Vad innebär inhägnat område?

2020-12-22 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, jag har tänkt att öva på parkering av bil med en vän som inte är min handledare och undrade om området vi tänkt köra på anses vara ett inhägnat område. Det är ett grusområde med en parkering och är utanför lagret där jag jobbar. Hela området är omringat av ett högt stängsel och det finns en port som öppnas av personal med ett passerkort. Porten hålls öppen ibland för att personal lättare ska gå igenom. Anses detta område vara inhägnat även om porten ibland är öppen?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln är att man måste ha körkort för att köra bil (2 kap. 1 § körkortslagen). Men detta krav på körkort gäller inte vid färd med fordon inom ett inhägnat järnvägs-,fabriks- eller tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område (2 kap. 10 § körkortslagen). Ordet "inhägnat" är inte exakt definierat och det finns relativt lite vägledande rättsfall på området. Det kan konstateras att i de rättsfall som finns har domstolarna ställt upp höga krav. För det första måste området vara helt avskilt från allmän trafik. För det andra ska området vara fullständigt inhägnat (se exempelvis NJA 1961 B 38 och Svea hovrätts dom 2007-05-04 i mål nr B 2864-07). Området som du beskriver verkar fylla upp kraven på att vara fullständigt inhägnat eftersom det är omringat av ett högt stängsel. Det som kan bli problematiskt är att porten ibland öppnas för personal vilket innebär att området eventuellt inte uppfyller kravet på att vara avskilt från allmän trafik (trafik kan även vara gångtrafikanter). Dock krävs det passerkort för att komma igenom porten, vilket kan tala för att det ändå är avskilt från allmänheten. Det är svårt för mig att göra en bedömning eftersom rättsläget delvis är oklart och jag vet heller inte exakt hur området ser ut. Eftersom du skriver att det är en parkering och att de finns en port där personal ibland kommer in skulle jag rekommendera att du hittar ett annat stället att övningsköra på, för att vara på den säkra sidan. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Skyddas svenskar av bestämmelsen hets mot folkgrupp?

2020-12-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Kan en person dömas för brott om han på Facebook uttrycker mycket nedsättande och grova ord om svenskar och därefter önska en utrotning av svensken som människogrupp?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hets mot folkgruppBrottet som skulle kunna bli relevant är hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken [BrB] ). För att dömas till hets mot folkgrupp ska en person i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotat eller uttryckt missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Nedanför kommer jag kortfattat gå igenom de olika kraven som ska vara uppfyllda för att paragrafen ska bli tillämpbar. Under varje rubrik kommer jag diskutera hur kraven förhåller sig till situationen som beskrivs i frågan. Längst ner i svaret finns en slutsats.Meddelandet ska spridasEtt uttalande eller en framställning (det kan exempelvis vara ett inlägg eller en bild) på Facebook borde kunna omfattas av bestämmelsen, men eftersom det finns ett krav på spridning kan inte helt privata meddelanden räknas. Det räcker dock med att endast ett fåtal människor tar del av meddelandet. Kan svenskar omfattas av bestämmelsen?Med ordet "folkgrupp" avses kollektivt bestämda grupper. Enskilda individer eller exempelvis en familj som utsätts för kränkande uttalanden omfattas inte. Svenskar borde eventuellt kunna skyddas av bestämmelsen, även om syftet med 16 kap. 8 § BrB var att skydda folkgrupper som har ett annat nationellt ursprung än majoritetsbefolkningen. Ordalydelsen i bestämmelsen ger ett visst tolkningsutrymme. I ett mål från tingsrätten (dom T 1987 - 14, Norrköpings tingsrätt) uttalades det att svenskar omfattas av bestämmelsen, men att behovet att inskränka yttrandefriheten angående uttalanden som riktar sig mot majoritetsgrupper inte gör sig gällande i lika stor uträckning som i förhållande till minoritetsgrupper. Om man gör samma tolkning som tingsrätten i dom T 1987 - 14 omfattas alltså svenskar av bestämmelsen. Dock menade Norrköpings tingsrätt att det finns det ett större utrymme för att uttala sig nedsättande om marjoritetsgrupper (exempelvis svenskar) än minoritetsgrupper eftersom skyddsintresset inte gör sig lika gällande för majoritetsgrupper. Eftersom frågan aldrig har tagits upp av Högsta domstolen och eftersom det finns väldigt lite rättsfall på området är rättsläget är tyvärr oklart. Hota eller uttrycka missaktningBegreppet hota innefattar många typer av hotfulla meddelanden. Att önska en utrotning av en folkgrupp skulle kunna anses vara ett sådant hot.Att uttrycka missaktning innebär att man indirekt eller direkt uttrycker sig kränkande/nedsättande angående någon av de grupper som skyddas av bestämmelsen. Dock har vi i Sverige en långtgående yttrandefrihet som måste beaktas. Alla uttalanden som är negativa kan inte omfattas av bestämmelsen, utan det handlar om yttranden som klart överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. I rättsfallet NJA 2005 s. 805 hade en präst under en predikan inför åtminstone ett femtiotal personer beskrivit homosexualitet som "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen". Prästen friades av Högsta domstolen på grund av rätten till yttrandefrihet som följer av Europakonventionen. Rättsfallet visar på att taket för vad som anses utgöra missaktning sätts högt på grund av den starka yttrandefriheten. Uttalandet som beskrivs i din fråga borde kunna anses utgöra sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § BrB, dock måste alltid en avvägning göras mot yttrandefriheten. I målet från tingsrätten (se under rubriken "kan svenskar omfattas av bestämmelsen") friades den tilltalade även om hen hade uttalat att det inte vore "mer än rätt om alla svenskar utrotades" och att svenskar är "vidrig ohyra". SlutsatsEn person som på Facebook uttrycker mycket nedsättande och grova ord om svenskar och dessutom önskar en utrotning av folkgruppen svenskar skulle eventuellt kunna dömas för hets mot grupp. Meddelandet ska för det första spridas. För det andra måste det avgöras om svenskar faktiskt skyddas av bestämmelsen vilket får anses oklart i dagens rättsläge. Uttalandena som beskrivs borde kunna anses uttrycka missaktning och hot, dock måste personens rätt till yttrandefrihet beaktas. Antagligen måste svenskar tåla mer eftersom svenskar är en majoritetsgrupp och var inte det avsedda skyddsintresset med bestämmelsen när den tillkom.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär vilseledande marknadsföring?

2020-12-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Ett företag har på sin Facebook lagt ut en bild på ett lager. Men knorren är att det inte är deras lager. Självfallet är syftet med deras bild att uppfattats som professionella. Kan marknadsförslagen paragraf 8 anse att inlägget (bilden) är falsk marknadsföring, i och med att inlägget inte speglar företagets verkliga lager?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Marknadsföringen som beskrivs i frågan kan vara i strid med 8 § i marknadsföringslagen (MFL) samt bryta mot 5-6 §§ MFL. Nedan kommer jag kortfattat förklara bestämmelserna och när de kan tillämpas. Längst ner i svaret hittar du en slutsats. Otillbörlig marknadsföring Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 § MFL). God marknadsföringssed är ett brett begrepp som innebär ett krav på att marknadsföring sker i enlighet med god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter eller näringsidkare (företag) vid marknadsföring av produkter (3 § MFL).Vad som är god redovisningssed kan skilja sig lite mellan olika branscher och de normer som finns inom respektive bransch. Om ett företag inte fyller upp kraven som uppställs för god marknadsföringssed är dess marknadsföring att anse som otillbörlig, förutsatt att det kan visas att marknadsföringen i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (6 § MFL). "Märkbar mån" innebär att försumbara/obetydliga överträdelser undantas från bestämmelsens tillämpningsområde. För att uppskatta mottagarens förmåga tittar man på en genomsnittlig konsument i den krets som marknadsföringen riktar sig mot (se artikel 5 punkt b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder). Vilseledande marknadsföring ( 8 § MFL)Det finns flera olika typer av marknadsföring som kan anses vara vilseledande enligt 8 § MFL. I följande stycke kommer jag endast förklara det som jag tror kan vara relevant för frågan. Företag får inte använda sig av felaktiga framställningar (exempelvis en bild) som är vilseledande i fråga om företagets egna verksamhet. Detta gäller särskilt vid framställningar som avser produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper (10 § MFL). Dock finns det ett krav på att marknadsföringen ska påverkat eller sannolikt påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Angående begreppet "mottagare" se under rubriken "otillbörlig marknadsföring". SlutsatsAtt lägga upp en bild på ett lager som inte tillhör den egna verksamheten och samtidigt få det att framstå som att lagret faktiskt tillhör den egna verksamheten kan strida mot kravet på god redovisningssed och därmed anses utgöra otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen. Dessutom kan marknadsföringen också vara vilseledande enligt MFL. Tyvärr är det svårt för mig att ge ett klar svar på angående om ett brott mot MFL föreligger då jag vet för lite om situationen. Om du tror att ett brott mot MFL har begåtts kan du gratis anmäla marknadsföringen till reklamombudsmannen, förutsatt att reklamen riktar sig mot den svenska marknaden och inte är äldre än ett halvår. Du kan göra din anmälan på här. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Tolkning av IAF:s föreskrifter - Beräkning av tid med avgångsvederlag

2020-12-11 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga avseende tolkningen av IAFFS 2016:3 11 § Tid med avgångsvederlag. Enligt §11 : 1 skall "avgångsvederlaget divideras med den sökandes genomsnittliga avtalade lön per månad". vidare står att "Om det är förmånligare för den sökande får avgångsvederlaget i stället beräknas enligt punkt 2." vilket innebär att avgångsvederlaget divideras med den sökandes faktiska genomsnittliga inkomst per månad (vilket även inkluderar regelmässigt utbetalade ersättningar som har beskattats som inkomst av tjänst). För mig är det mest förmånligt att min tid för avgångsvederlag beräknas enligt punkt 1. Jag tolkar det som att den sökande äger rätt att välja det alternativ som är mest fördelaktigt för denne. Även jurister på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, tolkar att regeln har två alternativ och jag äger rätt att förfoga över frågan, alltså att jag kan välja det alternativ jag önskar. Hur tolkar ni föreskriften? Hade varit tacksam för ett svar.Ovisst
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Meningen "Om det är förmånligare för den sökande får avgångsvederlaget i stället beräknas enligt punkt 2" (se IAFFS 2016:3 2 kap. 11 §) borde innebära att det finns två alternativ och att det mest förmånliga för den sökande får tillämpas. Jag tolkar alltså bestämmelsen på samma sätt som du. Jag hoppas du fick svar på din fråga och önskar dig lycka till! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister.Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

När kan man få möjlighet att fortsätta avtjäna sitt straff med fotboja istället för fängelse?

2020-12-22 i Påföljder
FRÅGA |När kan man få möjlighet att fortsätta betjäna sitt straff med fotboja i stället för fängelse? Jag har hört att man kan få det om man har arbete och bostad. Alltså om man dömts till 1,5 års fängelse när kan man få möjlighet att komma ut och jobba med fotboja i stället för att sitt inne mer? Från en öppen anstalt.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du skriver i frågan finns det möjlighet för en dömd att avtjäna ett fängelsestraff med fotboja. Detta gäller dock endast om man avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än 6 månader. Alltså kan inte den som dömts till 1,5 års fängelse avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja (1 § Lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). För att få möjlighet att använda fotboja krävs det att man har någon form av sysselsättning (arbete eller utbildning) och att man har en godkänd bostad. Du kan läsa mer om vilka regler som gäller vid fotboja om du klickar här.Dock finns det möjlighet att friges villkorligt om man har dömts till 1,5 års fängelsestraff, och ibland kan denna villkorliga frigivning förenas med elektroniskt övervakning (alltså fotboja).Vad innebär villkorlig frigivning?När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Detta brukar kallas för villkorlig frigivning och innebär helt enkelt att den dömde friges villkorligt från anstalten innan strafftidens slut. Den dömde har en prövotid som ska motsvara den tiden som återstår av straffet (dock har man alltid minst ett år prövotid) (26 kap. 6 § brottsbalken [BrB]). Det uppställs krav på att den frigivne under prövotiden ska vara skötsam och försöka försörja sig och betala skadestånd som har dömts ut på grund av brottet. Den frigivne har dessutom en skyldighet att inställa sig hos Kriminalvården efter kallelse. (26 kap. 11 § BrB). Om den frigivne begår nya brott under prövotiden eller missköter sig på annat sätt kan Kriminalvården utfärda en varning. Om den frigivne överträder regler för den villkorliga frigivningen på ett allvarligt sätt får övervakningsnämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid om högst 90 dagar varje gång. Det innebär att den dömde förlorar sin rätt till villkorlig frigivning under en viss tid och måste avtjäna ytterligare en del av straffet i fängelse (max 90 dagar åt gången dock). (26 kap. 19 § BrB)Övervakning och särskilda föreskrifter under villkorlig frigivning Under prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning om det behövs för att minska risken att hen begår nya brott eller behövs för att underlätta den frigivnas återanpassning i samhället (26 kap. 12 § BrB). Kriminalvården får uppställa krav på den frigivne under övervakningsperioden, exempelvis kan man vara skyldig att underrätta övervakaren om sin bostad, sin sysselsättning och andra förhållanden. Kriminalvården kan också utfärda särskilda föreskrifter som den övervakade måste följa enligt 26 kap. 16 § BrB (klicka på länken och scrolla ner till 26 kap. 16 § för att se en uppräkning av vilka föreskrifter som får utfärdas). Om det är särskilt angeläget för att minska risken att den övervakade begår nya brott får kriminalvården besluta om elektroniskt övervakning för att kontrollera att en föreskrift enligt 26 kap. 16 § följs.Undantag från villkorlig frigivningVillkorlig frigivning ska skjutas upp eller inte ske alls om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara ett den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de regler och villkor som gäller för verkställigheten (ex ordningsregler som finns på anstalten eller att man begår ett brott). Mindre allvarliga överträdelser borde inte föranleda att den villkorliga frigivningen skjuts upp (26 kap. 6 a § BrB).Om straffet är kortare än en månad, eller om man har dömts till fängelses i kombination med skyddstillsyn, eller om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter, så har man inte rätt till villkorlig frigivning (26 kap. 6 § BrB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Orosanmälan angående barn och våldsbejakande extremism

2020-12-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Kan jag orosanmäla ett barn i skolan om jag misstänker att denna hjärntvättas av pro-nazistisk propaganda av föräldrarna hemma? Barnet har uttryckt sympati för Hitler, förnekat förintelsen, startat oprovocerade bråk med andra elever som alla varit av utomeuropeisk invandrarbakgrund och sagt HEIL inne på skoltoaletten. En gång hittade jag också en teckning i hans skåp där han ritat vad som föreställer en jude i förnedrande ställning med lång näsa, med antisemitisk text bredvid. Varför jag säger att han hjärntvättas hemma är för att jag träffat hans föräldrar och även de har uttryckt samma åsikter som deras barn. Kan socialtjänsten göra något åt det här ifall jag orosanmäler? Barnet verkar i övrigt inte fara illa hemma och han uppvisar inte heller några tecken på självskadebeteende eller allvarlig depression. Han har inga problem med droger och alkohol.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! OrosanmälanVar och en som får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa bör göra en anmälan till socialnämnden (14 kap. 1 c § socialtjänstlagen [SoL] ). Dessutom har myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet berör barn och unga en obligatoriskt anmälningsplikt (14 kap. 1 § SoL). För att anmäla behöver man inte själv göra en egen bedömning angående om hur socialnämnden skulle se på saken, utan de räcker med att man utifrån sina egna iakttagelser misstänker att barnet far illa. Barn och våldsbejakande extremismOm ett barn befinner sig i eller riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistmiljö kan detta vara en anledning till att upprätta en sådan orosanmälan. Våldsbejakande extremism innefattar ideologier/miljöer som strider mot en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett mål. Ett exempel på våldsbejakande extremism är den högerextrema vit makt-miljön. (för mer information angående våldsbejakande extremism se här.) Enligt skolverkets hemsida ska den som arbetar i skolan genast upprätta en anmälan till socialtjänsten om man tror att ett barn befinner sig i eller riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistmiljö (se här.) Vad kan socialnämnden göra?Om socialnämnden får in en anmälan kommer en utredning att inledas angående barnets behov av skydd och stöd (11 kap. 1-1a §§ SoL). Om barnet håller på att bli eller är involverad i en våldsbejakande extremist miljö finns de flera åtgärder som kan vidtas för att stötta barnet. Exempelvis finns de möjlighet för placering utanför hemmet enligt SoL och LVU. Socialtjänsten kan också erbjuda samtalsstöd och råd till barn som riskerar att fara illa. SlutsatsUtifrån informationen i frågan verkar det som att det finns en risk för att barnet far illa. Förhoppningsvis kan detta svar ge vägledning, dock kan jag inte avgöra om du borde göra en anmälan eller inte, utan det är en bedömning som du själv får göra utifrån dina iakttagelser. För information om hur du gör en anmälan kan du klicka här. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär order "avhjälpande" i konsumentköplagen?

2020-12-14 i Konsumentköplagen
FRÅGA |I konsumentköplagens 27 paragraf så står det " Kräver köparen en annan påföljd än avhjälpande eller omleverans etc... Säljaren får ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida. Lag (2005:62).Vad betyder ordet avhjälpande? Är det samma som ersättning? Eller kan man laga ett fel på en bil som är köpt på företag A hos företag B, då detta var närmare och hade akuttid. Och sen få/kräva ersättning av företag A?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ordet avhjälpandeAvhjälpande är en påföljd som en konsument kan kräva enligt konsumentköplagen (KKöpL) om en vara är felaktig. Avhjälpande innebär att felet på en vara avhjälps/lagas exempelvis genom en reparation. Genom avhjälpandet ska varan ska återställas till den kvalité som från början var avtalad (22 § KKöpL). Ordet avhjälpande är alltså inte samma sak som ersättning. Dock är "ersättning" en annan typ av påföljd som köparen kan kräva av säljaren, förutsatt att köparen har lidit skada på grund av den felaktiga varan (29 § KKöpL). En köpare kan alltså eventuellt kräva avhjälpande och ersättning för samma fel. Laga felaktig vara hos annan än säljaren Enligt den 27 § KKöpL kan en köpare avhjälpa (laga/reparera) hos en annan än säljaren om det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta med avhjälpande. Det kan exempelvis handla om akuta skador där det saknas tid att kontakta säljaren och det behövs ett snabbt ingripande för att förhindra ytterligare skada. Detta kan ses som ett undantag från huvudregeln (se första stycket 26 § KKöpL) att säljaren ska ha rätt att avhjälpa/bekosta felet själv först innan köparen går till någon annan för avhjälpandet. I ditt exempel kan köparen kräva ersättning av företag A för reparationen hos företag B förutsatt att vissa krav är uppfyllda. För det första måste ett fel föreligga som säljare A ska ansvara för. För det andra ska det vara ett sådant akut fel som avses i 27 § KKöpL (se ovan). Rätten till ersättningen från företag A följer av 27 § och 28 § KKöpL. Dock kan köparen endast få ersättning för de kostnader som krävs för att återställa varan till den avtalade kvalitén. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Du är välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över. Du kan också vända dig till Lawlines gratis telefonrådgivning eller boka en tid med en av våra skickliga jurister.Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för fel vid köp av begagnad bil?

2020-12-11 i Köplagen
FRÅGA |Hej, jag har köpt en jättefin begagnad bil i gott skick. Den har för sin ålder gått få mil och jag fick den till ett bra pris. Detta sammantaget gjorde att jag trodde jag gjort en bra bilaffär. Två timmar senare går kopplingen sönder. Som tur var var jag precis i närheten av en verkstad som konstaterade detta. Informerade ägaren och vi har hittills haft en bra dialog, men ännu inte kommit överens vad som gäller. Jag åtog mig att skaffa fram en offert hos en pålitlig verkstad jag känner till och jag har nu fått ett skäligt pris för kopplingsbyte, men det blir ändå en dyr historia på lite mer än 6000kr. Frågan är, vem betalar? Eller är det bättre att återkalla köpet om möjligt? Vi har inte skrivit någon form av köpekontrakt eller liknande.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att avtalet gäller mellan två privatpersoner och därmed blir köplagen (KöpL) tillämplig. Om det föreligger ett fel på bilen kan säljaren eventuellt behöva ansvara för kostnaderna för reparation och du kan också under vissa omständigheter häva/återkalla köpet. Men på grund av din undersökningsplikt som köpare är det dock inte säkert att detta är ett fel som säljaren ska stå för, vilket förklaras under rubriken "Köparens undersökningsplikt". Nedan följer en redogörelse för gällande rätt. Under rubriken "Slutsats" hittar du en sammanfattning av redogörelsen och tips för hur du kan gå tillväga. Köparens undersökningspliktFör det första kan det konstateras att fel inte föreligger på bilen om du som köpare kan antas ha känt till felet vid köpet. Dessutom kan du inte åberopa ett fel som du borde ha märkt vid en undersökning (detta gäller även om du har underlåtit att undersöka bilen). Om säljaren har agerat i strid mot tro och heder kan dock denna undersökningsplikt bortfalla. Om säljaren exempelvis har vetat om felet men inte sagt något till dig eller aktivt försökt dölja felet från dig kan hen anses ha agerat i strid mot tro och heder (20 § KöpL). I sådana fall ska säljaren ansvara för felet. Vad kan utgöra ett fel?Fel på bilen föreligger om den avviker från vad som har avtalats. Avtalet kan både vara muntligt och skriftligt. Bilen är också felaktig om den avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta. Med fog kunnat förutsätta innebär att bilen inte får avvika ifrån dina befogade förväntningar avseende bilens egenskaper. För att avgöra om en förväntning är befogad kan man exempelvis jämföra med en genomsnittlig persons förväntningar vid ett sådant köp (17 § KöpL). Fel föreligger också om bilen inte överensstämmer med uppgifter som säljaren har lämnat om varans egenskaper eller användning vid köpet, om dessa uppgifter kan antas ha inverkat på köpet. Detta gäller dock inte om säljaren har rättat sina uppgifter i tid och på ett tydligt sätt (18 § KöpL). Påföljder vid felOm bilen är felaktig kan köparen kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag (30 § KöpL). Säljaren har dock rätt till att på egen bekostnad avhjälpa felet om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får sin egna kostnader ersatta av säljaren. Dock får säljaren ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida (36 § KöpL). För att köparen ska kunna kräva prisavdrag krävs det att avhjälpandet eller omleveransen inte sker inom skälig tid efter reklamationen (27 § KöpL). Det finns även möjlighet att häva köpet (återkalla det) om felet är väsentligt (39 § KöpL). Du kan också begära ersättning om du har lidit skada på grund av felet. Dessutom har du alltid rätt till skadestånd om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst/garanterat (40 § KöpL). Slutsats och hur du kan gå tillvägaDet är svårt för mig att avgöra om detta är ett fel som du borde ha upptäckt vid en undersökning av bilen. Det kan konstateras att det ställs höga krav på köparen att noggrant undersöka varan, men om felet var svårt att hitta kan det tala för att du inte borde ha upptäckt felet. Om säljaren har agerat i strid mot tro och heder (se under rubriken "Köparens undersökningsplikt") spelar det dock ingen roll om du borde ha upptäckt felet eller ej, eftersom då anses bilen vara felaktig oavsett. Sammanfattningsvis kan jag inte avgöra om bilen är felaktig eller ej, men förhoppningsvis kan informationen i mitt svar hjälpa dig så att du kan göra en sådan bedömning själv. Du rätt till ett antal påföljder (förutsatt att bilen faktiskt är felaktig). Det kan för det första påpekas att säljaren har rätt att själv avhjälpa felet på varan innan du går till en verkstad. Eftersom du skriver att du har åtagit dig att gå till en verkstad tolkar jag det som att du har meddelat detta beslut till säljaren. Säljarens rätt till att själv avhjälpa felet borde ha fallit bort vid denna tidpunkt om hen är medveten om ditt beslut och inte har protesterat. Därmed har du rätt till självhjälp eftersom säljaren inte har fullgjort sin skyldighet att avhjälpa. Därför borde du ha rätt till ersättning för kostnaderna för att avhjälpa felet (34 § 3 stycket KöpL), så länge dessa kostnader är försvarliga med hänsyn till felets karaktär. Om du ännu inte har reparerat bilen förlorar du dock ingenting på att fråga säljaren om han vill avhjälpa felet själv, så länge detta kan ske utan större olägenhet för dig. Om bilen är felaktig i köplagens mening ska säljaren ansvara för detta. I sådana fall rekommenderar jag att du först kräver ersättning för kostnaderna som har uppstått när du har avhjälpt felet. Du kan också kräva skadestånd för andra kostnader som har uppstått på grund av felet. Om detta av någon anledning inte fungerar kan du häva köpet, förutsatt att felet är av sådan allvarlig grad att det kan anses vara väsentligt. Jag hoppas du fick svar på din fråga och önskar dig lycka till! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,