Möjligheten till uppsägning vid avsaknad av kollektivavtal

2021-07-01 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Gäller ett anställnings avtal där arbetsgivaren har skrivit i att man ha kollektivavtal och vilket fackförbund sedan visar det sig att det inte stämmer utan bara är lögn. Jag hade aldrig skrivit under anställnings avtalet om det inte var så att han hävdade att han hade kollektivavtal. Vad har jag för möjligheter att avbryta min anställning när jag nu inte har någon trygghet alls om jag kommer få ut min lön?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om anställningsskyddLagen om anställningsskydd (LAS) innehåller regler om arbetstagares rättigheter. Lagen är till de flesta delar semidispositiv, vilket innebär att den kan avtalas bort genom kollektivavtal (2 § tredje stycket LAS). En arbetsgivare får inte i det enskilda anställningsavtalet avtala bort en arbetstagares rättigheter som följer av LAS, dock får anställningsavtalet innehålla bestämmelser som är mer förmånliga än de som framgår i lagen (2 § andra stycket LAS). I mitt svar kommer jag utgå ifrån att det inte finns några mer förmånliga uppsägningsregler i ditt anställningsavtal. InledningSom jag har uppfattat rättsläget finns det två möjligheter för en arbetstagare att säga upp sig med omedelbar verkan, d.v.s utan beaktande av uppsägningstid (om inte något annat har avtalats). Det första alternativet är möjligheten till omedelbar uppsägning enligt 4 § tredje stycket LAS. Det andra alternativet är möjligheten till att häva anställningsavtalet enligt allmänna avtalsrättsliga regler. Tyvärr kommer jag inte kunna ge dig ett klart svar på om dessa alternativ faktiskt går att använda i ditt fall då jag har för lite information om situationen i fråga. Om du säger upp dig med omedelbar verkan trots att du inte har rätt till det kan du bli skadeståndsskyldig gentemot arbetsgivaren. För att vara på den säkra sidan kan du därför istället använda dig av det vanliga uppsägningsreglerna som följer av LAS. Efter genomgången av möjligheten till omedelbar uppsägning kommer jag därför också kortfattat förklara de vanliga uppsägningsreglerna också.Uppsägning med omedelbar verkan enligt LASEn arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren (4 § tredje stycket LAS). "Med omedelbar verkan" innbär alltså att ingen uppsägnignstid behöver beaktas. "Väsentligt mån" är ett mycket högt krav, det kan exempelvis handla om att arbetsgivaren inte betalar ut lön i tid, undanhåller arbetsuppgifter från arbetstagaren eller begår brott gentemot arbetstagaren. I ditt fall har arbetsgivaren ljugit för dig, vilket skulle kunna vara en omständighet som föranleder rätt till omedelbar uppsägning enligt paragrafen. Hävande av anställninsavtalet enligt allmänna avtalsrättsliga reglerEn part i ett antställnignsatalet har rätt till att med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler om avtalets ogiltighet häva ett anställningsavtal utan att beakta LAS särskilda regler om uppsägningen, exempelvis behöver inte reglerna om uppsägningstid följas. I sådana fall kan anställningen avbrytas med omedelbar verkan. I förarbeten till LAS ( prop. 1981/82:71 s. 11) anges att denna möjlighet finns bland annat om anställningsavtalet har uppkommit under felaktiga förutsättningar. (se rättsfallet AD 1993 nr 137). Att en arbetsgivare har ljugit om väsentliga avtalsvillkor vid ingående av anställningsavtalet borde kunna vara en sådan felaktig förutsättning ( se exempelvis 30 § och 36 § avtalslagen).Uppsägning vid tillsvidare- och tidsbegränsade anställningarSom huvudregel gäller anställningsavtal tillsvidare, dock finns det möjlighet att avtala om tidsbegränsad anställning (4 § LAS). Lite olika uppsägningsregler gäller beroende på vilken typ av anställning det handlar om. Vid tidsbegränsad anställning upphör anställningen att gälla vid anställningstidens utgång, om inte annat har avtalats (4 § LAS). Du har alltså som arbetstagare då inte möjlighet att säga upp anställningen i förtid (om inte annat har avtalats). Om det är fråga om en tidsbegränsad provanställning har du som arbetstagare dock rätt till att säga upp anställningsavtalet i förtid d.v.s innan prövotiden har utgått, om inte annat har avtalats (6 § LAS).Vid tillsvidareanställning gäller för arbetstagaren en månads uppsägningstid (11 § LAS).Sammanfattning Sammanfattningsvis kan du antingen säga upp avtalet med omedelbar verkan eller säga upp anställningsavtalet enligt de vanliga uppsägningsreglerna i LAS (om inte andra mer förmånliga villkor har avtalats). Det negativa med att säga upp avtalet med omedelbar verkan är att du kan bli skadeståndsskyldig gentemot arbetsgivaren om du inte hade rätt till det. Som nämnt ovan är det tyvärr svårt för mig att ge dig ett klart svar i den frågan. Om du är osäker på om du har rätt till omedelbar uppsägning kan det därför vara bra att istället säga upp dig genom det vanliga uppsägningsreglerna. I sådana fall kommer du ha en månads uppsägningstid, dock kan du och arbetsgivaren komma överens om en kortare uppsägningstid om ni vill. Glöm inte att du måste meddela arbetsgivaren din avsikt att säga upp dig. Då kommer uppsägningstiden räknas från den dagen du meddela arbetsgivaren detta. Det är mest fördelaktigt att säga upp dig skriftligt ifall det uppkommer en tvist om anställningen senare. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en nya fråga. Behöver du ytterligare hjälp kan du också boka tid med en av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_priceMed vänliga hälsningar,

Vad gäller vid samägande?

2021-06-20 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag äger ett privat stall ihop med en kompis. Nu är det så att hon vill bygga om till sin fördel och jag vill inte det så nu har vi blivit osams. Och nu har hon börjat bygga om utan mitt godkännande. Har hon rätt att göra så?
Elin Andrén |Lagen om samäganderätt innehåller regler om vad som gäller när personer äger något tillsammans (1 § samäganderättslagen). Dock är denna lag till en stor del dispositiv vilket innebär att reglerna kan avtalas bort. När jag besvarar din fråga utgår jag ifrån att du och den andra delägaren inte har ett avtalat bort reglerna i ett samägaravtal. Som huvudregeln krävs samtliga delägares samtycke för att förfoga (exempelvis sälja) det samägda egendomen i sin helhet. Kravet på samtycket gäller också för vidtagande av åtgärd som avser egendomens förvaltning, exempelvis som i ditt fall då din kompis bygger om stallet till sin fördel. ( 2 § samäganderättslagen) Detta gäller dock inte om åtgärden inte kan vänta för att behålla egendomen i ett godtagbart skick, det kan exempelvis handla om att egendomen kommer förstöras om man inte vidtar en åtgärd snabbt och man därför inte hinner hämta övriga delägares samtycke. Då jag inte vet några detaljer om situationen i fråga kan jag inte avgöra om detta undantag är tillämpligt, men inom juridiken ska undantag i regel tillämpas restriktivt och det krävs alltså ganska mycket för att huvudregeln som kräver samtycke ska kunna åsidosättas. Alltså har din kompis inte rätt till att bygga om stallet utan ditt samtycke, förutsatt att ovan nämnda undantag inte är tillämpbart. Hur du kan gå tillvägaJag skulle rekommendera att du börjar med att meddela den andra delägaren att hon inte har rätt till att bygga om stallet utan ditt samtycke. Förhoppningsvis kan ni komma överens eller hitta en kompromiss, men om det inte går finns det ett antal rättsliga åtgärder för dig att använda. Ansöka om god manDu kan ansöka om att tingsrätten ska tillsätta en god man som får ta hand om stallets förvaltning under en viss tid. Ni kan antingen utse en god man själva eller be rätten att välja en god man som är lämplig.(3 § samägandelagen) 4 § samägandelagen). Offentlig auktionOm ni inte kommer överens angående stallets förvaltning kan ni sälja stallet. Då krävs alla delägares samtycke (1 § SamägL) (2 § SamägL). Om inte alla delägare kommer överens om en försäljning finns möjligheten att genomföra en offentlig auktion. En ansökan om offentlig auktion får göras av varje delägare. Ansökan sker hos tingsrätten som förordnar en god man som kommer att sköta förfarandet. Alla delägare står tillsammans för kostnaderna som uppstår i samband med den offentliga auktionen (6 § SamägL) (15 § SamägL) ( 8 § SamägL). En delägare har rätt att meddela anstånd (vid anstånd skjuts den offentliga auktionen upp men den kommer fortfarande att genomföras) om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara att det exempelvis visar sig vara svårt att sälja fastigheten till ett rimligt pris (6 § SamägL).Nackdelar med offentlig auktionOm ni säljer er fastighet till utomstående genom offentlig auktion kommer ni förlora er äganderätt till fastigheten. Dessutom brukar kostnaderna bli höga vid en offentlig auktion och slutpriset för fastigheten tenderar att bli lägre. Ni kan inte heller helt fritt bestämma försäljningsvillkoren vid en offentlig auktion eftersom vissa regler i samäganderättslagen begränsar den möjligheten. Det är därför oftast billigare och mer fördelaktigt att sälja fastigheten genom en mäklare om ni kan enas om det.SlutsatsJag rekommenderar att ni först försöker lösa konflikten tillsammans. Om detta inte går kan ni ansöka om en god man som kan ta hand om stallets förvaltning under en begränsad tid. Att ansöka om en offentlig auktion kan ses en sista utväg om ni inte kommer överens. Behöver ni hjälp att upprätta ett avtal angående förvaltning eller försäljning så har vi skickliga jurister på lawline ni kan vända er till. Ni kan exempelvis boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris:https://lawline.se/fixed_priceJag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en nya fråga.Med vänliga hälsningar,

Ska handpenningen återbetalas om ett fastighetsköp ej genomförs?

2021-06-15 i Köpavtal
FRÅGA |Återköpsklausul?Jag ska sälja en bit mark där det ska uppföras ett bostadshus och garage. Då jag ej vet storleken på byggnaderna får köparen själv ombesörja ansökan om förhandsbesked hos kommunen. Kan man i köpeavtalet ha en återköpsklausul om att köparen får tillbaka handpenning/köpeskilling om de nekas förhandsbesked för bostadsbygge? Finns det någonstans i jordabalken, eller annan lagtext något som stödjer återköp?Givetvis upprättas en skriftlig köpehandling med uppgifter om fastigheten, en överlåtelseförklaring samt båda parternas underskrifter.
Elin Andrén |Köp av fastighet regleras i jordabalkens (JB) fjärde kapitel.I jordabalken finns det möjlighet att under vissa förutsättningar införa så kallade svävarklausuler/svävarvillkor vid köp av fastighet (4 kap. 4 § JB). En svävarklausul innebär att köpets fullbordan blir beroende av om ett visst villkor uppfylls eller ej. Det utgör alltså en typ av återgångsvillkor/klausul då köpet "svävar". Under vilka förutsättningar gäller en svävarklausul? Svävarklausuler måste alltid intas i köpehandlingen, annars är de ogiltiga. Parterna kan alltså inte muntligt avtala om svävarvillkor (4 kap. 3 § JB). Det är därför väldigt viktigt att denna klausul införs skriftligt i köpehandlingen. Lagen uppställer en tvåårsgräns som innebär att köpets fullbordan eller bestånd inte får göras beroende av villkor under mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades (4 kap. 3 § andra stycket JB). Om denna tvåårsgräns överstigs blir hela fastighetsköpet (inte bara villkoret) ogiltigt. Denna tvåårsregel gäller dock inte för villkor varigenom förvärvets fullbordan eller bestånd görs beroende av att köpeskillingen erläggs eller att avsedd fastighetsbildning sker, men detta undantag verkar inte vara relevant här eftersom frågan avser förhandsbesked avseende bygglov. Vad händer med handpenningen om köpet går åter? Syftet med handpenning vid fastighetsköp brukar vara att säkerhetsställa att köpet kommer att genomföras. Det är ett sätt för båda parter att visa att man har avsikt att fullborda köpet och att avtalet är allvarligt menat. Jordabalken innehåller inga regler avseende vad som sker om ett köp går åter på grund av en svävarklausul, men det följer av allmänna avtalsrättsliga principer att säljaren ska betala tillbaka handpenningen till köparen om köpet inte genomförs. Dock kan säljaren eventuellt behålla delar av handpenningen om köparen har orsakat säljaren skada, och på så sätt fungerar också handpenningen som en säkerhet för säljaren. SammanfattningSammanfattningsvis går det att skriftligt införa en svävarklausul som innebär att köpet går åter om köparen nekas förhandsbesked för bostadsbygge, dock får detta villkor inte gälla under mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Om tiden ej bestämts i avtalet ska den anses vara två år. Det följer av allmänna avtalsrättsliga principer att säljaren ska betala tillbaka handpenningen till köparen om köpet inte genomförs, men det är fördelaktigt att reglera återbetalning av handpenning i köpehandlingen så att avtalsvillkoren blir klara för båda parter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister: (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Kan en förälder att hindra den andra föräldern från att träffa en ny partner och presentera hen inför barnet?

2021-06-07 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Ett barn som bor hos sina föräldrar varannan veckan, kan ena föräldern hindra den andra från att träffa en ny och presentera denne för barnet. Barnet är 1,5 år
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen lagstadgad rätt för en förälder att hindra den andra föräldern från att träffa "en ny" och presentera hen inför barnet. Med "en ny" antar jag att du syftar på en "ny partner", även om du menade något annat så kommer dock svaret bli detsamma eftersom det saknas rättslig reglering avseende vem ett barn får träffa. Det finns inte heller någon rättslig väg för att strida mot ett beslut som den andra vårdnadshavaren har gjort avseende vem barnet får träffa, även man inte samtyckt till det.Om föräldrarna kommer överens själva kan de dock avtala om en ändring i exempelvis vårdnaden eller boendet utan att gå till domstol. Föräldrar kan även få hjälp att träffa avtal angående vårdnad, boende eller umgänge av socialnämnden i den kommun där barnet är bokfört. Föräldrar kan också få hjälp i form av så kallade samarbetssamtal av kommunen där barnet är bokfört (5 kap. 3 § socialtjänstlagen) ( 6 kap. 17 a § FB). Om föräldrarna inte kommer överens kan de väcka talan om ändring av vårdnad, boende eller umgänge i domstol, exempelvis om ena föräldern inte vill att barnet ska bo kvar hos den andra föräldern kan man väcka talan om att ändra boendet. Du kan läsa mer om hur du väcker talan här. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa tar domstolen särskild hänsyn till bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken att ett barn far illa beaktas också i bedömningen om vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Omständigheten att barnet introduceras till en ny partnet kommer nog inte anses utgöra något som innebär att barnet far illa.Om du vill veta lite mer om beslutsfattande vid gemensam och ensam vårdnad kan du nedanför läsa en kortfattad redogörelse för rättsläget.Beslutsfattande vid gemensam och ensam vårdnad Det finns två olika vårdnadsformer i Sverige: ensam vårdnad och gemensam vårdnad (6 kap. 2 § Föräldrabalken) (FB). När det kommer till ensam vårdnad kan den föräldern som har vårdanden ta beslut avseende vårdanden av barnet utan den andra förälderns samtyckte. Om det föreligger gemensam vårdnad finns det däremot vissa regler att beakta. Nedanför kommer jag kortfattat beskriva hur beslutsfattandet går till vid gemensam vårdnad och växelvis boende.Som huvudregel ska vårdnadshavares beslut angående barn fattas gemensamt, med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 13 § FB). Beslut som handlar om den dagliga omsorgen (kläder, mat, fritid, dvs saker som hör till vardagen) kan göras av endast en vårdnadshavare. När ett barn bor hos ena föräldern kan hen alltså ta beslut angående den dagliga omsorgen utan den andra förälderns samtycke. Detta inkluderar vem barnen umgås med och vilka som vistas i hemmet. Beslut av större betydelse, med andra ord ingripande beslut för barnets framtid, måste dock alltid tas gemensamt, exempelvis val av skola. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

​Vad händer om en hyresgäst avlider?

2021-06-23 i Hyresavtal
FRÅGA |Hyresgästen i ett inneboendekontrakt har avlidit. Hyresgästen var utländsk medborgare, utbytesstudent från Zimbabwe. Hyresgästen var gift och har ett barn i Zimbabwe. Vilka är reglarna för dösboet? Kan hyresvärden säga upp kontrakt och hur sker detta? Vad sker i så fall med själva dösboet? Vad behöver göras i en sådan situation för att det ska vara juridikst korrekt.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jordabalkens (JB) tolfte kapitel innehåller regler avseende hyresavtal. När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att lagen om uthyrning av egen bostad inte är tillämpbar på situationen i fråga. Vad händer om en hyresgäst avlider?När en hyresgäst avlider inträder vederbörandes dödsbo in som part i hyresavtalet. Dödsboet ska alltså uppfylla det förpliktelser som följer av avtalet, som exempelvis att betala hyra. Om hyresgästen har avlidit finns specialregler som anger att dödsboet inom en månad från dödsfallet kan säga upp avtalet vid det månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen (12 kap. 5 § JB). När det kommer till hyresvärdens möjlighet att säga upp avtalet vid dödsfall finns det däremot inga specialregler i jordabalken och därmed måste man utgå ifrån det vanliga uppsägningsreglerna. UppsägningstidenVilken uppsägningstid som gäller beror på om hyresavtalet är på obestämd tid (tillsvidare) eller på bestämd tid. Som huvudregel gäller hyresavtal tillsvidare om inte annat har avtalats (12 kap. 3 § JB). Om hyresavtalet löper på obestämd tid kan hyresvärden säga upp avtalet så att det upphör att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen (12 kap. 4 § första stycket). Om hyresavtalet är på bestämd tid så varierar uppsägningstiden beroende på vilken tid som har bestämts i avtalet, vad som gäller i det olika fallen kan du läsa i 12 kap. 4 § andra stycket jordabalken. Särskilda krav vid uppsägning av hyreskontraktUppsägningen ska vara skriftligt och om det handlar om ett bostadskontrakt ska hyresvärden ange anledningen till uppsägningen (12 kap. 8 § JB). Uppsägningen ska delges varje delägare i dödsboet (13 § delgivningslagen), men om en person har utsetts för att företräda dödsboet utåt räcker det med att uppsägningen delges endast hen. I frågan framgår det att hyresgästen har en efterlevande make och ett barn som bor i Zimbabwe. Både efterlevande make och barn blir delägare till ett dödsbo, såvida inte särskild dödsboförvaltning har anordnats (18 kap. 1 § ärvdabalken). Även universella testamentstagare, d.v.s de personer som på grund av testamente får ta del av den avlidnes arv blir dödsbodelägare. Hur du kan gå tillväga om du inte kan få tag på dödsbodelägarnaOm du har svårt att hitta dödsbodelägarnas kontaktuppgifter finns det lite olika alternativ för att lösa situationen.I jordabalken ges en möjlighet för hyresvärden att säga upp avtalet genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar förutsatt att hyresgästen (i ditt fall dödsboet) inte har känd hemvist i Sverige och om det inte heller finns något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning för hyresgästen kan hyresvärden (12 kap. 8 § femte stycket JB). Du kan vända dig till relevant Länsstyrelse för bistånd med en sådan delgivning om du är osäker på hur du ska gå tillväga (9 § och 10 § delgivningslagen).Ett annat alternativ är att kontakta ett delgivningsföretag som kan hitta dödsbodelägarnas kontaktuppgifter åt dig. Detta kan dock såklart kosta pengar.SammanfattningSammanfattningsvis kan en hyresvärd säga upp ett hyresavtal om en hyresgäst avlider. Detta sker i vanliga fall genom att hyresvärden delger uppsägningen skriftligt till varje dödsbodelägare eller till den person som företräder dödsboet utåt. Men om delägarna i dödsboet (i ditt fall den efterlevande maken och den avlidnes barn och eventuellt andra universella testamentstagare) inte har känd hemvist i Sverige och om det inte heller finns något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning för hyresgästen kan hyresvärden säga upp avtalet genom att utfärda en kungörelse i Post- och inrikes tidningar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har några frågor kring mitt svar får du gärna kontakta mig på elin.andren@lawline.se. Om du behöver ytterligare hjälp i den fortsatta processen kan du också vända dig till Lawlines ordinarie byråverksamhet. Om detta är något du är intresserad av kan du skicka iväg ett mail till mig så kan jag slussa dig vidare till våra skickliga jurister på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Tidpunkten för bodelning

2021-06-16 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min man ligger i skilsmässa och väntar på att betänketiden ska gå. Om jag nu skulle få ett arv eller vinna på lotto har han då rätt till del av dessa pengar? jag har hört att allt som sker efter det att vi skickade in ansökan och den registrerades inte ska räknas in sen när skilsmässan vinner laga kraft. Så om jag mot alla odds skulle vinna en större summa pengar under betänketiden är de bara mina eller måste jag dela dessa.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). Detta brukar kallas för den "kritiska tidpunkten". Om du får arv eller vinner på lotto efter den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes (den dagen ansökan om skilsmässa inkom till rätten) ska detta alltså inte tas med i bodelningen och du behöver inte dela med dig av den egendomen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister: (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Vad gäller under prövotiden?

2021-06-14 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej om man är under prövotiden och tror man har kört 10 km över hastigheten förbi en fartkamera. Vad kan hända då?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller under prövotiden?För ett körkort som utfärdats efter godkänt förarprov gäller en prövotid av två år från dagen för provet (3 kap. 18 § körkortslagen). Om man begår en trafiköverträdelse under denna tid kan körkortet bli återkallat av transportstyrelsen (5 kap. 1 § körkortslagen) Vid mindre trafikförseelser kan man behålla körkortet (trots att överträdelsen begicks under prövotiden). Prövotiden innebär alltså att du måste ta nytt körkortsprov om du begår en trafiköverträdelse som resulterar i återkallelse av ditt körkort (5 kap. 15 § körkortslagen). Förare som kör under prövotid bedöms alltså inte "hårdare" än andra förare, men skillnaden är att återkallelse av körkort under prövotiden alltid kommer leda till att man måste ta ett nytt körkortsprov.Körkortsingripande vid fortkörningOm körkortet återkallas eller ej vid fortkörning beror på omständigheterna i det enskilda fallet såsom allvarligheten av överträdelsen. Exempelvis tittar transportstyrelsen på trafikfaran (risken för olycka) som förelåg vid den specifika situationen och om föraren har begått andra överträdelser tidigare. Jag kan tyvärr inte ge besked om transportstyrelsen kommer bedöma i situationen som beskrivs i frågan, men som jag har uppfattat rättsläget brukar överträdelser på mer än 30 km/h över hastighetsbegränsningen i regel resultera i återkallelse av körkortet, dock beror det som nämnt ovan på trafikfaran. En hastighetsöverträdelse på 10 km/h under prövotiden innebär alltså inte automatiskt att körkortet blir återkallat, men det finns såklart en risk för att detta sker om trafikfaran var hög eller om man har begått trafiköverträdelser innan. Om överträdelsen är mindre allvarlig kan trafikstyrelsen istället utfärda en varning (5 kap. 9 § körkortslagen).Vad händer om körkortet blir återkallat under prövotiden?Om ditt körkort blir återkallat under din prövotid måste du tyvärr göra ett nytt körkortsprov, det vill säga ett kunskapsprov och ett körprov, för att kunna få ett nytt körkort. (5 kap. 15 § körkortslagen) För att kunna göra ett körkortsprov måste du dessutom ansöka om körkortstillstånd och genomföra en riskutbildning (4 kap. 1 § körkortslagen).Efter att ett körkort har återkallats (5 kap. 3 § körkortslagen) inträder en spärrtid och under denna spärrtid får inget nytt körkort utfärdas. Den minimala spärrtiden är en månad och den maximala spärrtiden är 3 år (5 kap. 6 § körkortslagen) Hur lång spärrtiden är beror på allvarligheten av överträdelsen och om du har begått andra överträdelser tidigare. Du kan ansöka om nytt körkortstillstånd tidigast 6 månader innan spärrtiden går ut och detta tillstånd kan godkännas först två månader innan spärrtidens slut.Rätten till att överklagaOm du anser att ett beslut av transportstyrelsen angående återkallelse av ditt körkort är felaktigt kan du överklaga det (8 kap. 1 § körkortslagen). Du ska skicka in överklagandet till transportstyrelsen, som sedan kommer att skicka den vidare till förvaltningsrätten. Det kostar ingenting att överklaga (om du inte anlitar ett ombud). Oavsett vilken spärrtid du har så kan du överklaga.På domstolsverket hemsida kan du hitta mer information om vad ditt överklagande ska innehålla ,klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister: (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Kan man tillfälligt höja straffskalan för vapenbrott?

2021-05-19 i Påföljder
FRÅGA |Hej,och tack för mångra bra svar under åren.Jag har en principiell fråga på ett övergripande plan. Kan man enligt svensk lag höja eller sänka straffskalan för en begränsad tid eller begränsat geografiskt område? Vilket lagrum är det man i så fall utnyttjar?Jag tänker t ex på de vapenamnestier som gjorts under de senaste åren. Vilket lagrum gör sådana amnestier möjliga? Att något som i vanliga fall utgör ett allvarligt brott under en tidsperiod inte är det.Kan man därför göra detta även "åt andra hållet", dvs att man kraftigt höjer straffskalan för att komma åt en viss brottslighet under en tid? Dvs att man under en period frångår de normala proportionalitetsskalan till vilken de flesta påföljder står i relation till?Min tanke är om det skulle kunna gå att tillämpa straffhöjande åtgärder för att få bukt med gängkriminalitet? Brotten är oerhört svårutredda pga att få av förklarliga skäl törs vittna. KRAFTIGT höjda straff skulle möjligen förändra läget. Ett extremt exempel kanske, men om man hypotetiskt antog att det skulle ge livstids fängelse bara genom att inneha ett vapen, så tror jag att även de mest förhärdade kriminella i dessa områden nog skulle tänka en gång till innan de går ut med vapen på sig.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Ett införande av en vapenamnesti måste ske genom lagstiftning, se exempelvis lagen om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott. Då är det alltså lagrummen i just den lagen som är den rättsliga grunden för att kunna genomföra en vapenamnesti. Möjligheten att kunna lagstifta om en vapenamnesti tillkommer riksdagen och kan härledas ur dess lagstiftningskompetens som framgår av 1 kap. 4 § regeringsformen. På samma sätt som de är möjligt att införa tillfällig vapenamnesti så är det är möjligt att tillfälligt höja straffskalorna för vissa brott genom att man skapar en ny lag för det ändamålet. Som sagt tillkommer denna kompetens riksdagen eftersom det krävs uttrycklig lagstiftning för att straffa människor och exempelvis kan inte regeringen eller en myndighet höja straffskalorna. Att höja straffskalan för vapenbrott under en viss tid kan alltså vara möjligt om det finns politiskt stöd för en sådan åtgärd i riksdagen. Att höja straffskalan "kraftig" under en tidsperiod är också möjligt, dock kan en sådan lagändring kritiserats utifrån ett proportionalitets perspektiv. Att döma någon till livstid för vapeninnehav kan anses som orimligt med hänsyn till brottets allvarlighet, men det beror såklart på ens egna åsikter om saken. Om du är intresserad av frågor avseende bestraffningsideologier rekommenderar jag boken "Straffrättens påföljdslära" av Nils Jareborg och Josef Zila, där kan du läsa mer djupgående om exempelvis proportionalitet vid straff.Angående att ändra straffskalan för ett begränsat geografisk område kan detta bli problematisk utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Sverige har nämligen en skyldighet att följa europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) (2. kap. 19 § RF), och denna konventionen förbjuder all form av diskriminering på grund av ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt (protokoll nr 12 art 1 EKMR). Dessutom framgår också ett diskrimineringsförbud i regeringsformen (2 kap. 12 § regeringsformen). Att höja straffskalan för ett visst geografiskt område kan i praktiken leda till att vissa grupper drabbas hårdare än andra. Detta är viktigt för lagstiftaren att beakta om den vill genomföra en höjning av straffskalan i ett begränsat geografisk område då Sverige kan stämmas i Europadomstolen för brott mot EKMR om en sådan lag anses vara diskriminerande. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,