsrätt, vilket är en grundläggande princip inom arbetsrätten även om den inte uttryckligen återfinns i lagen. Exempel på frågor inom arbetsledningsrätten är hur arbetet ska utföras och vilka föreskrifter och policys som ska tas fram. Emellertid finns begränsningar av denna rätt, vilket bland annat skulle kunna vara regler i lagstiftning, exempelvis yttrandefriheten. Du bör tänka på att lojalitetsplikten innebär att en ska undvika att prata och agera på ett sätt som kan skada arbetsgivaren (tex genom att klaga och därmed riskera att skada arbetsgivarens rykte). Dock uppfattar jag inte att det är så i ditt fall och därmed borde det inte vara något större problem, rent juridiskt, att du pratar med dina kollegor om annat än arbetsrelaterade ämnen på er arbetsplats.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Tveka inte på att höra av dig till Lawline om du har ytterligare frågor!Allt gott,

Hur överklagar jag försäkringskassans beslut?

2020-09-10 i Försäkringskassan
FRÅGA |Överklaga försäkringskassans beslut hos förvaltningsrätten hur lång tid tar det att få ett beslut?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäkringskassans beslut går att ompröva om du är missnöjd. Detta innebär att Försäkringskassan gör en ny prövning av ditt ärende, vilket kan resultera i ett nytt beslut. Begäran till omprövning måste komma in till myndigheten inom två månader från den dag du tagit del av beslutet (SFB 113 kap. 19 §). Är du därefter missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga det till förvaltningsrätten. Överklagandet till förvaltningsrätten måste komma in inom två månader från den dag du tagit del av omprövningsbeslutet (SFB 113 kap. 10 §). Överklagan till förvaltningsrätten skickar du in till Försäkringskassan och måste skickas inom två månader från det att du fick omprövningsbeslutet (SFB 113 kap. 20 §).När det gäller tiden så är det svårt att säga hur lång tid det tar eftersom förvaltningsrätten inte har någon riktig tidsgräns. Utgångspunkten är att förvaltningsrätten tar målen i den ordning de kommit in, med undantag för mål som är brådskande. Det är viktigt att tänka på att förvaltningsrätten har begränsade resurser och även måste göra sitt jobb ordentligt. Tyvärr kan detta resultera i långa väntetider.Allt gott,

Vad är ett orefererat rättsfall?

2020-09-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, vad är ett orefererat rättsfall? Är det ett rättsfall som inte nått upp till HD?
Suana Tafic |Hej och tack för din fråga!Ett rättsfall som är orefererat innebär att fallets prejudikatvärde är lägre än för refererade, prejudicerande fall. Detta innebär i sin tur att orefererade rättsfall inte bör tillmätas alltför stor vikt i rättstillämpningen. Det finns ett flertal orefererade rättsfall från bland annat Arbetsdomstolen (vilket är sista instans på arbetstvister) så dessa rättsfall verkar alltså kunna vara fall som har kommit upp i sista instans. Är dock osäker på hur detta fungerar med rättsfall från HD.Allt gott,

Har jag som målsägande rätt att ta del av förhörs protokoll?

2020-09-18 i Sekretess
FRÅGA |Har jag som målsägande rätt att ta del av förhörs protokoll?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att begära allmänna offentliga handlingarRätten att begära allmänna offentliga handlingar är en grundlagsskyddad rättighet som återfinns i TF. Som huvudregel är alla allmänna handlingar offentliga, något som följer av offentlighetsprincipen. Du har alltså som person rätt att få ta del av allmänna offentliga handlingar; men det gäller inte om handlingen är sekretessbelagd och enligt lag inte får lämnas ut. Det finns alltså särskilda sekretessregler som kan begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar. FörundersökningsekretessUnder en förundersökning råder förundersökningssekretess enligt 18 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Denna typ av sekretess råder om det exempelvis kan antas att ett utlämnande kan försvåra eller skada utredningsarbetet eller rättsprocessen. I vissa fall kan även förundersökningssekretess föreligga efter det att åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen, vilket innebär att din rätt som målsägande att ta del av materialet kan begränsas då också. UndantagDäremot är det viktigt betona att sekretess inte gäller mot den som är part i ett ärende, utan utgångspunkten är att denne har rätt till insyn. 10 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen och 23 kap. 18 § rättegångsbalken stadgar att sekretess inte gäller mot den som är part i ärendet utan denne har som utgångspunkt rätt till partsinsyn, vilket innebär att materialet kan få lämnas ut till denne även om det egentligen råder sekretess. Eftersom du är målsägande anses du dock inte vara part i målet under förundersökningsstadiet enligt offentlighets- och sekretesslagens mening. Detta innebär i sin tur att du inte har rätt att få insyn i förundersökningsmaterialet eller få det utlämnat. Däremot anses den misstänkte vara part i målet och kan därmed i vissa fall, oavsett sekretess, ha insyn i ärendet. Vad du kan göraEftersom vem som helst har rätten att begära att få ta del av förundersökningen kan du ansöka om att få ta del av förhörsprotokollet. Du vänder dig då till Polismyndigheten och de har då ingen rätt att fråga varför du vill se den eller vem du är. Polisen kommer antingen komma fram till att det finns känsliga uppgifter i materialet och därmed avslå din ansökan med stöd av reglerna i OSL. Eller så finner polisen att sekretess eller känsliga uppgifter ej föreligger och då kommer du kunna ta del av materialet.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga och att allt löser sig! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Allt gott,

Är jag underhållsskyldig när mitt barn fyllt 18 år?

2020-09-10 i Underhåll
FRÅGA |Om jag upphör att betala underhåll efter 18 vad händer då?
Suana Tafic |Föräldrar har en underhållningsskyldighet enligt föräldrabalken och utgångspunkten är att föräldrarna tillsammans är underhållsskyldiga för barnet efter vad som kan anses skäligt med hänsyn till barnets behov (7 kap. 1 § första stycket FB). Regler om underhållsbidrag finns i 7 kap. föräldrabalken (FB) och det är där vi kan hitta svaret på din fråga. Som huvudregel upphör underhållsskyldigheten när barnet fyller 18 år, (7:1 2 st FB) men kan i vissa undantagsfall fortlöpa till och med då barnet fyllt 21 år. För att detta undantag ska vara aktuellt ska dock barnet gå i skolan, vilket i 7 kap. 1 § andra stycket FB definieras som grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning. Universitet eller högskolestudier räknas alltså inte in under begreppet "skola." Om ditt barn är 18 år gammalt och undantaget ovannämnt inte är uppfyllt så betyder det alltså att det inte blir någon juridisk påföljd för dig om du slutar att betala underhåll till ditt barn. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Allt gott,

Vad händer om en förälder skriver över en fastighet på ett av sina barn?

2020-09-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej.Min fråga är följande: Om en förälder, i detta fall änkling, skriver över sin fastighet på ett av sina tre barn, betyder då detta att de andra två barnen inte ärver?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att om det inte finns något testamente ska kvarlåtenskapen, då en person går bort, fördelas lika mellan arvingarna enligt 2:1 ÄB. Barnen har dock alltid rätt till en individuell laglott som utgör hälften av arvslotten ("arvet") från den avlidne, och går därför aldrig inte att testamentera bort. Varje arvstagare ska få ärva lika mycket, änklingen har i ditt fall tre barn, vilket då innebär att de ska ha lika mycket. Fastigheten kan eventuellt liknas vid ett förskott på arv. Då huvudregeln är att varje arvtagare ska få ärva lika mycket finns ett antagande (en presumtion) att en gåva arvlåtaren ger till en bröstarvinge utgör förskott på arv enligt 6:1 ÄB. När en gåva ges till en bröstarvinge på detta sättet är det väldigt viktigt att vara tydlig med om gåvan är ett förskott på arv eller inte. Är det så att det inte är ett förskott så måste detta villkor skrivas ner i ett gåvobrev. En gåva kommer, som tidigare nämnt, antas vara ett förskott på arv om den som får gåvan är en bröstarvinge till gåvogivaren.När det kommer till hur kvarlåtenskapen då ska fördelas ska ett förskott på arv avräknas från mottagarens del av arvet. Denna fördelning sker genom att förskottets värde (fastighetens värde) först räknas in i arvlåtarens kvarlåtenskap för att sedan avräknas från mottagarens del av arvet enligt 6:5 ÄB. Vid avräkningen på förskott räknas alltid gåvans värde vid gåvotillfället, vilket då är värdet fastigheten hade då den skrevs över på ett av barnen, Detta värde räknas in i förälderns kvarlåtenskap och avräknas sedan bort från mottagarens del av arvet. Resterande barn har alltså rätt till sin förälders arv också! Allt gott,

Vigsel inom andra trossamfund och i utlandet

2020-08-31 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min dotter ska gifta sig inom islam. Han är svensk medborgare men muslimskt troende. Vad säger svensk lag om detta giftermål? Registreras detta även här? Vad gäller utomlands? Orolig!
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På samma sätt som en kan gifta sig i kyrkan och bli vigd av en präst så kan en även enligt svensk lag bli vigd av en imam. I Sverige får ett trossamfund, tex ett muslimskt sådant, ges tillstånd att förrätta vigsel, om samfundet uppfyller kriterierna i 1 § i lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund. Om tillstånd har getts, får vigsel inom samfundet förrättas av den som enligt 2 § har förordnats att vara vigselförrättare, vilket skulle kunna vara en imam. Kammarkollegiet prövar även att vigselförrättaren har de kunskaper hen behöver för att kunna genomföra uppdraget. Om en vigselförrättare inte har tillstånd från Kammarkollegiet är vigseln inte giltig. Vigselförrättaren är alltid skyldig att kontrollera att det har gjorts en hindersprövning inom rätt tid före vigseln och att det inte har kommit fram något hinder mot äktenskapet. Denna hindersprövning kontrolleras med hjälp av ett intyg som blivande makar måste lämna till vigselförrättaren före vigseln.4 kap i äktenskapsbalken listar vad som gäller vid vigsel i Sverige och hänvisar även vidare till lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund där du kan hitta mer information gällande vigsel inom andra trossamfund. När det gäller vigsel i utlandet har olika länder olika regler för utländska vigslar. I utlandet kan du gifta dig inför en svensk eller en utländsk myndighet men efter vigseln i utlandet måste ett intyg visas upp för Skatteverket om att vigseln har ägt rum. Om Skatteverket bedömer att vigseln är giltig i Sverige registreras den i folkbokföringen, vilket innebär att äktenskapet då är registrerat i Sverige. Vid vigsel inför en utländsk myndighet krävs dock normalt sett inte någon svensk hindersprövning. För att få mer information om vad som krävs för att ingå äktenskap i det aktuella landet som din dotter eventuellt ska gifta sig i bör du vända dig till den utländska vigselmyndigheten. Även landets ambassad eller konsulat i Sverige brukar också kunna lämna mer information om detta. Mitt tips till dig är även att kolla upp Skatteverkets hemsida för övrig information gällande registrering av äktenskap! Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Allt gott,