Vilka rättigheter har en konsument om en vara är felaktig?

2021-02-21 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Vilket ansvar har en näringsidkare att informera konsumenten?En Korkfabrik har sålt lim för uppsättning av kork på vägg. Man har, på direkt fråga om hur mycket lim som behövs för att få korken att fästa, angivit FÖR LITEN mängd, vilket inneburit att korken släppt från väggen. Företaget har ERKÄNT misstaget och hävdar att det är ett"riktmärke".Ingenting står på spraylimburken om användningen. Finns det en lag om näringsidkares ansvar?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konsumentköplagen (KKöpL) reglerar näringsidkares ansvar gentemot konsumenter och tillämpas när en privatperson köper en vara av ett företag. Konsumentköplagen är tvingande vilket innebär att företag inte kan ge konsumenter sämre villkor än vad som framgår av lagen (3 § KKöpL). Är varan felaktig?En vara ska i fråga om art, mängd, kvalitet och andra egenskaper stämma överens med vad som följer av avtalet ( 16 § KKöpL). Om varan inte stämmer överens med vad som följer av avtalet är den felaktig (16 § 3 st. punkt 3 KKöpL). I detta fall har ett företag meddelat en konsument att en viss mängd lim behövs för att sätta upp en krok på väggen, dock har denna mängd visats sig vara för liten vilket har resulterat i att korken har släppt från väggen. Näringsidkaren erkänt att rekommendationen var felaktig men att yttrandet endast var ett så kallat "riktmärke".När företaget meddelade konsumenten att en viss mängd lim ska vara tillräckligt för att sätta upp en krok på väggen kan det ses som en utfästelse som därmed är en del av köpeavtalet. Om angivelsen för mängden lim var endast ett "riktmärke" borde näringsidkaren tydligt ha markerat detta när frågan besvarades så att konsumenten hade möjlighet att förstå att avvikelser kan förekomma. Om en sådan markering inte har gjorts vid besvarandet av frågan borde företaget anses ha meddelat en utfästelse angående varans kvalitet (alltså en utfästelste att en viss mängd lim kommer räcka för att sätta upp en kork). Eftersom mängden lim som angivits var för liten har varan därmed inte har uppfyllt det ändamål som konsumenten har förväntat sig. Sammanfattningsvis kan varan i detta fall anses vara felaktig förutsatt att den avviker ifrån vad som har avtalats. Frågan blir alltså om rekommendationen angående mängden lim kan anses vara en del av avtalet, vilket som nämnt ovan är fullt möjligt. Vilka rättigheter har en konsument om en vara är felaktig?Om en vara är felaktig har du som konsument rätt till avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet. Du kan också häva köpet, innehålla betalning eller kräva skadestånd (22 § KKöpL). I detta fall verkar det vara mest lämpligt att kräva att företaget avhjälper felet genom att leverera rätt mängd lim, så länge detta kan ske utan en oskälig kostnad för företaget (26 § KKöpL). Näringsidkare har nämligen, med några få undantag, rätt till att få möjlighet att avhjälpa felet eller vidta omleverans innan konsumenten kräver andra påföljder (27 § KKöpL). Konsumenten måste i sådana fall reklamera varan genom att meddela näringsidkaren att utfästelsen angående mängden lim var felaktig och kräva att rätt mängd lim levereras. Denna reklamation ska göras inom två månader efter att konsumenten upptäckte felet (23 § KKöpL). Om avhjälpning inte kan ske utan oskälig kostnad för säljaren kan konsumenten istället kräva prisavdrag som svarar mot felets omfattning (28 § KKöpL). Prisavdraget ska alltså vara skäligt i förhållandet till felet, vilket är något som får räknas ut i varje enskild situation.Som nämnt ovan har en konsument också rätt till andra påföljder (skadestånd, hävning, ersättning för att avhjälpa felet, innehållande av betalning) men utifrån omständigheterna i frågan anser jag att att avhjälpande eller prisavdrag verkar mest lämpligt för situationen. Om du som konsument dock vill kräva andra påföljder så kan du såklart göra det när du reklamerar varan.Vad gör jag om säljaren inte vill göra rätt för sig? Om företaget inte vill göra rätt för sig kan du göra en anmälan till den allmäna reklamationsnämnden (ARN). ARN kan ge en rekommendation för hur tvisten ska lösas. Handläggningstiden brukar dock tyvärr vara ganska lång. För mer information om hur du kan göra en anmälan klicka här. Du kan också upprätta en stämningsansökan hos tingsrätten, att upprätta en ansökan kostar dock pengar och om du förlorar i tingsrätten kan du bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Jag rekommenderar därför att du försöker lösa tvisten genom ARN.Jag hoppas du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkomna att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Hur får jag ett nytt körkort efter rattfylla?

2021-02-10 i Trafik och körkort
FRÅGA |Blev av med mitt körkort pga grov rattfylla för 10 år sedan. Vad gäller för att ta om det?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter att ett körkort har återkallats (5 kap. 3 § körkortslagen) inträder en spärrtid och under denna spärrtid får inget nytt körkort utfärdas. Den maximala spärrtiden är 3 år (6 § körkortslagen) Eftersom det har gått 10 år sedan ditt körkort återkallas har alltså denna spärrtid gått ut.Om spärrtiden efter återkallelsen av ditt körkort var längre än 12 månader måste du göra ett nytt körkortsprov, det vill säga ett kunskapsprov och ett körprov, för att kunna få ett nytt körkort. För att kunna göra ett körkortsprov måste du dessutom ansöka om körkortstillstånd och genomföra en riskutbildning. (3 kap.14 § körkortslagen). Du måste ha ett körkortstillstånd om du ska övningsköra (4 kap. 1 § körkortslagen).Har tiden för körkortets ogiltighet efter återkallelse (alltså spärrtiden) bestämts till högst ett år får ett nytt körkort utan ytterligare prövning utfärdas efter en ansökan hos transportstyrelsen (3 kap.14 § körkortslagen). Om spärrtiden var högst 12 månader behöver du alltså inte ta ett nytt körkortsprov utan det räcker med en ansökan om ett nytt körkort. Eftersom du fick ditt körkort återkallat på grund av grovt rattfylleri var antagligen din spärrtid längre än 12 månader (enligt trafikverkets hemsida brukar spärrtiden för grovt rattfylleri vara cirka 2 år). Detta är dock inte säkert och jag rekommenderar därför att du kontrollerar vilken spärrtid du hade eftersom det får betydelse för hur du ska gå tillväga för att få ett nytt körkort (se ovan). Du kan ansöka om ett körkortstillstånd hos transportstyrelsen, för mer info om hur du kan göra en ansökan klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan jag anmäla en person för att hen uttrycker sig hotfullt?

2021-02-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! jag går förbi centrum och så sitter det några personer och äter på en brödbitt jag tittar på dem och då skriker en av dem hotfullt vad tittar du på. Jag svarar men lågton jag har ögon och får titta på vem jag vill och går därifrån. Har man rätt att anmäla sådana personer?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen (se 2 kap. 1 § regeringsformen). Därför kan otrevliga uttalanden vara lagliga även om det kan upplevas som mycket kränkande och obehagligt för den som angrips. Det krävs helt enkelt ganska mycket för att ett yttrande ska anses utgöra en brottslig gärning. Ett exempel på brottsliga uttalnden/ageraden är att det kan vara olagligt att hota någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5 § Brottsbalken [BrB]). Det kan bland annat handla om hot om misshandel (3 kap. 5 § BrB) eller hot om mord (3 kap. 1 § BrB). Att endast hotfullt skrika "vad tittar du på" kan antagligen inte anses utgöra ett hot om en brottslig gärning.Du kan göra en polisanmälan om du tror att du har blivit utsatt för ett brott. Utifrån situationen som beskrivs i frågan har jag dock svårt att tro att någon har begått en brottslig gärning, och därför kommer du antagligen inte få någon framgång med en anmälan. Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

När ansvarar säljaren för en felaktig vara vid konsumentköp?

2021-02-02 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, Jag köpte dunjacka från butik. Efter ett dygn hittade jag ett hål på baksidan. Eller det blev hål som jag inte visste när jag sätta mig. Jag gick tillbaka till butiken annan dag för att reklamera. De nekar reklamation. För det första sa de att det inte produkt fel, jackan måste ha skurit på nånting vas. för det andra har de sagt till mig att de kollade på övervakningskamera att det var ingen fel på jacka. De hänvisar till mig att kontakta konsumentverket. Menar de att jag har ingen reklamerationsrätt som gäller? Tack på förhand.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att du har köpt jackan som privatperson från ett företag. När ansvarar säljaren för ett fel? Enligt konsumentköplagen (KKöpL) har du som konsument en rätt att reklamera en vara som är felaktig (23 § KKöpL). Frågan är om detta är ett fel som butiken ska ansvara för. Som utgångspunkt ansvarar säljaren för alla fel som uppstår inom sex månader efter varan har avlämnats, om inte annat visas (20 a § KKöpL). Avlämnandet har skett när köparen har fått varan i sin besittning (besittning sker när köparen har tagit hand om varan) (6 § KKöpL). I ditt fall har butiken använt en film tagen av en övervakningskamera som bevis för att felet inte fanns vid avlämnandet. Säljaren ansvarar dock för fel som funnits vid avlämnandet, även om felet visar sig först senare. Bara för att hålet på jackan inte fanns när du köpte jackan behöver det inte betyda att du saknar en reklamationsrätt, eftersom hålet kan ha uppstått senare på grund av ett produktfel som fanns vid avlämnandet (20 § KKöpL). Hur du kan gå tillvägaDu har alltså rätt till reklamation (23 § KköpL) förutsatt att hålet på jackan är ett fel säljaren ska ansvara för. Eftersom felet på jackan uppstod inom mindre än sex månader ligger bevisbördan på säljaren, vilket innebär att butiken måste kunna bevisa att felet beror på dig och inte på butiken. Om du anser att hålet på jackan har orsakats av ett produktfel som fanns vid avlämnandet rekommenderar jag att du kontaktar butiken igen och meddelar att du har rätt till reklamation enligt lag. Om butiken fortfarande inte vill göra rätt för sig kan du göra en anmälan till den allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN kan ge en rekommendation för hur tvisten ska lösas. Handläggningstiden brukar dock tyvärr vara ganska lång. För mer information om hur du kan göra en anmälan klicka här. Du kan också ansöka om stämning hos tingsrätten, ansökan kostar dock pengar och om du förlorar i tingsrätten kan du bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Jag rekommenderar därför att du först försöker lösa tvisten genom ARN. För mer info om hur du ansöker om stämning klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

När har jag rätt till att få nedsatt hyra?

2021-02-17 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej. Sedan den 6/2 har vi inte kunnat använda duschen i vår lägenhet. Det kommer så lite vatten att den inte går att använda, och vi får stå och hälla vatten över oss med hjälp av flaskor osv. Jag anmälde detta till hyresvärden dagen efter det började, men vi har fortfarande inte fått hjälp. Kan jag kräva hyresavdrag tills det blir åtgärdat? Hur går man till väga i så fall?
Elin Andrén |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Vad har en hyresvärd för skyldigheter?En hyresvärd ska under hyrestiden hålla lägenheten i ett godtagbart skick(12 kap. 15 § Jordabalken [JB]). Enligt 12 kap. 18 a § JB krävs det att en bostadslägenhet är försedd med kontinuerlig tillgång till varm och kallt vatten för hushåll och hygien. Hur går jag tillväga för att få nedsatt hyra?Om lägenhetens skick inte stämmer överens med vad som har avtalats kan ni ha rätt till att få nedsatt hyra under den tiden som felet föreligger (12 kap. 11 § tredje punkten JB och 12 kap. 16 § JB). Detta gäller även om hyresgästen själv har orsakat skadan. Hyresnedsättningen måste vara skälig. Vad som är en skälig nedsättning är en komplicerad fråga och är något som får beräknas utifrån omständighterna i varje enskilt fall. Jag rekommenderar att ni först kontaktar hyresvärden och begär hyresnedsättning. Om hyresvärden inte svarar eller inte går med på det och felet kvarstår kan ni göra en deponering av en del av hyran hos länsstyrelsen (12 kap. 21 § JB). Det innebär att den del av hyran som ni anser motsvarar felet förvaras/deponeras hos länsstyrelsen. Resten av hyran betalar ni som vanligt. Fördelen med detta är att hyresvärden inte kan vräka er för att ni inte har betalat avtalad hyra. Däremot kan en hyresgäst ändå bli uppsagd från hyreslägenheten om hen deponerar en alltför stor summa, därför är det viktigt att deponera ett skäligt belopp som motsvarar felets omfattning. På länsstyrelsen hemsida finns mer information om hur en deponering går till, klicka här.Möjligheten till åtgärdsföreläggandeFörhoppningsvis kommer nedsättningen av hyran att motivera hyresvärden att åtgärda felet, men om problemet ändå kvarstår kan hyresvärden föreläggas att avhjälpa bristen genom ett så kallat åtgärdsföreläggande som meddelas av hyresnämnden efter ansökan av hyresgästen (12 kap. 11 § p 5 JB). Då kommer hyresvärden åläggas att åtgärda felet inom en viss tid. Detta föreläggande kan förenas med vite (12 kap. 16 § JB). På domstolsverkets hemsida förklaras närmare vad en sådan ansökan behöver innehålla, klicka här. Jag hoppas ni fick svar på er fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer ni undrar över är ni varmt välkomna att ställa en ny fråga. Om ni är i behov av fortsatt vägledning så kan ni också kontakta en av Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Kan regeringen beordra en myndighet att bevilja en ansökan?

2021-02-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Har en fråga om konstitutionell rätt. Kan regeringen beordra en myndighet (till exempel försäkringskassan) att bevilja en ansökan, eftersom att regeringen är högsta förvaltningsmyndighet? Har regeringen rätt att besluta i ett sådant ärende?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 12 kap. 2 § Regeringsformen (RF) får ingen myndighet (här inkluderas regeringen) bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall skall besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild. Inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ får göra detta. Alltså kan regeringen inte beordra en myndighet att bevilja en ansökan och regeringen har inte rätt att besluta i ett sådant ärande. Däremot kan regeringen allmänt styra hur myndigheter ska arbeta och kan ge ut så kallade regleringsbrev som anger riktlinjer för myndigheters verksamhet (se mer om regleringsbrev här.)Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Hur ansöker man om gemensam vårdnad?

2021-02-03 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag har ensam vårdnad på alla mina tre barn, men den yngsta som är 8 år vill bo med sin pappa och mår bra med honom. Kan han bo med sin pappa fast jag har ensam vårdnad och gå i skolan där hans pappa bor? Vi bor i två olika kommuner.När jag fick ensam vårdnaden så var det pga jag hade bättre situation både med ekonomi och bostad.Vi båda ansåg att det var bäst för barnen att bo med mig, då han hade inte så bra ställt med boende.Nu har hans pappa fast boende och båda (barnet och pappa) vill bo tillsammans?Pappan är en fin människa han tänkte på barnens bästa då när han gav ensam vårdnaden till mig.Jag undrar hur det går till i vår situation behöver han söka gemensam vårdnad eller kan vi komma överens så barnet kan få bo med sin pappa ändå?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrar kan avtala om ändring av vårdnad, umgänge eller boende. Detta avtal måste vara skriftligt och ska dessutom godkännas av socialnämnden. Som utgångspunkt ska socialnämnden godkänna ett avtal om ändring av vårdnad, om det inte är uppenbart att avtalet är oförenligt med barnets bästa (6 kap. 6 § föräldrabalken [FB]) (6 kap. 15 a § FB) (6 kap. 14 a § FB). Det är socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört som prövar om ett avtal ska godkännas eller ej (6 kap. 17 a § FB). Om ni är osäkra på hur ni ska formulera avtalet kan ni få gratis hjälp av kommunen (5 kap. 3 § socialtjänstlagen). En ändring av vårdnaden behöver inte ske för att ert barn ska kunna bo hos pappan, utan ni kan avtala om en ändring i boende utan att förändra vårdnaden. Enligt domstolsverkets hemsida går det bra att komma överens om ändring om boende och umgänge (dock inte vårdnad) utan att behöva upprätta ett avtal som ska godkännas av socialnämnden. Det negativa med detta är att ni inte kommer ha ett juridisk bindande dokument på er överenskommelse. Jag rekommenderar därför att ni avtalar om ändringen och får avtalet godkänt av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att kalla någon ful?

2021-01-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att kalla någon ful?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen (se 2 kap. 1 § regeringsformen). Därför kan nedsättande uttalanden, såsom att man kallar någon "ful", vara lagliga även om det kan upplevas som mycket kränkande för den som angrips. Enligt 5 kap. 3 § brottsbalken är det dock straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Den som göra detta kan dömas för förolämpning. Bestämmelsen avser yttranden eller beteenden som typiskt sett kan anses kränka en persons självkänsla. Det avgörande är alltså inte den angripnas subjektiva upplevelse av uttalandet eller beteendet. Alla nedsättande yttranden omfattas dock inte av bestämmelsen, utan det krävs att uttalandet träffar den angripna på ett "personligt plan". Med "personligt plan" avses exempelvis uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet (se prop. 2016/17:222). Att säga till en person att hen är ful borde därför inte vara brottsligt eftersom uttalandet inte angriper hen personligen på det sättet som krävs för att straffansvar ska uppkomma. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,